Sammanställda av Universella Rättvisans Hus forskningsavdelning och översatta till engelska av Habib Taherzadeh med stöd från en kommitté vid Bahá’í-trons världscentrum.
All ära tillkommer denna dag, dagen då barmhärtighetens väldofter har fläktats över alla skapade ting, en dag så välsignad att gångna tidsåldrar och sekler aldrig kan hoppas kunna tävla med den, en dag då Dagarnas uråldrige har vänt sitt anlete mot sin heliga tron. Därvid hördes rösterna från alla skapade ting, och bortom dem härskaran i höjden, ropa högt: ”Skynda dig, o Karmel, ty se, ljuset från Guds, Härskaren över namnens rike och Himlarnas utformares, anlete har höjts över dig.”
Hänryckt av glädje höjde hon sin röst och ropade: ”Må mitt liv få utgöra ett offer för Dig, då Du har fäst Din blick på mig, har skänkt mig Din ynnest och styrt Dina steg mot mig. O Du som är källan till evigt liv, att vara skild från Dig har nära nog förtärt mig och min avlägsenhet från Din närvaro har fått min själ att förtvina. Allt pris vare Dig för att Du har givit mig förmåga att lyssna till Din kallelse, har ärat mig med Dina fotsteg och vederkvickt min själ genom Din dags livgivande vällukt och Din pennas genomträngande röst, en röst som Du förordnade att vara Din basunstöt bland Ditt folk. Och när Timman var inne för uppenbarandet av Din oemotståndliga tro, inblåste Du en fläkt av Din ande i Din penna och se, hela skapelsen skakades i sina grundvalar och avslöjade för mänskligheten de mysterier som varit förborgade i skattkamrarna hos Honom som är Besittaren av allt skapat.”
Knappt hade hennes stämma nått den mest upphöjda platsen förrän Vi svarade: ”Hembär tack till din Herre, o Karmel. Elden i din skilsmässa från Mig höll hastigt på att förtära dig, då Min närvaros ocean svallade framför ditt ansikte och gladde dina och hela skapelsens ögon och fyllde alla synliga och osynliga ting med välbehag. Fröjda dig, ty Gud har på denna dag upprättat sin tron på dig, har gjort dig till gryningsplatsen för sina tecken och dagbräckningen för bevisen på sin uppenbarelse. Väl skall det gå den som kretsar kring dig, som förkunnar din härlighets uppenbarelse och berättar vad Herren, din Guds frikostighet har utgjutit över dig. Grip odödlighetens kalk i din Herres namn, den Allhärlige, och tacka Honom emedan Han, såsom ett tecken på sin barmhärtighet mot dig, har vänt din sorg till glädje och omvandlat din bedrövelse till lycksalig fröjd. Han älskar i sanning den plats som har gjorts till säte för Hans tron, som Hans fötter har beträtt, som har ärats med Hans närvaro och varifrån Han höjde sin kallelse och på vilken Han utgöt sina tårar.
”Ropa till Sion, o Karmel, och tillkännagiv glädjebudskapet: Han som var dold för dödliga ögon är kommen! Hans alltbesegrande överhöghet är uppenbarad, Hans allomfattande härlighet är avslöjad. Tag dig i akt, så att du ej tvekar eller dröjer dig kvar. Skynda fram och vandra runt Guds stad, det himmelska Kaba som har kommit ned från himmelen, och runt vilket Guds skyddslingar, de renhjärtade och de högsta änglarnas skara har kretsat i tillbedjan. O, vad jag längtar att för varje plats på jordens yta tillkännage och att till var och en av dess städer bringa det glada budskapet om denna uppenbarelse – en uppenbarelse till vilken Sinais hjärta har dragits och i vars namn den brinnande busken ropar: ’Himmelens och jordens riken tillhör Gud, härskarnas Herre.’ Sannerligen, detta är den dag då både land och hav jublar över detta tillkännagivande, den dag för vilken de ting har bevarats, vilka Gud, av en frikostighet som de dödligas sinnen och hjärtan ej kan fatta, har ämnat uppenbara. Inom kort skall Gud segla sin ark på dig och uppenbara Bahás folk som har omnämnts i namnens bok.”
Helgad vare hela mänsklighetens Herre, vid vars namns omnämnande alla jordens atomer har bringats att vibrera, och Storhetens tunga har förmåtts avslöja vad som var höljt inom Hans kunskap och låg dolt i Hans makts skattkammare. Han är sannerligen Härskaren över allt som är i himlarna och allt som är på jorden, i kraft av sitt namn, den Mäktige, den Allstarke, den Högste.
Detta är den heligaste skriften, nedsänd från det heliga riket till den som vänt sitt ansikte mot föremålet för världens tillbedjan, mot Honom som kommit från evighetens himmel iklädd överjordisk härlighet.
I Herrens namn, den stora härlighetens Herre.
Detta är en skrift från Vår närvaro till honom som namnens slöjor ej förmått utestänga från Gud, himmelens och jordens skapare, så att hans ögon må fröjdas i de dagar som tillhör hans Herre, Hjälpen i farans stund, den Självbestående.
Säg, o Sonens bekännare! Har ni utestängt Mig för Mitt namns skull? Varför begrundar ni ej detta i era hjärtan? Dag och natt har ni åkallat er Herre, den Allsmäktige, men när Han kom från evighetens himmel i sin stora härlighet, vände ni er bort från Honom och förblev nedsjunkna i likgiltighet.
Begrunda dem som förkastade Anden när Han kom till dem i bevislig överhöghet. Hur talrika var ej de fariséer som hade dragit sig tillbaka i synagogorna i Hans namn, klagande över sin bortovaro från Honom. När likväl återföreningens portar öppnades vida och det gudomliga ljuset strålade klart från skönhetens gryning, misstrodde de Gud, den Upphöjde, den Mäktige. De lyckades ej nå Hans närvaro, ehuru Hans ankomst hade utlovats i Jesajas bok liksom i profeternas och budbärarnas böcker. Icke en enda i deras skara vände sitt ansikte mot den gudomliga nådens gryning utom dem som var i avsaknad av all makt bland människor. I dag sätter likväl var människa som är i besittning av makt och en hög ställning sin ära i Hans namn. Drag dig vidare till minnes den person som dömde Jesus till döden. Denne var bland de lärdaste på Hans tid i landet, medan en man som blott var en enkel fiskare trodde på Honom. Tag er i akt och sälla er till dem som uppmärksammar varningen.
Tag även i betraktande hur talrika de munkar är som i vår tid lever i avskildhet i sina kyrkor och åkallar anden, men när Han framträdde med sanningens kraft förmådde de ej nalkas Honom, utan räknas till dem som farit vilse. Sälla är de som övergivit dem och vänt sina ansikten till Honom som är den Åstundade för alla dem som är i himlarna och alla som är på jorden.
De läser Evangeliet och vägrar likväl erkänna den allhärlige Herren, trots att Han har kommit i kraft av sitt upphöjda, sitt mäktiga och nåderika herravälde. Vi har i sanning kommit för er skull och har burit världens olyckor för er frälsnings skull. Undflyr ni Honom som har offrat sitt liv för att ni skall pånyttfödas? Frukta Gud, o Andens bekännare och gå ej i spåren efter varje vilsegången skriftlärd. Inbillar ni er att Han söker sin egen vinning, när Han ständigt har hotats av fiendens svärd, eller att Han söker världens fåfängliga ting efter det att Han fängslats i den ödsligaste av städer? Bedöm detta rättvist och gå icke i de orättfärdigas fotspår.
Öppna era hjärtans dörrar. Han som är Anden står i sanning inför dem. Varför drager ni er undan från Honom, som har ämnat leda er till en strålande plats? Säg: Vi har i sanning öppnat konungarikets portar för er. Skall ni regla dörrarna till era boningar inför Mitt anlete? Detta är förvisso ingenting annat än en gruvlig villfarelse. Han har i sanning kommit ned från himmelen än en gång såsom Han kom första gången. Bevara er för att bestrida vad Han förkunnar, liksom människor före er bestred Hans yttranden. Så lyder den Sannes vägledning för er, kunde ni blott fatta det.
Jordanfloden har förenats med den Största oceanen och Sonen utropar i den heliga dalen: Här är Jag, här är Jag, o Herre, min Gud! – medan Sinai kretsar kring Hans Hus och den brinnande busken med hög röst kallar: Han som är den Efterlängtade har kommit i sitt överjordiska majestät. Säg, se! Fadern har kommit och det som ni utlovades i Konungariket är uppfyllt! Detta är ordet som Sonen dolde, då Han sade till dem som omgav Honom: ”Ni kan icke nu bära det.” Och när den utsatta tiden var kommen och timman var slagen, lyste ordet fram över Guds viljas horisont. Tag er i akt, o Sonens bekännare, att ni icke förkastar det. Håll er då till det. Detta är bättre för er än allt vad ni äger. Sannerligen, Han är nära dem som handlar rättrådigt. Den timma som Vi dolt kännedomen om för jordens folk och de gynnade änglarna är nu kommen. Säg, Han har förvisso vittnat om Mig och Jag vittnar om Honom. Sannerligen, Han har icke åsyftat någon annan än Mig. Detta kan betygas av envar rättsinnig och förnuftig själ.
Ehuru Vi är drabbade av otaliga lidanden kallar Vi människorna till Gud, namnens Herre. Säg, sträva efter att uppnå vad ni utlovats i Guds böcker och beträd ej de okunnigas väg. Min kropp har uthärdat fångenskap så att ni måtte frigöras från jagets träldom. Vänd er då mot Hans anlete och gå ej i de fientliga förtryckarnas fotspår. Sannerligen, Han har samtyckt till den yttersta förödmjukelse på det att ni må äras. Ändå fördriver ni er tid i likgiltighetens dal. Han dväljes i sanning i den ödsligaste av boningar för er skull medan ni vistas i era palats.
Säg, lyssnade ni ej till roparens röst som kallade högt i Bayáns vildmark och bringade det glada budskapet om er Herres, den Allbarmhärtiges ankomst? Se! Han har kommit i vittnesbördets beskyddande hägn, iklädd slutgiltiga bevis och belägg, och de som uppriktigt tror på Honom betraktar Hans närvaro som gestaltandet av Guds rike. Välsignad är den människa som vänder sig till Honom och ve den som förnekar eller tvivlar på Honom.
Kungör för prästerna: Lyssna! Han som är härskaren har kommit. Träd fram bakom slöjan i er Herres namn, Han som böjer alla människors huvuden. Förkunna sedan för hela mänskligheten det glada budskapet om denna mäktiga, denna underbara uppenbarelse. Sannerligen, Han som är Sanningens ande har kommit för att leda er till hela sanningen. Han talar icke av sig själv utan såsom det påbjudits av Honom som är den Allvetande, den Allvise.
Säg, detta är Han som har förhärligat Sonen och upphöjt Hans lära. O jordens folk, kasta bort det ni äger och tag ett fast grepp om det som har förordnats av den Allsmäktige, Han som är bäraren av Guds förtroende. Rena era öron och vänd era hjärtan till Honom, att ni må höra den allra underbaraste kallelsen vilken utgått från Sinai, er Herres, den Allhärliges boning. Detta kommer i sanning att leda er till den plats där ni skall skåda strålglansen från Hans anletes ljus som strålar över denna lysande horisont.
O präster! Låt klockorna vara och träd fram ur era kyrkor! Det tillkommer er på denna dag att med hög röst tillkännagiva det Största namnet bland folken. Föredrar ni att tiga då varje sten och varje träd ljudligt kallar: ”Herren är kommen i sin stora härlighet!”? Allt gott skall tillkomma den människa som hastar till Honom. Sannerligen, hon räknas till dem vilkas namn evinnerligen skall bevaras och omnämnas av härskaran i höjden. Så har det förordnats av anden i denna underbara skrift. Den som kallar människor i Mitt namn tillhör i sanning Mig och kommer att framvisa vad som övergår förmågan hos alla som är på jorden. Följ Herrens väg och gå ej i fotspåren efter dem som nedsjunkit i likgiltighet. Väl skall det gå för den slumrande som väckes av Guds vind och står upp ifrån de döda och styr sina steg mot Herrens väg. Sannerligen, en sådan människa betraktas i Guds, den Sannes åsyn som en juvel bland människor och räknas till de lycksaliga.
Säg: I österlandet har Hans uppenbarelses ljus brutit fram, i västerlandet har tecknen på Hans herravälde framträtt. Begrunda detta i era hjärtan, o människor, och sälla er icke till dem som så allvarligt misstog sig när Min hågkomst (Báb) kom till dem på befallning av den Allsmäktige, den Allprisade. Låt Guds bris väcka er. Den har i sanning fläktat över världen. Allt gott skall vederfaras den som har förnummit dess väldoft och blivit räknad till de trosvissa.
O biskopar! Ni är stjärnorna på Min kunskaps himmel. Min barmhärtighet önskar ej att ni faller till jorden. Min rättvisa förkunnar emellertid: ”Detta är vad Sonen har förordnat.” Och vadhelst som utgått från Hans oförvitliga, sanningssägande och trovärdiga mun kan aldrig ändras. Klockorna ringer i sanning ut Mitt namn och jämrar sig för Min skull, men Min ande fröjdar sig i största glädje. Den Älskades kropp trängtar efter korset och Hans huvud ivrar efter spjutet på den Allbarmhärtiges stig. Förtryckarens övermakt kan på intet sätt avhålla Honom från Hans föresats. Vi har kallat alla skapelser att söka er Herres närvaro, alla namns Konung. Välsignad är den människa som har vänt sitt ansikte till Gud, Herren på räkenskapens dag.
O munkar! Om ni väljer att följa Mig skall Jag göra er till Mitt rikes arvtagare, och om ni begår överträdelser mot Mig skall Jag tålmodigt uthärda det i Min långmodighet. Sannerligen, Jag är den evigt Förlåtande, den Allbarmhärtige.
O Syriens land! Vad har det blivit av din rättfärdighet? Du har i sanning förädlats av din Herres fotspår. Har du uppfattat doften av himmelsk återförening eller skall du räknas till de likgiltiga?
Betlehem är satt i rörelse av Guds bris. Vi hör hennes röst säga: ”O givmildaste Herre! Var är Din stora härlighet upprättad? Din närvaros väldofter har vederkvickt mig efter att jag förtärts i min skilsmässa från Dig. Lovad vare Du för att Du har lyft slöjorna och trätt fram i kraft och uppenbar härlighet.” Från bakom majestätets och storhetens tabernakel ropade Vi till henne: ”O Betlehem! Detta Ljus har gått upp i österlandet och rört sig mot västerlandet, tills det vid sitt livs afton nådde dig. Säg Mig då: Känner sönerna igen Fadern och erkänner Honom eller förnekar de Honom, liksom folket fordom förnekade Honom [Jesus]?” Varpå hon högt utropade: ”Du är sannerligen den Allvetande, den Välunderrättade.” Sannerligen, Vi ser hur allt skapat bevekas att bära vittnesbörd om Oss. Några känner Oss och bär vittnesbörd, medan de flesta bär vittnesbörd, dock utan att känna Oss.
Berget Sinai skälver av glädje över att få skåda Vårt anlete. Hon har höjt sin intagande stämma för att ära sin Herre och säger: ”O Herre! Jag förnimmer Din klädnads väldoft. Det tycks mig som om Du är nära, förlänad Guds tecken. Du har förädlat dessa nejder med Dina fotspår. Stor skulle Ditt folks välsignelse bli, om de blott lärde känna Dig och kunde inandas Dina ljuva dofter. Ve dem som sover djupt!”
Säll är du som har vänt ditt ansikte mot Mitt anlete eftersom du har slitit sönder slöjorna, krossat avgudarna och erkänt din evige Herre. Koranens folk har rest sig mot Oss utan något klart bevis eller belägg, för att i varje stund plåga Oss med en ny plåga. De föreställer sig fåfängt att hårda prövningar kan omintetgöra Vårt syfte. Fåfänga är förvisso deras föreställningar! Sannerligen, din Herre är Den som förordnar vadhelst Han behagar.
Jag har aldrig gått förbi ett träd utan att Mitt hjärta tilltalat det: ”Ack, om Du blott bleve nedhugget i Mitt namn och Min kropp korsfästes på dig.” Vi uppenbarade dessa rader i episteln till Shahen, så att de må tjäna såsom en varning till alla religioners efterföljare. Sannerligen, din Herre är den Allvetande, den Allvise.
Var ej bedrövad över vad de har förorsakat. De är sannerligen såsom döda och icke levande. Låt dem förbli bland de döda och vänd ditt ansikte mot Honom som är världens livgivare. Låt dig ej bedrövas av de försumligas uttalanden. Var orubblig i Guds tro och undervisa människorna med fulländad visdom. Så uppmanar dig härskaren över himmel och jord. Han är i sanning den Allsmäktige, den Givmildaste. Inom kort kommer Gud att upphöja åminnelsen av dig och med Härlighetens penna nedteckna vad du har yttrat i din kärlek till Honom. Han är i sanning Beskyddaren av dem som gör vad gott är.
Framför mina hälsningar till Murád och säg: ”Välsignad är du, o Murád, ty du har vänt dig bort från dina begärelser och följt Honom som är hela mänsklighetens efterlängtade.”
Säg: Välsignad är den slumrande som väckes av Min vind. Välsignad är den livlöse som vederkvickes av Min återupplivande ande. Välsignat är det öga som tröstas av att skåda Min skönhet. Välsignad är den vandrare som styr sina steg mot Min härlighets och Mitt majestäts tabernakel. Välsignad är den betryckte som söker en tillflykt i Min tronhimmels skugga. Välsignad är den törstande som hastar till Min godhets stilla flödande vatten. Välsignad är den omättliga själ som kastar bort sina själviska begär av kärlek till Mig och intager sin plats vid den festmåltid som Jag har sänt ned för Mina utvalda från den gudomliga givmildhetens himmel. Välsignad är den förödmjukade som håller fast vid Min härlighets band, och den behövande som träder in i skyddet av Min rikedoms tabernakel. Välsignad är den okunnige som söker Min kunskaps källa och den försumlige som håller fast vid Min åminnelses band. Välsignad är den själ som har väckts till liv av Min livgivande andedräkt och fått tillträde till Mitt himmelska rike. Välsignad är den människa som har väckts av de ljuva dofterna av återförening med Mig och kunnat nalkas Min uppenbarelses gryning. Välsignat är det öra som hört, och den tunga som burit vittnesbörd om Oss, och det öga som sett och erkänt Herren själv i Hans stora härlighet och majestät, iklädd storhet och herravälde. Välsignade är de som har uppnått Hans närvaro. Välsignad är den människa som sökt upplysning från Mitt ords sol. Välsignad är den som prytt sitt huvud med Min kärleks diadem. Välsignad är den som fått höra om Min sorg och har stått upp för att bistå Mig bland Mitt folk. Välsignad är den som har nedlagt sitt liv på Min stig och uthärdat mångfaldiga vedermödor för Mitt namns skull. Välsignad är den människa som, förvissad om Mitt ord, har uppstått från de döda för att lovsjunga Mig. Välsignad är den som hänförts av Mina underbara melodier och rivit sönder slöjorna genom styrkan i Min makt. Välsignad är den som förblivit trogen Mitt förbund och ej hindrats av världsliga ting från att nå Min helighets hov. Välsignad är den människa som har befriat sig från allt utom Mig, svävat i Min kärleks rymd, har vunnit tillträde till Mitt rike, skådat Min härlighets världar, druckit Min frikostighets levande vatten, druckit sig otörstig från Min kärleksfulla försyns himmelska flod, har lärt känna Min lära och kommit till insikt om vad Jag dolde i Mina ords skattkammare och lyst fram över den gudomliga kunskapens horisont i lovprisande och förhärligande av Mig. Sannerligen, hon tillhör Mig. Över henne vile Min barmhärtighet, Min godhet, Min givmildhet och Min härlighet.
Detta är den Allhärliges kallelse, förkunnad från den högsta horisonten i fängelset i ‘Akká.
Han är Uttolkaren, den Allvetande, den Allunderrättade.
Gud, den Sanne betygar, och uppenbararna av Hans namn och egenskaper vittnar om att Vårt enda syfte med att utfärda kallelsen och förkunna Hans upphöjda ord är att hela skapelsens öra, genom det gudomliga talets levande vatten, skall renas från lögnaktiga berättelser och bringas i samklang med det heliga, det härliga och upphöjda ordet från Honom som är himlarnas danare och namnens skapare, och som strömmat ut ur skattkammaren av Hans kunskap. Lyckliga är de som bedömer detta rättrådigt.
O jordens folk!
Det första glädjebudskapet
som moderboken i denna största uppenbarelse har delgivit alla världens folk är att lagen om heligt krig har blivit utplånad från boken. Lovprisad vare den Allbarmhärtige, den överflödande nådens Herre, som låtit dörren till himmelsk frikostighet slås upp inför alla som är i himmelen och på jorden.
Det andra glädjebudskapet
Det är tillåtet för världens nationer och folk att umgås med varandra i glädje och öppenhet. O människor! Umgås med alla religioners bekännare i en anda av vänskap och gemenskap. Så har Hans bekräftelses och myndighets sol lyst över horisonten av Guds påbud, världarnas Herre.
Det tredje glädjebudskapet
gäller studiet av olika språk. Detta påbud har tidigare strömmat ut från den Högstes penna: Det tillkommer världens härskare – må Gud bistå dem – och jordens ministrar att samråda om antagandet av ett av de befintliga språken eller skapa ett nytt, samt ett enda alfabet som skolbarn över hela världen kan undervisas i. På så vis kommer hela jorden att betraktas som ett enda land. Allt gott skall tillkomma den som lyssnar till Hans kallelse och följer vad han uppmanas till av Gud, den mäktiga tronens Herre.
Det fjärde glädjebudskapet
Om någon av konungarna – må Gud hjälpa dem – skulle stå upp för att skydda och undsätta detta förtryckta folk må alla visa honom sin tillgivenhet och villighet att tjäna honom. Detta åligger alla. Väl skall det gå dem som handlar i enlighet därmed.
Det femte glädjebudskapet
I varje land måste de som tillhör detta folk uppträda mot landets regering med trofasthet, ärlighet och sannfärdighet. Detta är vad som har uppenbarats på befallning av Honom som är Förordnaren, Dagarnas uråldrige.
Det är bindande och åligger världens folk, alla och envar, att stödja denna betydelsefulla sak, som har kommit från himmelen enligt den evigt bestående Gudens vilja, så att måhända fientlighetens eld som brinner i hjärtat hos några av jordens folk, genom den gudomliga visdomens levande vatten och med hjälp av himmelska råd och uppmaningar kan släckas, och enhetens och endräktens ljus kan lysa fram och sprida sin strålglans över världen.
Vår förhoppning är att världens vapenarsenal skall omvandlas till redskap för återuppbyggnad och att strid och motsättningar kan undanröjas i mänsklighetens värld. Detta kan ske genom uppriktig strävan hos dem som är talesmän för Guds kraft – upphöjd vare Hans härlighet!
Det sjätte glädjebudskapet
gäller upprättandet av den Mindre freden, vars enskilda drag tidigare uppenbarats av Vår mest upphöjda penna. Stor är välsignelsen för den som vidmakthåller den och följer vadhelst som har förordnats av Gud, den Allvetande, den Allvise.
Det sjunde glädjebudskapet
Val av kläder och skäggets klippning överlåtes till människors eget avgörande. Men tänk er för, o människor, så att ni ej gör er till åtlöje inför de okunniga.
Det åttonde glädjebudskapet
De fromma gärningar som utförts av munkarna och prästerna bland bekännarna till Anden – Guds frid vile över Honom – är ihågkomna i Hans närvaro. Må de dock på denna dag upphöra med att leva i avskildhet utan i stället styra sina steg mot den öppna världen och ägna sig åt sådan verksamhet som är till gagn för dem själva och för andra. Vi har beviljat dem tillstånd att ingå äktenskap, på det att de må frambringa en som skall omnämna Gud, Herren över det synliga och det osynliga, den upphöjda tronens Herre.
Det nionde glädjebudskapet
När syndaren finner sig vara fullständigt avskild och är fri från allt utom Gud, bör han bedja Honom om förlåtelse och tillgift. Att bekänna synder och överträdelser inför människor är otillåtet, eftersom det aldrig har varit och aldrig kommer att vara något som bidrager till gudomlig förlåtelse. Därutöver leder en sådan bekännelse inför människor till den enskildes förnedring och förödmjukelse, och Gud – upphöjd vare Hans härlighet – önskar ej sina tjänares förödmjukelse. Sannerligen, Han är den Barmhärtige, den Nåderike. Syndaren bör mellan sig själv och Gud bedja om nåd från nådens ocean och om förlåtelse från givmildhetens himmel och säga:
O Gud, min Gud! Jag bönfaller Dig vid blodet från Dina sanna älskare, som blev så hänryckta av Dina ljuva ord att de skyndade till härlighetens högsta höjd, platsen för det mest ärorika martyrium, och jag bönfaller Dig vid de mysterier som finns bevarade i Din kunskap, och vid de pärlor som göms i Din givmildhets ocean, att bevilja mig och min fader och min moder förlåtelse. Av dem som visar nåd är Du i sanning den mest Nåderike. Det finnes ingen Gud utom Du, den evigt Förlåtande, den Allgivande.
O Herre! Du ser detta syndens väsen vända sig till Din ynnests ocean, och denne svage söka Din gudomliga krafts rike, och denna arma varelse böja sig ned inför Din rikedoms sol. Vid Din barmhärtighet och Din nåd, gör honom ej besviken, o Herre, och utestäng honom ej från Din frikostighets uppenbarelser i Dina dagar, avvisa honom ej heller från Din port, som Du har öppnat vida för alla som dväljes i Din himmel och på Din jord.
Ack! Mina synder har hindrat mig från att nalkas Din helighets hov, och mina överträdelser har hållit mig långt borta från Ditt majestäts tabernakel. Jag har begått sådant som Du förbjöd mig att göra och har åsidosatt vad Du ålade mig att följa.
Jag ber Dig vid Honom som är namnens oinskränkte Herre, att med Din frikostighets penna nedskriva för mig vad som skall göra mig i stånd att nalkas Dig och rena mig från mina överträdelser, vilka har utestängt mig från Din förlåtelse och tillgift.
Sannerligen, Du är den Starke, den Frikostige. Det finnes ingen Gud förutom Du, den Mäktige, den Nåderike.
Det tionde glädjebudskapet
Såsom ett nådetecken från Gud, Uppenbararen av denna största kungörelse, har Vi från de heliga böckerna och skrifterna upphävt den lag som föreskriver förstöring av böcker.
Det elfte glädjebudskapet
Det är tillåtet att studera vetenskaper och konstarter, och i synnerhet sådana vetenskaper som är till gagn för människor och kan lända till framsteg och utveckling. Så lyder påbudet från Honom som är Förordnaren, den Allvise.
Det tolfte glädjebudskapet
Det åligger var och en att ägna sig åt någon form av verksamhet, såsom hantverk, handel eller andra yrken. Vi har nådefullt upphöjt er verksamhet med sådant arbete till rangen av tillbedjan av Gud, den Sanne. Begrunda i era hjärtan Guds nåd och välsignelser och tacka Honom om aftonen och i gryningen. Slösa ej bort er tid i sysslolöshet och lättja. Ägna er åt det som gagnar er själva och andra. Så har det förordnats i denna skrift från vars horisont visdomens och yttrandets sol strålar.
De mest föraktade av människor i Guds ögon är de som sitter overksamma och tigger. Håll fast vid de materiella medlens band och sätt hela er lit till Gud, ty Han tillhandahåller alla medel. När någon arbetar med hantverk eller handel betraktas sådan verksamhet som tillbedjan i Guds ögon. Detta är förvisso ett tecken på Hans oändliga och överflödande frikostighet.
Det trettonde glädjebudskapet
Männen i Guds Rättvisas Hus har anförtrotts folkets angelägenheter. De är i sanning Guds betrodda bland Hans tjänare och myndighetens gryningsljus i Hans länder.
O Guds folk! Det som fostrar världen är rättvisa, ty den bäres upp av två pelare, belöning och bestraffning. Dessa två pelare är källorna till liv för världen. Då det varje dag föreligger ett nytt problem och då varje problem har en ändamålsenlig lösning, skall dessa frågor hänskjutas till medlemmarna i Rättvisans hus, på det att dess medlemmar må handla i enlighet med tidens behov och krav. De som för Guds skull står upp för att tjäna Hans sak är mottagare av gudomlig ingivelse från det osynliga riket. Det åligger alla att lyda dem. Alla statsangelägenheter skall hänskjutas till Rättvisans hus, men andaktslivet måste iakttagas i enlighet med vad Gud har uppenbarat i sin bok.
O Bahás folk! Ni är gryningsplatserna för Guds kärlek och dagbräckningarna för Hans huldhet. Besudla icke era tungor med förbannelser och smädelser mot någon själ och värna era ögon mot det som är oanständigt. Lägg fram vad ni har i er ägo. Om det tages emot med välvilja är ert mål uppnått, om så ej är fallet är det fåfängt att göra invändningar. Lämna den själen åt sig själv och vänd er till Herren, Beskyddaren, den Självbestående. Var ej orsak till sorg, än mindre till tvedräkt och strid. Vi hyser hoppet att ni må nå sann bildning i skydd av Hans kärleksfulla barmhärtighets träd och handla i enlighet med vad Gud önskar. Ni är alla löven på ett träd och dropparna i ett hav.
Det fjortonde glädjebudskapet
Det är ej nödvändigt att företaga särskilda resor för att besöka de dödas viloplatser. Om förmögna och välbärgade människor i stället skulle skänka utgifterna för sådana resor till Rättvisans Hus, skall det vara Gud till behag och välkomnas av Honom. Lyckliga är de som följer Hans föreskrifter.
Det femtonde glädjebudskapet
Även om en republikansk statsform må vara till gagn för världens folk är likväl monarkins majestät ett av Guds tecken. Vi önskar ej att världens länder skall berövas detta. Om skarpsinniga människor förenar de två formerna till en, skall deras belöning bli stor i Guds närvaro.
I tidigare religioner hade sådana bestämmelser som heligt krig, förstöring av böcker, förbud mot samröre och umgänge med andra folk eller läsning av vissa böcker stadfästs och bekräftats enligt tidens krav, men i denna mäktiga uppenbarelse, i denna betydelsefulla kungörelse har de mångfaldiga gåvorna och ynnestbevisen från Gud förlänats alla människor, och från horisonten av den evigt bestående Herrens vilja har Hans ofelbara påbud föreskrivit det som Vi ovan har framlagt.
Vi prisar Gud – helgad och förhärligad vare Han – för vadhelst Han i sin nåd har uppenbarat på denna välsignade, denna härliga och oförlikneliga dag. Sannerligen, om alla på jorden vore utrustade med otaliga tungor och oupphörligen skulle prisa Gud och upphöja Hans namn intill det slut som ej känner något slut, skulle deras tacksägelse ej visa sig tillräcklig ens för ett enda av de nåderika ynnestbevis som Vi har nämnt i denna skrift. Härom vittnar alla människor som besitter visdom och omdöme, förståelse och kunskap.
Vi bönfaller innerligt Gud – upphöjd vare Hans härlighet – att bistå de styrande och härskarna som är maktens företrädare och ärans gryningsljus att upprätthålla Hans lagar och förordningar. Han är i sanning den Allsmäktige, den Allstarke, Den som plägar besvara människors åkallan.
I Mitt namn, som står högst av alla namn.
Pris och ära tillkommer namnens Herre och himlarna skapare, Han på vars uppenbarelses hav vågorna svallar inför ögonen på världens folk. Hans läras sol lyser igenom varje slöja och Hans bekräftelses ord står utom räckhåll för motsägelse. Varken förtryckarens överlägsenhet eller de ondas tyranni har kunnat förhindra uppnåendet av Hans syfte. Hur prisad är icke Hans överhöghet, hur upphöjt är icke Hans herravälde!
Store Gud! Fastän Hans tecken har omfattat världen, och Hans bevis och vittnesbörd lyser klart och är uppenbara såsom ljuset, tycks de okunniga vara likgiltiga, ja, snarare upproriska. Om de ändå hade nöjt sig med att ha olika åsikter, men de sluter sig ständigt samman för att hugga ner det heliga Lotusträdet. Alltsedan denna uppenbarelses gryning har de som är själviskhetens väsen med tillgripande av grymhet och förtryck strävat efter att utsläcka den gudomliga uppenbarelsens ljus. Gud uppenbarade emellertid detta ljus genom sin oinskränkta överhöghet efter att ha hejdat deras händer och skyddade det i kraft av sin makt till dess att himmel och jord upplystes av dess strålglans och klarhet. Prisad vare Han under alla förhållanden.
