UNIVERSELLA RÄTTVISANS HUS
Riḍván 1992
Till världens bahá’íer
Kärt älskade vänner!
Vid denna Riḍván-tid med dess inneboende storslagenhet och dess inledning till ovanliga, händelsesrika dagar, bultar våra hjärtan av förundran, vi knäböjer i hyllning för Härlighetens Konung vars nåd vi har anlänt till vid ett lyckobådande vägskäl i Hans Saks historia.
Från triumfhöjden av den sexårsplan som nu avslutas, kommer vi till tröskeln för det Heliga året som nu inleds, med respektfull bävan vid själva tanken på de unika bemärkelser som förknippas med högtidighållandet av det helgade tillfälle för 100 år sedan då Bahá’u’lláh, alla tidsåldrars Utlovade, lämnade detta jordeliv. Sanningens sol skulle emellertid endast gå ner för att lysa för alltid från den ”oförgängliga härlighetens rike”, för att för alltid sprida sin återupplivande krafts strålglans över hela världen. Borta från detta plan var Han som är Författaren till en uppenbarelse av ”ofattbar storhet”, i vilken ”alla tidigare religionsordningar har nått sin högsta, sin slutgiltiga fullbordan”; en ny Universell cykels grundare ”som måste sträcka sig över en period på minst fem hundra tusen år”; Grundaren äv en världsordning, ett ”System … vars like inget mänskligt öga någonsin skådat”. Dessutom var Han Gryningspunkten för Guds Dag, den ”Dag då Guds upperligaste förmåner strömmat ut över mänskligheten”. Sådana är de oöverträffliga realiteter på vilka våra funderingar fokuseras under denna speciella årsdag som infaller vid denna avgörande tidpunkt för människosläktets angelägenheter.
Så genomsyrade är vi av de heliga hågkomsterna som framkallas av detta Heliga år att vi inte kan göra något annat än att uppmana er alla att göra en paus för att träda in i denna period av eftertanke, denna tid av förnyat helgande, detta stadium för förberedande av uppgifter som ännu måste göras, höjder som måste nås, storslagenhet som ännu måste avtäckas. För om vi tittar tillbaka på hundra år av exempellös historia av ett oavlåtligt framåtskridande, ser vi också fram emot många århundraden av en utbredande fullbordan av gudomliga syften – en fullbordan vilket erfarenhet har visat, i ökande omfattning förverkligas genom planernas systematiska framgångar och epokernas förunderliga språng och utfall.
Detta gynnsamma Heliga års omedelbara portal är i sanning utsiktspunkten för nya horisonter som öppnas genom sexårsplanes triumf och vilken sammanföll med den inledande fasen av fjärde epoken av vår Tros formativa era. På det hela taget är det inte så mycket en triumf i numeriska framgångar, fastän det på många platser och vid speciella tillfällen har varit ett extraordinärt omfång. Det är en triumf som har manifesterat sig med ett nytt spektrum av segrar, en ny början friska initiativ och mogen utveckling av institutioner så att ett framgångssigill kan stämplas på planens sju huvudsakliga mål. Trots att det är omöjligt att räkna upp resultatet av planen på dessa få sidor, förtjänar de främsta utvecklingsaspekterna under denna anmärkningsvärt dynamiska period icke desto mindre att framhävas. Bahá’í-samfundet har ändrats markant under de senaste sex åren. De väsentliga indikationerna är utan tvivel urskiljbara för vännerna överallt och kan summeras sålunda:
Ett: Bahá’u’lláhs Tro är representerad i varje land på jorden. Den plötsliga förändringen av det politiska klimatet – otvivelaktig genom ingripandet av Guds stora plan, öppnade vidsträckta regioner för genomsyrandet av gudomliga läror, i främsta hand i det tidigare Sovjetunionen och i östblocket. De möjligheter som skapades genom denna förändring gjorde det möjligt för Bahá’u’lláhs riddare att bosätta sig i de sista jungfruliga territorierna som kvarstod från Shoghi Effendis tioåriga Korståg. De framtvingade också igångsättandet vid Ridván 1990 av en understödjande tvåårsplan för dessa regioner. Denna tilläggsplan var en oerhörd framgång inte bara vad gäller utvidgningen i de många inblandade länderna utan även i den mångfald av strata som de nya troende i dess länder representerar, i den mängd och mångfald av bahá’í-litteratur som publicerades och i den skara av bahá’í-institutioner som etablerades under denna korta tid. Bahá’í-världen blev mycket stimulerad av denna utveckling och ett antal länder på andra platser registrerade markanta framgångar i undervisningsarbetet. Siffror som redan finns tillgängliga vid Världscentret visar att mer än 1,5 miljoner själar kom in i Tron under sexårsplanen. Av särskilt intresse var det treåriga undervisningsprojektet i Guyana, vilket resulterade i en ökning av bahá’í-samfundets storlek till cirka 6 % av landets befolkning.
