1. Se hur det Största namnets samfund reser sig! När endast ett år förflutit sedan inledningen av den nya planen, vittnar rapporter om storleksordningen av vad som eftersträvas och börjar uppnås. Att ge större intensitet till 5 000 tillväxtprogram kräver en nivå av ansträngning som helt saknar motstycke. Med ett fast grepp om planens grundläggande principer agerar ett stort antal vänner utifrån dess krav och uppvisar strikt noggrannhet och uppoffring i kvalitén på sitt gensvar. Som förutsetts håller några intensiva tillväxtprogram som vidmakthållits under lång tid på att bli reservoarer av kunskap och resurser som ger stöd till omgivande områden och underlättar den snabba spridningen av erfarenhet och insikt. Centra av intensiv aktivitet – de grannskap och byar där det samhällsbyggande arbetet är mest koncentrerat – visar sig utgöra fruktbar mark för kollektiv omvandling. En utökad och stärkt legion av hjälprådsmedlemmar och deras assistenter stimulerar vännernas ansträngningar och hjälper dem att få en vision av hur man kan få tillväxtprocessen att öka under olika omständigheter och identifiera metoder som passar villkoren i de olika klustren. Understödda av sina respektive nationella andliga råd lär sig regionala bahá’í-råd hur kraften i planens genomförande kan skapas inom en rad kluster samtidigt, medan i några mindre länder utan regionala råd nya enheter på nationell nivå börjar göra det samma. Fastän, som man i allmänhet kan förvänta sig i organiska processer, de snabba framsteg som kan bevittnas på vissa platser ännu inte visat sig på andra, har det totala antalet intensiva tillväxtprogram i världen redan börjat växa. Vidare gläder vi oss åt att se att deltagande i planens aktiviteter växt markant under dess första fyra cykler.

2. Tecknen kunde alltså knappast vara mer lovande för vad det kommande året kan föra med sig. Och vad kunde vara mer passande att uppvakta den Välsignade skönheten med på tvåhundraårsdagen av Hans födelse än Hans älskades ivriga strävanden att utöka räckvidden av Hans tro? Den första av de två tvåhundraårsdagarna som kommer att firas av bahá’í-världen är således en händelse med de mest spännande utsikter. Sett på rätt sätt presenterar detta år den största världsomfattande möjligheten som någonsin varit att binda hjärtan till Bahá’u’lláh. Under de kommande månaderna bör alla vara medvetna om detta dyrbara tillfälle och vara vakna för de möjligheter som finns i varje sammanhang att göra andra bekanta med Hans liv och upphöjda kallelse. För att den undervisningsmöjlighet som nu ligger framför bahá’í-världen ska gripas i sin fullaste omfattning behöver kreativt tänkande ges till de konversationer som skulle kunna utvecklas med alla slags människor. Under sådana meningsfulla konversationer är uppfattningsförmågan förhöjd och hjärtan öppnas – ibland omedelbart. Till denna värdefulla sysselsättning kan alla känna sig kallade och den glädje som kommer från att engagera sig i detta arbete borde ingen beröva sig. Vi ber enträget den ende Älskade att hela detta tvåhundraårsjubileums år måtte fyllas med denna glädje som är renast och ljuvast: att berätta för en annan själ om gryningen för Guds dag.

3. De plikter som måste uppfyllas av de trognas skara görs än mer pressande av förvirringen, misstron, och töcknet i världen. Vännerna borde verkligen använda varje möjlighet att låta ett ljus skina som kan upplysa vägen och ge tillförsikt till den orolige, hopp till den misströstande. Vi påminner oss om det råd som Beskyddaren givit till ett bahá’í-samfund med ord som tycks avsedda för vår egen tid: ”Allteftersom det nuvarande samhällets struktur hävs och brister under anspänningen och påfrestningen av illavarslande händelser och katastrofer, allteftersom sprickorna som förvärrar klyftorna som separerar nation från nation, klass från klass, ras från ras, och trosriktning från trosriktning, mångfaldigas, måste planens genomförare visa ännu starkare sammanhållning i sina andliga liv och administrativa aktiviteter, och demonstrera en högre standard av gemensam ansträngning, av ömsesidigt bistånd och av harmonisk utveckling i sina kollektiva företaganden.” Shoghi Effendi, som alltid betonade den andliga betydelsen av arbetet för tron och den målmedvetna beslutsamhet med vilken de troende måste utföra sina heliga plikter, varnade också för att ha någon del i politiska kontroverser, förvecklingar, och käbbel. ”Måtte de resa sig ovanför alla särintressen och all partianda,” uppmanade han enträget vid ett annat tillfälle, ”ovanför de fåfänga dispyterna, de småaktiga beräkningarna, de övergående passioner som upprör ytan och engagerar uppmärksamheten hos en föränderlig värld.” Dessa är de ofrånkomliga skurar av skum och fradga som kastas upp när våg efter våg ger ett stormigt och söndrat samhälle krampryckningar. Alltför mycket står på spel för att sysselsätta sig med distraktioner av detta slag. Som varje efterföljare av Bahá’u’lláh väl vet är mänsklighetens slutliga välmående beroende av att dess skiljaktigheter överskrids och dess enhet blir fast etablerad. Varje bidrag som bahá’íer ger till sitt samhälles liv har som mål att främja enhet; varje samhällsbyggande insats riktas mot samma mål. För de som är trötta på stridigheter erbjuder de samfund som utvecklas under skuggan av det Högsta namnet ett kraftfullt exempel på vad enhet kan åstadkomma.

4. Vi lovprisar herrarnas Herre när vi ser så många av Hans älskade, på så många sätt, ge allt för att mänsklighetens enhets baner måtte resas högt. Innerligt älskade vänner: Då ett högst lyckobådande år nu tar sin början, borde inte var och en av oss överväga vilka himmelska gärningar som Hans nåd kan hjälpa oss att utföra?

Universella Rättvisans Hus