Ärad vare Du, o världens Herre och folkens efterlängtade, o Du som har blivit uppenbarad i det Största namnet, varigenom visdomens och talets pärlor har framträtt ur musslorna i Din kunskaps stora hav och den gudomliga uppenbarelsens himlar har smyckats med ljuset från framträdandet av Ditt anletes sol.
Jag ber Dig, vid det ord varigenom Ditt bevis fulländades bland Dina varelser och Ditt vittnesbörd fullbordades bland Dina tjänare, att styrka Ditt folk i det varigenom sakens yttre skall stråla i Ditt rike, Din makts fanor resas bland Dina tjänare och Din väglednings baner höjas i Dina länder.
O min Herre! Du ser dem klamra sig fast vid Din nåds band och hålla fast vid Din välviljas mantelfåll. Förordna för dem det som närmar dem till Dig och bevara dem från allt utom Dig.
Jag ber Dig, o Du tillvarons konung och det synligas och det osynligas beskyddare att göra vemhelst som står upp för att tjäna Din sak lik ett hav, svallande enligt Din önskan, glödande av elden från Ditt heliga träd som lyser från horisonten av Din viljas himmel. Sannerligen, Du är den Mäktige som varken all världens makt eller nationernas styrka kan försvaga. Det finnes ingen Gud utom Du, den Ende, den Oförliknelige, Beskyddaren, den Självbestående.
O du som har druckit av Mitt yttrandes vin ur Min kunskaps kalk! Dessa högstämda ord hördes i dag från suset i det gudomliga Lotusträdet, som namnens Herre planterat i det högsta paradiset med den himmelska maktens hand:
Den första prydnaden
och det första gryningsskimret över moderbokens horisont är att människan bör känna sitt eget jag och inse vad som leder till upphöjelse eller till förnedring, till ära eller vanära, till rikedom eller fattigdom. Efter att människan uppnått fullbordandets och mognadens tid är hon i behov av tillgångar. De tillgångar som hon förvärvar genom hantverk eller yrken är lovvärda och berömvärda enligt visa människors bedömning, och särskilt enligt de tjänare som ägnar sig åt fostran av världen och uppbyggelse av dess folk. De är i sanning munskänkar för kunskapens livgivande vatten och visar vägen mot fullkomning. De visar världens folk till den raka stigen och underrättar dem om vad som länder till människans upplyftande och upphöjelse. Den raka stigen är den som vägleder människan till den klara insiktens morgonljus och den sanna förståelsens gryningsplats och för henne till det som skänker ära, heder och storhet.
Vår förhoppning är att det fördunklande stoftet kan skingras genom den Allvises, den Allvetandes godhet och att klarsyntheten ökar så att människorna förmår upptäcka syftet för vilket de har blivit till. På denna dag är vadhelst som tjänar till att minska blindheten och stärka förmågan till insikt värt att beakta. Denna förmåga tjänar som förmedlare och vägvisare till sann kunskap. Sannerligen, enligt vad visa människor anser är en klar förståelse beroende av visionär förmåga. Bahás folk måste under alla omständigheter vara medvetna om vad som är lämpligt och passande och uppmana människor att handla i enlighet därmed.
Den andra prydnaden
är att umgås med alla religioners bekännare i en anda av vänskap och gemenskap, och att tillkännagiva det som Talaren på Sinai förkunnade och att rättvist bedöma alla frågor.
De som har begåvats med uppriktighet och trofasthet bör i största glädje umgås med olika folk på jorden, eftersom samvaro med andra människor har främjat och kommer att fortsätta främja enhet och harmoni, som i sin tur bidrager till upprätthållande av ordning i världen och folkens pånyttfödelse. Välsignade är de som håller fast vid vänskapens och välviljans band och är fria från fientlighet och hat.
Denne förorättade uppmanar världens folk att visa fördragsamhet och rättfärdighet, ty de är två ljus i världens mörker och två läromästare till uppbyggelse av mänskligheten. Sälla är de som har uppnått detta, men ve de försumliga.
Den tredje prydnaden
gäller god karaktär. En god karaktär är i sanning den bästa manteln för gudfruktiga människor. Med den pryder Han sina älskades tempel. Vid mitt liv! En god karaktärs ljus överträffar solens ljus och dess strålglans. Den som tillägnar sig detta räknas som en juvel bland människor. Världens ära och upphöjelse är förvisso beroende av detta. En behaglig karaktär är ett medel varigenom människor vägledes till den raka stigen och når fram till det stora tillkännagivandet. Allt gott tillkommer den som är prydd med de heliga egenskaperna och karaktärsdragen hos härskaran i höjden.
Det anstår dig att under alla förhållanden fästa blicken på rättvisa och rättrådighet. I Förborgade ord har detta upphöjda yttrande uppenbarats av Vår mest upphöjda penna:
”O Andens son! I Mina ögon är rättvisa det mest älskade av allt – vänd dig ej bort därifrån om du åstundar Mig och försumma den ej på det att Jag må förlita Mig på dig. Med dess hjälp skall du se med dina egna ögon och ej genom andras, och skall veta utifrån din egen kunskap och ej genom din nästas. Begrunda i ditt hjärta hur det höves dig att vara. Sannerligen, rättvisa är Min gåva till dig och tecknet på Min huldhet. Håll då dina ögon fästade därpå.”
De som är rättvisa och omdömesgilla besitter en hög ställning och en upphöjd rang. Fromhetens och rättrådighetens ljus lyser klart från dessa själar. Vi hoppas innerligen att världens folk och länder icke må berövas strålglansen från dessa två klara ljuskällor.
Den fjärde prydnaden
gäller pålitlighet. Sannerligen, pålitlighet är dörren till säkerhet för alla som dväljes på jorden och ett tecken på den Allbarmhärtiges härlighet. Den som äger denna egenskap har i sanning tagit del av rikedomens och välståndets skatter. Pålitlighet är den största portal som leder till ro och säkerhet för folken. Alla tings beständighet har varit och är förvisso beroende härav. Alla maktens, storhetens och rikedomens riken upplyses av dess ljus.
För icke länge sedan uppenbarades dessa högtidliga ord från den Högstes penna:
”Vi skall nu för dig nämna pålitlighet och dess ställning i Guds, din Herre och den mäktiga tronens Herres, ögon. En dag begav Vi Oss till Vår gröna ö. Vid Vår ankomst såg Vi dess vattendrag flöda, dess träd frodas och solljuset spela. Då Vi vände Oss åt höger skådade Vi vad pennan saknar förmåga att beskriva, ej heller kan den nedteckna vad Herrens öga bevittnade på denna mest helgade, mest sublima, denna välsignade och mest upphöjda plats. Då Vi sedan vände Oss åt vänster betraktade Vi en av det högsta paradisets skönheter stående på en pelare av ljus, högt förkunnande följande ord: ”O himmelens och jordens invånare! Betrakta Min skönhet och Min strålglans, Min uppenbarelse och Mitt ljus. Vid Gud, den Sanne! Jag är pålitligheten och dess uppenbarelse och dess skönhet. Jag skall belöna vemhelst som är lojal mot mig, som erkänner min rang och ställning och som håller fast vid min mantelfåll. Jag är den ädlaste prydnaden för Bahás folk och härlighetens klädnad för alla som dväljes i skapelsens rike. Jag är det främsta instrumentet för världens välstånd, och trygghetens horisont för alla varelser.” Sålunda har Vi nedsänt till dig det som skall föra människor närmare skapelsens Herre.”
O Bahás folk! Pålitlighet är i sanning den bästa utsmyckningen för era tempel och den mest strålande kronan för era huvuden. Tag fasta på denna uppmaning från Honom som är Förordnaren, den Allunderrättade.
Den femte prydnaden
gäller skydd och bevarande av Guds tjänares ställning. Man skall ej förbigå sanningen i någon fråga, i stället skall man uttrycka vad som är rätt och riktigt. Bahás folk får ej neka någon själ den belöning som tillkommer denne, skall behandla hantverkare med aktning och skall till skillnad från gångna tiders folk ej befläcka sina tungor med att skymfa någon.
På denna dag lyser hantverkskunnandets sol över västerlandets horisont och konstarternas flod flyter ut från detta områdes hav. Man måste vara rättvis i sitt tal och uppskatta en sådan ynnest. Vid Gud! Ordet ’rättvisa’ lyser klart och strålande som solen. Vi ber Gud att nådefullt sprida dess strålglans över alla. Han är i sanning mäktig över allt skapat, Han som plägar besvara alla människors böner.
I dessa dagar lider sannfärdighet och ärlighet svårt i falskhetens klor, och rättvisan plågas av orättvisans gissel. Fördärvets rök har insvept hela världen i sådan omfattning att intet kan ses på något håll utom arméer av soldater, och ingenting hörs från något land utom skramlet av svärd. Vi bönfaller Gud, den Sanne, att stärka utövarna av Hans makt i det som kommer att återupprätta världen och förläna lugn och ro till alla folk.
Den sjätte prydnaden
Kunskap är en av Guds underbara gåvor som det åligger alla att tillägna sig. Sådana vetenskaper och materiella medel som nu kommit till synes har uppnåtts tack vare Hans kunskap och visdom, uppenbarade i brev och skrifter genom Hans mest upphöjda penna – en penna ur vars skattkammare visdomens och talets pärlor samt världens konstarter och hantverk har lagts i dagen.
På denna dag har jordens hemligheter lagts i öppen dager inför människors ögon. Sidorna i de tidningar som i rask takt utgives speglar förvisso världen. De återspeglar olika nationers och folks verksamheter och sysselsättningar. De både speglar dem och tillkännagiver dem. De är speglar utrustade med hörsel, syn och tal. De utgör ett häpnadsväckande och kraftfullt fenomen. Det anstår emellertid dess skribenter att renas från de låga böjelsernas och begärens viskningar och att ikläda sig rättvisans och rättrådighetens klädnad. De bör undersöka alla sakförhållanden så långt det är möjligt för att säkerställa fakta och därefter nedteckna dem.
Beträffande Denne förorättade är det mesta av vad som förmedlas i tidningarna osanning. Ärligt tal och sanningsenlighet betraktas på grund av dess höga rang och ställning som en sol, lysande över kunskapens horisont. De vågor som stiger upp från denna ocean framträder nu inför ögonen på världens folk och utflödena från visdomens och talets penna är överallt uppenbara.
Det berättas i tidningarna att Denne tjänare har flytt från landet Ṭá (Ṭihrán) och färdats till Irak. Nådige Gud! Icke ett ögonblick har Denne förorättade hållit sig dold. Tvärtom har Han alltid förblivit ståndaktig och framträtt öppet inför alla människors ögon. Vi har aldrig dragit Oss undan, ej heller skall Vi någonsin söka fly. I själva verket är det de dåraktiga som flyr från Vår närvaro. Vi lämnade vårt hemland åtföljda av två beridna eskorter, representerande de båda aktade regeringarna i Persien och Ryssland, till dess vi anlände till Irak med största härlighet och makt. Prisad vare Gud! Den sak, av vilken Denne förorättade är bärare, är lika hög som himlen och lyser lika strålande som solen. Denna rang kan icke hemlighållas, ej heller finns det någon anledning till rädsla eller tystnad.
Återuppståndelsens mysterier och den sista timmans händelser är fullt synliga, men folket har sjunkit ner i likgiltighet och låtit sig insvepas i slöjor. ”När haven fattar eld… och räkenskapens böcker öppnas.” Vid Guds rättfärdighet! Gryningen har förvisso kommit och ljuset har lyst fram och natten har dragit sig tillbaka. Lyckliga är de som förstår detta. Lyckliga är de som har nått dithän.
Prisad vare Gud! Pennan är förbryllad över vad den skall skriva och tungan undrar vad den skall yppa. Trots umbäranden utan motstycke och efter att ha utstått många år i fängelse, i fångenskap och med smärtsamma prövningar upplever Vi nu att slöjor tjockare än dem Vi redan slitit sönder har uppkommit, slöjor som hindrar synen och skymmer förståelsens ljus. Dessutom erfar Vi hur de nya falska anklagelserna som nu är förhärskande är långt mer illvilliga än i tidigare dagar.
O Bayáns folk! Frukta den barmhärtige Herren! Begrunda människorna i forna tider. Hur handlade de och vad blev frukten av deras handlingar? Med undantag av dem som Gud nådefullt skyddade genom sin kraft, var allt som de yttrade rent bedrägeri och vad de än åstadkom visade sig sakna värde.
Jag svär vid Honom som är världens åstundan! Om en människa begrundade i sitt hjärta, skulle hon fri från all bindning till världen skynda till det största ljuset och tvaga och rena sig från de fåfänga inbillningarnas damm och de tomma fantasiernas rök. Vad kan ha föranlett människor i det förgångna att fela och av vem blev de vilseledda? De förkastar fortfarande sanningen och har följt sina egna själviska böjelser. Denne förorättade låter kallelsen ljuda högt för Guds skull. Må den som så önskar vända sig till den, och må den som så önskar vända sig bort. Sannerligen, Gud kan mycket väl undvara allt, vare sig det tillhör det förflutna eller framtiden.
O Bayáns folk! Det är män som Hádí Dawlat-Ábádí som med turban och stav har varit källan till motstånd och hinder och så allvarligt betungat folket med vidskepelse, att de även i denna tid fortfarande förväntar sig framträdandet av en påhittad person från en påhittad plats. Låt er då varnas, o människor med förståelse.
O Hádí! Lyssna till denne pålitlige rådgivares röst: styr dina steg från vänster till höger, det vill säga, vänd dig bort från tom inbillning till visshet. Led icke folket vilse. Den gudomliga ljuskällan lyser, Hans sak är uppenbar och Hans tecken omfattar allt. Vänd ditt ansikte mot Gud, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande. Avstå från ditt ledarskap för Guds skull och lämna människorna åt sig själva. Du är okunnig om den verkliga sanningen och du har ej lärt känna den.
O Hádí! Visa blott ett ansikte på Guds stig. I sällskap med de otrogna är du otrogen och med de fromma är du from. Betrakta de själar som offrade sina liv och sin egendom i landet, så att du måhända låter dig förmanas och kan ryckas upp ur din sömn. Begrunda: vem vore att föredraga, den som bevarar sin kropp, sitt liv och sina ägodelar eller den som försakar sitt allt på Guds stig? Döm rättvist i detta och sälla dig icke till de orättfärdiga. Håll dig till rättvisan och var rättrådig, så att du till äventyrs icke använder religionen av själviska motiv såsom en snara, eller bortser från sanningen för guldets skull. Sannerligen, din orättfärdighet och orättfärdigheten hos sådana människor som du själv har blivit så stor att Härlighetens penna måste uppmärksamma det. Frukta Gud. Han som förebådade denna uppenbarelse har kungjort: ”Han skall under alla förhållanden förkunna: ’Sannerligen, sannerligen, Jag är Gud, det finnes ingen Gud utom Jag, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande.’”
O Bayáns folk! Ni har förbjudits att uppsöka Guds älskade. Varför har detta förbud införts och i vilket syfte? Vid Gud! Jag uppmanar er enträget att vara rättvisa och icke likgiltiga. För dem som är insiktsfulla och står inför den Största skönheten är ändamålet med detta förbud känt och uppenbart; det finns till för att ingen skall få vetskap om hans (Hádís) hemligheter och gärningar.
O Hádí! Du har ej besökt Oss och är därför okunnig om Guds budskap. Följ icke dina tomma fantasier. Dessutom bör du granska skrifterna med dina egna ögon och begrunda vad som har ägt rum. Hys medlidande med dig själv och med Guds tjänare och var ej orsak till samma egensinne som människor uppvisade förr i tiden. Stigen är omisskännlig och bevisen är uppenbara. Förvandla orättvisa till rättvisa och orättfärdighet till rättfärdighet. Vår förhoppning är att den gudomliga inspirationens ande skall stärka dig och att ditt inre öra kan förmås uppfatta de välsignade orden: Säg: ”Gud har sänt den – och låt dem sedan fortsätta att förströ sig med sina hårklyverier.” Du har varit där (Cypern) och har träffat honom (Mírzá Yaḥyá). Tala nu uppriktigt! Förvräng icke detta, vare sig inför dig själv eller inför folket. Du är både okunnig och oupplyst. Lyssna till Denne förorättades röst och skynda till den gudomliga kunskapens ocean, så att du måhända kan prydas med förståelsens smycke och avstå från allt utom Gud. Lyssna till Denne gode rådgivare som med hög stämma, uppenbar och tydlig, inför konungars och deras undersåtars ansikten kallar världens folk, vart och ett, till Honom som är evighetens Herre. Detta är det ord från vars horisont den osvikliga nådens sol lyser klart.
O Hádí! Denne förorättade har, frigjord från varje bindning till världen, med största ansträngning sökt släcka fientlighetens och hatets eld som brinner häftigt i hjärtat hos jordens folk. Det tillkommer envar rättvis och rättrådig person att frambära tack till Gud – upphöjd vare Hans härlighet – och att stå upp för att främja denna mest framstående sak, så att eld må förvandlas till ljus, och hat ersättas av gemenskap och kärlek. Jag svär vid Guds rättfärdighet! Detta är Denne förorättades enda syfte. Sannerligen, genom att Vi kungjort denna betydelsefulla sak och påvisat dess sanning har Vi fått uthärda mångahanda plågor, umbäranden och vedermödor. Du skulle själv bära vittnesbörd om vad Vi har förmedlat, om du blott kunde tala sanningsenligt. Gud talar förvisso sanning och visar vägen. Han är den Starke, den Mäktige, den Nåderike.
Må Vår härlighet vila över Bahás folk, som varken förtryckarens tyranni eller angriparens överlägsenhet har kunnat driva bort från Gud, världarnas Herre.
Detta är en epistel från Gud, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande.
Han är Den som hör från sin härlighets rike.
Gud vittnar om att det icke finnes någon annan Gud än Han, och att Han som har framträtt är det dolda mysteriet, den högt skattade symbolen, den mest betydelsefulla boken för alla folk och givmildhetens himmel för hela världen. Han är det mäktigaste tecknet bland människor och gryningen för de mest upphöjda egenskaperna i skapelsens rike. Genom Honom har det som varit förborgat och dolt för människors ögon sedan urminnes tider framträtt. Han är Den, vars framträdande tillkännagavs i de himmelska skrifterna i forna tider och i senare. Vemhelst som bekänner sin tro på Honom, på Hans tecken och vittnesbörd, har i sanning erkänt vad Storhetens tunga uttalade före skapandet av himmel och jord och uppenbarandet av namnens rike. Genom Honom har kunskapens ocean svallat i människornas mitt, och den gudomliga visdomens flod har strömmat fram på befallning av Gud, dagarnas Herre.
Allt gott tillkommer den insiktsfulla människa som har erkänt och uppfattat sanningen, och den som vänt ett lyssnande öra till Hans ljuva röst och åtlytt den, och den hand som har mottagit Hans bok med sådan beslutsamhet som är född av Gud, Herren över denna värld och den nästkommande, och den uppriktige vägfarande som har skyndat till Hans underbara horisont, och den som är förlänad en styrka, som varken härskarnas överväldigande makt eller det tumult som orsakats av religiösa ledare har kunnat skaka. Ve den som har förkastat Guds nåd och Hans givmildhet och förnekat Hans milda barmhärtighet och myndighet; en sådan människa räknas förvisso till dem som i all evighet har förkastat vittnesbördet om Gud och Hans bevis.
Stor är hans välsignelse som på denna dag har förkastat de ting som är gängse bland människor och hållit fast vid det som har förordnats av Gud, namnens Herre och Danaren av allt skapat, Han som har kommit från evighetens himmel i kraft av det Största namnet, utrustad med sådan obetvinglig myndighet att jordens alla makter är oförmögna att stå emot Honom. Detta omvittnas av moderboken som kallar från den mest upphöjda ställningen.
O, ‘Alí-Akbar! Vi har flera gånger hört din stämma och svarat dig med det som hela mänsklighetens hyllningar aldrig kan jämföras, och från vilket de uppriktiga kan inandas de ljuva dofterna av den Allbarmhärtiges uttalanden, och Hans sanna älskare kan uppfatta doften av himmelsk återförening, och de djupt törstande kan upptäcka porlandet av det vatten som i sanning är liv. Välsignad vare den människa som har nått dithän och erkänt vad som i detta ögonblick utgår från den penna som tillhör Gud, Hjälpen i farans stund, den Allsmäktige, den Allgivande.
Vi bär vittnesbörd om att du har vänt ditt ansikte till Gud och rest långt till dess du nådde Hans närvaro och kunde lyssna till rösten från Denne förorättade, som har kastats i fängelse på grund av missgärningarna bland dem som ej trodde på Guds tecken och vittnesbörd, utan förnekade denna himmelska nåd som förmått hela världen att lysa. Välsignat vare ditt ansikte ty det har vänts till Honom, och ditt öra ty det har hört Hans röst, och din tunga ty den har prisat Gud, härskarnas Herre. Vi bönfaller Gud att Han i sin nåd hjälper dig att vara såsom ett standar för främjandet av Hans tro och att göra dig i stånd att alltid och under alla förhållanden kunna nalkas Honom.
Guds utvalda och Hans älskade i det landet är ihågkomna av Oss och Vi skänker dem glädjebudskapet om det som har sänts ned till deras ära från yttrandets rike, ett rike som tillhör deras Herre, den oinskränkte Härskaren över räkenskapens dag. Omnämn Mig för dem och upplys dem med Mina ords strålande härlighet. Sannerligen, din Herre är den Nåderike, den Givmilde.
O du som prisar Mig! Lyssna till vad tyranniets folk tillskriver Mig i Mina dagar. Några av dem säger: ”Han har gjort anspråk på gudomlighet” och andra säger: ”Han har tänkt ut en lögn mot Gud.” Ytterligare andra säger: ”Han har kommit för att egga till uppror.” Lågsinta och usla är de. Ack! De är i sanning de tomma fantasiernas slavar.
Vi skall nu sluta använda det uttrycksfulla språket. Sannerligen, din Herre är den Mäktige, den Obundne. Vi önskar nu tala det persiska tungomålet, så att måhända Persiens folk, alla och envar, kan få kännedom om den barmhärtige Herrens ord och träda fram för att upptäcka sanningen.
Det första skimret
som har grytt från Sanningens sol är kunskapen om Gud – prisad vare Hans härlighet! Kunskapen om de eviga dagarnas Konung kan på intet vis uppnås annat än genom erkännandet av Honom, som är bärare av det Största namnet. Han är i sanning Talaren på Sinai som nu har intagit uppenbarelsens tron. Han är det dolda mysteriet och den dyrbara symbolen. Alla tidigare och senare böcker från Gud är prydda med Hans lov och prisar Hans härlighet. Genom Honom har kunskapens standar rests i världen och Guds enhets fana har vecklats ut bland alla folk. Uppnåendet av den gudomliga närvaron kan förverkligas enbart genom uppnåendet av Hans närvaro. Genom Hans kraft är allt som sedan urminnes tider har varit förborgat och dolt nu avslöjat. Han har uppenbarats genom sanningens kraft och har uttalat ett ord varigenom alla som är i himlarna och på jorden har förstummats, utom de som den Allsmäktige behagade undantaga. Sann tro på Gud och erkännandet av Honom kan ej vara fullständigt utan att godtaga vad Han har uppenbarat, samt efterlevnad av allt som har förordnats av Honom och fastställts i boken av Härlighetens penna.
De som nedsänker sig i Hans förkunnelses ocean bör alltid nogsamt följa de gudomligt uppenbarade bestämmelserna och förbuden. Sannerligen, Hans bestämmelser utgör det mäktigaste fästet till skydd för världen och dess folks säkerhet, och är ett ljus över dem som erkänner och inser sanningen och en eld för dem som vänder sig bort och förnekar den.
Det andra skimret
är att förbli ståndaktig i Guds tro – upphöjd vare Hans härlighet – och att vara trofast i Hans kärlek. Detta kan på intet sätt uppnås utom genom fullt erkännande av Honom, och fullt erkännande kan icke nås utom genom tro på de välsignade orden: ”Han gör vadhelst Han vill.” Den som ihärdigt håller fast vid dessa upphöjda ord och dricker djupt från yttrandenas levande vatten som finnes däri, skall förlänas sådan fasthet att alla böcker i världen kommer att bli oförmögna att hindra honom att hålla fast vid moderboken. O, hur härlig är icke denna upphöjda ställning, denna höga rang, detta slutliga mål!
O ‘Alí-Akbar! Begrunda hur eländigt tillståndet är för tvivlarna. Samtliga uttrycker dessa ord: ”Sannerligen, Han skall prisas för sina gärningar och åtlydas på sin befallning.” Om Vi dock uppenbarar något, om än så litet som ett nålsöga, och som går emot deras själviska vanor och önskningar, kommer de föraktfullt att förkasta det. Säg, ingen kan någonsin fatta Guds fulländade visdoms mångfaldiga krav. Sannerligen, skulle Han utnämna jorden till himmel, har ingen rätt att ifrågasätta Hans överhöghet. Detta är vad Bayáns Punkt har intygat i allt som sänts ned till Honom med sanningen på befallning av Gud, Han som fått gryningen att bryta fram.
Det tredje skimret
gäller konst, hantverk och vetenskap. Kunskap är som vingar i människans liv och som en stege för hennes uppstigande. Det åligger alla att förvärva kunskap, och då inom sådana vetenskaper som kan gagna jordens folk och icke sådana som börjar med ord och slutar med ord. Stort är verkligen det anspråk som vetenskapsmän och hantverkare har på världens folk. Om detta vittnar moderboken på dagen för Hans återkomst. Sälla är de som äger ett hörande öra. Kunskap är i sanning en verklig skatt för människan och en källa till ära, rikedom, glädje, upphöjelse, jubel och fröjd för henne. Så har Storhetens tunga talat från det Största fängelset.
Det fjärde skimret
rör gudomlighet, Gudomen och dylikt. Skulle en insiktsfull människa rikta blicken mot det välsignade och uppenbara Lotusträdet och dess frukter, skulle hon berikas så därav, att hon blev oberoende av allt annat och förmådde bekänna sin tro på det som Talaren på Sinai har uttalat från uppenbarelsens tron.
O ‘Alí-Akbar! Upplys människorna om din Herres heliga verser och gör dem förtrogna med Hans raka stig och Hans mäktiga kungörelse.
Säg: O människor, om ni gör en rättvis och rättrådig bedömning kommer ni att betyga sanningen i allt som har strömmat ut från den mest upphöjda Pennan. Om ni hör till Bayáns folk kommer den persiska Bayán att leda er rätt och visa sig vara ett tillräckligt vittnesbörd för er, och om ni hör till Koranens folk, begrunda då uppenbarelsen på Sinai och rösten från den brinnande busken som ljöd för ‘Imráns son (Moses).
Nådige Gud! Avsikten var att förmågan att erkänna Honom skulle ha utvecklats och mognat vid tidpunkten för uppenbarandet av den ende sanne Guden, och då nått sin fullbordan. Nu har det emellertid tydligt visat sig att denna förmåga har förblivit outvecklad och även fördärvats hos dem som icke är troende.
O ‘Alí! Det som de mottog från den brinnande busken vägrar de nu att taga emot från Honom som är trädet i tillvarons värld. Säg, o Bayáns folk, tala ej enligt begärens och de själviska drifternas maningar. De flesta av jordens folk intygar sanningen i det välsignade ord som utgick från den brinnande busken.
Vid Guds rättfärdighet! Vore det icke för lovprisningens hymn, som uppstämdes av Honom som förebådade den gudomliga uppenbarelsen, skulle Denne förorättade aldrig ha utandats ett ord, som kunde ha injagat skräck i de okunnigas hjärtan och fått dem att gå under. I Bábs utläggning över förhärligandet av Honom som Gud skall låta uppenbara – prisad vare Hans framträdande – säger Han i inledningen till Bayán: ”Han är Den som skall giva sin förkunnelse under alla förhållanden, ’Sannerligen, sannerligen, Jag är Gud, ingen Gud finnes utom Jag, Herren över allt skapat. Sannerligen, alla utom Jag är Mina skapelser. O, Mina skapelser! Mig allena skall ni dyrka.’” Likaså säger Han, i ett annat sammanhang då Han prisar namnet på Honom som skall uppenbaras: ”Jag skulle vara den förste som tillber Honom.” Nu tillkommer det var och en att begrunda betydelsen av ”Tillbedjaren” och ”den Tillbedde”, så att måhända jordens folk kan erhålla en daggdroppe från den gudomliga kunskapens ocean och bli i stånd att uppfatta denna uppenbarelses storhet. Sannerligen, Han har framträtt och har lossat sin tunga för att förkunna sanningen. Väl skall det gå för den som betygar och erkänner sanningen, men ve den styvsinte och den egensinnige.
O jordens folk! Lyssna till rösten från det gudomliga Lotusträdet som överskyggar världen och sälla er icke till tyranniets folk på jorden – människor som har förkastat Guds uppenbarare och Hans oövervinneliga myndighet, och avsagt sig Hans nådebevis – ty de räknas i sanning till de föraktliga i den bok som tillhör Gud, hela mänsklighetens Herre.
Må den härlighet som har grytt över Min milda barmhärtighets horisont vila över dig och över vemhelst som är med dig och lyssnar till dina uttalanden om Guds, den Allsmäktiges, den Allprisades tro.
Han är Den som talar med sanningens kraft i yttrandets rike.
O ni som är sinnebilden för rättvisa och rättrådighet och företrädare för rättskaffenhet och himmelska håvor! I tårar och veklagan kallar Denne förorättade högt och säger: O Gud, min Gud! Smycka Dina älskades huvuden med avskiljelsens krona och pryd deras tempel med rättfärdighetens klädnad.
Det tillkommer Bahás folk att göra Herren segerrik i kraft av sitt tal, och att förmana människorna genom goda gärningar och en god karaktär, eftersom gärningar utövar ett större inflytande än ord.
O Ḥaydar-‘Alí! Må Guds pris och Hans härlighet vila över dig. Säg: Ärlighet, dygd, visdom och en helig karaktär länder till människans upphöjelse, medan oärlighet, bedrägeri, okunnighet och hyckleri leder till hennes förnedring. Vid Mitt liv! Människans utmärkelse består icke i utsmyckningar eller rikedom utan snarare i rättrådigt beteende och sann förståelse. De flesta människor i Persien är präglade av svekfullhet och tomma fantasier. Hur stor är icke skillnaden mellan dessa människors tillstånd och ställningen hos sådana tappra själar, som har färdats bortom namnens hav och slagit upp sina tält på stränderna av avskiljelsens ocean. I själva verket har endast några få av den nuvarande generationen förtjänat belöningen att få lyssna till duvornas kuttrande i det Högsta paradiset. ”Men få är de bland Mina tjänare som känner tacksamhet.” De flesta människor finner stort nöje i vidskepelse. De föredrar en enda droppe av villfarelsens hav framför ett hav av visshet. Genom att hålla fast vid namn berövar de sig den inre verkligheten, och genom att klamra sig fast vid fåfänga inbillningar hålles de tillbaka från de himmelska tecknens gryning. Gud give att du genom Hans nåd erhåller hjälp att under alla förhållanden krossa vidskepelsens avgudar och att riva bort de mänskliga fantasiernas slöjor. Överhögheten vilar i Guds händer, hos Honom som är uppenbarelsens och inspirationens urkälla och Herre över uppståndelsens dag.
Vi hörde vad personen i fråga nämnde rörande några av trons undervisare. Han talade förvisso sanning. Vissa försumliga själar strövar genom länderna i Guds namn, fullt upptagna med att förstöra Hans tro och kallar det att främja och undervisa om Guds ord, trots att färdigheterna hos trons undervisare lyser likt strålande stjärnor på de gudomliga skrifternas himlar. Varje ärlig person kan intyga och envar insiktsfull människa är väl medveten om att den ende sanne Guden – upphöjd vare Hans härlighet – alltid har lagt fram och förklarat vad som höjer människobarnens ställning och rang.
Bahás folk är likt ett klart brinnande ljus under sammankomsterna och håller fast vid det som Gud har önskat. Denna ställning är högst av alla ställningar. Den skall det gå väl som har kastat bort de saker som världens folk äger av längtan efter det som är av Gud, evighetens oinskränkte Herre.