Två: Proklamationen om Tron över hela världen nådde en helt ny nivå. Den prokalmationskampanj som igångsattes 1967 genom inspiration av 100-årsfirandet av Bahá’u’lláhs proklamation till mänsklighetens konungar och härskare och som tilltog i omfång 1979 med anledning av vågen av förföljelse mot Irans bahá’í-samfund, täckte nu ett allt mer svällande omfång genom utdelandet av ”Löftet om Världsfred”. Konungar, drottningar, presidenter, premiärministrar, lagstiftare, jurister, akademiker, olika institutioner och organisationer blev medvetna om Bahá’u’lláhs budskap. De kreativa energier som samfundet överallt använde sig av för att tillkännage Saken blev en av de drivande krafterna i planen och stimulerade intresset i inte så litet mått hos organisationer, ledande intellektuella och media för de lösningar som Tron har att erbjuda en egendomligt förvirrad värld. Inspirerade av effekterna i de åtgärder de använde för att proklamera Tron, och det faktum att de fortsatte sina ansträngningar för att försvara det svårt förföljda iranska bahá’í-samfundet, visade och visar Nationella och Lokala andliga råd en slående djärvhet och originalitet i kontakter med allmänheten. Detta är uppenbart i deras otaliga kontakter med tjänstemän på alla regeringsnivåer, i deras samröre med ett bredare spektrum av organisationer och i den ökade lättheten i deras kontakt med media.
Tre: Invigningen i december 1986 av Modertemplet för den indiska subkontinenten för allmän tillbedjan introducerade en ny kraft i Trons undervisnings- och proklamationsaktiviteter. Som en byggnad av sällsam skönhet och ypperlighet, har ”Lotustemplet” vunnit omfattande hyllning, medan det samtidigt utövat en otrolig lockelse hos ett stort antal besökare. Dess rykte som ett arkitektoniskt underverk spred sig hastigt liksom dess andliga påverkan. Det är ingen överdrift att säga att av alla bahá’í-andaktshus, är detta tempel i dag Trons mest effektiva tysta undervisare, som årligen får fler besökare med ett genomsnitt på 20 000 dagligen, än alla de andra bahá’í-templen tillsammans. Bland dess besökare från många länder finns några av världens mest prominenta personer. En källa till stort intresse för media har templet visats i TV-program till och med i Ryssland och Kina. Inflytandet av dess framgång i dessa avseenden har till stor del bidragit oerhört till det vittomfattande allmänna medvetandet om Tron.
Fyra: Trons fortsatta framträdande ur obemärkthet reflekteras på olika sätt. I utbildade kretsar, i referensarbeten och i media refereras Tron allt oftare till som en ”större” eller ”vittspridd” världsreligion. Mediatäckningen av Trons aktiviteter har ökat voluminöst genom vännernas intensifierade ansträngningar i proklamationsarbetet, men viktigare är det faktum att media visar ett självständigt intresse för bahá’í-samfundet och initierar kontakter med det i olika delar av världen. Ett framvisande av bahá’í-idéer bland allmänhetens inflytelsesrika segment på sådana områden som fred, miljö, kvinnans ställning, utbildning, och läs- och skrivkunnighet, har givit upphov till ett gensvar som mer och mer kallar bahá’íerna att samarbeta med andra inom ett brett område av projekt som förknippas med regeringar och icke-statliga organisationer.
Dessutom skapar en sådan exponering insikt hos allmänheten att Tron har svar på nutida problem och sålunda förväntningen att bahá’í-samfundet bör ta en mer aktiv del i allmänna angelägenheter. De anmärkningsvärda framgångarna i de aktiviteter Internationella bahá’í-samfundets miljökontor genomfört, vilket etablerades under planen, illustrerar utförligt karaktären i denna utveckling. Dessutom reflekterar den formella relation som Internationella bahá’í-samfundet etablerat med Världsnaturfondens nätverk för miljövård och religioner och med Världskonferensen om religion och fred tillsammans med det stora antal sådana relationer som igångsatts av Nationella och Lokala andliga råd i deras respektive områden, en trend i Trons utveckling som en realitet att räkna med. I allt hr kraften i den förgrenade proklamationskampanjen frambringat en offentlig resonans om Tron som kan sägas vara känd för jordens mest betydelsesfulla allmänna institutioner och prominenta personer.