Säg: O Gud, min Gud! Du ser mig kretsa kring Din vilja med mina ögon vända mot Din frikostighets horisont, ivrigt väntande på uppenbarelsen av den strålande prakten hos Din ynnests sol. Jag ber Dig, o varje förstående hjärtas älskade och den åstundade bland dem som åtnjuter närhet till Dig, att bevilja att Dina älskade helt måtte avskilja sig från själviska böjelser och hålla fast vid det som behagar Dig. Kläd dem, o Herre, i rättfärdighetens mantel och upplys dem med strålglansen från avskiljelsens ljus. Kalla så visdomens och talets skaror till deras hjälp, att de må upphöja Ditt ord bland Dina skapelser och förkunna Din tro bland Dina tjänare. Sannerligen, Du har makt att göra vad Du vill och i Ditt grepp vilar tyglarna till alla angelägenheter. Det finnes ingen Gud utom Du, den Mäktige, den evigt Förlåtande.
O du som har vänt din blick mot Mitt anlete! I dessa dagar inträffade något som har försänkt Mig i djup sorg. Vissa missdådare som påstår sig vara trogna mot Guds sak har utfört handlingar som har fått uppriktighetens, ärlighetens, rättvisans och rättrådighetens lemmar att skaka. En känd person som bemötts med yttersta vänlighet och ynnest begick gärningar som fick Guds öga att tåras. Tidigare riktade Vi varningsord och förmaningar till honom, och därefter höll Vi under ett antal år saken hemlig, så att han måhända skulle taga sig i akt och ångra sig. Men allt detta var till ingen nytta. Slutligen ödslade han sina krafter på att öppet förtala Guds tro inför alla människor. Han slet sönder rättvisans slöja och hyste icke någon medkänsla varken med sig själv eller med Guds tro. Nu har emellertid vissa andra personers gärningar orsakat mycket större sorg än vad den förres gärningar orsakade. Bönfall Gud, den Sanne, om att Han i sin nåd gör det möjligt för de försumliga att vända tillbaka och ångra sig. Sannerligen, Han är den Förlåtande, den Givmilde, den Mest frikostige.
I dessa dagar åligger det alla att ihärdigt hålla fast vid enhet och endräkt och att flitigt arbeta för främjandet av Guds sak, så att egensinniga själar måhända uppnår det som leder till bestående välgång.
I korthet, meningsskiljaktigheter bland olika sekter har öppnat vägen till svaghet. Varje sekt har valt ut en väg åt sig själv och klamrar sig fast vid en viss inriktning. I sin uppenbara blindhet och okunnighet yvs de likväl över sin insikt och kunskap. Bland dem finns mystiker som hävdar sin trohet mot islams lära, och några av dem hängiver sig åt sådant som leder till sysslolöshet och isolering. Jag svär vid Gud! Detta sänker människans ställning och får henne att svälla av högmod. Människan måste frambringa frukt. Den som ej bär någon frukt är, med Andens ord, liksom ett fruktlöst träd, och ett fruktlöst träd duger blott för elden.
Vad nämnda personer har sagt om den gudomliga enhetens stadier kommer i stor utsträckning att leda till sysslolöshet och tomma fantasier. Dessa dödliga människor har uppenbarligen bortsett från skillnaderna i ställning och har kommit att betrakta sig själva som Gud, allt under det att Gud är oändligt upphöjd över allt. Varje skapad varelse uppenbarar dock Hans tecken, vilka blott är utstrålningen från Honom och ej detsamma som Hans eget Jag. Alla dessa tecken återspeglas och kan ses i tillvarons bok, och de skriftrullar som skildrar universums form och mönster utgör sannerligen en ytterst betydelsefull bok. I den kan varje insiktsfull människa vinna kunskap om det som leder till den raka stigen och göra det möjligt för henne att nå fram till den Stora kungörelsen. Beakta solens strålar vars ljus omsluter världen. Strålarna utgår från solen och avslöjar dess natur men är icke solen själv. Vad som än kan bevittnas på jorden visar tydligt Guds kraft, Hans kunskap och Hans frikostighets utgjutelser, allt under det att Han själv är omätligt upphöjd över alla skapelser.
Kristus säger: ”Du har låtit barnen få det som de lärde och kloka är berövade.” Den vise i Sabzivár har sagt: ”Ack! Uppmärksamma öron saknas, annars skulle viskningarna från Sinais buske höras från vart träd.” I en skrift till en vis man, som hade gjort en förfrågan om innebörden av den grundläggande verkligheten, tilltalade Vi denne berömde lärde med dessa ord: ”Om detta uttalande verkligen kommer från dig, hur kommer det sig då att du har misslyckats med att hörsamma kallelsen som Människoträdet har höjt från de högsta krönen i världen? Om du hörde kallelsen, men rädsla och vilja att bevara ditt liv fick dig att förbli likgiltig för den, är du en sådan person som aldrig har varit eller är värd att nämnas. Om du icke har hört den, så är du berövad hörsel.” I korthet sagt tillhör han sådana människor, vilkas ord är en stolthet för världen och vilkas gärningar är folkens skam.
Sannerligen, Vi har låtit den basun ljuda som icke är någon annan än Min härlighets penna, och se, människosläktet svimmade av, utom de som Gud behagat frälsa såsom ett tecken på sin nåd. Han är frikostighetens Herre, Dagarnas uråldrige.
Säg: O präster! Skall ni klandra Denna penna, som själva yttrandets rike beredde sig att lyssna till så snart den höjde sin genomträngande röst och inför vars mäktiga och härliga yttrande varje annat yttrande har bleknat till obetydlighet? Frukta Gud och följ icke era tomma fantasier och fördärvliga inbillningar, utan följ i stället Honom som har kommit till er försedd med obestridlig kunskap och orubblig visshet.
Prisad vare Gud! Människans skatt är hennes tal, men Denne förorättade har hållit tillbaka sin tunga ty de tvivlande ligger i försåt. Gud, alla världars Herre, förlänar Oss dock beskydd. Sannerligen, på Honom förlitar vi Oss och till Honom har Vi överlåtit alla angelägenheter. Han är den alltförsörjande för Oss och för allt skapat. Han är Den med vars tillstånd och genom vars befallnings styrka Den oberoende maktens sol har lyst klart över världens horisont. Allt gott tillkommer den som inser och erkänner sanningen, men ve de egensinniga och trolösa.
Denne förorättade har alltid bemött de lärde med tillgivenhet. Med de lärde menas människor vars kunskaper ej är begränsade enbart till ord och vars liv har varit fruktbara och frambringat bestående resultat. Det åligger alla att högakta dessa välsignade själar. Lyckliga är de som följer Guds bud, lyckliga är de som erkänt sanningen, lyckliga är de som dömer rättvist i alla frågor och håller fast vid Min okränkbara rättvisas band.
Persiens folk har vänt sig bort från Honom som är Beskyddaren och Hjälparen. De klamrar sig fast vid och har snärjt in sig i de dåraktigas fåfänga inbillningar. Så hårt håller de fast vid vanföreställningar att ingenting kan skilja dem därifrån utom Guds starka arm – upphöjd vare Hans härlighet. Bönfall den Allsmäktige om att Han med den gudomliga maktens fingrar måtte avlägsna de slöjor som har utestängt olika folk och folkslag, så att de kan uppnå det som leder till säkerhet, utveckling och framsteg och kan hasta till den oförliknelige Vännen.
Guds ord som Abhás penna har uppenbarat och inskrivit på det
första lövet
i det mest upphöjda paradiset är detta: Sannerligen säger Jag: Gudsfruktan har alltid varit ett säkert försvar och ett tryggt fäste för alla världens folk. Detta är den huvudsakliga grunden till mänsklighetens skydd och det främsta medlet till dess fortbestånd. Hos människan finns det förvisso en själslig egenskap som avhåller henne från, och skyddar henne mot det som är ovärdigt och opassande och som är känt som hennes skamkänsla. Den är dock begränsad till ett fåtal och alla har icke haft den och har den ej.
Guds ord som den Högsta pennan har nedtecknat på det
andra lövet
i det mest upphöjda paradiset är följande: Den Högstes penna förmanar i denna stund myndighetens företrädare och maktens källor, nämligen konungarna, statsöverhuvudena, presidenterna, de styrande, prästerna och de lärde, och ålägger dem att vidmakthålla religionens ställning och att hålla sig till den. Religion är i sanning det främsta medlet för upprättande av ordning i världen och av lugn bland dess folk. Försvagandet av religionens pelare har stärkt de dåraktiga, har gjort dem djärva och än mer inbilska. Sannerligen säger Jag, ju mer religionen försvagas, desto större blir de ogudaktigas egensinnighet. Detta kan till slut ej leda till annat än kaos och förvirring. Hör Mig, o människor med förståelse, och beakta denna varning, ni som är begåvade med omdöme!
Guds ord som den Högsta pennan har nedtecknat på det
tredje lövet
i det mest upphöjda paradiset lyder: O människoson! Om dina ögon är vända mot barmhärtighet, övergiv då vad som gagnar dig själv och håll fast vid det som gagnar mänskligheten. Och om dina ögon är vända mot rättvisa, välj då åt din nästa vad du väljer åt dig själv. Ödmjukhet upphöjer människan till ärans och maktens himmel, medan högmod nedsänker henne till eländets och förnedringens djup.
O Guds folk! Stor är dagen och mäktig kallelsen! I en av Våra skrifter har Vi uppenbarat dessa upphöjda ord: ”Om andens värld helt skulle förvandlas till hörselsinnet, skulle den sedan kunna hävda att den vore värdig att lyssna till den röst som kallar från den högsta horisonten; ty i annat fall har dessa öron, som är nedsmutsade av lögnaktiga berättelser, aldrig varit och är ej heller nu värdiga att höra den.” De som lyssnar skall det gå väl, men ve de egensinniga.
Guds ord som den Högsta pennan har nedtecknat på det
fjärde lövet
i det mest upphöjda paradiset är följande. O Guds folk! Bönfall den Sanne – förhärligat vare Hans namn – att Han nådefullt måtte skydda överhetens och maktens företrädare från jagets och begärens ingivelser och utgjuta rättvisans och vägledningens strålglans över dem.
Hans Majestät Muḥammad Sháh utförde trots sin höga rang två avskyvärda dåd. Det ena var ordern att bannlysa Herren över nådens och givmildhetens riken, den Ursprungliga punkten, och det andra var mordet på Fursten över statsmannaskapets och vitterhetens stad.
Konungars felsteg liksom deras ynnestbevis kan vara avsevärda. Den konung som ej är fåfäng på grund av sin makt och myndighet och som ej låter sig hindras från att utöva rättvisa, och ej heller berövats strålglansen från rättvisans sol på grund av lyx, rikedom, ära eller befälet över härskaror och legioner, skall intaga en hög rang och en upphöjd ställning hos härskaran i höjden. Det åligger alla att bistå och visa aktning mot en så ädel själ. Väl går det för den konung som håller sina lidelser i ett fast grepp och behärskar sin vrede och föredrar rättvisa och rättrådighet framför orättvisa och förtryck.
Guds ord som den Högsta pennan har nedtecknat på det
femte lövet
i det mest upphöjda paradiset lyder: Den största gåvan och underbaraste välsignelsen framför allt annat har alltid varit och kommer att fortsätta att vara visdom. Den är människans osvikliga beskyddare. Den hjälper och stärker henne. Visdom är Guds sändebud och uppenbararen av Hans namn, den Allvetande. Genom den görs högheten i människans ställning uppenbar och tydlig. Den är allvetande och den främste läromästaren i tillvarons skola. Den är vägvisaren och intar en framstående plats. Tack vare dess fostrande inflytande har jordiska varelser blivit fyllda av en ädel anda, liksom en juvel som lyser starkare än himlen. I rättvisans stad är visdom den oöverträffade talaren, som år nio upplyste världen med glädjebudskapet om denna uppenbarelse. Och det var denna oförlikneliga källa till visdom som i begynnelsen av världens grundande steg uppför den inre betydelsens trappa, och när den tronade på talets pulpet kungjorde två ord genom den Gudomliga viljans försorg. Det första förebådade löftet om belöning, medan det andra uttryckte den olycksbådande varningen om bestraffning. Löftet gav upphov till hopp och varningen födde rädsla. Således har världsordningens grundval fastlagts på dessa två principer. Upphöjd är visdomens Herre, Besittaren av den största frikostighet.
Guds ord som den Högsta pennan har nedtecknat på det
sjätte lövet
i det mest upphöjda paradiset är följande: Rättvisa är mänsklighetens ljus. Utsläck det icke med förtryckets och tyranniets motvindar. Syftet med rättvisa är att enighet skall framträda bland människorna. Den gudomliga visdomens ocean svallar inom detta upphöjda ord, men världens böcker ej kan rymma dess inre betydelse. Om mänskligheten skulle prydas med denna klädnad, finge de skåda den sol som är yttrandet ”På den dagen kommer Gud att sörja för alla ur sitt överflöd”, och som lyser klart över världens horisont. Sätt värde på detta yttrande, ty det är en ädel frukt på det träd som tillhör Härlighetens penna. Säll är den människa som lyssnar till dessa ord och följer dess föreskrifter. Sannerligen säger Jag, vad som än sänds ned från Guds viljas himmel utgör ett medel för upprättandet av ordning i världen och ett verktyg för främjandet av enhet och gemenskap bland dess folk. Så lyder det som Denne förorättades tunga har uttalat från sitt största fängelse.
Guds ord som den Högsta pennan har nedtecknat på det
sjunde lövet
i det mest upphöjda paradiset är detta: O ni som besitter visdom bland folken! Slut era ögon för främlingskap, fäst sedan blicken på endräkt. Håll ihärdigt fast vid det som skall leda till hela mänsklighetens välbefinnande och lugn. Denna jord är blott ett fädernesland och ett hem. Det tillkommer er att övergiva högmodet vilket orsakar främlingskap och att fästa era hjärtan vid det som kommer att skapa harmoni. Enligt uppfattningen hos Bahás folk ligger människans ära i hennes kunskap, hederliga uppträdande, prisvärda karaktär, hennes visdom och ej i hennes nationalitet eller rang. O jordens folk! Sätt värde på detta himmelska ord! Sannerligen, det kan liknas vid ett skepp på kunskapens ocean och ett strålande ljus över insiktens rike.
Guds ord som den Högsta pennan har nedtecknat på det
åttonde lövet
i det mest upphöjda paradiset är följande: Skolorna måste först undervisa barnen i religionens lärosatser, så att löftet och varningen som nedtecknats i Guds böcker må hindra dem från det som är förbjudet och pryda dem med budens mantel, men detta på ett sådant sätt att det icke skadar barnen genom att ge upphov till okunnig fanatism och trångsynthet.
Det åligger de betrodda i Rättvisans Hus att rådgöra tillsammans om de ting som ej har nedskrivits i boken, och att införa vad de finner tillämpligt. Gud kommer förvisso att inspirera dem med vadhelst Han vill och Han är sannerligen Försörjaren, den Allvetande.
Vi har tidigare förordnat att människor skall samtala på två språk, men ansträngningar måste göras för att inskränka dem till ett enda. I lika mån gäller detta världens alfabet, så att människors liv ej förslösas och förspilles på inlärning av olika språk. På så sätt skulle hela jorden komma att betraktas som en enda stad och ett land.
Guds ord som den Högsta pennan har nedtecknat på det
nionde lövet
i det mest upphöjda paradiset lyder: I alla frågor är måttlighet önskvärd. Om en viss sak går till överdrift kommer den att visa sig vara en källa till fördärv. Tänk på hur civilisationen i västerlandet har upprört och oroat världens folk. Ett fruktansvärt medel har uppfunnits som visat sig vara ett så grymt förstörelsevapen att ingen någonsin har bevittnat eller hört talas om dess like. Avskaffandet av sådant djuprotat och förkrossande fördärv kan ej åstadkommas om icke världens folk förenas i en strävan mot ett gemensamt mål och antager en allomfattande tro. Lyssna till Denne förorättades kallelse och håll orubbligt fast vid den Mindre freden.
Märkliga och häpnadsväckande ämnen finns i jorden men de är dolda för människornas sinnen och kunskap. Dessa ämnen är i stånd att förändra hela jordens atmosfär och föroreningen från dem kommer att visa sig vara dödlig. Store Gud! Vi har iakttagit en oerhörd företeelse. Blixten, eller en kraft som liknar den, kan styras av en operatör och rör sig på hans kommando. Omätligt upphöjd är maktens Herre, som har blottlagt sitt syfte i kraft av sin maktpåliggande och obetvingliga befallning.
O Bahás folk! Var och en av de bestämmelser Vi har uppenbarat är ett mäktigt fäste för bevarandet av tillvarons värld. Sannerligen, Denne förorättade önskar intet utom er säkerhet och upphöjelse.
Vi uppmanar männen i Rättvisans Hus och befaller dem att tillförsäkra män, kvinnor och barn skydd och säkerhet. Det åligger dem att städse och under alla förhållanden taga den största hänsyn till folkets intressen. Välsignad är den härskare som undsätter den fångne, och den rike som visar omsorg om den fattige, och den rättvise som värnar den förtrycktes rättigheter gentemot ogärningsmannen, och lycklig skall den betrodde vara som följer vad Förordnaren, Dagarnas uråldrige, har ålagt honom.
O Ḥaydar-‘Alí! Över dig vile Min härlighet och Mitt lov. Mina råd och förmaningar har omslutit världen. Likväl har de i stället för att skänka lycka och glädje orsakat sorg, eftersom en del av dem som påstår sig älska Mig har blivit högdragna och åsamkat Mig så svåra vedermödor, att varken efterföljarna av tidigare religioner eller Persiens präster någonsin har setts vålla något liknande.
Vi har sagt: ”Min fångenskap orsakar Mig ingen skada, ej heller det som har drabbat Mig i Mina fienders händer. Vad som skadar Mig är uppträdandet hos Mina älskade som, trots att de bär Mitt namn, ändå begår sådant som får Mitt hjärta och Min penna att sörja.” Liknande uttalanden har åter och återigen uppenbarats, och likväl har de försumliga misslyckats med att draga nytta av dem, eftersom de är fångna i sina onda lidelser och fördärvliga begär. Bed den ende sanne Guden om att Han må göra alla i stånd att ångra sig och återvända till Honom. Så länge som människans natur ger efter för onda lidelser kommer brott och överträdelser att kvarstå. Vår förhoppning är att den gudomliga maktens hand och utgjutandet av himmelska välsignelser måtte bistå alla människor, måtte ikläda dem förlåtelsens och frikostighetens dräkt och skydda dem mot det som kan skada Hans sak bland Hans tjänare. Han är i sanning den Mäktige, den Allstarke och Han är den evigt Förlåtande, den Barmhärtige.
Guds ord som den Högsta pennan har nedtecknat på det
tionde lövet
i det mest upphöjda paradiset är följande: O människor på jorden! Att leva i avskildhet eller utöva askes är icke godtagbart i Guds närvaro. Det tillkommer dem som är förlänade insikt och förståelse att iakttaga vad som ger upphov till glädje och fröjd. Handlingar som är sprungna ur den tomma fantasins länder eller är födda ur vidskepelsens sköte anstår icke upplysta människor. I forna tider och mer nyligt har vissa människor tagit sin boning i bergens grottor, medan andra om natten har dragit sig tillbaka till gravplatser. Säg, lyssna till Denne förorättades råd. Övergiv bruk vedertagna bland er och emottag vad den trogne Rådgivaren erbjuder er. Beröva er ej de gåvor som har skapats för er skull.
Välgörenhet är Gud till behag och lovvärt i Hans ögon och betraktas som den ädlaste av goda gärningar. Tänk över och bevara i minnet vad den Allbarmhärtige har uppenbarat i Koranen: ”De föredrar dem framför sig själva även om fattigdom skulle bli deras egen lott. Och för dem som är skyddade från sin egen girighet skall det gå väl.” Sett i detta ljus är dessa välsignade ord i sanning yttrandenas sol. Välsignad är den som föredrar sin broder framför sig själv. Sannerligen, en sådan människa räknas i kraft av Guds vilja, den Allvetande, den Allvise till Bahás folk som dväljes i den karmosinröda arken.
Guds ord som den Högsta pennan har nedtecknat på det
elfte lövet
i det mest upphöjda paradiset lyder: Vi ålägger dem som är sinnebilder för Hans namn och egenskaper att framdeles stadigt hålla fast vid det som förkunnats i denna största uppenbarelse, att ej tillåta sig att bli orsaken till stridigheter, och till det slut som ej har något slut hålla ögonen riktade mot gryningen för de lysande ord som har nedtecknats i denna skrift. Stridigheter leder till blodsutgjutelse och orsakar tumult bland människorna. Lyssna till Denne förorättades röst och åsidosätt den ej.
Skulle någon i sitt hjärta överväga vad som i denna uppenbarelse har utströmmat från Härlighetens penna, skulle hon förvissas om att vad Denne förorättade än har hävdat, så har Han icke haft för avsikt att skapa någon som helst ställning eller utmärkelse för sig själv. Hans syfte har i stället varit att genom sina högstämda ord locka själarna till den överjordiska härlighetens höjd, och att förse dem med förmåga att uppfatta vad som kommer att rentvå och rena världens folk från de stridigheter och den söndring som religiösa meningsskiljaktigheter framkallar. Härom vittnar Mitt hjärta, Min penna, Mitt inre och Mitt yttre väsen. Gud give att alla måtte vända sig till de skattkammare som ligger dolda i deras eget väsen.
O Bahás folk! Källan till hantverk, vetenskap och konstarter är begrundandets kraft. Ansträng er till det yttersta så att visdomens och talets pärlor må lysa fram ur denna fulländade gruva. Detta kommer att främja välbefinnande och harmoni för alla folk på jorden.
Under alla förhållanden har Denne förorättade, i motgång och medgång, aktad eller angripen, uppmanat alla människor att visa kärlek, tillgivenhet, medkänsla och endräkt. Närhelst det likväl fanns något litet tecken på framsteg och utveckling, skulle de som dolde sig bakom slöjorna träda fram och sprida förtal mer sårande än svärdet. De håller fast vid vilseledande och förkastliga ord och berövar sig den ocean av verser som Gud har uppenbarat.
Om dessa hindrande slöjor ej hade uppkommit, skulle Persien efter ungefär två år ha betvingats genom yttrandets kraft, både regeringens och folkets ställning skulle ha stärkts och det högsta målet, obeslöjat och uppenbart, skulle ha framträtt i den mest storslagna härlighet. I korthet, Vi yppade – ibland i tydliga ordalag, vid andra tidpunkter genom hänsyftningar – vad som måste framföras. När Persien således hade återupprättats, skulle de ljuva dofterna av Guds ord ha spridit sig till alla länder, eftersom det som strömmat ut från den mest upphöjda Pennan skänker ära, framsteg och förkovran till alla folk och folkslag på jorden. Det är förvisso det förnämsta botemedlet mot varje sjukdom, kunde de blott förstå och inse det.
Nyligen har Afnán och Amín – över dem vile Min härlighet och huldhet – uppnått Vår närvaro och skådat Vårt anlete; likaså har Nabíl, Nabíls son och Samandars son – över dem vile Guds härlighet och Hans godhet – infunnit sig och druckit ur återföreningens bägare. Vi bönfaller Gud om att Han i sin nåd förordnar för dem det goda i denna värld och i den kommande, och att utgjutelsen av Hans välsignelser och nåd må nedstiga till dem från Hans givmildhets himmel och Hans milda medkänslas moln. Sannerligen, av dem som visar barmhärtighet är Han den mest Barmhärtige, och Han är den Nåderike, den Välgörande.
O Ḥaydar-‘Alí! Ditt andra brev som du hade vidarebefordrat genom honom, som bär titeln Júd (Frikostighet) har nått Vårt heliga hov. Lovad vare Gud! Det var smyckat med ljuset av gudomlig enhet och avskiljelse och brann med kärlekens och tillgivenhetens eld. Bed Gud om att Han låter ögonen se klart och upplyser dem med ett nytt ljus. Måhända kan de då uppfatta det som saknar motstycke eller like.
På denna dag är verserna i moderboken såsom solen, strålande och helt uppenbara. De kan på intet sätt förväxlas med något av tidigare eller senare uttalanden. Denne förorättade önskar förvisso ej påvisa sanningen i sin egen sak med bevis som formulerats av andra. Han är Den som omfattar allt, och allt utom Honom är begränsat. Säg, o människor, granska det som är allmänt vedertaget bland er och Vi skall granska det som hör Oss till. Jag svär vid Gud! Varken beröm från världens folk eller de ting som jordens folk besitter är värda att nämnas inför åminnelsen av Hans namn. Härom vittnar Han som under alla förhållanden förkunnar: ”Sannerligen Han är Gud, den oinskränkte Härskaren över räkenskapens dag och den mäktiga tronens Herre.”
Förhärligad vare Gud! Vilket bevis eller skäl kan tänkas ha fått de misstrogna bland Bayáns folk att vända sig bort från tillvarons Herre. Sannerligen, denna uppenbarelses ställning överträffar ställningen hos vad som än har uppenbarats i det förflutna eller kommer att uppenbaras i framtiden.
Vore Bayáns Punkt närvarande på denna dag och skulle Han, Gud förbjude, tveka att erkänna denna sak, då skulle de rikt välsignade ord som har strömmat ut ur källsprånget av Hans egen Bayán gälla Honom. Han säger, och Hans ord är sanna: ”För Honom som Gud skall låta uppenbara är det lagligt att avvisa honom som är den störste på jorden.” Säg, o ni som är berövade förståelse! I dag förkunnar detta mest upphöjda Väsen: ”Sannerligen, sannerligen, Jag är den förste som skall tillbedja Honom.” Hur ytlig är icke människors kunskap och hur svag deras fattningsförmåga. Vår härlighets penna vittnar om deras eländiga fattigdom och om den rikedom som tillhör Gud, alla världars Herre.
Lovprisad och förhärligad är Han som har kallat skapelsen till liv. Han är den högsta Sanningen, Kännaren av osynliga ting. Moderboken är uppenbarad och frikostighetens Herre har intagit härlighetens mest välsignade högsäte. Gryningen har brutit fram men folket förstår intet. Tecknen har framträtt alltmedan Han som har uppenbarat dem är tyngd av djup sorg. Sannerligen, Jag har uthärdat det som har fått tillvarons värld att bedrövas.
Säg: O Yaḥyá (Azal), lägg fram en enda vers, om du verkligen har gudomligt inspirerad kunskap. Dessa ord har tidigare yttrats av Min härold som i denna stund förkunnar: ”Sannerligen, sannerligen, Jag är den förste som tillbeder Honom.” Var rättvis, o Min broder. Är du i stånd att uttala dig när du förs ansikte mot ansikte med Mitt tals böljande ocean? Kan du lossa din tunga när du möter Min pennas genomträngande röst? Besitter du någon kraft inför uppenbarelserna av Min allmakt? Vid Gud, döm rättvist ber Jag dig och drag dig till minnes när du stod i Denne förorättades närvaro och Vi för dig uppläste verserna från Gud, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande. Tag dig i akt så att icke lögnens källa undanhåller dig från den uppenbara sanningen.
O du som har fäst din blick vid Mitt anlete! Säg: O ni försumliga! För en droppes skull har ni berövat er oceanen av himmelska verser och för en obetydlig atom har ni stängt er ute från strålglansen från Sanningens sol. Vem annan än Bahá äger kraft att tala inför hela mänskligheten? Döm rättvist och sälla dig ej till de orättfärdiga. Genom Honom har oceanerna svallat, mysterierna avslöjats och träden höjt sina röster och utropat: Himmelens och jordens riken tillhör Gud, Tecknens uppenbarare och de klara bevisens Källa. Studera den persiska Bayán, uppenbarad av Honom som förebådade denna uppenbarelse och se på den med rättvisans öga. Sannerligen, Han kommer att leda dig till sin stig. I denna stund förkunnar Han vad Hans tunga tidigare uttalade, då Han intog sitt mest upphöjda namns tron.
Du har omnämnt de älskade i de trakterna. Prisad vare Gud, var och en av dem uppnådde äran att bli ihågkommen av den Sanne – upphöjd är Hans härlighet – och namnen på dem, alla och envar, flödade från Storhetens tunga i talets rike. Stor är sannerligen deras välsignelse och lycka, eftersom de har druckit uppenbarelsens och inspirationens utvalda vin från sin Herres, den Medlidsammes, den Barmhärtiges hand. Vi bönfaller Gud att stärka dem till att visa en orubblig ståndaktighet och att till deras bistånd kalla visdomens och yttrandets härskaror. Han är i sanning den Mäktige, den Allsmäktige. Framför Mina hälsningar till dem och giv dem glädjebudskapet att Hågkomstens sol har stigit upp och utgjutit sin strålglans över horisonten av ynnestbevis från deras Herre, den evigt Förlåtande, den Allbarmhärtige.
Du har nämnt Ḥusayn. Vi har iklätt honom förlåtelsens mantel och prytt hans huvud med benådningens krona. Det anstår honom att vara stolt bland alla människor över denna lysande, denna strålande och uppenbara frikostighet. Säg: Förtvivla ej. Efter uppenbarandet av denna välsignade vers är det som om du har fötts på nytt ur din moders sköte. Säg: Du är fri från synd och felsteg. Sannerligen, Gud har renat dig med sina uttalandens levande vatten i sitt största fängelse. Vi bönfaller Honom – välsignad och upphöjd är Han – att nådefullt godtaga din lovprisning av Honom och din hyllning av Hans härlighet och att bistå dig med Hans osynliga skarors kraft. Sannerligen, Han är den Allsmäktige, den Allstarke.
Du har nämnt befolkningen i Ṭár. Vi har vänt Vårt anlete mot Guds tjänare där och råder dem att först begrunda det som Bayáns Punkt har uppenbarat beträffande denna uppenbarelse, varigenom alla namn och titlar har skakats, fåfänga inbillningars avgudar fallit och Storhetens tunga från härlighetens rike kungjort: Vid Guds rättfärdighet! Den förborgade skatten, det ogenomträngliga mysteriet, har avtäckts inför människors ögon, så att allting i det förflutna och i framtiden kan glädjas. Han har sagt, och Hans ord är sanna: ”Av alla hyllningar Jag har givit Honom som skall komma efter Mig är den största denna, Min skriftliga bekännelse att inga av Mina ord tillräckligt väl kan beskriva Honom, ej heller kan något omnämnande av Honom i Min bok, Bayán, göra Hans sak rättvisa.”
Dessutom råder Vi dem att utöva rättvisa, rättfärdighet, ärlighet, fromhet och det, varigenom både Guds ord och deras egen ställning kommer att upphöjas bland människor. Sannerligen, Jag är den som förmanar alla rättvist. Härom vittnar Han från vars penna nådens floder har flutit fram och från vars yttrande, kaskader av livgivande vatten har strömmat ut till alla skapade ting. Omätligt upphöjd är denna gränslösa nåd och rikt välsignad är denna lysande gåva.
O Ṭárs folk! Lyssna till kallelsen från Honom som gör vadhelst Han önskar. Han påminner er i sanning om det som kommer att leda er närmare Gud, världarnas Herre. Han har vänt sitt anlete mot er från fängelset i ‘Akká och har för er skull uppenbarat vad som skall föreviga minnet av er och era namn i den bok som ej kan utplånas, och som förblir opåverkad av de egensinnigas tvivel. Kasta bort det som är brukligt bland människor och tag ett fast grepp om det vartill ni har bjudits i kraft av Förordnarens, Han som är dagarnas uråldriges, vilja. Detta är den dag då det gudomliga Lotusträdet kallar högt och säger: O människor! Betrakta Mina frukter och Mina löv och lyssna så till Mitt sus. Bevara er för att låta människors tvivel hålla er tillbaka från visshetens ljus. Yttrandets ocean kallar och säger: ”O, jordens invånare! Se Mina böljande vatten och visdomens och ordets pärlor som Jag har låtit strömma fram. Frukta Gud och sälla er icke till de försumliga.”
Denna dag äger en stor högtid rum i riket därovan, ty vadhelst som utlovats i de heliga skrifterna har blivit uppfyllt. Detta är den stora glädjens dag. Det tillkommer alla att skynda till Hans närhets hov i översvallande glädje, lycka, jubel och välbehag och att undfly avlägsenhetens eld.
O Ṭárs folk! Fatta tag i kunskapens kalk genom Mitt namns vederkvickande kraft, drick er sedan otörstiga i motsats till världens folk, som har brutit Guds förbund och Hans testamente, och som förkastat Hans bevis och tydliga vittnesbörd och anmärkt på Hans tecken, som har genomströmmat alla som är i himmelen och på jorden.