Fem: Bahá’í-projekt i socialt och ekonomiskt utvecklingsarbete har ökat stort och fört med sig mycket anseende till samfundet till exempel vad gäller gruppinitiativ och frivillig konsultativ verksamhet som har igångsatts på otalliga platser. Denna typ av aktiviteter har involverat mer än ett tusental projekt på områdena utbildning, jordbruk, hälsa, läs- och skrivkunnighet, miljö och förbättring av kvinnans ställning. Vid många tillfällen har projekten dragit fördel av samarbete med eller hjälp från regeringar eller internationella icke-statliga organisationer, som till exempel projekten för förbättring av kvinnans status som gjordes av fem Nationella andliga råd med ekonomisk hjälp från FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM) och de projekt inom andra områden som får stöd från de kanadensiska, indiska, tyska och norska regeringarna. En del projekt har varit så framstående i sina framgångar att de fått offentlig uppmärksamhet genom regeringars och icke-statliga organisationers hedersomnämnande och utmärkelser.
Sex: Ungdomsaktiviteterna fick en speciell karaktär genom idén om ett ungdomsår av tjänande. Inblandningen av ungdomar i sexårsplanen som korttidspionjärer, resande undervisare och planläggare hade en djupgående effekt på hela undervisningsarbetet och i stöttandet av nationella och lokala samfund. De hade mycket att göra med de många segrarna i de tidigare kommunistiska länderna. Deras arbete med sociala och ekonomiska utvecklingsprojekt attraherade i en hel del fall regerings- och utvecklings-organisationers uppmärksamhet. Skapandet av det Europeiska bahá’í-ungdomsrådet sporrade ungdomsaktiviteterna vilka kraftfullt förstärkte kraften i undervisningen på den kontinenten under planens sista år. Ett utmärkande drag i ungdomsaktiviteterna har varit deras inblandning, som kortidspionjärer från alla delar av planeten i Världscentrats arbete där deras tjänster varit av ovärderlig vikt.
Sju: Framstegen i konsolideringen av bahá’í-administrativa system är uppenbart i den markanta förbättringen av den interna utvecklingen och strävandena hos dessa två armar att samarbeta med varandra. De älskade och oförskräckta Guds Saks Händer, lojala den trohet de har till sin älskade Beskyddare, är ståndaktiga i sitt unika tjänande och förvånar samfundet med sin spänstiga styrka. Tillväxten i tillit och vigör för Rådgivarnämnderna och deras hjälpråd, vilka backas upp av ett förstärkt och kraftfullt Internationellt Undervisningscentrum, försäkrar de Andliga råden, som de anförtrotts att stimulera och råda, ett oumbärligt stöd för hela systemets välfärd; medan utökningen av Nationella och Lokala Andliga Råd aktiviteter fortsatte de själva uppgiften att vägleda sina samfunds öden, breddade detta avsevärt systemets bas. Parallellt har dessa institutioners arbete förenklats och hjälpt fram den Administrativa Ordningens evolution och ännu mer: de har visat en kreativ energi som bådar gott för deras fortsatta mognad.
Åtta: De stora byggnadsprojekten på Guds berg, förutsedda av Bahá’u’lláh i Karmelskriften, invigda av ‘Abdu’l-Bahá genom konstruktionen av Bábs grav och förda framåt i Shoghi Effendis planer, har kommit in i en ny fas. Arbetet påbörjades i maj 1990 med att förstärka och utöka huvudterrassen vid Bábs gravhelgedom som det inledande steget mot att förverkliga den arkitektoniska idén för att fullfölja ‘Abdu’1-Bahás vision om terrasser som sträcker sig från bergets fot till dess kam. I september året därpå röjdes marken för byggandet av Centret för studiet av texterna och för utbyggnaden av den Internationella arkivbyggnaden som ska följas av konstruktionen av andra byggnader på Arken, nämligen: Internationella undervisningscentrats byggnader och så småningom det Internationella bahá’í-biblioteket.