De vantrogna bland Bayáns folk liknar efterföljarna av shiasekten och går i deras fotspår. Låt dem ha sina tomma fantasier och fåfänga inbillningar. De räknas i sanning till de förtappade i Guds bok, den Allvetande, den Allvise. Shiaprästerna är nu alla och envar upptagna med att smäda och fördöma den Sanne från sina talarstolar. Nådige Gud! Dawlat-Ábádí har också gått i deras fotspår. Han steg upp i talarstolen och gav röst åt sådant som fick skriften att gråta i förtvivlan och pennan att jämra sig. Fundera över hans beteende och över Ashrafs – över honom vile Min härlighet och Min milda barmhärtighet – och begrunda likaså de älskade som skyndade till martyriets arena i Mitt namn och offrade sina liv på stigen till Honom som är världens åstundade.
Tron är uppenbarad, den lyser strålande som solen, men folket har låtit sig insvepas i slöjor. Vi bönfaller Gud att Han i sin nåd hjälper dem att återvända till Honom. Han är i sanning den Förlåtande, den Barmhärtige.
O Ṭárs folk! Vi sänder er hälsningar från denna plats och bönfaller Gud – välsignad och upphöjd är Han – att giva er att dricka av ståndaktighetens utvalda vin från Hans bevågenhets hand. Sannerligen, Han är frikostighetens Herre, den Nåderike, den Allprisade. Lämna världens omogna människor åt sig själva – de som följer själviska begär och håller fast vid företrädarna för tomma fantasier. Sannerligen, Han är er hjälpare och undsättare. Han är i sanning mäktig att göra vadhelst Han vill. Det finnes ingen Gud utom Han, den Ende, den Oförliknelige, den Mäktige, den Störste.
Må Vår närvaros härlighet vila över dem som har vänt sina ansikten mot Hans uppenbarelses gryning, och har erkänt och insett vad Talets tunga har yttrat i kunskapens rike på denna välsignade, denna härliga och oförlikneliga dag.
I Mitt namn, högt kallande i yttrandets rike.
Lovprisning och tacksägelse tillkommer den uppenbara överhöghetens Herre, som har smyckat det mäktiga fängelset med närvaron av ärevördiga ‘Alí-Akbar och Amín, och upplyst det med visshetens, ståndaktighetens och fasthetens ljus. Guds härlighet och härligheten hos alla som är i himlarna och på jorden vile över dem.
Ljus och ära, hälsning och pris vile över Hans saks händer, genom vilka ståndaktighetens ljus har lyst fram och sanningen fastlagts att myndigheten att utkora tillhör Gud, den Starke, den Mäktige, den Obundne, och genom vilka frikostighetens hav har svallat och väldoften från Guds, mänsklighetens Herres, nåderika ynnestbevis spridits. Vi bönfaller Honom – upphöjd är Han – att värna dem genom sina härskarors makt, att skydda dem genom sitt herraväldes kraft och att bistå dem genom sin okuvliga styrka, som råder över allt skapat. Makten tillhör Gud, himlarnas skapare och Herren över namnens rike.
Den Stora kungörelsen förkunnar: O Persiens folk! Fordom har ni varit symboler för barmhärtighet och förkroppsligandet av tillgivenhet och vänlighet. Världens alla områden lystes upp och förskönades av styrkan i er kunskaps ljus och genom er lärdoms flamma. Hur kommer det sig att ni har rest er för att förgöra er själva och era vänner med era egna händer?
O Afnán, o du som har vuxit ut från Min uråldriga stam! Min härlighet och Min huldhet vile över dig. Hur vidsträckt är icke Guds tros tabernakel! Det har överskuggat alla folk och stammar på jorden och skall inom kort samla hela mänskligheten under sitt beskydd. Ditt tjänandes dag är nu kommen. Oräkneliga skrifter bär vittnesbörd om den ynnest som kommit dig till del. Stå upp för Min saks seger och betvinga människornas hjärtan genom kraften i dina ord. Du måste uppvisa det som skall säkerställa fred och välfärd för de ömkliga och förtryckta. Omgjorda dina ansträngningars länder att du måhända kan befria fången från hans fjättrar och göra honom i stånd att uppnå sann frihet.
Rättvisan sörjer på denna dag sin belägenhet och rättfärdigheten suckar djupt under förtryckets ok. Tyranniets tunga moln har förmörkat jordens yta och insvept dess folk. Genom rörelsen av Vår härlighets penna har Vi på den Allsmäktige förordnarens bud inblåst nytt liv i varje mänsklig kropp och ingivit ny kraft i varje ord. Alla skapade ting förkunnar bevisen på denna världsomfattande förnyelse. Detta är det största, det mest glädjefyllda budskap som delgivits mänskligheten genom Denne förorättades penna. Varför fruktar ni, o ni som är Mina högt älskade? Vem är det som kan förskräcka er? En aning fukt räcker till för att upplösa den hårdnade lera av vilken detta förvända släkte är format. Själva den handlingen att ni kommer samman är tillräcklig för att skingra dessa fåfänga och värdelösa människors härar.
Stridighet och kamp tillhör vildmarkens djur. Det var genom Guds nåd och med hjälp av passande ord och lovvärda handlingar som de dragna svärden i bábí-samfundet stacks tillbaka i sina skidor. Sannerligen, genom kraften av goda ord har de rättfärdiga alltid lyckats erövra människohjärtats ängder. Säg, o älskade vänner! Kom ihåg att visa aktsamhet. Vänd era hjärtan mot den mest upphöjda Pennans råd och tag er till vara så att era händer och tungor ej skadar någon enda människa.
Gällande landet Ṭá (Ṭihrán) har Vi i Kitáb-i-Aqdas uppenbarat förmaningar till mänskligheten. De som gör sig skyldiga till förtryck i världen har berövat jordens folk och stammar deras rättigheter och följer träget sina själviska böjelser. Tyrannen i landet Yá (Yazd) begick ogärningar som kom härskaran i höjden att utgjuta tårar av blod.
O du som har druckit Mitt yttrandes vin och fäst din blick vid Min uppenbarelses horisont! Så underligt att Persiens folk som var oöverträffat i vetenskap och konst skulle sjunka ned till den lägsta nivån av förfall bland jordens folk. O människor! Beröva er ej på denna välsignade, denna härliga, dag de ymniga utgjutelserna av frikostighet som den överflödande nådens Herre har förunnat er. På denna dag faller strömmar av visdom och yttranden ned från den gudomliga nådens moln. Allt gott tillkommer dem som bedömer Hans sak rättvist, men ve de orättvisa.
Varje insiktsfull människa kommer på denna dag villigt att medgiva att de råd som Denne förorättades penna har uppenbarat utgör den främsta livgivande kraften för världens framåtskridande och upphöjelsen av dess folk. Stå upp, o människor, och besluta er för att genom styrkan i Guds makt vinna seger över ert eget jag, så att hela världen må frigöras och helgas från slaveriet under sina tomma föreställningars gudar – gudar som har tillfogat sina olyckliga tillbedjare så stor skada och för vilkas lidande de är ansvariga. Dessa avgudar utgör de hinder som hämmar människan i hennes ansträngningar att röra sig framåt på fullkomnandets stig. Vi hyser förhoppningen att den gudomliga maktens hand skänker mänskligheten sitt stöd och befriar den från dess tillstånd av djup förnedring.
I en av skrifterna har dessa ord uppenbarats: O Guds folk! Var icke upptagna av era egna angelägenheter, utan låt era tankar riktas mot det som skall återupprätta människosläktet och helga människornas hjärtan och själar. Detta kan bäst åstadkommas genom rena och heliga handlingar, genom ett rättrådigt liv och ett gott uppträdande. Tappra gärningar skall säkerställa denna saks seger och en helgonlik karaktär skall stärka dess kraft. Håll fast vid rättfärdighet, o Bahás folk! Detta är i sanning den befallning som Denne förorättade har givit er, och Hans okuvliga viljas främsta val för var och en av er.
O, vänner! Det åligger er att uppfriska och uppliva era själar genom de nåderika ynnestbevis som i denna gudomliga, denna själsuppväckande vårtid strömmar ned över er. Hans mäktiga härlighets sol har utgjutit sin strålglans över er och Hans gränslösa nåds moln har överskuggat er. Hur stor är icke belöningen för den som ej har berövat sig själv en så stor gåva, och ej heller underlåtit att erkänna skönheten hos sin mest älskade i Hans nya skrud. Var på er vakt, ty den onde ligger i försåt beredd att förleda er. Rusta er mot hans illasinnade planer och fly undan mörkret som omsluter er, och låt er ledas av ljuset från den allseende Gudens namn. Låt er blick omfatta hela världen och ej begränsas till era egna jag. Den onde är den som hindrar människobarnens upphöjelse och hämmar deras andliga utveckling.
Det åligger på denna dag varje människa att hålla fast vid allt det som främjar alla nationers och rättvisa regeringars intressen och höjer deras ställning. Genom varje vers som den Högstes penna har uppenbarat, har kärlekens och enhetens dörrar låsts upp och öppnats vida inför människornas ögon. Vi har nyligen förklarat – och Vårt ord är sanningens ord: ”Umgås med alla religioners bekännare i en anda av vänskap och gemenskap.” Vadhelst som fått människobarnen att undvika varandra och orsakat tvedräkt och splittring bland dem, har genom uppenbarandet av dessa ord upphävts och avskaffats. Med avsikt att förädla tillvarons värld och att upphöja människornas sinnen och själar, har från Guds viljas himmel nedsänts vad som är det mest ändamålsenliga verktyget för fostran av hela människosläktet. Den främsta innebörden av, och det mest fulländade uttrycket för, vadhelst forna tiders folk antingen har uttalat eller skrivit, har genom denna mäktigaste uppenbarelse sänts ned från Guds, den Alltbesittande, den evigt Beståendes, viljas himmel. I äldre tider har detta uppenbarats: ”Fosterlandskärlek är en del av Guds tro.” Upphöjdhetens tunga har emellertid på sin uppenbarelses dag förkunnat: ”Det tillkommer icke den att yvas som älskar sitt land, utan den som älskar hela världen.” Genom den kraft som frigjorts av dessa upphöjda ord har Han ingjutit nytt mod i människohjärtats fåglar och givit dem ny riktning och utplånat alla spår av inskränkning och begränsning ur Guds heliga bok.
Denne förorättade har förbjudit Guds folk att inlåta sig i tvister eller stridigheter, och har uppmanat dem att handla rättfärdigt och att förvärva en lovvärd karaktär. På denna dag är ett gott uppträdande och en helig karaktär de härskaror som kan säkra trons seger. Välsignade är de som håller fast därvid, men ve dem som vänder sig bort därifrån.
O Guds folk! Jag uppmanar er att visa hövlighet, ty den är först och främst dygdernas furste. Väl går det för den som är upplyst med hövlighetens ljus och är klädd i redbarhetens dräkt. Den som är förlänad hövlighet har sannerligen ernått en hög ställning. Förhoppningen är att Denne förorättade och alla andra må bli i stånd att nå denna ställning, hålla fast vid den, bevara den och fästa blicken därpå. Detta är ett bindande bud som har strömmat fram från det Största namnets penna.
Detta är den dag då trofasthetens ädelstenar, dolda i den gruva som är människors inre väsen, skall synliggöras. O rättvisans folk! Var lika strålande som ljuset och lysande som elden som flammade i den brinnande busken. Styrkan i er kärleks eld skall utan tvivel sammansmälta och förena de stridande folken på jorden, under det att häftigheten i fiendskapets och hatets flammor endast leder till strid och ödeläggelse. Vi bönfaller Gud att Han måtte skydda sina skapelser mot fiendens onda anslag. Sannerligen, Han har makt över allt skapat.
Allt pris tillkommer den ende sanne Guden – upphöjd vare Hans härlighet – ty Han har genom den Högstes penna upplåtit portarna till människornas hjärtan. Varje vers som denna penna har uppenbarat är en ljus och lysande portal, som röjer härligheten i ett heligt och fromt liv, i rena och fläckfria handlingar. Den kallelse och det budskap Vi gav var aldrig ämnade att nå eller gagna blott ett land eller ett folk. Hela mänskligheten måste beslutsamt hålla fast vid vad som än har uppenbarats för och förlänats den. Då och först då kommer den att vinna sann frihet. Hela jorden är upplyst av Guds uppenbarelses strålande ljus. År sextio framträdde Han som förebådade den gudomliga ledningens ljus – må hela skapelsen vara ett offer till Honom – för att tillkännagiva en ny uppenbarelse av den gudomliga anden, och följdes tjugo år senare av Honom genom vars ankomst världen blev mottagare av denna utlovade härlighet, denna underbara ynnest. Se hur större delen av mänskligheten har erhållit förmågan att lyssna till Guds mest upphöjda ord – det ord, på vilket alla människors förenande och andliga återuppståndelse måste bero.
Under vår tid i ‘Akkás fängelse uppenbarade Vi i den karmosinröda boken riktlinjerna för mänsklighetens framsteg och världens återuppbyggnad. De uttalanden som framlagts däri av den penna som tillhör skapelsens Herre inbegriper följande, och utgör de grundläggande principerna för förvaltningen av människors angelägenheter:
För det första: Det åligger de betrodda i Rättvisans Hus att främja den Mindre freden, så att jordens folk kan befrias från bördan av orimligt höga utgifter. Denna åtgärd är absolut nödvändig och väsentlig, eftersom fientligheter och strid utgör grunden till lidande och katastrof.
För det andra: Språken måste inskränkas till ett gemensamt språk som lärs ut i alla världens skolor.
För det tredje: Det tillkommer människor att orubbligt hålla fast vid det som främjar gemenskap, vänlighet och enhet.
För det fjärde: Alla, såväl män som kvinnor, bör till en pålitlig person lämna över en del av vad han eller hon tjänar genom handel, jordbruk eller annan verksamhet för uppfostran och utbildning av barnen och användas för detta ändamål under överinseende av de betrodda i Rättvisans Hus.
För det femte: Särskild hänsyn måste tagas till jordbruket. Även om detta har nämnts på femte plats är det utan tvekan det viktigaste av allt. Jordbruket är högt utvecklat i andra länder, men i Persien har det hitintills allvarligt försummats. Vår förhoppning är att Hans Majestät Shahen – må Gud i sin nåd bistå honom – kommer att rikta sin uppmärksamhet mot denna avgörande och viktiga fråga.
Om människor noggrant skulle följa vad den Högstes penna har uppenbarat i den karmosinröda boken, skulle de kunna undvara de regler som gäller i världen. Vissa påbud har upprepade gånger strömmat från den Högstes penna, så att överhetens företrädare och maktens gryningsplatser vid tillfälle skulle kunna tillämpa dem. Sannerligen, om uppriktiga sökare funnes, skulle Gud i sin kärlek uppenbara allt som utgår från Hans genomträngande och oemotståndliga vilja. Men var skall man finna uppriktiga sökare och forskande sinnen? Vart har de rättvisa och rättsinniga tagit vägen? För närvarande går det icke en dag utan att elden i ett nytt tyranni häftigt flammar upp eller att ett svärd drages till nytt anfall. Nådige Gud! De höga och adliga herrarna i Persien sätter sin ära i handlingar av sådan grymhet att man häpnar över redogörelserna därom.
Dag och natt frambär Denne förorättade tacksägelse och lovprisning till människornas Herre, ty man har sett att de råd och den uppmuntran Vi uttryckt har visat sig fruktbara, och att detta folk har uppvisat en sådan karaktär och vandel som är godtagbar i Vår åsyn. Detta bekräftas genom den händelse som förvisso har glatt världens öga och är ingenting mindre än vännernas medlande med höga myndigheter till förmån för sina fiender. Sannerligen, rättfärdiga gärningar vittnar om sanningen i ens ord. Vi hyser en förhoppning om att fromma människor måtte upplysa världen genom det strålande ljuset från sitt uppträdande, och Vi bönfaller den Allsmäktige – förhärligad och upphöjd är Han – att bevilja att alla på denna dag måtte stå fasta i Hans kärlek och vara ståndaktiga i Hans tro. Han är i sanning beskyddaren av dem som är helt hängivna Honom och följer Hans bud.
O Guds folk! Oräkneliga är de områden som Vår härlighets penna har avslöjat och mångfaldiga är de ögon som den givit sann upplysning. Ändå är de flesta människor i Persien fortfarande berövade nyttan av fruktbara råd och fortfar att i högsta grad sakna användbara vetenskaper och konstarter. Tidigare uppenbarades dessa upphöjda ord av Härlighetens penna för att särskilt hedra en av de troende, så att de vilsegångna måhända erkänner sanningen och lär känna de subtila dragen i Guds lag.
De otrogna och de trolösa har inriktat sig på fyra saker: för det första, blodsutgjutelse; för det andra, brännande av böcker; för det tredje, skyende av andra religioners efterföljare; för det fjärde, utplånande av andra samfund och grupper. Men nu har genom Guds ords stärkande nåd och kraft dessa fyra hinder nedrivits, dessa tydliga bud utplånats från skriften och brutala böjelser har omvandlats till andliga egenskaper. Upphöjt är Hans syfte, förhärligad är Hans makt, prisat är Hans herravälde! Låt Oss nu bönfalla Gud – lovad vare Hans härlighet – att nådefullt leda efterföljarna av shiasamfundet rätt och att rena dem från opassande uppträdande. Från läpparna hos medlemmarna i detta samfund utslungas grova förbannelser oupphörligt, medan de utropar ordet ’mal‘ún’ (förbannad) – med ett gutturalt uttal av bokstaven ‘ayn – som sin dagliga krydda.
O Gud, min Gud! Du hör suckarna från Honom som är Ditt ljus (Bahá) och lyssnar dag och natt till Hans klagan. Du vet att Han ej önskar något för egen del, utan endast söker helga Dina tjänares själar och rädda dem från den eld som de ständigt anfäktas av. O Herre! Dina gynnade tjänares händer höjes mot Din givmildhets himmel och Dina uppriktiga älskare har lyfts upp till Din frikostighets höga höjder. Gör dem ej besvikna, bönfaller jag dig, gällande de ting de söker från Din ynnests ocean och Din nåds himmel och Din givmildhets sol. Hjälp dem, o Herre, att tillägna sig dygder som upphöjer deras ställning bland världens folk. Sannerligen, Du är den Starke, den Mäktige, den mest Givmilde.
O Guds folk! Lyssna till det som, om det åtlyds, kommer att säkerställa frihet, välbefinnande, lugn, upphöjelse och framsteg för alla människor. Vissa lagar och principer är nödvändiga och oumbärliga för Persien. Det är dock lämpligt att dessa åtgärder vidtages i överensstämmelse med Hans Majestäts välgrundade synpunkter – må Gud i sin nåd bistå honom – liksom med åsikterna bland präster och höga ledare. Med deras godkännande bör en plats utses där de kan mötas. Där bör de hålla fast vid rådplägningens band och antaga och genomföra allt som leder till säkerhet, välstånd, rikedom och lugn för folket. Ty om någon annan åtgärd än denna väljes, så leder det endast till kaos och oroligheter.
Enligt de grundläggande lagar som Vi tidigare har uppenbarat i Kitáb-i-Aqdas och andra skrifter, överlåtes alla angelägenheter i händerna på rättvisa konungar och presidenter och på de betrodda i Rättvisans Hus. Varje rättänkande och omdömesgill människa kommer efter övervägande av det Vi nu nämnt, att med sitt inre och yttre öga med lätthet uppfatta prakten från rättvisans sol som strålar därifrån.
Den regeringsform som det brittiska folket har antagit i London förefaller vara god, ty den är smyckad med ljuset från både kungavärdigheten och rådslag med folket.
Vid formulering av bestämmelserna och lagarna har en del ägnats åt bestraffning, vilket utgör ett effektivt verktyg för människors säkerhet och skydd. Men rädsla för bestraffning får dock människor att endast utåt avstå från att begå handlingar som är avskyvärda och föraktliga, medan gudsfruktan har skyddat och fortfarande skyddar och avhåller människor från dem, både i inre och yttre bemärkelse. Gudsfruktan är människans sanna beskyddare och hennes andliga väktare. Det tillkommer henne att ihärdigt hålla sig till det som leder till denna högsta nåd. Allt gott tillkommer den som lyssnar till allt vad Min härlighets penna har kungjort, och håller sig till vad han är påbjuden av Förordnaren, Dagarnas uråldrige.
Vänd era hjärtan, o Guds folk, till råden från er sanne, er oförliknelige vän. Guds ord kan liknas vid ett ungt träd vars rötter har planterats i människornas hjärtan. Det åligger er att främja dess tillväxt med det visdomens levande vatten som är rena och helgade ord, så att dess rötter må bli djupt rotade och att dess grenar må sträcka sig till himlarna och bortom.
O, ni som dväljes på jorden! Det utmärkande drag som kännetecknar denna högsta uppenbarelses enastående natur, består i att Vi å ena sidan från bladen i Guds heliga bok har utplånat vadhelst som varit orsak till missämja, illvilja och förtret bland människobarnen, och å andra sidan fastställt de väsentliga förutsättningarna för endräkt, förståelse och fullständig och varaktig enhet. Väl går det för dem som lyder Mina föreskrifter.
Upprepade gånger har Vi förmanat Våra älskade att undvika, ja att undfly allt vad det än må vara, varifrån odören av missämja kan förnimmas. Världen befinner sig i stor oro och i människornas sinnen råder fullständig förvirring. Vi bönfaller den Allsmäktige att Han i sin nåd måtte upplysa dem med sin rättvisas härlighet, och göra dem i stånd att upptäcka det som beständigt och under alla förhållanden skall gagna dem. Han är sannerligen den Alltbesittande, den Högste.
Vi har tidigare yttrat dessa upphöjda ord: Må de som är trogna Denne förorättade i stunder av välgörenhet och frikostighet vara såsom regnmoln, och som en flammande eld när de lägger band på sin låga och lystna natur.
Nådige Gud! Nyligen har något inträffat som orsakade stor bestörtning. Det har framkommit att en viss person begav sig till den kungliga tronens säte i Persien och lyckades vinna några av de adligas gunst med sitt inställsamma beteende. I sanning ömkligt och beklagligt! Man undrar varför de som har varit symbolerna för den högsta ära nu kan nedlåta sig till gränslös skam. Vad har det blivit av deras fasta beslutsamhet? Vart tog deras känsla av värdighet och heder vägen? Härlighetens och visdomens sol har beständigt lyst över Persiens horisont, men numera har den sjunkit till en sådan låg nivå, att vissa höga ämbetsmän har låtit sig göras till åtlöje bland de dåraktiga. Nämnda person har skrivit saker angående detta folk i egyptiska tidningar och i Beiruts uppslagsverk som fått upplysta och lärda personer att häpna. Han fortsatte sedan vidare till Paris där han utgav en tidning med namnet ‘Urvatu’l-Vuthqá (Det säkra fästet) och skickade exemplar av den till alla världens hörn. Han skickade också ett exemplar till fängelset i ‘Akká, och genom att göra så, avsåg han att visa tillgivenhet och att gottgöra sina tidigare handlingar. I korthet, Denne förorättade har iakttagit tystnad gällande honom. Vi bönfaller Gud, den Sanne, att skydda honom och låta rättvisans och rättrådighetens ljus lysa över honom. Det tillkommer honom att säga:
O Gud, min Gud! Du ser mig stå inför Din förlåtelses och välviljas dörr, med blicken vänd mot horisonten av Din frikostiga nåd och Dina mångfaldiga välsignelser. Jag ber Dig vid Ditt ljuva tonfall och vid Din pennas genomträngande röst, o hela mänsklighetens Herre, att nådigt hjälpa Dina tjänare såsom det anstår Dina dagar och tillkommer härligheten i Din uppenbarelse och Ditt majestät. Sannerligen, mäktig är Du att göra vad Dig behagar. Alla som dväljes i himlarna och på jorden vittnar om Din kraft och Din makt, om Din härlighet och Din frikostighet. Prisad vare Du, o världarnas Herre och den Älskade för varje förstående människas hjärta!
Du ser, o min Gud, fattigdomens själva väsen söka Din rikedoms ocean, och orättfärdighetens innersta trängta efter Din förlåtelses och Din milda omsorgs vatten. Bevilja, o min Gud, det som anstår Din stora härlighet och som tillkommer Din gränslösa nåds höghet. Du är i sanning den Allgivande, den överflödande nådens Herre, Förordnaren, den Allvise. Det finnes ingen Gud utom Du, den Mäktigaste, den Alltbetvingande, den Allsmäktige.
O Guds folk! På denna dag måste alla fästa sina ögon vid horisonten till dessa välsignade ord: ”Ensam och utan bistånd gör Han vadhelst Han behagar.” Vemhelst som uppnår denna ställning har förvisso uppnått ljuset i Guds sanna enhet och blivit upplyst därav, medan alla andra i Guds bok räknas till efterföljare av tomma fantasier och fåfänga inbillningar. Lyssna till Denne förorättades röst och bevara okränkbarheten i er ställning. Detta är absolut nödvändigt och det är av största vikt att alla håller fast därvid.
Obehindrat och öppet har Denne förorättade alltid och inför alla världens folk kungjort vad som kommer att vara nyckeln som låser upp dörrarna till vetenskap, till konst, till kunskap, till välbefinnande, till välstånd och rikedom. Förtryckarnas illdåd har ej lyckats tysta den genomträngande rösten från den mest upphöjda Pennan, ej heller har tvivlet bland de förvända och uppviglarna kunnat hindra Honom från att uppenbara det mest upphöjda ordet. Jag bönfaller innerligt Gud att Han må skydda och rena Bahás folk från de tomma fantasier och fördärvliga inbillningar som råder bland bekännarna av den tidigare religionen.
O Guds folk! De rättfärdiga bland de lärde som viger sig åt att vägleda andra och är befriade och väl skyddade från viskningarna från en låg och girig natur, är i Hans åsyn, Han som är världens åstundade, såsom stjärnor på den sanna kunskapens himmel. Det är av största vikt att bemöta dem med aktning. De är förvisso källor av stilla strömmande vatten, klart strålande stjärnor, frukter på det välsignade trädet, företrädare för himmelsk kraft och oceaner av himmelsk visdom. Säll är den som följer dem. Sannerligen, en sådan själ är nämnd i Guds, den mäktiga tronens Herres, bok och tillhör dem som det skall gå väl.
Den härlighet som utgår från Gud, Herren över tronen i höjden och jorden därunder, vile över er, o Bahás folk, o ni som är följeslagare till den karmosinröda arken, och över dem som har lyssnat till era klara röster och följt vad de är påbjudna i denna mäktiga och underbara skrift.
Detta är en epistel från Gud, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande.
Han är Gud, upphöjd är Han, visdomens och yttrandets Herre.
Prisad vare Gud, enastående i sitt majestät, sin kraft och skönhet, oförliknelig i sin härlighet, sin makt och storhet; alltför hög är Han för att människor skall kunna föreställa sig Honom eller för att någon like eller jämbördig skulle kunna finnas jämte Honom. Han har tydligt anvisat sin raka stig i ord och uttalanden av största vältalighet. Sannerligen Han är den Alltbesittande, den mest Upphöjde. När Han avsåg att förverkliga den nya skapelsen, sände Han ut den uppenbara och lysande Punkten från sin viljas horisont; den gick genom varje tecken och yttrade sig i varje form, tills den nådde höjdpunkten, såsom påbjudits av Gud, alla människors Herre.
Denna Punkt är fokus i namnens cirkel och markerar ändpunkten för uppenbararna av bokstäver i skapelsens värld. Genom den har tecken framträtt på det Ogenomträngliga mysteriet, den Smyckade symbolen, Han som är uppenbarad i det Största namnet – ett namn som är nedtecknat i den lysande skriften och är inskrivet i den heliga, den välsignade, den snövita skriftrullen. Och när Punkten förenades med den andra bokstaven, som står i inledningen av Mathání, genomkorsade den förklaringens och talets himlar. Därefter spred Guds eviga ljus sin strålglans, flammade upp i bevisens innersta himlafäste och frambringade tvenne ljuskällor. Lovprisad vare den Barmhärtige, som ingen kan antyda något om, som inget uttryck kan förklara, ej heller något bedyrande avslöja, ej heller något bevis beskriva. Han är i sanning Förordnaren, den Allgivande, både i begynnelsen och slutet. Och Han försåg dem med beskyddare och försvarare bland kraftens och maktens skaror. Sannerligen, Han är Hjälpen i farans stund, den Mäktige, den Obundne.
Inledningen till denna epistel uppenbaras två gånger, i likhet med Mathání.
Prisad vare Gud som har uppenbarat Punkten och utifrån denna utvecklat kunskapen om alla ting både i det förflutna och i framtiden – en punkt Han har utsett till att vara härolden för sitt namn och förebudet för sin stora uppenbarelse, som har fått hela mänsklighetens lemmar att bäva och strålglansen av Hans ljus att upplysa världens horisont. Sannerligen, detta är den punkt som Gud har förordnat att vara en ocean av ljus för de uppriktiga bland Hans tjänare och en eldslåga för de egensinniga bland Hans skapelser och de ogudaktiga bland Hans folk – de som bytt bort Guds gåva mot otro och den himmelska födan mot hyckleri och lett sina bundsförvanter till en usel hemvist. Detta är de människor som har ägnat sig åt uppvigling i hela världen och har brutit Hans förbund på den dag då den odödliga gestalten intog sin tron och utroparen höjde sin röst från säkerhetens och fridens tillflykt i den heliga dalen.
O Bayáns efterföljare! Frukta den Allbarmhärtige. Detta är Han som har blivit förhärligad av Muḥammad, Guds apostel, och före Honom av Anden och före Anden, av Honom som samtalade med Gud. Detta är den punkt i Bayán som kallar högt inför tronen och säger: ”Vid Guds rättfärdighet, ni har skapats för att förhärliga detta största tillkännagivande, denna fullkomliga väg som låg dold inom profeternas själar och som bevarades i hjärtat hos Guds utvalda och blev nedskriven av den ärorika penna som tillhör er Herre, Namnens besittare.”
Säg: Dö i er vrede, o ni illvilliga! Sannerligen, Han vars kunskap ingenting undgår har nu framträtt. Han som har låtit den gudomliga kunskapens anlete, smyckat av leenden, har kommit. Genom Honom har talets rike förskönats och varje mottaglig själ vänt sitt ansikte mot uppenbarelsernas Herre, och var och en som legat på knä har stått upp och varje håglös själ har rusat fram för att uppnå säkerhetens Sinai. Detta är den dag som Gud har förordnat att vara en välsignelse för de rättfärdiga, ett straff för de onda, en gåva för de trofasta och Hans vredes raseri för de trolösa och egensinniga. Sannerligen, Han har blivit uppenbarad och förlänad oövervinnelig överhöghet av Gud. Han har uppenbarat det varmed ingenting på jorden eller i himlarna kan jämföras.
Frukta den Allbarmhärtige, o Bayáns folk, och begå icke det som Koranens efterföljare har begått, de som dag och natt bekände sin tro på Guds lära men, när alla människors Herre verkligen framträdde, vände sig bort från Honom och uttalade en så grym dom mot Honom att moderboken bedrövades djupt över Hans belägenhet på återkomstens dag. Erinra er och begrunda deras handlingar och ord, deras ställning och förtjänster och de ting de förvållade när Han som talade på Sinai lossade sin tunga, när en basunstöt ljöd, efter vilken alla som är i himmelen och på jorden svimmade av, utom de som räknas till bekräftelsens bokstäver.
O Bayáns folk! Övergiv era inbilska föreställningar och fåfänga inbillningar och betrakta sedan med rättrådighetens öga Hans uppenbarelses gryning och överväg vad Han har tillkännagivit, de gudomliga ord Han har uppenbarat och det lidande som har åsamkats Honom i händerna på Hans fiender. Han är den som villigt har godtagit alla slags prövningar för förkunnelsen av sin lära och upphöjelsen av sitt ord. Vid ett tillfälle fängslades Han i landet Ṭá (Ṭihrán), vid ett annat i landet Mím (Mázindarán), och därefter än en gång i det förra landet för Guds, himlarnas Skapares, sak. I sin kärlek till Guds, den Allsmäktiges, den Allvälgörandes, sak fängslades Han med kedjor och i bojor i det landet.
O Bayáns folk! Har ni glömt Mina uppmaningar, som Min penna har uppenbarat och Min tunga har yttrat? Har ni bytt bort Min kunskap mot era inbilska föreställningar och Min väg mot era själviska begär? Har ni förkastat Guds bud och Hans hågkomst, har ni övergivit Hans lagar och förordningar? Frukta Gud och lämna de fåfänga inbillningarna till deras upphovsmän, vidskepelsen till dess uppfinnare och farhågorna till deras skapare. Gå sedan framåt med strålande ansikten och fläckfria hjärtan mot horisonten där visshetens sol strålar på befallning av Gud, uppenbarelsernas Herre.
Prisad vare Gud som har gjort den största ofelbarheten till en sköld för sin saks tempel i skapelsens rike, och ej till någon annan har överlåtit någon del av denna höga och ädla ställning – en ställning som är en klädnad som den överjordiska maktens fingrar har vävt åt Hans upphöjda Jag. Den anstår ingen utom Honom, som sitter på den mäktiga tronen ”Han gör vad Han behagar”. Vemhelst som godtager och erkänner det som Härlighetens penna i detta ögonblick nedtecknar står förvisso upptecknad i den bok som tillhör Gud, Herren över begynnelsen och slutet, och tillhör företrädarna för gudomlig enighet och pelarna för Guds enhet.
När strömmen av ord nådde detta skede spreds de ljuva dofterna av sann kunskap vida omkring, och den gudomliga enhetens sol lyste fram över Hans heliga yttrandes horisont. Välsignad är den som Hans kallelse har lockat till härlighetens högsta krön, den som har nått det yttersta syftet, och som genom den starka rösten från Min härlighets penna har erkänt vad Herren över denna värld och den tillkommande har förordnat. Den som underlåter att dricka av det utsökta vin som Vi har brutit förseglingen på i kraft av Vårt Namn, den Alltbetvingande, skall vara oförmögen att urskilja strålglansen från den gudomliga enhetens ljus eller att förstå det grundläggande syftet bakom skrifterna från Gud, Herren över himmel och jord, den oinskränkte Härskaren över denna värld och den kommande världen. En sådan människa skall räknas till de trolösa i Guds, den Allvetandes, den Allunderrättades, bok.
O du aktade frågeställare! Vi betygar att du med fasthet visade tillbörligt tålamod under de dagar då Pennan hölls tillbaka i sin rörelse och Tungan tvekade att lägga fram en förklaring till det underbara tecknet, den Största ofelbarheten. Du har bett Denne förorättade att för dig avlägsna slöjor och täckelser, att uttyda dess mysterium och karaktär, dess rang och ställning, dess ypperlighet, höghet och upphöjdhet. Vid Guds liv! Om vi avslöjade de pärlor av bevis som ligger dolda i snäckorna i kunskapens och övertygelsens ocean, eller lät de gudomliga mysteriernas skönheter som är dolda i yttrandets kamrar i den sanna förståelsens paradis stiga ut ur sin boning, så skulle det från alla håll uppstå ett våldsamt tumult bland religionernas ledare, och du skulle få se Guds folk fasthållet i tänderna på de vargar som har förnekat Gud både i begynnelsen och slutet. Därför har Vi hållit pennan stilla under en längre tid i enlighet med gudomlig visdom och för att skydda de trogna från dem som har bytt ut himmelska välsignelser mot misstro och valt undergångens boning för sitt folk.
O du sökare som är begåvad med klarsynthet. Jag svär vid Honom som lockade härskaran i höjden genom kraften i sitt mest upphöjda ord! Sannerligen, fåglarna som bidar inom Mitt rikes välden och duvorna som dväljes i Min visdoms rosengård låter melodier och sånger ljuda, outgrundliga för alla utom Gud, Herren över jordens och himmelens riken. Om dessa melodier skulle avslöjas i en omfattning mindre än ett nålsöga, skulle tyranniets folk bedriva ett förtal som ingen bland tidigare generationer någonsin har bedrivit och utföra handlingar som ingen under tidigare tidsåldrar och århundraden någonsin utfört. De har förkastat Guds frikostighet och Hans bevis och avvisat Guds och Hans teckens vittnesbörd. De har gått vilse och fått folket att gå vilse men fattar det ej. De dyrkar fåfänga inbillningar men vet det ej. De har tagit tomma fantasier till sina herrar och har försummat Gud men förstår det ej. De har övergivit den största oceanen och skyndar mot pölen men begriper det ej. De följer sina egna vanföreställningar och vänder sig bort från Gud, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande.
Säg, vid Guds rättfärdighet! Den Allbarmhärtige är kommen försedd med kraft och överhöghet. Genom Hans kraft har religionernas grunder skälvt och talets näktergal sjungit sin melodi på den sanna förståelsens högsta gren. Sannerligen, Han som var gömd inom Guds kunskap och är omnämnd i de heliga skrifterna har framträtt. Säg, detta är den dag då Talaren på Sinai har intagit uppenbarelsens tron och folket har stått inför världarnas Herre. Detta är den dag då jorden har uttalat sina tidender och blottat sina skatter; då oceanerna har frambringat sina pärlor och det gudomliga Lotusträdet sin frukt; då solen har utgjutit sin strålglans och månarna har spridit sitt ljus, och himlarna har avslöjat sina stjärnor, och timman sina tecken och återuppståndelsen sitt oerhörda majestät; då pennorna har avslöjat sina berättelser och andarna blottat sina mysterier. Välsignad är den som erkänner Honom och uppnår Hans närvaro, men ve dem som förnekar Honom och vänder sig bort från Honom. Jag bönfaller Gud att hjälpa sina tjänare att återvända till Honom. Sannerligen, Han är Benådaren, den Förlåtande, den Barmhärtige.
O du som har vänt ditt ansikte mot riket i höjden och druckit Mitt förseglade vin från frikostighetens hand! Var förvissad om att begreppet ”ofelbarhet” har många betydelser och olika nivåer. I viss mening är det tillämpbart på den som Gud har gjort oemottaglig för felsteg. Likaså tillämpas det på varje själ som Gud har skyddat mot synd, överträdelser, uppror, ogudaktighet, vantro och dylikt. Den Största ofelbarheten är dock begränsad till den Ende, vars ställning är omätligt upphöjd över förordningar eller förbud och är helgad från fel och brister. Sannerligen, Han är ett ljus som icke följes av mörker och en sanning som ej är behäftad med någon brist. Skulle Han förklara vatten vara vin eller himmelen vara jord eller ljus vara eld, skulle Han tala sanning och därom råder ingen tvekan, och ingen har givits rätten att ifrågasätta Hans myndighet eller att fråga efter syftet eller varför. Vem som än kommer med invändningar skall räknas till de egensinniga i Boken som tillhör Gud, världarnas Herre. ”Sannerligen, Han skall icke ställas till svars för sina handlingar, men alla andra skall ställas till svars för sina handlingar.” Han har kommit från den osynliga himmelen med baneret ”Han gör vadhelst Han vill” och åtföljes av skaror med makt och myndighet, allt under det att alla utom Honom är förpliktigade att strikt lyda vilka lagar och föreskrifter som än har ålagts dem. Om någon skulle avvika från dem med ens en hårsmån, skall hans verk ej vara till någon nytta.
Tänk på och erinra dig den tid när Muḥammad framträdde. Han sade och Hans ord är sanna: ”Vallfärden till Guds hus är en plikt ålagd av Gud.” Och denna plikt rör även den dagliga bönen, fastan och de lagar som har lyst fram över horisonten av Guds bok, världens Herre och den sanne fostraren av jordens alla folk. Det åligger alla att åtlyda Honom i allt som Gud har förordnat; och vemhelst som förnekar Honom har icke trott på Gud, på Hans verser, Hans sändebud och Hans böcker. Skulle Han förklara rätt vara fel eller förnekelse vara tro, skulle Han tala sanning såsom påbjudits av Gud. Detta är en ställning där synder eller överträdelser varken förekommer eller nämnes. Begrunda den välsignade, gudomligt uppenbarade vers där pilgrimsfärd till Guds Hus har ålagts alla. Det tillkom dem som förlänats myndighet efter Honom att uppfylla vadhelst som hade ålagts dem i Boken. Ingen har rätt att avvika från Guds lagar och förordningar. Den som avviker från dessa räknas till överträdarna i den bok som tillhör Gud, den mäktiga tronens Herre.
O du som har fäst din blick på Guds saks gryningsplats! Var fullt förvissad om att Guds vilja ej är begränsad av människors måttstock och att Gud ej beträder deras vägar. Fastmer åligger det alla att beslutsamt följa Guds raka stig. Skulle Han förkunna att höger är vänster eller att söder är norr, skulle Han tala sanning och det råder inget tvivel därom. Sannerligen, Han skall prisas för sina gärningar och Hans befallningar åtlydas. Han har ingen vid sin sida då Han fattar sina beslut eller någon medhjälpare i sin överhöghet. Han gör vadhelst Han vill och förordnar vadhelst Han behagar. Var dessutom förvissad om att allt utom Honom har skapats genom kraften av ett ord från Hans närvaro, medan det skapade av sig självt ej besitter rörelse eller stillhet, utom på Hans bud och med Hans tillåtelse.
O du som svävar i kärlekens och gemenskapens rymd och har fäst din blick på ljuset från din Herres, skapelsens Konungs, anlete! Hembär tack till Gud, då Han har avslöjat för dig vad som låg gömt och inneslutet i Hans kunskap, så att alla må bli varse att Han inom sitt rike av högsta ofelbarhet icke har tagit sig en medhjälpare eller rådgivare. Han är i sanning gryningen för gudomliga föreskrifter och budord och urkällan för kunskap och visdom, medan alla utom Han blott är Hans undersåtar och lyder under Hans styre. Han är den högste Härskaren, Förordnaren, den Allvetande, den Allunderrättade.
Närhelst du hänföres av de livgivande fläktarna från de uppenbarade verserna och upplivas av det rena, vederkvickande vattnet som erbjudes av den frikostiga hand som tillhör din Herre, den oinskränkte härskaren över återuppståndelsens dag, höj då din röst och säg:
O min Gud! O min Gud! Jag tackar Dig för att Du har väglett mig till Dig, har lett mig till Din horisont, tydligt har anvisat Din stig för mig, har uppenbarat Dina bevis för mig och förmått mig att vända mitt ansikte till Dig, allt under det att de flesta av de lärde och prästerna bland Dina tjänare samt de som följer dem utan minsta bevis eller belägg från Dig, har vänt sig bort från Dig. Välsignad vare Du, o namnens Herre, och ärad vare Du, o himlarnas skapare, eftersom Du, Den i sig själv varande, i kraft av Ditt namn har givit mig att dricka av Ditt förseglade vin, har förmått mig att nalkas Dig och gjort mig i stånd att erkänna Ditt yttrandes gryning, uppenbararen av Dina tecken, urkällan till Dina lagar och bud och upprinnelsen till Din visdom och Dina gåvor. Välsignad är den mark som har förädlats av Dina fotspår, där Din överhöghets tron är upprättad och doften av Din klädnad sprides. Vid Din härlighet och Ditt majestät, vid Din makt och kraft! Jag önskar ej ha min syn till annat än att skåda Din skönhet, eller min hörsel utom för att höra Din kallelse och Dina verser.
O min Gud! O min Gud! Hindra ej ögonen från att se vad Du har skapat dem för, eller ansiktena från att vända sig till Din horisont, eller från att hylla Dig vid Ditt majestäts portar, eller från att träda fram till Din trons närvaro, eller från att buga sig inför strålglansen från Din frikostighets sol.
Jag är den, o Herre, vars hjärta och själ, vars lemmar, vars inre och yttre tunga vittnar om Din enhet och att Du är den Ende, och bär vittnesbörd om att Du är Gud och att det ej finnes någon Gud utom Du. Du skapade människorna för att de skall lära känna Dig och tjäna Din sak, så att deras ställning därigenom måtte upphöjas på Din jord och deras själar upplyftas genom det som Du har uppenbarat i Dina skrifter, Dina böcker och Dina epistlar. Så snart Du uppenbarade Dig och avslöjade Dina tecken, vände de sig likväl bort från Dig och fördömde Dig och avvisade vad Du avslöjade inför deras ögon i kraft av Din makt och Din styrka. De reste sig för att skada Dig, för att utplåna Ditt ljus och blåsa ut lågan som flammar i Din brinnande buske. Deras ondska växte sig så stor att de sammansvor sig för att utgjuta Ditt blod och skada Din heder. På samma sätt uppförde sig han som Du hade närt med Din godhets hand, hade skyddat från de illgärningar som de upproriska bland Dina skapelser och de egensinniga bland Dina tjänare hade utfört, och som Du hade givit uppgiften att inför Din tron nedskriva Dina heliga verser.
Ack, att han under Dina dagar skulle begå sådana oerhörda illdåd att han bröt Ditt förbund och Ditt testamente, förkastade Din heliga skrift, gjorde uppror och begick det som fick Ditt rikes invånare att jämra sig. Knappt hade han sett sitt hopp krossat och erfarit odören av fullständigt misslyckande, förrän han höjde sin röst och uttryckte sådant som fick Dina utvalda som är nära Dig och de som vistas i härlighetens paviljong att häpna och förundras.
Du ser mig, o min Gud, vrida mig i vånda liksom en fisk på land. Rädda mig, förbarma Dig över mig, o Du vars hjälp åkallas av alla människor, o Du inom vars grepp tyglarna till makten över alla män och kvinnor ligger. När jag begrundar mina svåra brister och mina grova förseelser grips jag av förtvivlan, och närhelst jag stannar upp för att begrunda Din frikostighets ocean och Din nåds himmel och Din milda medkänslas sol, inandas jag väldoften av hopp som sprides från höger och från vänster, från norr och från söder, som om varje skapat ting skänker mig det glada budskapet att regnet från molnen på Din nåds himmel skall strömma ned över mig. Vid Din makt, o Du som är det främsta stödet för de uppriktiga, och den åstundade bland dem som åtnjuter närhet till Dig! Dina mångfaldiga ynnestbevis och välsignelser och uppenbarelserna av Din nåd och godhet har i sanning uppmuntrat mig. Hur kan annars yttersta intighet prisa Hans namn, Han som med blott ett ord fått skapelsen att bli till, och hur kan en förgänglig varelse lovprisa Honom, som har visat att ingen beskrivning någonsin kan uttrycka Honom och att intet lovord kan prisa Hans härlighet? Han har i evighet varit oändligt upphöjd över sina skapelsers förståelse och helgad över sina tjänares föreställningar.
O Herre! Du ser denne livlöse stå inför Ditt anlete; låt honom genom Din givmildhet och frikostiga ynnest ej fråntagas det odödliga livets kalk. Och Du ser denne plågade stå inför Din tron; avvisa honom ej från Din läkedoms ocean. Jag bönfaller Dig att göra det möjligt för mig att alltid och under alla förhållanden minnas Dig, att prisa Ditt namn och tjäna Din tro, även om jag är väl medveten om att vadhelst som utgår från en tjänare icke kan överskrida hans själs begränsning, ej heller anstå Ditt herravälde eller vara värdigt Din härlighets och Ditt majestäts hov.
Din makt är mitt vittne! Vore det ej för prisandet av Dig skulle min tunga icke vara till någon nytta för mig, och vore det ej för att tjäna Dig skulle min tillvaro ej vara mig till gagn. Om det ej vore för glädjen att skåda prakten i Din härlighets rike, varför skulle jag omhulda min syn? Och om det ej vore för glädjen att lyssna till Din ljuvaste stämma, vad gjorde då min hörsel för nytta?
Ack! Jag vet ej, o min Gud, min stöttepelare, mitt hjärtas åstundan, huruvida Du har förordnat för mig något som skall giva mina ögon tröst, glädja mitt bröst och fröjda mitt hjärta eller om Din oåterkalleliga dom, o Evighetens konung och den högste Herren över alla folk, kommer att hindra mig från att inställa mig inför Din tron. Jag svär vid Din härlighet och Ditt majestät och vid Ditt herravälde och Din makt att mörkret i min avlägsenhet från Dig har krossat mig. Vad har det blivit av Din närhets ljus, o varje förstående hjärtas längtan? Den plågsamma smärtan av min bortovaro från Dig har tillintetgjort mig. Var är det strålande ljuset från återföreningen med Dig, o Du som är den högt älskade för dem som är helt hängivna Dig?
Du ser, o min Gud, vad som har drabbat mig på Din stig i händerna på dem som har förnekat Din sanning, brutit Ditt förbund, häcklat Dina tecken, förkastat de välsignelser Du beviljat, misstrott de verser Du nedsänt och vägrat erkänna det vittnesbörd Du uppfyllt.
O Herre! Min tungas tunga och mitt hjärtas hjärta och min andes ande och mitt yttre och inre väsen vittnar om Din enhet och Din allenarådande ställning, Din kraft och Din allmakt, Din storhet och Din överhöghet och betygar Din härlighet, höghet och myndighet. Jag vittnar om att Du är Gud och att det icke finnes någon Gud utom Du. I evighet har Du varit en skatt gömd för människors syn och sinnen och Du kommer att fortsätta vara densamme i evigheters evighet. Jordens makter kan aldrig hindra Dig, ej heller kan nationernas styrka uppröra Dig. Du är Den som har låst upp kunskapens dörr inför Dina tjänares ansikten, så att de måtte erkänna Honom som är Din uppenbarelses morgonrodnad, Dina teckens gryningsplats, Din uppenbarelses himmel och Din gudomliga skönhets sol. I Dina heliga böcker, i Dina skrifter och Dina skriftrullar har Du lovat alla världens folk att Du själv skall framträda och draga bort härlighetens slöjor från Ditt anlete, såsom Du tillkännagav genom Dina ord till Din vän som lät uppenbarelsens sol lysa klart över Ḥijáz horisont, och den gudomliga sanningens gryningsljus att utgjuta sin strålglans över alla människor i det Han tillkännagav ”Dagen då människorna skall stå inför världarnas Herre.” Och före Muḥammad delgav Du Honom som samtalade med Dig detta glädjebudskap och sade: ”Led ditt folk ut ur mörkret in i ljuset och påminn dem om Guds dagar.” Du förkunnade även denna sanning för Anden och för Dina profeter och Dina sändebud både i forna tider och i senare. Om allt vad Du har sänt ned för att förhärliga denna största hågkomst, denna väldiga kungörelse, strömmade ut från källan till Din mest upphöjda penna, skulle invånarna i kunskapens och förståelsens städer förstummas, utom dem som Du bevarade genom Din makts styrka och skyddade såsom ett tecken på Din frikostiga gunst och nåd. Jag vittnar om att Du i sanning har uppfyllt Ditt löfte och uppenbarat Honom, vars ankomst har förutsagts av Dina profeter, Dina utvalda och av dem som tjänar Dig. Han har kommit från härlighetens och maktens himmel, bärande Dina teckens fanor och Dina vittnesbörds standar. Genom kraften i Din okuvliga makt och styrka, stod Han upp inför alla människors ansikten och kallade hela mänskligheten till den överjordiska härlighetens krön, till den allra högsta horisonten, så att varken prästerskapets förtryck eller de styrandes angrepp kunde avskräcka Honom. Han reste sig med orubblig beslutsamhet, lossade sin tunga och kungjorde med ljudlig röst: ”Han som är den Allbarmhärtige har kommit, ridande högt på molnen. O jordens folk, träd fram med lysande ansikten och strålande hjärtan!”
Stor är i sanning välsignelsen för den som når Din närvaro, dricker återföreningens vin som erbjudes av Din frikostighets hand, får inandas Dina teckens väldoft, lossar tungan för att lovprisa Dig, svävar högt i Din himmel, hänföres av Din stämmas ljuvhet, vinner inträde i det mest upphöjda paradiset och når uppenbarelsens och den klara insiktens ställning inför Ditt majestäts tron.
Jag bönfaller Dig vid den Största ofelbarheten som Du har valt att vara Din uppenbarelses gryning, och vid Ditt högsta ord genom vars kraft Du lät skapelsen bli till och uppenbarade Din lära, och vid detta Namn som har fått alla andra namn att jämra sig högt och de vises lemmar att skälva. Jag bönfaller Dig att avskilja mig från allt utom Dig, så att jag ej må röra mig annat än i överensstämmelse med Din viljas välbehag och ej tala utom i enlighet med Ditt syftes påbud och intet höra utom de ord som prisar Dig och förhärligar Dig.
Jag lovsjunger Ditt namn, o min Gud, och frambär tack till Dig, o min åstundan, enär Du har gjort mig i stånd att tydligt uppfatta Din raka stig, avslöjat Ditt stora tillkännagivande inför mina ögon och hjälpt mig att vända mitt ansikte mot Din uppenbarelses gryning och Din läras urkälla när Dina tjänare och Ditt folk vände sig ifrån Dig. Jag bönfaller Dig, o Herre över evighetens rike, vid den genomträngande rösten av härlighetens Penna, och vid den flammande elden som kallar högt från det grönskande trädet och vid den ark som Du särskilt har valt för Bahás folk, att bevilja att jag måtte förbli ståndaktig i min kärlek till Dig, vara tillfreds med vadhelst Du har föreskrivit mig i Din bok och förbli uthållig i tjänandet av Dig och i tjänandet av Dina älskade. Hjälp då nådefullt Dina tjänare, o min Gud, att utföra gärningar som tjänar upphöjelsen av Din sak, och att göra dem i stånd att följa vadhelst Du har uppenbarat i Din bok.
Sannerligen, Du är styrkans Herre, Du har makt att besluta vadhelst Du vill och i Ditt grepp håller Du tyglarna till alla skapade ting. Det finnes ingen Gud utom Du, den Allstarke, den Allvetande, den Allvise.
O Jalíl! Vi har för dina ögon avslöjat havet och dess vågor, solen och dess strålar, himmelen och dess stjärnor, snäckorna och deras pärlor. Frambär tack till Gud för en så stor frikostighet, en så nåderik ynnest som har genomströmmat hela världen.
O du som har vänt ditt ansikte mot Mitt anletes härlighet! Diffusa föreställningar har omslutit jordens invånare och hindrat dem från att vända sig mot visshetens horisont och dess klarhet, dess yttringar och dess ljus. Fåfänga inbillningar har undanhållit dem från Honom som är den i sig själv varande. De talar utifrån sina egna nyckers ingivelser och förstår intet. Några av dessa personer har sagt: ”Har verserna sänts ned?” Säg ”Ja, vid Honom som är himlarnas Herre!” ”Har timman infallit?” ”Nej, mer än så; vid Honom som är uppenbararen av tydliga tecken, den har överskridits! Sannerligen, det oundvikliga har kommit och Han, den Sanne, har framträtt med bevis och vittnesmål. Slätten ligger öppen och mänskligheten är djupt plågad och fylld av fruktan. Jordbävningar har ägt rum och stammarna har jämrat sig av fruktan för Gud, styrkans Herre, den Allbetvingande.” Säg: ”Den bedövande basunstöten har ljudit och dagen tillhör Gud, den Ende, den Obundne.” Och de säger: ”Har katastrofen inträffat?” Säg: ”Ja, vid härskarnas Herre!” ”Är återuppståndelsen kommen?” ”Ja, mer än så, Han som är Den i sig själv varande har framträtt med sina teckens rike.” ”Ser du att människor slagits till marken?” ”Ja, vid min Herre, den Högste, den Härligaste!” ”Har trädstubbarna ryckts upp med rötterna?” ”Ja, och mer än så: bergen har smulats till stoft av Honom som är egenskapernas Herre!” De säger: ”Var är paradiset och var är helvetet?” Säg: ”Det ena är förening med Mig, det andra är ditt eget jag, o du som sätter en jämlike vid Guds sida och tvivlar.” De säger: ”Vi ser ej Vågen.” Säg: ”Sannerligen, vid min Herre, nådens Gud! Ingen kan se den utom de som förlänats insikt.” De säger: ”Har stjärnorna fallit?” Säg: ”Ja, när Han som är Den i sig själv varande vistades i Mysteriets land. Tag er i akt, ni som begåvats med omdöme!” Alla tecken framträdde när Vi drog fram kraftens hand från majestätets och maktens bröst. Sannerligen, Roparen kallade högt när den utlovade stunden inföll, och de som erkänt Sinais strålglans har fallit i vanmakt i villrådighetens vildmark inför din Herres fruktansvärda majestät, inför Honom som är skapelsens Herre. Trumpeten spörjer: ”Har hornet hörts?” Säg: ”Ja, vid Uppenbarelsens konung! Ja, då Han intog sitt Namn den Allbarmhärtiges tron!” Mörkret har förjagats av gryningsljuset från barmhärtigheten hos din Herre, Källan till allt ljus. Den Allbarmhärtiges bris har fläktat och själarna har väckts till liv i sina kroppars gravar. Sålunda har förkunnelsen uppfyllts av Gud, den Mäktige, den Välgörande. De som förkastar sanningen har sagt: ”När klövs himlarna itu?” Säg: ”Medan ni låg i egensinnets och villfarelsens gravar.” Bland de trolösa finns den som gnuggar sina ögon och blickar åt höger och åt vänster. Säg: ”Förblindad är du. Ingen tillflykt har du att fly till.” Och bland dem finns den som säger: ”Har människorna förts samman?” Säg: ”Ja, vid min Herre! Medan du låg i de tomma inbillningarnas vagga.” Och en annan säger: ”Har boken sänts ned genom kraften i den sanna tron?” Säg: ”Den sanna tron är själv förundrad. Hys fruktan, o människor med förstående hjärtan!” Och bland dem finns den som säger: ”Har jag sammanförts med de blinda?” Säg: ”Ja, vid Honom som rider på molnen!” Paradiset är prytt med mystiska rosor och helvetet har flammat upp med de ogudaktigas eld. Säg: ”Ljuset har framträtt från uppenbarelsens horisont och hela jorden har blivit upplyst vid ankomsten av Honom, som är Herren över förbundets dag!” Tvivlarna har gått under, medan den som leddes av tillförsiktens ljus vände sig mot Visshetens dagbräckning och lever i välmåga. Välsignad är du, som har fäst din blick på Mig, genom denna skrift som nedsänts för din skull – en skrift som får människors själar att sväva. Lär dig den utantill och deklamera den. Vid Mitt liv! Den är en dörr till din Herres barmhärtighet. Allt gott tillkommer den som deklamerar den om aftonen och i dagningen. Vi har sannerligen hört din hyllning av denna lära, genom vilken kunskapens berg har krossats och människors fötter förlorat fästet. Min härlighet vile över dig och över vemhelst som har vänt sig till den Allsmäktige, den Allgivande. Skriften är avslutad men ämnet är outtömt. Var tålmodig, ty din Herre är tålmodig.
Detta är verser Vi tidigare sänt ned och Vi har sänt dem till dig, så att du må ha kännedom om vad deras lögnaktiga tungor yttrade när Gud kom till dem med makt och överhöghet. De tomma fantasiernas grunder har skakat och de fåfänga inbillningarnas himmel har kluvits itu, och ändå är folket i tvivelsmål och tvist med Honom. De har förnekat Guds vittnesbörd och Hans bevis efter det att Han kommit från maktens himmel med sina teckens rike. De har förkastat vad som förordnats och begått det som förbjudits dem i boken. De har övergivit sin Gud och hållit fast vid sina begär. De har i sanning förirrat sig och lever i villfarelse. De läser verserna men förnekar dem. De ser de tydliga tecknen men vänder sig bort. De är i sanning förlorade i sitt underliga tvivel.
Vi har förmanat Våra älskade vänner att frukta Gud med den gudsfruktan som är källan till goda gärningar och dygder. Den är anföraren av rättvisans skaror i Bahás stad. Lycklig är den människa som har kommit in i skuggan av dess lysande baner och med kraft gripit tag i det. Hon hör sannerligen till följeslagarna i den karmosinröda arken, som har nämnts i Qayyúm-i-Asmá.
Säg: O Guds folk! Pryd era tempel med pålitlighetens och fromhetens smycke. Bistå sedan er Herre med härskarorna av goda gärningar och en lovvärd karaktär. Vi har i Mina böcker och skrifter och i Mina skriftrullar och epistlar förbjudit er att giva er in i tvister och motsättningar, och därmed har vi icke velat se annat än er upphöjelse och utveckling. Härom vittnar himlarna och dess stjärnor, och solen och dess strålar, och träden och deras löv, och haven och deras vågor, och jorden och dess skatter. Vi bönfaller Gud att hjälpa sina älskade och att bistå dem med det som anstår dem i denna välsignade, denna mäktiga och underbara ställning. Dessutom ber Vi Honom att nådigt göra alla dem som är i Min närhet i stånd att uppmärksamma vad Min härlighets penna har befallt dem.
O Jalíl! Över dig vile Min härlighet och Min kärleksfulla försyn. Sannerligen, Vi har ålagt människorna att göra vad som är lämpligt och tillbörligt, och likväl har de begått gärningar som har fått Mitt hjärta och Min penna att bedrövas. Lyssna till vad som sänds ned från Min viljas himmel och Mitt välbehags rike. Jag sörjer ej över Min fångenskap eller över det som har drabbat Mig i händerna på Mina fiender. Nej, Min sorg föranleds av dem som påstår sig vara förbundna med Mig, men ändå begår det som får Mig att klaga högt och får Mina tårar att flöda. Vi har utförligt förmanat dem i olika skrifter och bönfaller Gud att nådigt hjälpa dem att nalkas Honom, att stödja dem i det som skänker frid i hjärtat och lugn i själen och att hålla deras händer borta från vadhelst som ej anstår Hans dagar.
Säg, o Mina älskade i Mina länder! Lyssna till Hans råd, Han som förmanar er för Guds skull. Han har i sanning skapat er, har uppenbarat inför era ögon vad som upphöjer er och främjar era intressen. Han har kungjort sin raka stig för er och skänkt er sitt stora budskap.
O Jalíl! Förmana människor att frukta Gud. Vid Gud! Denna fruktan är den högste härföraren för din Herres armé. Dess skaror är en lovvärd karaktär och goda gärningar. Genom den har människohjärtats städer i alla tidsåldrar och epoker intagits, och segerns och triumfens standar höjts över alla andra standar.
Vi skall nu för dig nämna pålitlighet och dess ställning i Guds, din Herre och den mäktiga tronens Herres, ögon. En dag begav Vi Oss till Vår gröna ö. Vid Vår ankomst såg Vi dess vattendrag flöda, dess träd frodas och solljuset spela. Då Vi vände Oss åt höger skådade Vi vad pennan saknar förmåga att beskriva, ej heller kan den nedteckna vad Herrens öga bevittnade på denna mest helgade, mest sublima, denna välsignade och mest upphöjda plats. Då Vi sedan vände Oss åt vänster betraktade Vi en av det högsta paradisets skönheter stående på en pelare av ljus, högt förkunnande följande ord: ”O himmelens och jordens invånare! Betrakta Min skönhet och Min strålglans, Min uppenbarelse och Mitt ljus. Vid Gud, den Sanne! Jag är pålitligheten och dess uppenbarelse och dess skönhet. Jag skall belöna vemhelst som är lojal mot mig, som erkänner min rang och ställning och som håller fast vid min mantelfåll. Jag är den ädlaste prydnaden för Bahás folk och härlighetens klädnad för alla som dväljes i skapelsens rike. Jag är det främsta instrumentet för världens välstånd, och trygghetens horisont för alla varelser.” Sålunda har Vi nedsänt till dig det som skall föra människor närmare skapelsens Herre.
Den Högstes penna byter nu från det uttrycksfulla språket till det lysande, så att du, o Jalíl, måtte uppskatta din Herres, den Oförlikneliges, nåd och vara en av dem som är uppriktigt tacksamma.
O du som har fäst din blick vid den allhärliga horisonten! Kallelsen har höjts, men lyssnande öron är få, nej obefintliga. Denne förorättade befinner sig i ormens gap men Han underlåter icke att omnämna Guds älskade. Så djupt har Vårt lidande varit i dessa dagar att härskaran i höjden har rörts till tårar och veklagan. Varken världens olyckor eller den skada som orsakats av dess folk kan avskräcka Honom som är Evighetens konung från att höja sin kallelse eller hindra Honom att uppnå sitt syfte. När de som i åratal hade gömt sig bakom slöjorna uppfattade att trons horisont strålade och att Guds ord var allomfattande, rusade de fram och med ondskans svärd åsamkade de sådan skada att ingen penna kan skildra eller någon tunga beskriva det.
De som gör en rättvis bedömning kan intyga att Denne förorättade alltsedan sakens tidiga dagar har stått upp, uppenbar och lysande inför konungars och gemene mans ansikten, inför de styrande och prästerna och med stark stämma kallat alla människor till den raka stigen. Han har icke haft någon hjälp utöver sin penna eller någon räddare förutom sig själv.