Alla dessa framsteg har gjort det uppenbart att den sammanlagda potentialen för bahá’í-samfundets tillväxt är oberäknelig. Den förändrade situationen inom och mellan nationer och de många problem som plågar samhället förstärker denna potential. Det intryck som frambringas av denna förändring är med anledning av den nära ankomsten av den Mindre freden. Men det har skett ett liknande utbrott av motvägande krafter. Med den friska flod av politisk frihet som blivit resultatet av kollapsen i kommunistiska fästen har en explosion av nationalism utlösts. Den beledsagande ökningen av rasism i många regioner har blivit en allvarlig global angelägenhet. Detta blandas med ett uppsving av religiös fundamentalism som förgiftar toleransens källor. Terrorism har blivit mycket utbrett. Vitt-omspännande osäkerhet om det ekonomiska tillståndet visar på en djup oordning i handhavandet av planetens materiella angelägenheter, ett tillstånd som endast kan förvärra den känsla av frustration och meningslöshet som påverka den politiska sfären. Det försämrade tillståndet i miljö och hälsan hos stora delar av befolkningen är alarmerande. Ändå är en beståndsdel i donna förändring de förvånande framstegen i kommunikationsteknologi vilket möjliggör snabba överföringar av Information och idéer från en del av världen till en annan. Det är mot sådana ”samtidiga processer i uppgång och fall, av integration och upplösning, av ordning och kaos med deras fortsatta och ömsesidiga reaktioner på varandra”, som en myriad av nya möjligheter i nästa fas av utvecklandet av den älskade Mästarens Gudomliga plan framträder.
Det knoppande inflytandet av Bahá’u’lláhs uppenbarelse tycktes med det nära förestående Heliga året att ha antagit karaktären av en framstormande vind som blåser genom de ålderdomliga strukturerna av en gammal ordning och som fäller mäktiga pelare och jämnar marken för nya uppfattningar om en social organisation. Kallelsen till enhet, för en ny världsordning hörs från många håll. Förändringen i världssamhället karakteriseras av en fenomenal hastighet. Ett kännetecken på denna förändring är en plötslighet eller brådska som verkar vara konsekvensen av en mystisk våldsam kraft. De positiva sidorna i denna förändring avslöjar en otraditionell öppenhet för globala begrepp, rörelse mot internationellt och regionalt samarbete, en tendens hos krigande parter att välja fredliga lösningar, ett sökande efter andliga värden. Till och med det Allra största namnets samfund upplever de bistra effekterna av denna uppfriskande vind då den luftar tankesättet hos oss alla och förnyar, klargör och utvidgar våra perspektiv på syftet med Bahá’u’lláhs ordning i kölvattnet av mänsklighetens lidande och tumult.
Världssituationen får oss, samtidigt som den presenterar en brådstörtad utmaning för oss som är ytterst brådskande, att minnas Shoghi Effendis uppmuntrande globala vision om framtidsutsikterna för den Administrativa ordningen under det andra århundradet av bahá’í-eran, vars mittpunkt vi snabbt närmar oss. År 1946 skrev han: ”Det andra århundradet är förutbestämt att bevittna en oerhörd utveckling och en anmärkningsvärd förstärkning av de krafter som arbetar i riktning mot den världsvida utvecklingen av den ordning liksom de första svallvågorna av världsordningen till vilken det nuvarande Administrativa systemet samtidigt är förelöpare, kärnan och mönstret - en ordning som då den sakta kristalliseras och utstrålar sitt välsignade inflytande över hela planeten omedelbart kommer att kungöra hela den mänskliga rasens mognad liksom själva Trons mognad, den ordningens stamfader”.
Uppmärksamhet för det Heliga årets speciella händelser kommer Säkerligen att utrusta oss för att utrusta oss de brådskande uppgifterna i nästa fas av den Gudomliga planen. Denna minnesperiod tillhandhål1er en passande av-gränsning mellan de sista hundra årens glans och triumfer och de skimrande priser som ännu ska samlas upp. Till att börja med välkomnar vi med glada och tacksamma hjärtan den Administrativa ordningens vidare utveckling och konsolidering i och med bildandet denna riḍván av tolv Nationella och Regionala andliga råd. Hur slående är det inte att dessa råds antal är detsamma som det totala antalet Nationella andliga råd som existerade vid igångsättandet av det tioåriga Världskorståget 1953! Detta är tillfredsställande bevis på snabbheten i den Administrativa ordningens utbredning på mindre ån 40 år. Med dessa nya råd och med hänsyn tagen till upptagandet av Sikkim i Indien och sammanbrottet av bahá’í-administrationen på grund av den sviktande situationen i Liberia, blir antalet Nationella andliga råd som kommer att delta i det sjunde Internationella bahá’í-konventet nästa riḍván att bli 165.