De som är okunniga om eller likgiltiga för det grundläggande syftet med Guds sak har gjort uppror mot Honom. Sådana människor är ondskans förebådare, vilka Gud har omnämnt i sin bok och i sina skrifter och för vilkas inflytande, larmande och bedräglighet Han har varnat sitt folk. Väl skall det gå dem som vid åminnelsen av Evighetens herre betraktar världens folk såsom fullkomlig intighet och ett bortglömt ting. De håller fast vid Guds säkra fäste så hårt att varken tvivel eller försåtliga antydningar, svärd eller kanoner skulle kunna hålla dem tillbaka eller beröva dem Hans närvaro. Välsignade är de ståndaktiga och välsignade är de som håller fast vid Hans tro.
Till svar på din begäran har Härlighetens penna nåderikt beskrivit den största ofelbarhetens ställningar och nivåer. Syftet därmed är att alla säkert skall veta att Profeternas insegel – må alla själar utom Hans offras för Hans skull – är utan like eller har någon jämbördig eller någon vid sin sida i sin ställning. De heliga – Guds välsignelse vile över dem – skapades genom kraften i Hans ord, och efter Honom var dessa de lärdaste och mest framstående personerna bland folket och innehade tjänandets högsta ställning.
Det gudomliga väsen som är helgat över all jämförelse och likhet är förlänat profeten, och Guds innersta verklighet, som är upphöjd över likar eller jämbördiga, är uppenbar i Honom. Detta är ställningen av sann enhet och den är fullkomligt allenarådande. Efterföljarna till den tidigare uppenbarelsen har allvarligt misslyckats med att skaffa sig tillräcklig förståelse för denna ställning. Den Ursprungliga punkten säger – må alla liv utom Hans offras för Hans skull: ”Om Profeternas insegel icke hade uttalat ordet ’efterträdare’, skulle en sådan ställning ej ha skapats.”
I gångna tider satte människor sig själva vid Guds sida, trots att de bekände sin tro på Hans enhet, och trots att de var de mest okunniga bland människor ansåg de sig själva vara de mest bildade. Men som ett tecken på gudomlig vedergällning mot dessa försumliga har deras felaktiga föreställningar och strävanden på denna domens dag blivit klarlagda och tydliga för varje människa med omdöme och förståelse.
Bönfall Gud, den Sanne, om att Han nådefullt beskyddar efterföljarna till denna uppenbarelse från de tomma fantasierna och fördärvliga inbillningar bland dem som tillhör den tidigare religionen, och ej berövar dem den strålande prakten från den sanna enhetens sol.
O Jalíl! Han som världen har förorättat förkunnar nu: Rättvisans ljus är fördunklat och rättrådighetens sol är skymd. Rövaren har intagit beskyddarens och väktarens säte och förrädaren har övertagit de troendes plats. För ett år sedan härskade en förtryckare över denna stad och för vart ögonblick åsamkade han en ny skada. Vid Herrens rättfärdighet! Han vållade något som injagade skräck i människors hjärtan. Men för Härlighetens penna har världens tyranni aldrig varit och kommer aldrig någonsin att utgöra ett hinder. I Vår överflödande nåd och godhet har Vi, i synnerhet för världens härskare och ministrar, uppenbarat vad som bidrager till säkerhet och beskydd, till lugn och fred, så att människobarnen måtte skyddas mot förtryckets ondska. Han är sannerligen Beskyddaren, Hjälparen, Segerbringaren. Det åligger männen i Guds Rättvisas Hus att dag och natt hålla sin blick fästad på det som har lyst fram från Härlighetens penna till folkens fostran, till nationernas uppbyggnad, till människors beskydd och värnandet av deras heder.
Den första strålglansen
När visdomens sol steg över Guds heliga uppenbarelses horisont yttrade den dessa allhärliga ord: De som äger rikedom och har givits myndighet och makt måste visa den djupaste respekt för religion. Religion är i sanning ett strålande ljus och en ointaglig fästning till skydd och välfärd för världens folk, ty gudsfruktan förmår människan att hålla fast vid det goda och sky allt ont. Skulle religionens lampa fördunklas, kommer kaos och förvirring att följa, och rättvisans och rättrådighetens, lugnets och fredens ljus att sluta lysa. Detta kan varje människa med sann förståelse intyga.
Den andra strålglansen
Vi har ålagt hela mänskligheten att upprätta den Största freden – det säkraste av alla medel till beskydd av mänskligheten. Världens härskare bör med gemensamma krafter hålla fast därvid, då detta är det främsta medlet till säkerhet och välfärd för alla folk och nationer. De är sannerligen Guds krafts företrädare och Hans myndighets gryningar. Vi bönfaller den Allsmäktige att Han i sin nåd bistår dem i främjandet av deras undersåtars välbefinnande. En fullständig förklaring beträffande denna fråga har tidigare lagts fram av Härlighetens penna; allt gott skall tillkomma dem som handlar i enlighet därmed.
Den tredje strålglansen
Det åligger alla att följa Guds heliga bud, enär de är källan till världens liv. Den gudomliga visdomens himmel är upplyst av de två ljusen rådplägning och medkänsla, och världsordningens tronhimmel är rest på de båda pelarna belöning och bestraffning.
Den fjärde strålglansen
I denna uppenbarelse är de härskaror som kan göra den segerrik berömvärda gärningar och en fast karaktär. Ledaren och anföraren för dessa skaror har alltid varit gudsfruktan, en fruktan som omsluter allt och som härskar över allt.
Den femte strålglansen
Regeringar bör till fullo sätta sig in i villkoren för dem de styr över, och förläna dem poster enligt förtjänster och meriter. Det åligger samtliga styrande och härskare att överväga denna fråga med största omsorg, så att icke förrädaren kan övertaga den trognes plats eller plundraren styra i den pålitliges ställe. Några av de tjänstemän som tidigare styrt i detta största fängelse var, prisad vare Gud, prydda med rättvisa, medan Vi söker Guds beskydd gentemot de övriga. Vi bönfaller den ende sanne Guden om att vägleda dem alla och envar, så att de måhända ej berövas trons och pålitlighetens frukter, ej heller hålles tillbaka från rättvisans och rättrådighetens ljus.
Den sjätte strålglansen
är enighet och endräkt bland människobarnen. Alltifrån tidens gryning har enhetens ljus utgjutit sin gudomliga strålglans över världen, och det främsta medlet för världens folk att främja denna enhet är att förstå varandras tal och skrift. I tidigare epistlar har vi ålagt de betrodda i Rättvisans Hus att antingen välja ett språk bland dem som nu existerar eller att antaga ett nytt, samt att likaledes välja en gemensam skrift, som båda skall läras ut i alla världens skolor. På så sätt kommer jorden att betraktas som ett enda land och hem. Den härligaste frukten från kunskapens träd är detta upphöjda ord: Ni är alla frukter på ett enda träd och löven på en gren. Må icke en människa yvas över att hon älskar sitt land, må hon yvas över att hon älskar sitt släkte. Angående denna sak har Vi tidigare uppenbarat vad som utgör medlet för världens återuppbyggnad och enandet av nationerna. Välsignade är de som uppnår detta. Välsignade är de som handlar i enlighet därmed.
Den sjunde strålglansen
Härlighetens penna förordnar att barn skall erhålla undervisning och utbildning. Se vad Guds vilja uppenbarade vid Vår ankomst till fängelsestaden och nedtecknade i den Heligaste boken. Varje fader har blivit ålagd att ordna undervisning för sin son och dotter i konsten att läsa och skriva och i allt övrigt som har fastställts i den heliga skriften. Den som åsidosätter vad som har befallts honom, skall av myndigheterna fråntagas vad som krävs för deras undervisning såvida denne är äger tillgångar. Om så ej är fallet åligger ärendet Rättvisans hus. Sannerligen, Vi har gjort detta till skydd för de fattiga och behövande. Den som uppfostrar sin son eller sonen till någon annan, skall betraktas som en som har uppfostrat Min egen son; över honom vile Min härlighet, Min godhet och Min nåd, som har omfattat hela världen.
Den åttonde strålglansen
Detta avsnitt, som nu skrivs av Härlighetens penna, räknas som en del av den Heligaste boken: Männen i Guds Rättvisans hus har anförtrotts folkets angelägenheter. De är i sanning Guds förtroendemän bland Hans tjänare och dagbräckningarna för myndighet i Hans länder.
O Guds folk! Det som fostrar världen är rättvisa, ty den bärs upp av två pelare, belöning och bestraffning. Dessa två pelare är källorna till liv för världen. Då det varje dag föreligger ett nytt problem och för varje problem en ändamålsenlig lösning, skall sådana frågor hänskjutas till Rättvisans hus, så att dess medlemmar må handla i överensstämmelse med tidens behov och krav. De som, för Guds skull, står upp för att tjäna Hans sak är mottagare av gudomlig ingivelse från det ej skådade konungariket. Det åligger alla att vara lydiga mot dem. Alla statsangelägenheter skall hänskjutas till Rättvisans hus, men andaktslivet måste iakttagas i enlighet med vad Gud har uppenbarat i sin bok.
O Bahás folk! Ni är gryningsplatserna för Guds kärlek och dagbräckningarna för Hans huldhet. Besudla icke era tungor med förbannelser och smädelser mot någon själ och värna era ögon mot det som är oanständigt. Lägg fram vad ni besitter. Om det tages emot med gillande har ert syfte uppnåtts; om icke är det fåfängt att göra invändningar. Lämna den själen åt sig själv och vänd er till Herren, Beskyddaren, Den i sig själv varande. Var icke orsak till sorg, än mindre till tvedräkt och split. Vi hyser hoppet att ni må nå sann bildning i skydd av Hans barmhärtighets träd och handla i enlighet med vad Gud önskar. Ni är alla löven på ett träd och dropparna i ett hav.
Den nionde strålglansen
Religionens syfte, såsom uppenbarad från Guds heliga viljas himmel, är att upprätta enhet och samförstånd mellan världens folk; låt den ej orsaka splittring och strid. Guds religion och Hans gudomliga lag är de mest kraftfulla verktygen och de säkraste av alla medel till att låta enhetens ljus gry bland människorna. Världens framåtskridande, nationernas utveckling, folkens lugn och fred för alla som vistas på jorden hör till Guds förordningar och påbud. Religionen förlänar människan den värdefullaste av alla gåvor och erbjuder välståndets kalk, skänker evigt liv och sprider oförgängliga förmåner till mänskligheten. Det tillkommer världens ledare och härskare och i synnerhet de betrodda i Guds Rättvisas Hus, att sträva med största kraft för att säkra dess rang, främja dess intressen och upphöja dess ställning i världens ögon. Likaledes åligger det dem att sätta sig in i sina undersåtars villkor och att bekanta sig med förhållandena och verksamheterna i de olika samfunden inom deras områden. Vi uppmanar dem som företräder Guds makt – härskarna och ledarna på jorden – att bemöda sig om att göra allt i sin makt, så att de måhända förmår avlägsna osämja från denna värld och upplysa den med samförståndets ljus.
Det åligger alla att orubbligt hålla fast vid och följa vad som har strömmat ut från Vår mest upphöjda penna. Gud, den Sanne, vittnar för Mig, och varje atom i tillvaron är redo att intyga att de medel som leder till upphöjelse, framsteg, fostran, skydd och pånyttfödelse för jordens folk, tydligt har framlagts av Oss och uppenbarats i de heliga böckerna och i skrifterna av Härlighetens penna.
Vi bönfaller Gud att nådefullt hjälpa sina tjänare. Vad Denne förorättade förväntar sig av alla är rättvisa och rättrådighet. Må ingen nöja sig med endast hörsägen; i stället anstår det alla att begrunda vad Denne förorättade har uppenbarat. Jag svär vid yttrandets sol som lyser över horisonten till den Allbarmhärtiges rike att om någon uttolkare eller talare hade funnits, skulle Vi ej ha låtit Oss bli föremål för folkets kritik, förlöjligande och förtal.
Vid vår ankomst till Irak fann Vi Guds sak nedsänkt i djupaste missmod och den gudomliga uppenbarelsens bris stillnad. De flesta bland de troende var svaga och modlösa, ja helt förlorade och döda. Därför ljöd en andra basunstöt, varpå Storhetens tunga uttalade dessa välsignade ord: ”Vi har låtit basunen ljuda för andra gången.” Således blev hela världen vederkvickt av den livgivande anden i gudomlig uppenbarelse och inspiration.
Vissa själar har nu trätt fram ur slöjorna i avsikt att skada Denne förorättade. De har hindrat och förnekat flödet av denna ovärderliga frikostighet.
O ni som dömer rättrådigt! Om denna lära skall förnekas, vilken annan lära i denna värld kan då rättfärdigas eller anses värdig att godtagas?
Sådana som har vänt sig bort från Guds sak försöker nitiskt samla in denna uppenbarelses heliga skrifter, och de har redan genom vänskapligt uppträdande lyckats beslagta vissa av dessa skrifter från dem som haft dem i sin ägo. När de dessutom möter bekännare av andra religioner, utgiver de sig för att tillhöra dessa. Säg, dö i er vrede! Sannerligen, Han har framträtt med så stor myndighet att ingen människa med syn, hörsel, insikt, rättvisa eller rättrådighet någonsin kan förneka Honom. Detta intygar i denna strålande timma den penna som tillhör Dagarnas uråldrige.
O Jalíl! Över dig vile min härlighet. Vi uppmanar Guds älskade att utföra goda gärningar så att de nådefullt måtte få bistånd och hålla fast vid det som har sänts ned från Hans uppenbarelses himmel. De fördelar som följer av detta gudomliga uttalande skall gagna dem som lyder Hans befallningar. Vi bönfaller Gud att göra dem i stånd att utföra det som är till behag och godtagbart av Honom, och att tillse att de handlar rättrådigt och tillämpar rättvisa i denna alltbetvingande sak, att låta dem lära känna Hans heliga skrifter och att rikta sina steg mot Hans raka stig.
Vår upphöjde härold – må alla liv utom Hans offras för Hans sak – har uppenbarat vissa lagar. Men i Hans uppenbarelses rike gjordes de lagarna beroende av Vårt godkännande och därför har Denne förorättade låtit en del av dem träda i kraft genom att införa dem i Kitáb-i-Aqdas med annan ordalydelse. Andra lagar lämnar Vi därhän. Han håller myndigheten i sin hand. Han gör vad Han vill och Han förordnar vadhelst Han behagar. Han är den Allsmäktige, den Allprisade. Det finns också nyligen uppenbarade förordningar. Välsignade är de som når fram. Välsignade är de som följer Hans föreskrifter.
Guds folk bör göra sitt yttersta så att hatets och ondskans eld som pyr i bröstet på olika folk måtte släckas genom yttrandenas levande vatten och uppmaningarna från Honom som är världens Åstundan, och att den mänskliga tillvarons träd må prydas med underbar och utsökt frukt. Han är i sanning Förmanaren, den Barmhärtige, den Allvälgörande.
Må Hans härlighets ljus som lyser över frikostighetens horisont vila över er, o Bahás folk, över var och en som står fast och orubblig och över dem som är väl förankrade i tron och förlänade sann förståelse.
Beträffande din fråga om ränta och vinst på guld och silver. För några år sedan uppenbarades följande ord från den Allbarmhärtiges himmel för att ära Honom, som bär Guds namn och titeln Zaynu’l-Muqarrabín – över honom vile den Allhärliges härlighet. Han säger – upphöjt vare Hans ord: Många människor har behov därav, ty om det ej funnes några utsikter att erhålla ränta, skulle människors verksamheter drabbas av sammanbrott eller störningar. Man kan sällan hitta en person som skulle visa sådan hänsyn mot sin medmänniska, sin landsman eller mot sin egen broder och visa honom sådan omsorg att han vore benägen att giva honom ett lån på så välvilliga villkor. Därför har Vi som ett ynnestbevis mot människorna bestämt att ränta på pengar bör behandlas som andra affärstransaktioner enligt skick och bruk bland människor. Således är det lagligt och tillbörligt nu när detta klara bud har kommit ned från Guds viljas himmel att kräva ränta på pengar, så att världens folk i en anda av vänskap och gemenskap och med glädje och förnöjsamhet hängivet må ägna sig åt att prisa namnet på Honom som är hela mänsklighetens Älskade. Sannerligen, Han förordnar enligt sitt eget val. Han har nu gjort ränta på pengar laglig, liksom Han gjorde den olaglig i det förflutna. I sitt grepp håller Han myndighetens rike. Han verkar och förordnar. Han är i sanning Förordnaren, den Allvetande.
Hembär tack till din Herre, o Zaynu’l-Muqarrabín för denna uppenbara ynnest.
Många präster i Persien har genom otaliga planer och ränker livnärt sig på otillåtna vinster som erhållits genom ocker. De har listat ut sätt att giva dess yttre form ett sken av legitimitet. De gör Guds lagar och förordningar till åtlöje och förstår ej vad de gör.
Detta är dock en sak som bör utövas med måttfullhet och rättvisa. Vår härlighets penna har, som ett tecken på visdom och för att underlätta för folket, avstått från att fastställa dess gräns. Vi uppmanar emellertid Guds älskade att utöva rättvisa och rättrådighet, och att handla så att det får Guds vänner att visa varandra omsorg och medkänsla. Han är i sanning Rådgivaren, den Barmhärtige, den Allvälgörande. Gud give att alla människor nåderikt måtte bistås att hörsamma vad den ende sanne Gudens tunga har uttalat. Och om de genomför vad Vi har lagt fram kommer förvisso Gud – prisad vare Hans härlighet – att fördubbla deras andel från sin frikostighets himmel. Sannerligen, Han är den Givmilde, den Förlåtande, den Medkännande. Prisad vare Gud, den mest Upphöjde, den Störste.
Det oaktat har förvaltning av dessa ärenden anförtrotts männen i Rättvisans Hus, så att de må genomföra dem enligt tidens krav och visdomens påbud. Återigen uppmanar Vi alla troende att iakttaga rättvisa och rättrådighet och att visa kärlek och förnöjsamhet. De tillhör förvisso Bahás folk, den Karmosinröda arkens följeslagare. Över dem vare Guds frid, alla namns Herre och himlarnas skapare.
Denna skrift riktades till Áqá Muḥammad, en framstående troende från staden Qá’in, kallad Nabíl-i-Akbar (se Minnesmärken över de trofasta, kapitel 1 ”Nabíl-i-Akbar”). En annan framstående troende från Qá’in, Mullá Muḥammad-‘Alí, var känd som Nabíl-i-Qá’iní (se Minnesmärken över de trofasta, kapitel 17: ”Nabíl-i-Qá’iní”). Namnet Muḥammad har samma numeriska värde som Nabíl.
Detta är en epistel som den Allbarmhärtige har sänt ned från yttrandets rike. Den är i sanning en livgivande fläkt för dem som dväljes i skapelsens rike. Prisad vare alla världars Herre! I denna epistel omnämnes han som prisar Guds, sin Herres, namn och i en betydelsefull skrift fått namnet Nabíl.
O, Muḥammad! Lyssna till rösten som ljuder från härlighetens rike och med hög stämma kallar från det himmelska trädet som har rest sig över Za‘faráns land: Sannerligen, ingen Gud finnes utom Jag, den Allvetande, den Vise. Uppträd liksom den Allbarmhärtiges vindar för träden i tillvarons rike, och främja deras tillväxt genom kraften i din Herres, den Rättvises, den Allunderrättades namn. Vi önskar tillkännagiva något som skall tjäna som en påminnelse för människorna, så att de kan lägga sina vanliga sysslor åt sidan och vända sina ansikten mot Gud, de uppriktigas Herre.
Vi visar vägen för mänskligheten i dessa dagar då rättvisans anlete är fläckat av stoft, när otrons lågor flammar högt och visdomens mantel rivits sönder, när lugn och trofasthet har ebbat ut och prövningar och vedermödor har tilltagit, då förbund brytes och band klippes av, när ingen människa kan skilja ljus från mörker eller vägledning från villfarelse.
O världens folk! Undfly det onda, håll fast vid det goda. Sträva efter att vara lysande förebilder för hela mänskligheten och sanna påminnelser bland människorna om Guds ädla egenskaper. Den som står upp för att tjäna Min sak bör framvisa Min visdom och göra allt för att förvisa okunnighet från jorden. Var enade vid rådslag, var enade i era tankar. Låt var morgon vara bättre än den gångna aftonen och var morgondag rikare än gårdagen. Människans värde ligger i tjänande och dygd och ej i flärdfull välmåga och rikedom. Se till att era ord må renas från tomma fantasier och världsliga begär, och att era gärningar befrias från baktankar och misstro. Förslösa ej era värdefulla livs rikedom i bejakandet av onda och fördärvliga böjelser, låt ej heller era ansträngningar ödslas på främjandet av personliga önskemål. Var givmilda i dagar av välstånd och var tålmodiga i stunder av förlust. Motgång följes av framgång och sorg av glädje. Motstå sysslolöshet och lättja – både ung och gammal, både hög och låg, och håll fast vid verksamheter som gagnar mänskligheten. Akta er för att så splitets ogräs bland människor eller för att plantera tvivlets törnen i rena och strålande hjärtan.
O Herrens älskade! Begå icke handlingar som förorenar den klara strömmen av kärlek eller förstör den ljuva doften av vänskap. Vid Herrens rättfärdighet! Ni skapades för att visa kärlek till varandra och icke motvilja och agg. Var ej självgoda utan låt kärlek till era medmänniskor vara er stolthet. Yvs ej över kärlek till ert land, utan över kärlek till hela mänskligheten. Låt ert öga vara kyskt, er hand trogen, er tunga sannfärdig och ert hjärta upplyst. Nedvärdera icke ställningen för trons lärde och förringa ej rangen hos de härskare som skipar rättvisa. Sätt er lit till rättvisans armé, tag på er visdomens rustning, låt er prydnad vara förlåtelse och barmhärtighet och allt som gläder Guds skyddslingars hjärtan.
Vid Mitt liv! Dina klagomål gjorde mig sorgsen. Fäst ej avseende vid världens barn och alla deras förehavanden, utan rikta din blick mot Gud och Hans oändliga herravälde. Sannerligen, Han får dig att minnas glädjekällan för hela mänskligheten. Drick den lycksaliga glädjens livgivande vatten från yttrandets kalk, som erbjudes av den gudomliga uppenbarelsens urkälla – Han som har omnämnt dig i denna mäktiga fästning. Sträva till det yttersta efter att upprätta sanningens ord med vältalighet och visdom och att förvisa lögnen från jordens yta. Så råder dig den gudomliga kunskapens gryning från denna lysande horisont.
O du som talar i Mitt namn! Betrakta människorna och se vad de har åsamkat under Mina dagar. Vi uppenbarade för en av härskarna något som starkt berör alla jordens invånare och bad honom att föra Oss ansikte mot ansikte med de lärde i denna tid, så att Vi för honom kunde framlägga Guds vittnesbörd, Hans bevis, Hans härlighet och Hans majestät; och Vi avsåg därmed ej något annat än det högsta goda. Emellertid begick han något som fick dem som vistas i rättvisans och rättrådighetens städer att höja klagorop. Så lyder utslaget mellan Mig och honom. Sannerligen, din Herre är Förordnaren, den Allunderrättade. Hur skulle den himmelska fågeln under de förhållanden du nu ser kunna sväva i de gudomliga mysteriernas rymd, när dess vingar har träffats av de tomma fantasiernas och det bittra hatets stenar och kastats i ett fängelse byggt av klippfast sten? Vid Guds rättfärdighet! Människorna har begått den djupaste orättvisa.
Vad beträffar dina utsagor om skapelsens begynnelse är det en fråga om att uppfattningar varierar på grund av olikheter i människors tänkesätt och utgångspunkt. Skulle du hävda att skapelsen alltid har funnits och skall fortsätta att vara till, skulle det vara sant; och om du skulle hysa samma uppfattning som nämns i de heliga skrifterna skulle det ej råda något tvivel därom, ty det har uppenbarats av Gud, världarnas Herre. Sannerligen, Han var en förborgad skatt. Detta är en ställning som aldrig kan beskrivas och ej heller antydas. Och i ställningen ”Jag ville göra Mig känd”, fanns Gud, och Hans skapelse hade alltid existerat under Hans beskydd alltifrån den begynnelse som ej har någon begynnelse, bortsett från att den föregås av en begynnelse som ej kan betraktas som begynnelse och hade sitt ursprung i en orsak som är outgrundlig också för samtliga lärde.
Det som har funnits till hade funnits till tidigare, men ej i den form du ser i dag. Tillvarons värld blev till genom den värme som alstrades av samspelet mellan den aktiva kraften och det som är dess mottagare. Dessa två är desamma, ändå är de olika. Så upplyser dig det stora tillkännagivandet om detta underbara byggnadsverk. Det som förmedlar ett alstrande inflytande och det som tager emot dess inverkan är förvisso skapade genom Guds oemotståndliga ord, vilket är hela skapelsens orsak, medan allt utom Hans ord blott utgör skapelserna och yttringarna därav. Sannerligen, din Herre är Uttolkaren, den Allvise.
Var dessutom övertygad om att Guds ord – upphöjd vare Hans härlighet – är högre och långt överlägset det som sinnen kan förnimma, ty det är helgat över varje egenskap eller ämne. Det överskrider begränsningarna hos alla kända element och är upphöjt över alla grundläggande och kända ämnen. Det uppenbarades utan någon stavelse eller något ljud och är allenast Guds befallning som genomsyrar alla skapade ting. Ordet har aldrig förvägrats tillvarons värld. Detta är Guds alltgenomträngande nåd från vilken all nåd utgår. Det är en verklighet långt överlägsen allt som har varit och skall så förbli.
Vi är ovilliga att utveckla detta ämne eftersom de otrogna har vänt sina öron mot Oss för att höra något som kan få dem att klandra Gud, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande. Och eftersom de är oförmögna att nå fram till kunskapens och visdomens mysterier genom det som har uppenbarats av den gudomliga strålglansens källa, kommer de med invändningar och klagar högljutt. Men det kan i sanning sägas att de invänder mot det som de begripit, ej mot utläggningarna som framförts av uttolkaren eller de sanningar som gives av den ende sanne Guden, Han som känner osedda ting. Deras invändningar vänder sig, var och en, mot dem själva och Jag svär vid ditt liv att de saknar förståelse.
Varje händelse måste ha ett ursprung och varje byggnad en byggmästare. Sannerligen, Guds ord är den orsak som har föregått den förgängliga världen – en värld som är förskönad av strålglansen hos Dagarnas uråldrige, men som ständigt förnyas och återskapas. Omätligt upphöjd är visdomens Gud som har uppfört detta ypperliga byggnadsverk.
Se på världen och fundera en stund över den. Den avslöjar boken om sig själv inför dina ögon och uppenbarar vad den penna som tillhör din Herre, Gestaltaren, den Allunderrättade, har inskrivit däri. Den lär dig vad som är inom den och på den, och ger dig så tydliga förklaringar att du blir oberoende av vältaliga uttolkare.
Säg: Naturen är till sitt väsen förkroppsligandet av Mitt namn, Utformaren, Skaparen. Av olika orsaker uttrycker den sig på mångahanda sätt och i denna mångfald finns det tecken för insiktsfulla människor. Naturen gestaltar Guds vilja och är dess uttryck i hela den förgängliga världen. Den är en försynens ordning bestämd av Förordnaren, den Allvise. Skulle någon hävda att den är Guds vilja såsom den gestaltas i tillvarons värld bör ingen ifrågasätta detta påstående. Naturen är utrustad med en kraft vars verklighet icke ens de lärde förmår fatta. Sannerligen, en upplyst människa kan ej uppfatta något däri utom den strålande prakten hos Vårt namn, Skaparen. Säg: Detta är en tillvaro som ej känner något sönderfall och naturen själv förbryllas inför dess uppenbarelser, dess tvingande bevis och dess strålande härlighet som omfattar hela universum.
Det anstår dig ej att vända din blick mot tidigare eller senare tider. Berätta om denna dag och prisa vad som nu har framträtt. Sannerligen, det kommer att vara tillfyllest för hela mänskligheten. I själva verket får förklaringar av sådana ämnen i utläggningar och anföranden själar att bli nedstämda. Det anstår dig att tala på ett sådant sätt att du får hjärtat hos dem som verkligen tror att sättas i brand och deras kroppar att svinga sig i höjden.
Den som i dag orubbligt tror på människans pånyttfödelse och är fullt medveten om att Gud, den mest Upphöjde, utövar högsta makt och absolut myndighet över denna nya skapelse, är i sanning en människa som räknas till dem som förlänats insikt i denna allra största uppenbarelse. Härom vittnar varje klarsynt troende.
Höj dig över tillvarons värld i kraft av det Största namnet, så att du kan få insikt i de uråldriga mysterierna och lära känna det som ingen känner till. Sannerligen, din Herre är Hjälparen, den Allvetande, den Allunderrättade. Var liksom en bultande pulsåder, pulserande i hela skapelsens kropp, så att det genom värmen som uppkommer genom denna rörelse, skall framträda något som kommer att skänka liv åt de tveksammas hjärtan.
Vid den tid då Vi doldes bortom oräkneliga slöjor av ljus, samtalade du med Mig och bevittnade ljusen på Min visdoms himmel och vågorna på Mitt yttrandes hav. Sannerligen, din Herre är den Sanne, den Trofaste. Stor är i sanning välsignelsen för den som har uppnått denna oceans ymniga gåvor i sin Herres dagar, den mest Frikostige, den Allvise.
När Vi under Vår vistelse i Irak var på besök hos en person vid namn Majíd, framlade Vi för dig tydligt skapelsens mysterier och dess ursprung, dess yttersta syfte och orsak. Efter Vår avresa har Vi dock begränsat Oss till detta uttalande: ”Sannerligen, ingen Gud finnes utom Jag, den evigt Förlåtande, den Frikostige.”
Undervisa om Guds lära med ett tal som får buskarna att antändas, och att ropet ”Sannerligen, det finnes ingen Gud utom Jag, den Allsmäktige, den Obundne” höjes från dem. Säg: Mänskligt tal är ett väsen som söker utöva inflytande och kräver måttfullhet. Beträffande dess inflytande är det beroende av höviskhet, som i sin tur är beroende av hjärtan som är avskilda och rena. Vad gäller måttfullhet måste den förenas med finkänslighet och visdom såsom föreskrivits i de heliga skrifterna och epistlarna. Begrunda vad som strömmat ut från din Herres viljas himmel, Han som är källan till all nåd, så att du förstår den verkliga innebörden som är innesluten i de heliga skrifternas helgade djup.
De som har förkastat Gud och klamrar sig fast vid naturen som den är i sig själv är sannerligen berövade kunskap och visdom. De hör verkligen till dem som är vilsegångna. De har kommit till korta när det gäller att nå den högsta höjden och brustit i att förstå det yttersta syftet; därför tillslöts deras ögon och deras tankar blev motstridiga, alltmedan deras ledare trodde på Gud och på Hans oövervinneliga herravälde. Härom vittnar din Herre, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande.
När människor i österlandet kom att bländas av västerlandets konstarter och underverk, började de irra omkring i de materiella tingens vildmark, glömska av den Ende, Han som är orsakernas orsak och vidmakthållaren därav, medan de människor som var visdomens källa och springbrunn aldrig förnekade den drivande kraften bakom dessa orsaker, ej heller dess skapare eller upphov. Din Herre besitter kunskapen härom, men de flesta människor är okunniga.
Nu har Vi för Guds, namnens Herres, skull antagit uppgiften att i denna skrift nämna vissa redogörelser av de vise, så att folkets ögon därigenom må öppnas, och att de blir helt förvissade om att Han i sanning är Utformaren, den Allsmäktige, Skaparen, Ursprunget, den Allvetande, den Allvise.
Man anser att samtida lärde är väl insatta i filosofi, konst och hantverk, men om någon med ett skarpsynt öga skulle betrakta denna kunskap, skulle han ändå lätt förstå att det mesta av den har förvärvats från de vise i det förflutna, ty det är de senare som har lagt grunden till filosofin, rest dess byggnadsverk och förstärkt dess pelare. Så upplyser dig din Herre, Dagarnas uråldrige. Gångna tiders vise förvärvade sina kunskaper från profeterna, eftersom de var företrädarna för gudomlig filosofi och uppenbararna av himmelska mysterier. Somliga människor drack det kristallklara, livgivande vatten som är deras ord, medan andra nöjde sig med bottensatsen. Alla erhåller en andel enligt sitt eget mått. Sannerligen, Han är den Rättvise, den Vise.
Empedokles, en samtida till David, utmärkte sig inom filosofin, medan Pythagoras levde under den tid då Salomo, Davids son, levde och förvärvade visdom från profetskapets skattkammare. Det var Pythagoras som sade sig ha hört viskningarna från himlarna och skall ha uppnått änglarnas ställning. Din Herre kommer förvisso att klarlägga allt om det behagar Honom. Sannerligen, Han är den Vise, den Allrådande.
Kärnan och grunderna inom filosofin har utgått från profeterna. Att människor tvistar om dess inre betydelser och mysterier kan hänföras till deras egna motstridiga åsikter och skiftande sinnelag. Vi vill gärna berätta följande för dig: En av profeterna skulle en gång delgiva sitt folk något som den allsmäktige Herren hade inspirerat Honom med. Sannerligen, din Herre är inspirationens Källa, den Nåderike, den Upphöjde. När visdomens och vältalighetens vatten vällde fram från Hans yttrandes Källsprång och den gudomliga kunskapens vin berusade dem som sökt Hans tröskel, utbrast Han: ”Se! Alla är fyllda med anden.” Bland folket fanns det en person som höll fast vid detta uttalande, och som pådriven av sina egna fantasier fick idén att anden bokstavligen genomtränger eller kommer in i kroppen. I långa utläggningar lade han fram bevis för att rättfärdiga den föreställningen, och grupper av människor följde i hans fotspår. Att nämna deras namn vid detta tillfälle eller att framlägga en detaljerad redogörelse därom, skulle bli omständligt och avvika från ämnet. Sannerligen, din Herre är den Allvise, den Allvetande. Det fanns även de som tog del av det utvalda vinet, vars försegling hade brutits av Hans tungas nyckel, av Honom som är uppenbararen av din Herres, den Nåderikes, den mest Givmildes verser.
Sannerligen, filosoferna har ej förnekat Dagarnas uråldrige. De flesta av dem gick bort efter att ha beklagat sin oförmåga att förstå Hans hemlighet, alldeles såsom några av dem betygat. Sannerligen, din Herre är Rådgivaren, den Allunderrättade.
Betrakta Hippokrates, läkaren. Han var en av de framstående filosofer som trodde på Gud och erkände Hans överhöghet. Efter honom kom Sokrates, som verkligen var vis, högt bildad och rättfärdig. Han försakade sig själv, underkuvade sina själviska begär och vände sig bort från världsliga njutningar. Han drog sig tillbaka till bergen där han bodde i en grotta. Han avrådde människor från att dyrka avgudar och undervisade dem om Guds väg, barmhärtighetens Herre, tills de okunniga reste sig emot honom. De fängslade honom och dödade honom i fängelset. Så förtäljer denna snabbt ilande penna för dig. Vilken genomträngande blick denne framstående man hade inom filosofin! Han var den mest framstående av alla filosofer och ägde stor visdom. Vi kan intyga att han är en av förgrundsgestalterna inom detta område och en utomordentlig mästare, hängiven filosofin. Han hade djupa kunskaper både i de vetenskaper som var allmänt vedertagna och i de vetenskaper som människor var omedvetna om. Han tycks ha druckit en munfull av den största oceanen när den flödade över av klara och livgivande vatten. Det var Sokrates som i tingen uppfattade en unik, väl anpassad och inneboende livskraft som motsvaras av den mänskliga anden. Han upptäckte vidare att denna livskraft är skild från tingens materia, även då materien har nått sin mest förädlade form. Han har gjort en särskild utläggning om detta betydelsefulla ämne. Om du frågade denna generations världsligt kloka om Sokrates utläggning, skulle du bli varse att de är oförmögna att förstå den. Sannerligen, din Herre yppar sanningen, men de flesta människor förstår ej något därav.
Efter Sokrates kom den gudomlige Platon, som var lärjunge till den förre och intog filosofins stol som hans efterträdare. Han erkände sin tro på Gud och på Hans tecken, vilka genomsyrar allt som har varit och skall bli. Sedan framträdde Aristoteles, denne välkände och lärde man. Det var han som upptäckte kraften i gasformig materia. Dessa män som framstår som ledare för folket och är de mest högtstående bland dem, erkände var och en sin tro på det odödliga väsen som i sitt grepp håller tyglarna till all vetenskap.
Jag vill också nämna den åkallan som Apollonius framförde. Denne var bekant med de teorier som framförts av filosofins fader (Sokrates) beträffande skapelsens mysterier, och vilka han anfört på sina tavlor av krysolit så att alla skulle bli helt övertygade om det som Vi har klargjort för dig i denna otvetydiga skrift som, om den bedöms av rättvisans och kunskapens hand, kommer att skänka livets ande till vederkvickelse av alla skapade ting. Stor är välsignelsen för den som simmar i denna ocean och lovsjunger sin Herre, den Nåderike, den mest Älskade. Sannerligen, den gudomliga uppenbarelsens briser sprides från din Herres verser, så att ingen kan bestrida dess sanning, utom de som är berövade hörsel, syn, förståelse och varje annan mänsklig själsförmögenhet. Sannerligen, din Herre bär vittnesbörd härom men folket förstår det ej.
Denne man har sagt: ”Jag är Apollonius, den vise, utföraren av underverk, tillverkaren av talismaner.” Han överträffade alla andra i att sprida olika konststycken och vetenskaper och uppsteg till ödmjukhetens och bönens högsta höjder. Lyssna till vad han sade i det han åkallade den Alltbesittande, den mest Upphöjde: ”Jag står inför min Herre, lovprisar Hans gåvor och skänker, och prisar Honom med det varmed Han prisar sitt eget Jag, så att jag måtte bli en källa till välsignelse och vägledning för de människor som tager fasta på mina ord.” Och vidare säger han: ”O Herre! Du är Gud och ingen Gud finnes utom Du. Du är Skaparen och ingen skapare finnes utom Du. Hjälp mig i Din nåd och stärk mig. Mitt hjärta ängslas, mina lemmar darrar, jag har förlorat mitt förstånd och mitt sinne har svikit mig. Skänk mig styrka och gör min tunga i stånd att tala vist.” Och vidare säger Han: ”Du är i sanning den Vetande, den Vise, den Kraftfulle, den Medlidsamme.” Det var denne vise man som blev insatt i skapelsens mysterier och kunde skönja de svårfattliga ting som ligger inneslutna i de hermetiska skrifterna.
Vi önskar ej nämna något mer om detta, utan Vi skall yppa vad anden har ingivit i Mitt hjärta. Sannerligen, det finns ingen Gud utom Han, den Vetande, den Mäktige, Hjälpen i farans stund, den Fullkomlige, den Allprisade. Vid Mitt liv! På denna dag är det Himmelska trädet ovilligt att förkunna något annat för världen än dessa ord: ”Sannerligen, det finns ingen annan Gud än Jag, den Oförliknelige, den Allunderrättade.”
Hade det ej varit för den kärlek Jag hyser till dig, skulle Jag ej ha yttrat ett enda ord av vad som nämnts. Sätt högt värde på denna ställning och bevara detta såsom du skulle bevara dina ögon och förbli en av dem som är uppriktigt tacksamma.
Du vet mycket väl att Vi ej har läst de böcker som människor äger, och Vi har ej förvärvat den lärdom som är gängse bland dem, men när Vi likväl önskar citera uttalanden av de lärde och de vise, kommer omedelbart allt som framträtt i världen till synes i form av en skrift inför din Herres anlete, samt det som har uppenbarats i de heliga böckerna och skrifterna. Vad ögat kan uppfatta lägger Vi härmed skriftligen fram. Sannerligen, Hans kunskap omfattar himlarna och jorden.
Detta är en skrift i vilken den Osynliges penna har nedskrivit kunskapen om allt som har varit och skall vara till – en kunskap som ingen annan än Min underbara tunga kan tolka. Mitt hjärta, som det är i sig självt, har i sanning blivit renat av Gud från de lärdes begrepp och helgat över de vises uttalanden. Sannerligen, det återspeglar ingenting annat än Guds uppenbarelser. Detta intygas av Storhetens tunga i denna klargörande bok.
Säg, o jordens folk! Tag er i akt för att låta något som anspelar på visdom utestänga er från dess källa eller hålla er tillbaka från dess gryningsplats. Fäst era hjärtan vid er Herre, Fostraren, den Allvise.
För varje land har Vi föreskrivit ett mått, för varje tillfälle en beskärd del, för varje kungörelse en bestämd tidpunkt och för varje fall en lämplig anmärkning. Betrakta Grekland. Vi gjorde henne till ett visdomssäte under en lång tid. Men när den förutbestämda timman inföll störtades dess tron, tystnade dess tunga, försvagades dess ljus och halades dess fana. Således utdelar Vi förmåner och drager dem tillbaka. Sannerligen, din Herre är Han som förlänar och återkallar dem. Han är den Mäktige, den Starke.
I varje land har Vi inrättat en lysande källa till kunskap, och när den förutbestämda tiden är inne kommer den att stråla över dess horisont såsom förordnats av Gud, den Allvetande, den Allvise. Om det vore Vår vilja är Vi helt i stånd att beskriva för dig vad som äger rum i varje land eller vad som inträffat där. Sannerligen, din Herres kunskap omfattar himlarna och jorden.
Du skall också veta att människorna i forna tider tillverkade föremål som kunniga personer i vår samtid varit oförmögna att frambringa. Vi kan här påminna dig om Murtus som var en av de lärde. Han uppfann en apparat som överförde ljud över en sträcka på hundra kilometer. Andra förutom honom har också upptäckt fenomen som ingen i denna tid har skådat. Sannerligen, din Herre uppenbarar i varje epok vadhelst Han behagar som ett tecken på sin visdom. Han är i sanning den högste Förordnaren, den Allvise.
En sann filosof skulle aldrig förneka Gud eller Hans bevis, fastmer skulle han erkänna Guds härlighet och överväldigande majestät som överskuggar allt skapat. Vi älskar sannerligen de kunskapsrika människor som har uppdagat saker och ting som främjar mänsklighetens bästa. Vi har bistått dem i kraft av Vår befallning och Vi uppfyller förvisso Vår föresats.
O Mina älskade, tag er tillvara så att ni ej föraktar förtjänsterna hos Mina lärda tjänare, som Gud i sin nåd har utvalt till att företräda Hans namn ”Utformaren” bland människorna. Sträva till ert yttersta så att ni kan utveckla sådana hantverk och verksamheter som alla, både unga och gamla kan draga nytta av. Vi lämnar de okunniga därhän, de som gärna föreställer sig att visdom är att giva utlopp åt fåfänga fantasier och förneka Gud, alla människors Herre. Just sådana påståenden hör Vi i dag några av de försumliga framföra.
Säg: Vishetens begynnelse och dess ursprung är att erkänna vadhelst Gud tydligt har framlagt, ty genom dess styrka har statsmannaskap fast grundlagts såsom en sköld för bevarandet av mänsklighetens kropp. Begrunda det så att ni förstår vad Min mest upphöjda penna har kungjort i denna underbara skrift. Säg, varje fråga rörande statsangelägenheter som ni lägger fram till övervägande faller under skuggan av ett av de ord som sänts ned från Hans härliga och upphöjda yttrandes himmel. Sålunda har Vi yppat för dig vad som kommer att lätta ditt hjärta, skänka dina ögon tröst och förmå dig att stå upp för att främja Hans lära bland alla folk.
O min Nabíl! Låt ingenting bedröva dig, gläds i stället i den största fröjd, eftersom Jag har nämnt ditt namn, har vänt Mitt hjärta och Mitt anlete mot dig och samtalat med dig genom denna obestridliga och viktiga utläggning. Begrunda i ditt hjärta de vedermödor Jag har utstått, den inspärrning och fångenskap Jag har uthärdat, de lidanden som drabbat Mig och de anklagelser som folket har riktat mot Mig. Se, de är verkligen insvepta i en sorglig slöja!
När utläggningen nått så långt inföll de gudomliga mysteriernas gryning och yttrandets ljus släcktes. Må Hans härlighet vila över vishetens folk såsom det påbjudits av Honom som är den Allsmäktige, den Allprisade.
Säg: Prisat vare Ditt namn, o Herre, min Gud! Jag bönfaller Dig vid Ditt namn, genom vars glans visdomens ljus strålade då det gudomliga talets himlar sattes i rörelse bland människorna, om att nådefullt hjälpa mig genom Dina himmelska bekräftelser och göra mig i stånd att prisa Ditt namn bland Dina tjänare.
O Herre! Till Dig har jag vänt mitt ansikte, frigjord från allt utom Dig, fasthållande vid fållen till Dina mångfaldiga välsignelsers klädnad. Låt därför min tunga förkunna vad som kommer att fängsla människors sinnen och få deras själ och ande att jubla. Stärk mig då i Din sak så att jag ej må hindras av förtryckarnas övertag bland Dina skapelser eller hållas tillbaka av angreppen från tvivlarna bland dem som vistas i Ditt rike. Gör mig till en lampa som lyser över Dina länder så att de, i vars hjärtan Din kunskaps ljus glöder och längtan efter Din kärlek fortlever, kan bli vägledda av dess strålglans.
Sannerligen, mäktig är Du att göra vadhelst Du vill, Du som håller skapelsens rike i Ditt grepp. Det finnes ingen Gud utom Du, den Allsmäktige, den Allvise.
I Guds namn, den Upphöjde, den Högste.
Källan till allt gott är förtröstan på Gud, underkastelse under Hans befallning och förnöjsamhet med Hans heliga vilja och välbehag.
Visdomens väsen är gudsfruktan, bävan inför Hans tuktan och bestraffning och fruktan för Hans rättvisa och påbud.
Religionens väsen är att bära vittnesbörd om det som Herren har uppenbarat och att följa vad Han har förordnat i sin mäktiga bok.
Källan till all ära är att godtaga vadhelst Herren har förlänat och att vara förnöjsam med det som Gud har förordnat.
Kärlekens väsen är för människan att vända sitt hjärta mot den Älskade, att avskilja sig från allt utom Honom och att ej önska något utom det som är Herrens önskan.
Sann hågkomst är att omnämna Herren, den Allprisade och att förgäta allt utom Honom.
Sann tillit är för tjänaren att utöva sitt yrke och kall i denna värld, att hålla fast vid Herren och att ej söka något annat än Hans nåd, ty i Hans händer vilar alla Hans tjänares öden.
Avskiljelsens väsen är för människan att vända sitt ansikte mot Herrens hov, att inträda i Hans närvaro, skåda Hans anlete och stå som vittne inför Honom.
Förståelsens väsen är att vittna om sitt armod och att underkasta sig Herrens vilja, Härskaren, den Nåderike, den Allstarke.
Källan till mod och styrka är främjande av Guds ord och ståndaktighet i Hans kärlek.
Välgörenhetens väsen är för tjänaren att förtälja om sin Herres välsignelser och att alltid och under alla förhållanden hembära Honom tack.
Trons väsen är fåtalighet i ord och överflöd av gärningar. Du må förvisso veta om den, vars ord överstiger hans handlingar, att hans död är bättre än hans liv.
Den sanna trygghetens väsen är att iaktta tystnad, att vara framsynt och att avsäga sig världen.
Storsinthet börjar när en människa nyttjar sitt välstånd på sig själv, sin familj och de fattiga bland sina trosförvanter.
Rikedomens väsen är kärlek till Mig. Vemhelst som älskar Mig är i besittning av allt, och den som ej älskar Mig hör sannerligen till de fattiga och behövande. Detta är vad ärans och härlighetens finger har uppenbarat.
Källan till allt ont är när människan vänder sig bort från sin Herre och fäster sitt hjärta vid ogudaktiga ting.
Den mest förtärande elden är att ifrågasätta Guds tecken, att fåfängt bestrida vad Han har uppenbarat, att förneka Honom och uppträda högmodigt inför Honom.
Källan till all lärdom är kunskapen om Gud, upphöjd vare Hans härlighet, och detta kan icke uppnås annat än genom kunskapen om Hans gudomliga uppenbarare.
Förnedringens väsen är att lämna den Barmhärtiges skugga och söka den ondes skydd.
Källan till villfarelse är att misstro den ende sanne Guden, att förlita sig på något annat än Honom och att fly från Hans påbud.
Sann förlust lider den som har tillbringat sina dagar i fullkomlig okunnighet om sitt eget jag.
Allt som Vi har uppenbarat för dig är till sitt väsen rättvist. Det tillkommer människan att frigöra sig från tomma fantasier och imitation, att med enhetens öga urskilja Hans händers ärofulla verk och att se in i allt med ett sökande öga.
Sålunda har Vi undervisat dig och uppenbarat visdomens ord för dig, att du må vara tacksam mot Herren, din Gud och glädjas däröver bland alla människor.
Av respekt brukade bahá’íerna, i stället för att vända sig direkt till Bahá’u’lláh, skriva till Hans sekreterare Mírzá Áqá Ján, kallad ”Guds tjänare” och ”närvarande tjänare”. Svaret var till sin form en skrivelse från Mírzá Áqá Ján, som citerade Bahá’u’lláhs ord, men i själva verket dikterades det i sin helhet av Bahá’u’lláh. Således är alla delar av skriften, även de som till synes är Mírzá Áqá Jáns egna ord, helig skrift uppenbarad av Bahá’u’lláh. Skriften till Maqṣúd är i denna form. Den var riktad till Mírzá Maqṣúd, en av de tidiga troende som vid den tiden levde i Damaskus och Jerusalem.
Han är Gud, upphöjd är Han, majestätets och maktens Herre.
En hyllning som är upphöjd över allt omnämnande och beskrivning tillkommer den Älskade, Besittaren av allt synligt och osynligt, som har förmått den Ursprungliga punkten att uppenbara otaliga böcker och epistlar och som, genom kraften i sitt ädla ord har kallat hela skapelsen till liv, både i tidigare och senare generationer. Dessutom har Han i varje tidsålder och cykel, i överensstämmelse med sin överjordiska vishet, sänt en gudomlig budbärare för att återuppliva de modfällda och missmodiga själarna med sitt yttrandes levande vatten, en budbärare som förvisso är uttolkaren, den sanne tolken, eftersom människan är oförmögen att förstå vad som har strömmat ut från Härlighetens penna och nedskrivits i Hans himmelska böcker. Människor har i alla tider och under alla förhållanden behov av någon som förmanar dem, vägleder dem samt upplyser och undervisar dem. Därför har Han sänt sina budbärare, sina profeter och utvalda så att de inför folket må kungöra det gudomliga syftet bakom uppenbarelsen av böcker och uppresandet av budbärare, och att var och en måtte bli medveten om det som Gud har anförtrott Oss och som ligger förborgat i varje själs verklighet.
Människan är den förnämsta talismanen. Avsaknad av rätt fostran har emellertid medfört att hon berövats det som hon medfött äger. Genom ett ord ur Guds mun blev hon till, genom ytterligare ett ord leddes hon till erkännandet av källan till sin fostran, genom ännu ett ord befästes hennes ställning och bestämmelse. Det Stora väsendet säger: Betrakta människan såsom en gruva rik på ädelstenar av oskattbart värde. Fostran allena kan förmå den att framvisa sina skatter och göra det möjligt för mänskligheten att draga fördel därav. Om någon människa begrundade vad skrifterna, som nedsänts från Guds heliga viljas himmel har uppenbarat, skulle hon med lätthet inse att deras syfte är att alla människor skall betraktas såsom en enda själ, så att inseglet med orden: ”Riket skall tillhöra Gud” måtte inpräglas i varje hjärta, och ljuset av gudomlig välgörenhet, nåd och barmhärtighet omsluta hela mänskligheten. Den ende sanne Guden, prisad vare Hans härlighet, har ej önskat något för egen del. Mänsklighetens trohet gagnar Honom icke, ej heller skadar Honom dess förvändhet. Fågeln från yttrandets rike stämmer oupphörligen upp detta rop: ”Allt har Jag förordnat för dig, så ock dig själv, för din egen skull.” Om denna tids lärda och världsvisa människor skulle låta mänskligheten inandas gemenskapens och kärlekens väldoft, skulle varje förstående hjärta inse innebörden av sann frihet och upptäcka hemligheten med ostörd frid och fullständigt sinneslugn. Om jorden uppnådde detta tillstånd och upplystes av dess ljus kunde det uppriktigt sägas om den: ”Du skall där icke se några dalar eller höjder.”
Välsignelse och frid vare med Honom genom vars ankomst Baṭḥá visade idel leenden och från vilken de ljuva dofterna av Hans klädnad spreds över hela mänskligheten – Han som kom för att skydda människorna från de ting som kan skada dem i den nedre världen. Upphöjd, oändligt upphöjd är Hans ställning över alla skapelsers förhärligande och helgad över hela skapelsens lovprisning. Genom Hans framträdande restes säkerhetens och ordningens tabernakel över hela världen och kunskapens standar restes bland folken. Må en välsignelse vila även över Hans släkt och Hans följeslagare, genom vilka baneret för Guds enhet och allenarådande ställning höjdes, och den himmelska segerns fanor vecklades ut. Genom dem blev Guds religion grundfäst i Hans skapelsers mitt och Hans namn prisat bland Hans tjänare. Jag bönfaller Honom – upphöjd vare Han – att skydda sin tro mot dess fienders illgärningar, de som slet bort slöjorna, rev sönder dem och slutligen fick islams flagga att halas ned bland alla folk.
Ditt brev från vilket återföreningens doft inandades har mottagits. Prisad vare Gud för att närhetens och gemenskapens bris har blåst upp efter det fastställda påbudet om åtskiljande, och hjärtats mylla friskats upp av glädjens och fröjdens vatten. Vi tackar Gud under alla omständigheter och hyser hopp om att Han – upphöjd vare Hans härlighet – genom sin nåderika försyn vägleder alla som bor på jorden till det som är välkommet och Honom till behag.
Betrakta de oroligheter som under många långa år har plågat jorden, och se den förvirring som har gripit dess folk. Den har antingen härjats av krig eller plågats av plötsliga och oförutsedda katastrofer. Fastän världen är omsluten av elände och nöd har ändå ingen människa stannat till för att begrunda vad orsaken eller källan till detta kan vara. Närhelst den Sanne rådgivaren yttrade ett förmanande ord, så fördömde de Honom alla som en orosstiftare och förkastade Hans anspråk! Hur förbryllande och obegripligt är icke ett sådant beteende. Man kan icke finna två människor som kan sägas vara förenade till det yttre och det inre. Oenighetens och illviljans tecken visar sig överallt, fastän alla skapades för harmoni och enhet. Det Stora väsendet säger: O, ni högt älskade! Enhetens tabernakel är rest, betrakta icke varandra som främlingar. Ni är frukterna på ett träd och löven på en gren. Vår förhoppning är att rättvisans ljus skall lysa över världen och helga den från tyranni. Om jordens härskare och konungar, symbolerna för Guds makt, prisad vare Hans härlighet, skulle stå upp och besluta sig för att ägna sig åt det som främjar hela mänskligheten, kommer rättvisa förvisso att etableras bland människobarnen och glansen av dess ljus att omsluta hela jorden. Det Stora väsendet säger: Världens stabilitet och ordning har byggts upp på och skall fortsätta att vidmakthållas av tvillingpelarna belöning och bestraffning. Och i ett annat sammanhang har Han uttalat följande på det vältaliga tungomålet: Rättvisan har en mäktig kraft till sitt förfogande. Detta innebär ingenting annat än belöning och bestraffning för människors handlingar. Genom denna styrkas makt upprättas ordningens tabernakel över hela världen, vilket får de orättfärdiga att behärska sina drifter av rädsla för straff.
På ett annat skriftställe har Han skrivit: O, världens regenter! Tag er i akt! Det finnes ingen armé på jorden som i sin betvingande styrka kan mäta sig med rättvisans och visdomens armé. Sannerligen, jag försäkrar att det icke finnes och aldrig har funnits en mäktigare styrka än rättvisa och visdom. Välsignad är den konung som tågar med visdomens baner utvecklat framför sig och rättvisans bataljoner samlade bakom sig. Han är i sanning det ornament som pryder fredens panna och säkerhetens anlete. Det råder inga som helst tvivel om att om rättvisans sol, som tyranniets moln har fördunklat, fick sprida sitt ljus över människorna, skulle hela jorden fullständigt omvandlas.
Det Stora väsendet önskade uppenbara förutsättningarna för fred och lugn i världen och det som främjar dess folk och har därför skrivit: Den tid måste komma då den tvingande nödvändigheten av att hålla en bred, allomfattande sammankomst av människor allmänt kommer att inses. Världens härskare och konungar måste bevista den och måste då de deltager i dess överläggningar överväga åtgärder och medel som kan lägga grunden till världens stora fred bland människorna. En sådan fred kräver att stormakterna beslutar sig för att inbördes fullt försonas, så att lugn kan skapas för jordens folk. Skulle någon konung gripa till vapen mot en annan måste alla gemensamt resa sig och hindra honom. Om detta åstadkommes skall världens nationer ej längre behöva rusta sig utom i syfte att bevara sina rikens säkerhet och upprätthålla ordningen inom sina egna områden. Detta kommer att säkerställa fred och lugn för varje folk, regering och nation. Vår förhoppning är att jordens konungar och härskare, speglarna för Guds nådefulla och allsmäktiga namn, kan nå denna ställning och skydda mänskligheten mot tyranniets anlopp.
Likaledes säger Han: Bland de saker som leder till enhet och harmoni och kommer att få hela jorden att betraktas som ett enda land, är att de olika språken inskränks till ett enda språk och att likaledes de olika skrivsystem som används i världen begränsas till ett enda. Det åligger alla nationer att utse några personer med förståelse och lärdom att sammankalla till ett möte och att i samråd utvälja ett språk bland de olika befintliga språken eller skapa ett nytt, som skall läras ut till barnen i alla världens skolor.
Den dag närmar sig då alla världens folk kommer att ha antagit ett universellt språk och ett gemensamt skrivsystem. När detta uppnåtts skall det för en person på resa, vilken än stad hon besöker, vara som att komma hem. Detta är bindande och helt nödvändigt. Det åligger envar insiktsfull och omdömesgill människa att sträva efter att omsätta vad som nedskrivits i verklighet och handling.
I dessa dagar har rättvisans tabernakel fallit i tyranniets och förtryckets grepp. Bönfall den ende sanne Guden – upphöjd vare Hans härlighet – att icke beröva mänskligheten den sanna förståelsens ocean, ty om människor blott tänkte efter, skulle de lätt inse att vad som än har utströmmat från och nedtecknats av Härlighetens penna, är liksom en sol för hela världen, och att där ligger grunden för alla människors välfärd, säkerhet och sanna intressen. Om så icke sker kommer jorden att plågas av en ny olycka varje dag, och ett aldrig tidigare skådat tumult kommer att bryta ut. Gud give att världens folk nådefullt måtte bistås att bevara ljuset av Hans kärleksfulla råd inom visdomens lykta. Vår förhoppning är att alla må prydas med den sanna visdomens klädnad, då den utgör grunden för världens styre.
Det Stora väsendet säger: Statsmannaskapets himmel har upplysts och strålar klart av dessa välsignade ords ljus, som brutit fram från Guds viljas gryning: Det tillkommer varje härskare att dagligen väga sig själv på rättrådighetens och rättvisans våg, och att sedan döma mellan människor och råda dem till det som styr deras steg till visdomens och förståelsens väg. Detta är statsmannaskapets hörnsten och dess kärna. Genom dessa ord kommer envar upplyst och vis person utan svårighet att uppfatta vad som främjar sådana mål som mänsklighetens välfärd, säkerhet och skydd samt värnet om människors liv. Skulle insiktsfulla människor dricka sig otörstiga från den ocean av inre betydelser som ligger inneslutna i dessa ord och bli förtrogna med dem, skulle de betyga detta uttalandes höghet och fullkomlighet. Om denna ringa person skulle utveckla vad han vet, skulle alla intyga Guds fulländade visdom. Statsmannaskapets hemligheter och det som folket behöver ligger inneslutna i dessa ord. Denne ödmjuke tjänare bönfaller innerligt den ende sanne Guden – upphöjd vare Hans härlighet – att upplysa ögonen på världens folk med strålglansen av visdomens ljus, så att alla och envar måtte inse vad som är oundgängligt i denna tid.
Den som i dag viger sig åt att tjäna hela mänskligheten är förvisso en sann människa. Det Stora väsendet säger: Välsignad och lycklig är den som står upp för att främja de intressen som gagnar jordens alla folk. På ett annat skriftställe har Han kungjort: Det tillkommer icke den att yvas som älskar sitt eget land, utan fastmer den som älskar hela världen. Jorden är blott ett land och mänskligheten dess medborgare.
De uppmaningar till förening och endräkt som är inskrivna i profeternas böcker av den Högstes penna hänvisar till specifika ärenden och icke till en förening som leder till splittring eller ett fördrag som skapar osämja. Detta är det tillstånd där allt får sitt rättmätiga mått, ett tillstånd där varje välförtjänt själ skall få sin beskärda del. Allt gott skall tillkomma dem som uppfattar meningen och inser avsikten med dessa ord, men ve de försumliga! Härom bär alla tecken i naturen i själva sitt väsen rikhaltiga vittnesbörd. Varje vis och omdömesgill människa är väl förtrogen med det som Vi har nämnt, men icke de som har avlägsnat sig från rättsinnighetens levande källa och vilsna irrar omkring i okunnighetens och den blinda fanatismens ödemark.
Det Stora väsendet säger: O människobarn! Det grundläggande syfte som besjälar Guds tro och Hans religion är att värna människosläktets intressen och främja dess enhet samt att befordra en anda av kärlek och vänskap bland människor. Låt den ej bli en källa till splittring och missämja, till hat och fiendskap. Detta är den raka stigen, den fasta och orubbliga grunden. Världens förändringar och tillfälligheter kan aldrig försvaga fastheten i denna grund vad som än bygges därpå, ej heller kommer oräkneliga seklers gång att undergräva dess byggnad. Vår förhoppning är att världens religionsledare och härskare enade skall stå upp för att reformera denna tidsålder och återupprätta dess tillstånd. Må de hålla rådslag tillsammans efter att ha begrundat dess behov, och genom angelägen och grundlig rådplägning erbjuda en sjuk och djupt plågad värld det botemedel den står i behov av.
Det Stora väsendet säger: Den gudomliga visdomens himmel är upplyst av de två ljusen rådplägning och medkänsla. Rådgör tillsammans i alla frågor, eftersom samråd är den ledningens lampa som visar vägen och skänker förståelse.
Vid inledning av all verksamhet är det nödvändigt att vara framsynt. Låt barnen studera de konstarter och vetenskaper som kan bli till nytta för människor, främja framsteg och höja deras ställning. På så sätt kommer den vämjeliga odören av laglöshet att skingras, och genom att nationernas ledare antager en hög målsättning kommer alla därmed att leva väl försörjda, i säkerhet och fred.
Det Stora väsendet säger: Denna tids lärde måste styra människor mot förvärv av nyttiga kunskapsgrenar, så att både de lärde själva och mänskligheten i sin helhet kan gagnas därav. Den akademiska verksamhet som börjar och slutar endast med ord har aldrig varit och kommer aldrig att vara av något värde. Flertalet av Persiens lärde ägnar hela livet åt att studera en filosofi vars slutresultat icke är annat än ord.
Det åligger dem som besitter makt att vara måttfulla i allt. Vadhelst som går utöver måttfullhetens gräns kommer att upphöra att utöva ett välgörande inflytande. Betrakta exempelvis begrepp som frihet, civilisation och liknande. Hur mycket förnuftiga människor än må se med gillande därpå, kommer de att utöva ett skadligt inflytande om de går till överdrift.
Om detta ämne skulle utvecklas vore en detaljerad förklaring nödvändig som riskerar att bli tröttsam. Det är denne ödmjuke persons brinnande hopp att Gud – upphöjd vare Hans härlighet – må skänka alla människor allt gott. Ty den som är försedd därmed besitter allt. Det Stora väsendet säger: Vishetens tunga förkunnar: Den som icke har Mig är berövad allt. Vänd er bort från allt som finns på jorden och sök ingen annan än Mig. Jag är Visdomens sol och Kunskapens ocean. Jag vederkvicker de tynande och återupplivar de döda. Jag är Vägledningens ljus som lyser upp vägen. Jag är den Kungliga falken på den Allsmäktiges arm. Jag vecklar ut de slokande vingarna på varje vingbruten fågel och sänder den på flykt.
Likaså säger Han: Den sanna förståelsens himmel är upplyst med strålglansen från två ljuskällor: tolerans och rättfärdighet.