Vi är glada att kunna meddela att följande Guds Saks händer kommer att delta som våra representanter i sex av de nya ländernas konvent: Amatu’l-Bahá Rúhíyyih Khánum kommer att delta i konventen i Bulgarien och Polen, ‘Alí-Akbar Furútan kommer att delta i de baltiska staternas och Ungerns. Dr. ‘Alí-Muhammad Varqá kommer att delta i Grönlands samt i Ukrainas, Vitryssland och Moldaviens konvent. Vid de återstående konventen kommer våra representanter att vara rådgivare: George Alien. Republiken Kongo, Dr. Farzam Arbab, Centralasien, Rolf von Czékus, Angola, Parvin Djoneidi. Niger, Harmut Grossman, Albanien och Mas’ud Khamsi, Azerbaijan.
Om endast några få veckor kommer en samling med ett högtidligt syfte att äga rum i de heliga omgivningarna av Bahá’u’lláhs gravhelgedom för att markera högtidlighållandet av hundraårsminnet av Nationernas åstundades bortgång. Den bokrulle i vilken det finns en hedersförteckning över Bahá’u’lláhs riddare kommer att ha deponerats föregående morgon den 28 maj, såsom angivits av vår älskade Beskyddare vid entrédörren till den inre helgedomen i den Mest heliga gravhelgedomen för att bli kvar där som en symbol för den historiska seger som belönade den orubbliga beslutsamheten hos den Älskade skönhetens älskare, vilka i gensvar på det mäktiga tioåriga korståget planterade Hans Tros banér på jungfruliga platser över hela världen.
Senare i november vid den andra bahá’í-världskongressen kommer Bahá’ulláhs skaror att samlas i New York i tusentals i en mycket symbolisk gest å sina bröders i hela världens vägnar, att visa sin aktning till det förbund som Bahá’u’lláh testamenterat och för att frammana minnet av Honom som utsågs till dess centrum och som upphöjde denna världsstad genom att förära den benämningen ”Förbundets stad”. Där kommer de också att visa styrkan i den enhet som Förbundet är avsett att försäkra alla världens folk. Det kommer att bli ett ögonblick av överdådig betydelse för bahá’í-samfundet inför hela världen blickar.
Dessa två internationella tillfällen är centrala för de samlingar av liknande karaktär i vilka vännerna i varje del av världen kommer att delta. Den andliga karaktär och det värdiga beteende för deras deltagande kommer säkerligen att attrahera gudomliga bekräftelser och utöva ett djupt inflytande på de konstruktiva krafterna i arbetet världen över.
En annan källa till välsignelse mot vilken vi länge riktat vårt hopp kommer också att bli uppenbar. Bahá’u’lláh har skrivit: ”Medan vi var i fängelse, uppenbarade vi en bok som vi givit titeln ”Den allra heligaste boken”. Vi har föreskrivit lagar i den och prytt den med din Herres bud som utövar auktoritet över allt som är i himlarna och på jorden.” Hädanefter är det med full vetskap om dess världsom- skakande betydelse som vi informerar er om den kommande publiceringen under detta år av den kommenterade engelska översättningen av Kitáb-i-Aqdas, urkund för den framtida världsordningen som Bahá’u’lláh uppenbarade i ‘Údí Khammárs hus i ‘Akká för cirka sex tjog år sedan.
Och nu mitt i den ivriga förväntan som dessa två centrala minnesshändelscr är upphov till och den nära förestående publiceringen av bahá’í-uppenbarelsens moderbok, träder Huqúqu’lláh i effekt som en del av den regelbundna rutinen för hela vårt världssamfunds medlemmar. Må de utlovade gudomliga gåvorna som förknippas med aktiveringen av denna heliga lag strömma ned över alla Herrens älskade i varje land.
Ett år fyllt av händelser av sådan helgad vikt måste frambringa konsekvenser av otänkbar styrka. Detta omedelbara resultat är emellertid omöjligt att förutse, inte heller kan det spekuleras om på ett fruktbart sätt. Vi borde hellre inrikta våra tankar på betydelser, av dessa högtidliga tillfällen som detta år avsatts för att hylla. Ty det Heliga årets syfte uppfylls inte enbart av offentliga minnesstunder, oavsett hur passande de än är. Grundläggande för detta syfte är den möjlighet det erbjuder till inre reflektion för varje enskild bahá’í. Detta är sannerligen en speciell tid för själen att stämma möte med Källan till dess ljus och ledning, en tid att vända sig till Bahá’u’lláh, att försöka få en djupare förståelse av Hans syfte, att förnya sin lydnad mot Honom. Detta är en tid att dra sig tillbaka till en innersta väsen, till Bahá’u’lláhs vistelseort - detta inre till vilket Han kallar oss när Han säger: ”Vänd din blick mot dig själv så att du kan finna Mig stående inom dig, mäktig, stark och i Mig själv varande”. Detta är en tid för att åter överlämna sig till Förbundet, för att åter ägna sig åt plikten, för att återuppliva energin för undervisning, den ”allra mest meriterande av alla gärningar”.
Som den största hjälpen för era reflektioner och handlingar, kommer ni utan tvivel att använda er av insikt och inspiration genom dessa ord som Han uttalat: ”Jag är visdomens sol och kunskapens ocean. Jag muntrar upp de svaga och återupplivar de döda. Jag är det vägledande ljus som upplyser vägen.” ”Vid Mitt liv! Inte av Min egen vilja har jag uppenbarat Mig själv, men Gud i sitt eget val har manifesterat Mig.” ”Jag har kommit i skuggorna av härlighetens moln och har blivit förlänad av Gud med oövervinnerlig överhöghet.” ”Han som inte har Mig är berövad allt. Vänd er bort från allt som är på jorden och sök ingen utom Mig.” ”Älska Mig så att jag må älska dig. Om du inte älskar Mig, kan Min kärlek på intet sätt nå dig. Vet detta, o tjänare.” ”Den uråldriga skönheten har samtyckt till att bli bunden i kedjor så att mänskligheten kan släppas fri från sitt slaveri att vara fånge i detta mäktiga fäste så att hela världen kan uppnå verklig frihet. Han har tömt sorgens bägare till botten så att alla människor på jorden kan nå bestående fröjd och fyllas av glädje.”
Vadhelst våra privata tankar eller känsla av plikt än må leda oss att göra, måste vi vara säkra på en sak: att namnet på Honom som är Världens livgivare blir känt över hela jorden bland både hög och låg. När man tänker på att det redan är ett helt sekel sedan den Välsignade skönheten gick bort och när man upptäcker den förkrossande tyngden av sjukdomar som tynger världens folk och ser att ett veritabelt rop av smärta strömmar fram ännu högre ur deras hjärtan som längtar efter ett hopp om lindring, kan vi, hans erkända tjänare, varken tveka eller misslyckas i denna primära och brådskande plikt. Ty Han, Bahá’u’lláh, är den suveräne manifestationen, mänsklighetens enare och förlossare, rättvisans källa, den odödlige älskade, ty enligt Hans egen ofelbara kungörelse, ”Han som är den oinskränkte har kommit, på ljusets moln så att Han kan uppliva alla skapade ting med sitt Namns bris, den mest nådefulle och förena världen och samla alla människor kring detta bord som nedsänts från himlen.” Lät oss bära Hans namn med värdighet till dem som måste höra det, erbjuda det såsom en skatt till de som måste ta emot det, uttala det med kärlek till de som måste ansluta sig till det.
Hur prisvärt det än skulle vara som vi, genomsyrade av denna längtan att utbasunera vitt och brett Hans namn och som en demonstration av vår speciella kärlek till Abhá-skönheten, var och en av oss kunde sätta igång med en med en personlig undervisningskampanj, så att den kollektiva kraften och resultaten av den över hela världen skulle föra till en genljudande slutsats över detta Heliga års helgade övningar och inrama scenen för igångsättandet av den nära förestående treårsplanen vid riḍván 1993!
Slutligen är det högst lämpligt vid denna tid att minnas Bahá’ulláhs uttryck i Hans viljas allra heligaste bok för oss med hänsyftning på karaktären i våra reaktioner angående hans bortgång: ”Bli inte nedslagna, o världens människor”, skrev Han, ”när Min skönhets morgonstjärna går ner och Mitt tabernakels himmel är dolt för era ögon. Stå upp för att sprida Min sak och för att upphöja Mitt ord bland människorna. Vi är med er hela tiden och ska starka er genom sanningens kraft. Vi är sannerligen allsmäktig. Den som har erkänt Mig, kommer att stå upp och tjäna Mig med sådan beslutsamhet att varken jordens eller himmelens krafter kan besegra hans syfte."
Älskade vänner, vi ska inte glömma att bönfalla vid den Heliga tröskeln att från Hans tillflyktsort av odödlig storslagenhet, att den Välsignade skönheten ska fylla själarna hos var och en av er med den återupplivande andedräkten av Hans himmelska styrka.
Universella Rättvisans Hus