O min vän! Vidsträckta oceaner ligger förborgade inom detta korta uttalande. Välsignade är de som inser dess värde, som dricker djupt därur och förstår dess innebörd, men ve de likgiltiga. Denne oansenlige uppmanar världens folk att vara rättrådiga så att deras ömtåliga, deras känsliga och dyrbara hörsel, som har skapats för att uppfatta visdomens ord, kan befrias från hinder och sådana anspelningar, tomma fantasier eller fåfänga inbillningar som ”varken kan göda eller stilla hungern”, så att den Sanne rådgivaren i sin nåd må förelägga det som är källan till välsignelse för mänskligheten och det högsta goda för alla nationer.
För närvarande är försoningens ljus fördunklat i de flesta länder och dess strålglans släckt, allt under det att stridens och förvirringens eld har tänts och brinner med våldsam flamma. Två stormakter, som betraktar sig som civilisationens grundare och ledare och som utformare av statsförfattningar, har rest sig mot bekännarna till den tro som förknippas med Honom som samtalade med Gud. Tag fasta på denna varning, o människor som äger förståelse. Det anstår ej människans ställning att utöva förtryck; i stället anstår det henne att handla rättfärdigt, och att under alla förhållanden vara iklädd rättvisans dräkt. Bönfall den ende sanne Guden om att Han i sin godhet och med den andliga fostrans starka hand, må luttra och rena vissa själar från befläckelsen av onda lidelser och fördärvliga begär, att de måtte stå upp och lossa sina tungor för Guds skull, att orättvisans yttringar till äventyrs kan utplånas och strålglansen hos rättvisans ljus sprida sitt skimmer över hela världen. Människor är okunniga och i behov av dem som kan förklara sanningen.
Det Stora väsendet säger: Den människa som äger djup lärdom och den vise som är utrustad med skarpsinning visdom är de två ögonen för mänsklighetens kropp. Om Gud vill skall jorden aldrig vara berövad dessa två stora gåvor. Det som har anförts och kommer att uppenbaras i framtiden är blott ett av tecknen på denne tjänares brinnande önskan att viga sig åt tjänandet av alla jordens släkten.
O min vän! Under alla förhållanden bör man utnyttja varje medel som främjar säkerhet och lugn bland världens folk. Det Stora väsendet säger: På denna härliga dag är allt som renar er från sedefördärv och leder er till lugn och sinnesfrid förvisso den raka stigen.
Gud give att världens folk kan ledas till insikt om sitt eget bästa genom ädel strävan bland deras styresmän och de vise och lärde bland människor. Hur länge skall mänskligheten framhärda i sin villfarelse? Hur länge skall orättvisan bestå? Hur länge skall kaos och förvirring råda bland människorna? Hur länge skall stridigheter skaka samhället?
Denne ödmjuke tjänare är fylld av förundran, eftersom alla människor är utrustade med förmåga att se och höra; ändå finner vi dem vara berövade förmånen att kunna använda dessa förmågor. Denne tjänare har känt sig manad att skriva ned dessa rader på grund av den innerliga kärlek han hyser för dig. Ack, förtvivlans vindar blåser från alla håll och dagligen växer den missämja som splittrar och hemsöker mänskligheten. Tecknen på överhängande omvälvningar och kaos kan nu urskiljas, då den rådande ordningen ter sig beklagansvärt bristfällig. Jag bönfaller Gud, prisad vare Hans härlighet, att Han i sin nåd måtte uppväcka jordens folk, må villfara att resultatet av deras handlingar gagnar dem och hjälper dem att uppnå det som anstår deras ställning.
Om människan till fullo förstod sin ställnings storhet och sin bestämmelses höghet, skulle hon ej uppvisa annat än en god karaktär, rena gärningar och ett passande och berömvärt uppträdande. Om välvilliga lärda och kloka människor skulle vägleda folket, skulle hela jorden betraktas som ett land. Detta är förvisso den obestridliga sanningen. Denne tjänare vädjar till varje ihärdig och företagsam själ att sträva till det yttersta och stå upp för att återupprätta goda förhållanden i alla områden, och att väcka de döda med visdomens och talets levande vatten genom den kärlek han hyser till Gud, den Ende, den Oförliknelige, den Allsmäktige, den Välgörande.
Den vise kan ej framlägga sin kunskap med något annat än ord. Detta visar betydelsen av ordet, vilket bekräftas i alla skrifter, både från gångna tider och på senare tid. Ty det är genom dess kraft och livgivande ande som världens folk har kunnat uppnå en framstående ställning. Dessutom bör ord och uttalanden vara både tydliga och djupgående. Dock kommer inget ord att genomsyras med dessa två egenskaper om det ej uttalas helt för Guds skull och med hänsyn till omständigheterna och människors behov.
Det Stora väsendet säger: ”Mänskligt tal är ett väsen som söker utöva inflytande och kräver måttfullhet. Beträffande dess inflytande är det beroende av höviskhet, som i sin tur är beroende av hjärtan som är avskilda och rena. Vad gäller måttfullhet måste den förenas med finkänslighet och visdom såsom föreskrivits i de heliga skrifterna och epistlarna.”
Varje ord är förlänat kraft. Talaren eller uttolkaren måste därför med aktsamhet lägga fram sina ord vid en lämplig tidpunkt och plats, ty det intryck som varje ord gör är djupt och märkbart. Det Stora väsendet säger: Ett ord kan liknas vid eld, ett annat vid ljus, och det inflytande som båda utövar är tydligt i världen. Därför bör en upplyst och vis person i första hand tala med ord milda som mjölk, så att människobarnen därigenom kan fostras och utvecklas och nå det yttersta målet för människans tillvaro, vilket utgör en hållning av sann förståelse och ädelhet. Likaså säger Han: Ett visst ord är likt våren som får de späda plantorna i kunskapens rosengård att grönska och blomma, medan ett annat ord är likt dödligt gift. Det tillkommer en varsam och klok person att tala med största mildhet och fördragsamhet, så att hans väna ord kan förmå alla att uppnå det som anstår människans ställning.
O min vän! Guds ord är ordens konung och dess genomträngande inflytande är oöverskådligt. Det har alltid härskat och kommer att fortsätta härska över tillvarons rike. Det Stora väsendet säger: Ordet är den sanna nyckeln till hela världen, emedan dörrarna till människornas hjärtan, som i verkligheten är himmelens dörrar upplåses genom dess kraft. Knappt hade en glimt av dess strålande glans visat sig i kärlekens spegel, förrän det välsignade ordet ”Jag är den mest Älskade” återspeglades däri. Det är en ocean av outtömliga rikedomar som innefattar allting. Allt som kan uppfattas är endast ett utflöde därifrån. Hög, oändligt hög, är denna ädla ställning, i vars skugga höghetens och härlighetens väsen rör sig, insvept i prisande och tillbedjan.
Det synes mig som om människors sinnelag olyckligtvis har påverkats allvarligt av försumlighetens och dårskapens feber, ty de har befunnits vara helt omedvetna och berövade Hans ljuva tal. Hur synnerligen beklagligt är det ej att människan skulle gå miste om frukterna på visdomens träd, alltmedan hennes dagar och timmar snabbt förrinner. Om Gud vill, låter Han den gudomliga handens kraft skydda hela mänskligheten och styra dess steg mot den sanna förståelsens horisont.
Sannerligen, vår barmhärtige Herre är Hjälparen, den Allvetande, den Vise.
Jag vill tillägga att ditt andra brev, som hade skickats från Jerusalem har mottagits, och det som du hade skrivit och framlagt däri studerades och upplästes i Hans närvaro. Han befallde mig att skriva följande:
O Maqṣúd! Vi har hört din röst och uppfattat de suckar och klagorop du utstötte i din längtan och iver. Lovad vare Gud! De ljuva dofterna av kärlek kunde inandas från varje ord däri. Om Gud vill kan denna gåva vara för evigt. Den medföljande tjänaren uppläste de verser du skrivit. Ditt namn nämnes ofta i Denne förorättades närvaro och Vår godhets och medkänslas blickar är riktade mot dig.
Hög är människans ställning. Hög måste också hennes strävan vara att verka för återupprättelsen av världen och nationernas väl. Jag ber den ende sanne Guden att nådefullt bekräfta dig i det som anstår människans ställning.
Låt dig under alla förhållanden vägledas av visdom, eftersom personer som hyser onda avsikter har varit och fortfarande är flitigt upptagna med att smida ränker. Nådige Gud! Mot en omätligt upphöjd gestalt som ej söker något annat än att främja kärlekens och gemenskapens anda bland människorna, och att återuppliva världen och förbättra dess levnadsvillkor, har de framfört anklagelser så grova att tungan och pennan känner skam över att nämna det.
Vi minns dig och omnämner dig nu. Vi bönfaller Honom – upphöjd är Hans härlighet – att skydda dig med maktens och kraftens händer och göra dig i stånd att igenkänna vad som skall tjäna dina intressen, både i denna värld och den tillkommande. Han är mänsklighetens Herre, besittaren av tronen i höjden och världen därunder. Det finnes ingen Gud utom Han, den Allsmäktige, den Mäktige. Gud give att Denne förorättade må visa trofasthet. Han har icke glömt, ej heller kommer Han någonsin att glömma dig.
Du nämnde din avsikt att stanna i Damaskus till våren och sedan fortsätta vidare till Mosul om medlen tillflyter. Denne ringa tjänare bönfaller Gud – upphöjd är Hans härlighet – att tillhandahålla nödvändiga medel och att hjälpa dig. Han är stark och mäktig.
Trots att alla invånare i detta område har bemötts med största vänlighet, kan inga tecken på vänskap skönjas från deras sida. Du bör visa stor takt och visdom, ty de söker ständigt anmärka på och förneka tron. Må den ende sanne Guden förläna dem rättrådighet.
Beträffande dina egna angelägenheter vore det lovvärt om du kunde vara tillfreds med vad än som kan komma att inträffa. Att ägna sig åt ett yrke är högst önskvärt, ty när man är upptagen med arbete är man mindre benägen att tänka på livets obehagliga sidor. Om Gud vill, får du uppleva glädje och harmoni, lycka och stor fröjd i den stad eller det land där du måhända kommer att vistas. Denne ringa tjänare kommer aldrig att glömma den framstående och älskvärde vännen. Han har bevarat dig i sitt minne och kommer alltid att minnas dig. Beslutet vilar hos Gud, alla världars Herre. Mitt innerliga hopp är att Han må bevilja gudomlig hjälp och bekräfta det som är lovvärt och godtagbart i Hans åsyn.
Varje ord i din poesi är verkligen som en spegel, i vilken tecknen på den hängivenhet och kärlek du hyser för Gud och Hans utvalda återspeglas. Allt gott tillkommer dig som har druckit yttrandets utvalda vin och tagit del av den sanna kunskapens stilla flytande ström. Lycklig är den som har druckit sig otörstig och nått fram till Honom, men ve de försumliga. Läsningen av dina ord har verkligen visat sig högst uttrycksfulla, ty de vittnade om både återföreningens ljus och åtskiljandets eld.
Det vore Oss fjärran att någonsin misströsta om Guds oräkneliga ynnestbevis, ty vore det Hans önskan kunde han få en ringa atom att förvandlas till en sol och en enda droppe till ett hav. Han låser upp tusende dörrar, medan människan är oförmögen att finna en enda.
Så försumlig är denne tjänare att han med ord som dessa söker bevisa Guds högsta makt – prisad vare Hans härlighet. Jag bönfaller om Guds, den Störstes, förlåtelse för dessa påståenden och betygar att denne tjänare alltid erkänner sina svåra överträdelser och missgärningar. Han bönfaller om tillgift för sina synder från förlåtelsens ocean från sin Herre, den mest Upphöjde, och ber om det som skall göra honom helt hängiven Gud och få honom att lova Honom, att vända sig till Honom och sätta hela sin lit till Honom. Sannerligen, Han är den Starke, den Förlåtande, den Barmhärtige. Lovad vare Gud, den Allsmäktige, den Allvetande.
Denne oansenlige har läst beskrivningarna av samtalet med resenären som du berättade om i ditt brev till min Herre, må mitt liv offras för Hans skull. De förklaringar som lades fram väcker folket ur tanklöshetens slummer. Människans egna handlingar driver förvisso fram ett överflöd av satanisk makt. Men om människorna höll fast vid och åtlydde de gudomliga lärosatserna, skulle varje spår av ondska förvisas från jordens yta. De utbredda meningsskiljaktigheter som råder bland människor och förekomsten av uppvigling, stridigheter, motsättningar och dylikt, är dock de främsta orsakerna till framträdandet av den sataniska anden. Den Helige ande har emellertid alltid skytt sådana ting. En värld där intet utom stridigheter, gräl och fördärv kan iakttagas, är bestämd till att bli sätet för satans tron, för hans egen metropol.
Hur stort är ej det antal av Guds älskade och utvalda som dag och natt har klagat och trängtat efter att en ljuvt doftande vind skulle blåsa från Hans välbehags hov och fullständigt skingra de avskyvärda och illaluktande odörerna från världen. Detta slutliga mål kunde dock ej uppnås, och människorna gick miste därom på grund av sina onda gärningar, vilket drog Guds straff över dem enligt grundsatserna i Hans gudomliga styre. Vår skyldighet är att förbli tålmodiga under dessa omständigheter fram till dess att hjälp kommer från Gud, den Förlåtande, den Givmilde.
Prisat vare Ditt namn, o Herre över alla varelser och alla skapade tings åstundan! Jag bönfaller Dig, vid det ord som har fått den brinnande busken att höja sin röst och klippan att kalla, varvid de välgynnade har skyndat att uppnå Din närvaros hov, och de renhjärtade fått se gryningen av Ditt anletes ljus, och vid Dina sanna älskares suckar i deras avskiljning från Dina utvalda, och vid klagoropen från dem som längtar efter att få skåda Ditt anlete i den gryende strålglansen från Din uppenbarelses ljus, att nådefullt förmå Dina tjänare att erkänna vad Du har bestämt för dem genom Din frikostighet och Din nåd. Föreskriv då för dem genom Din härlighets penna vad som skall leda deras steg till Din givmildhets ocean och föra dem till Din himmelska återförenings levande vatten.
O Herre! Se icke till vad de har åstadkommit, se i stället till Din upphöjda himmelska välgörenhet, som har föregått alla skapade ting, synliga och osynliga. O Herre! Upplys deras hjärtan med Din kunskaps strålande ljus, och skänk klarhet åt deras ögon med den lysande strålglansen hos Din ynnests sol.
Jag bönfaller Dig, o namnens Herre och himlarnas skapare, vid det blod som spillts på Din stig, och vid de huvuden som på spjut burits högt för Din kärleks skull, och vid de själar som förtärts i sin skilsmässa från Dina älskade, och vid de hjärtan som brustit för Ditt ords upphöjelses skull, att bevilja att de som vistas i Ditt rike må förenas i sin trohet till Ditt ojämförliga ord, så att de alla kan erkänna Din enhet och Din allenarådande ställning. Det finnes ingen Gud utom Du, den Allsmäktige, den Mest upphöjde, den Vetande, den Vise.
Jag hyser hopp om att Han som är den Allförsörjande, den Ouppnåelige, vill lyssna till denne ringa tjänares enträgna vädjan, ikläda världens folk de goda gärningarnas skrud och rena dem från onda böjelser. Han är den Mäktige, den Kraftfulle, den Allvise, den Alltförnimmande. Han hör och ser, Han är den Allhörande, den Allseende.
Han är den Allvetande
O, Vafá! Hembär tack till din Herre för att Han hjälpt dig att omfatta Hans sak, har gjort dig i stånd att erkänna uppenbararen av Hans eget Jag, och stått upp för att prisa Honom som är den största hågkomsten i denna härliga kungörelse.
O Vafá, välsignad är du, eftersom du har varit trogen Guds förbund och Hans testamente vid en tidpunkt då alla människor har brutit mot det och förkastat Honom som de trott på, trots att Han har kommit försedd med alla vittnesbörd, och framträtt vid uppenbarelsens horisont iklädd omisskännelig överhöghet.
Det tillkommer dig emellertid att göra ditt yttersta för att nå den djupaste trohet. Det innebär att vara väl förvissad i ditt hjärta och att vittna med din tunga om det varom Gud har vittnat för sitt eget upphöjda Jag med förkunnelsen: ”Sannerligen, Jag är Den i sig själv varande i härlighetens rike.” Vemhelst som i dessa dagar är i stånd att högtidligen bekräfta denna sanning har uppnått allt gott, och den himmelska anden skall nedstiga till honom om dagen och om natten, skall nådefullt hjälpa honom att prisa sin Herres namn och få honom att lossa sin tunga och med sina ord försvara sin Herres, den Barmhärtiges, den Medlidsammes sak. Och ingen kan någonsin uppnå detta utom den som har renat sitt hjärta från vadhelst som har skapats mellan himmel och jord och frigjort sig helt från allt utom Gud, den högste Herren, den Allsmäktige, den Nåderike.
Stå upp för att tjäna tron och säg: Jag svär vid Guds rättfärdighet! Sannerligen, detta är den Ursprungliga punkten, iförd sin nya klädnad och uppenbarad i Hans underbara namn. Han betraktar nu allt från denna horisont. Han står sannerligen allra högst, ovan allt. För härskaran i höjden är Han känd som den Största kungörelsen och i evighetens riken som den Uråldriga skönheten, och inför tronen detta Namn, som har fått de insiktsfullas fotsteg att slinta.
Säg, jag svär vid Gud! Redan innan en enda vers blev nedsänd från helighetens och upphöjdhetens sfär, hade i denna uppenbarelse Guds högsta vittnesbörd blivit uppfyllt för alla himmelens och jordens invånare; dessutom uppenbarade Vi motsvarigheten till vadhelst som nedsänts i Bayáns uppenbarelse. Frukta Gud och låt icke era gärningar göras om intet och sälla er ej till dem som är nedsjunkna i likgiltighet. Öppna era ögon så att ni kan få skåda den Uråldriga skönheten från denna strålande och lysande ställning.
Säg, Gud är mitt vittne! Den Utlovade har själv kommit ned från himmelen, sittande på det karmosinröda molnet med uppenbarelsens skaror på sin högra sida och inspirationens änglar på sin vänstra, och påbudet har blivit uppfyllt på Guds, den Allsmäktiges, den Allstarkes befallning. Därefter har alla tappat fotfästet utom dem som Gud i sin nåd har skyddat och räknat till dem som har erkänt Honom genom Hans eget Jag och avskilt sig från allt som hör världen till.
Lyssna till din Herres ord och rena ditt hjärta från all villfarelse, så att det strålande ljuset från hågkomsten av din Herre må sprida sin strålglans i hjärtat och låta det nå visshetens ställning.
Du skall också veta att ditt brev nådde Vår närvaro, och att Vi läste och noggrant beaktade dess innehåll. Vi noterade de frågor du ställde och skall gärna svara dig. Det tillkommer var och en på denna dag att bedja Gud om vad han önskar, och din Herre kommer att besvara hans bön med underbara och obestridliga verser.
Du har ställt frågor om återkomsten. Du skall veta att slutet är likt begynnelsen. Just så som du betraktar begynnelsen, på samma sätt skall du även betrakta slutet och vara bland dem som förstår detta till fullo. Ja, betrakta snarare begynnelsen som själva slutet och tvärtom, så att du uppnår en klar förståelse. Du skall dessutom veta att allt skapat ständigt frambringas och återvänder på befallning av din Herre, kraftens och maktens Gud.
När det gäller återkomsten, som Gud har åsyftat i sina heliga och upphöjda skrifter, vari Han har gjort denna tilldragelse känd för sina tjänare – med detta menas alla skapade tings återkomst på återuppståndelsens dag. Detta är förvisso den sanna innebörden i den återkomst du har bevittnat under Guds egna dagar, och du är en av dem som inser denna sanning.
Sannerligen, Gud är fullt i stånd att få alla namn att framträda i ett enda namn och alla själar i en enda själ. Han är i sanning kraftfull och mäktig. Denna återkomst förverkligas på Hans befallning på vilket sätt Han än vill. Sannerligen, Han är den som genomdriver och förordnar allt. Du bör ej heller uppfatta uppfyllelsen av återvändandet och återuppståndelsen annat än genom din Herres, den Allsmäktiges, den Allvetandes ord. Om Han exempelvis skulle taga en handfull jord och förklara den vara Han som ni har följt tidigare och utgöra Hans verkliga gestalt, så skulle det utan tvivel vara rätt och sant, och ingen har rätt att ifrågasätta Hans myndighet. Han gör vad Han vill och förordnar vadhelst Han behagar. I detta sammanhang skall du även bevara dig från att vända din blick mot begränsningar och hänsyftningar, utan i stället vända den mot det, varigenom uppenbarelsen har uppfyllts, och sälla dig till dem som är klarsynta. Sålunda förklarar Vi detta för dig på ett klart och tydligt språk, att du måtte förstå vad du sökt från din Herre, den Uråldrige.
Beakta återuppståndelsens dag. Skulle Gud förklara den ringaste bland de trogna vara den förste som kommer till tro på Bayán, skall du ej hysa några betänkligheter därom, utan vända dig till dem som uppriktigt tror. Se ej till mänskliga begränsningar och namn beträffande denna rang, utan snarare till hur rangen har bekräftats för den förste troende, vilket innebär tro på Gud och erkännande av Hans väsen samt förvissning om att Han uppfyller sitt oemotståndliga och bindande bud.
Begrunda uppenbarelsen av Bayáns punkt – upphöjd vare Hans härlighet. Han förklarade att den Förste som trodde på Honom var Muḥammad, Guds budbärare. Tillkommer det då en människa att tvista med Honom och säga att denne man är från Persien, den andre från Arabien, eller att den ene hette Ḥusayn medan den andre bar namnet Muḥammad? Nej, jag svär vid Guds heliga väsen, den Upphöjde, den Störste. Säkerligen skulle ingen människa med intelligens och omdöme någonsin beakta begränsningar eller namn, utan snarare det varmed Muḥammad var försedd, vilket ej var något annat än Guds lära. En sådan insiktsfull människa skulle likaledes beakta Husayn och den ställning han hade i Guds sak, den Allsmäktige, den Upphöjde, den Vetande, den Vise. Eftersom den förste som kom till tro på Gud i Bayáns uppenbarelse var förlänad en myndighet liknande den som Muḥammad, Guds budbärare förlänades, förklarade därför Báb honom vara den senare, det vill säga Hans återkomst och återuppståndelse. Denna ställning är helgad från varje begränsning eller namn och intet kan ses däri utom Gud, den Ende, den Oförliknelige, den Allvetande.
Var även förvissad om att i det fall Han på uppenbarelsens dag skulle utropa ett av löven till företrädare av alla Hans framstående titlar, har ingen fått rätt att fråga varför eller av vilket skäl, och om någon gjorde så skulle han betraktas som en som ej tror på Gud och räknas till dem som har förkastat Hans sanning.
Tag dig i akt så att du ej beter dig som Bayáns folk, ty de felade sannerligen djupt och förde människor vilse, lämnade Guds förbund och Hans testamente utan avseende och gjorde sig själva jämlika med Honom, den Ende, den Ojämförlige, den Allvetande. Sannerligen, de förmådde ej känna igen Bayáns punkt, ty hade de erkänt Honom skulle de icke ha avvisat Hans uppenbarelse i denna lysande och strålande gestalt. Och eftersom de fäste sina ögon vid namnen, fördunklades deras ögon när Han ersatte sitt Namn ”den mest Upphöjde” med ”den mest Ärorike”. De har ej förmått erkänna Honom i dessa dagar och räknas till dem som förgås. Hade de verkligen igenkänt Honom genom Hans eget Jag, eller med stöd av vad Han har uppenbarat, skulle de icke ha förkastat Honom när Han framträdde med detta härliga och ojämförliga namn, som Gud har förordnat att vara Hans uppenbarelses svärd mellan himmel och jord, och genom vilket sanningen är skild från villfarelse, från och med nu fram till den dag då mänskligheten skall stå inför världarnas Herre.
Du skall också veta att alla Guds skapelser skall ledas fram och betraktas som likvärdiga på Hans uppenbarares dag, oavsett om dess rang är hög eller låg. Återkomstens dag är outgrundlig för alla människor fram till dess att den gudomliga uppenbarelsen har fullbordats. Han är i sanning den som förordnar vadhelst Han önskar. När Guds ord uppenbaras för allt skapat, räknas förvisso vem som än lyssnar och uppmärksammar kallelsen till de mest framstående själarna, om han så vore en enkel bärare av aska. Och den som vänder sig bort räknas som den lägste av Hans tjänare, även om denne vore en härskare bland människor och innehavare av alla böcker som finnes i himlarna och på jorden.
Det tillkommer dig att se med gudomlig förståelse på det som Vi har uppenbarat och skickat till dig, och ej se till folket och vad som är vanligt förekommande bland dem. De är på denna dag liksom en blind man som, medan han går i solskenet frågar: Var är solen? Lyser den? Han skulle förneka och bestrida sanningen och skulle höra till dem som ej kommit till insikt. Aldrig någonsin skall han kunna se solen eller förstå vad som har kommit emellan honom och den. Han skulle göra invändningar, bjuda motstånd och sälla sig till de upproriska. Sådant är detta folks tillstånd. Lämna dem åt sig själva och säg: Må det som ni önskar gälla för er, och må det som vi önskar gälla för oss. Eländig är verkligen de ogudaktigas belägenhet.
Du skall dessutom veta att den tidigare gudsuppenbararen bekräftade att andarnas återvändo och uppväckande skulle inträffa på återuppståndelsens dag, då det i sanning äger rum en återkomst och uppståndelse för varje skapat ting. Vi önskar dock ej nämna något som icke framlagts i Bayán, så att illvilliga människor ej uppstämmer ett ramaskri. Ack, om blott det som kommer emellan människobarnen och deras skapare kunde skingras, så att de måhända förmår skåda Guds oövervinneliga överhöghet och herravälde, dricka från Hans himmelska strömmars källa, bestänkas med vattenflödet från den sanna förståelsens ocean och renas från de ogudaktigas och misstänksammas befläckelse.
Beträffande din fråga angående Guds världar, så skall du i sanning veta att Guds världar är oräkneliga till antalet och oändliga till sitt omfång. Ingen kan uppskatta eller förstå dem utom Gud, den Allvetande, den Allvise. Betänk ditt tillstånd under sömnen. Sannerligen säger Jag, detta fenomen är det mest mystiska av Guds tecken bland människorna om de blott begrundade det i sina hjärtan. Betrakta hur det som du har sett i din dröm efter ett avsevärt tidsförlopp till fullo förverkligas. Hade den värld i vilken du befann dig i din dröm varit identisk med den värld i vilken du lever, skulle det ha varit nödvändigt för den händelse som inträffade i drömmen att ha ägt rum i denna värld i just det ögonblick den inträffade. Om så varit fallet skulle du själv ha kunnat bevittna det. Eftersom det emellertid ej var så, måste det nödvändigtvis följa att den värld i vilken du lever är olik och skild från den som du har upplevt i din dröm. Den senare världen har varken begynnelse eller slut. Det skulle vara sant om du påstod att samma värld, såsom förordnats av den allhärlige och allsmäktige Guden finnes inom ditt eget jag och är dold inom dig. Det skulle likaså vara sant att påstå att din ande, efter att ha överskridit sömnens begränsningar och blottställt sig på alla jordiska band, genom Guds ingripande hade förmåtts att färdas genom ett rike som ligger dolt i världens innersta verklighet. Sannerligen säger Jag, Guds skapelse omfattar världar utöver denna värld och varelser andra än dessa varelser. I var och en av dessa världar har Han förordnat vad ingen kan skärskåda utom Han själv, den Alltutforskande, den Allvise. Begrunda vad Vi har uppenbarat för dig så att du måtte uppdaga Guds, din Herre och alla världars Herres, avsikt. I dessa ord har den gudomliga visdomens mysterier bevarats. Vi har avhållit Oss från att beröra detta ämne mer på grund av den sorg som har drabbat Oss till följd av handlingar begångna av dem som har skapats genom Våra ord, om ni tillhör dem som lyssnar till Vår röst.
Var finnes den som kan hjälpa Mig och skydda Mig från de trolösa själarnas svärd? Var är den insiktsfulla människa som kommer att skåda Guds ord med sina egna ögon och befria sig från åsikterna och föreställningarna hos jordens folk?
O tjänare! Förmana Guds tjänare att icke förkasta vad de ej förstår. Säg, bönfall Gud om att öppna portarna till era hjärtans sanna förståelse, att ni måtte få kännedom om det som ingen har kännedom om. Sannerligen, Han är Givaren, den Förlåtande, den Medlidsamme.
Du har även frågat mig om Guds föreskrifter. Du skall i sanning veta att vad som än har föreskrivits i boken förvisso är sanningen. Därom råder inget tvivel och det åligger alla att följa vad som har sänts ned av Honom som är Uppenbararen, den Allvetande. Om någon skulle åsidosätta föreskrifterna, trots att denne är medveten om dem, skulle Gud sannerligen taga avstånd från honom, och Vi skulle göra detsamma eftersom Hans bud utgör det Gudomliga trädets frukt, och inga andra än de likgiltiga och egensinniga kommer att avvika därifrån.
Beträffande paradiset – detta är en verklighet och kan icke betvivlas, och i denna värld är det förverkligat genom kärlek till Mig och Mitt välbehag. Den som uppnår det kommer Gud att hjälpa i den lägre världen, och efter döden gör Han det möjligt för själen att få tillträde till paradiset, vars vidder är som himmelens och jordens. Där kommer härlighetens och helighetens jungfrur att ledsaga honom om dagen och om natten, medan solen som lyser från hans Herres eviga skönhet alltid kommer att sprida sin strålglans över honom, och han kommer att lysa så klart att ingen kan uthärda att blicka på honom. Sådan är försynens ordning, men människorna är utestängda av en sorglig slöja. Du bör likaledes förstå naturen hos helvetets eld och vara bland dem som verkligen tror. För varje handling som utförs kommer det att finnas en belöning enligt Guds bedömning, vilket kan bevittnas i de förordningar och förbud som föreskrivits av den Allsmäktige. Ty om gärningar icke belönades och ej gav någon frukt, skulle Guds sak – upphöjd vare Han – förvisso visa sig meningslös. Oändligt högt är Han upphöjd över sådana hädelser! Men för dem som befriats från alla band är en god handling i sanning sin egen belöning. Om Vi skulle utveckla detta ämne närmare skulle ett stort antal skrifter behöva skrivas.
Jag svär vid den ende sanne Gudens rättfärdighet! Pennan kan ej röra sig till följd av vad som drabbat dess Herre och den gråter häftigt, och även Jag gråter och likaledes gråter det öga som tillhör Upphöjdhetens väsen, sittande bortom namnens tabernakel på sitt strålande namns tron.
Rena ditt hjärta så att Vi kan låta visdomens och talets källvatten forsa fram därifrån, och att du sålunda förmår höja din röst bland alla människor. Lossa din tunga och förkunna sanningen i åminnelse av din barmhärtige Herre. Hys ej rädsla för någon, sätt hela din lit till Gud, den Allsmäktige, den Allvetande. Säg, o människor, uppfyll det som ni förstår av den persiska Bayán, och fråga denna osvikliga hågkomst om det som ni ej förstår, så att Han klart och tydligt må förklara vad Gud har avsett i sin bok, ty Han vet i sanning vad som är inskrivet i Bayán i kraft av den Allsmäktiges, den Starkes vilja.
Du har ställt en fråga om den varning som Vi utfärdade till folket vid tiden för vår avresa från Irak, och som innebär att mörkrets fåglar kommer att vara i rörelse när solen försvinner ur sikte och att Sámirís baner kommer att lyftas högt. Jag svär vid Gud! Dessa fåglar har nu satt sig i rörelse och Sámirí har upphävt sitt rop. Väl skall det gå för den som inser detta och räknas till människor med förståelse. Vi har också varnat dem för guldkalvens framträdande. Gud är mitt vittne! Alla Våra varningar har kommit att besannas, vilket förvisso måste ske, eftersom de utgått från härlighetens och maktens fingrar. Bönfall Gud om att skydda dig för dessa människors illgärningar och att frigöra dig från de egensinnigas antydningar. Bered dig att främja tron och ägna ingen uppmärksamhet åt uttalanden som framförts av Bayáns folk, ty de är sannerligen oförmögna att förstå och har brustit i att uppfatta trons innebörd, såsom den uppenbarats i denna höga och största kungörelse. Sålunda har Vi inspirerat dig och i ditt hjärta nedlagt det som skall göra dig oberoende av människors anspelningar.
Guds härlighet vile över dig och över dem som lyssnar till de ord du uttalar av kärlek till Gud, din Herre. Förbliv ståndaktig i Hans sak. Allt pris vare Gud, världarnas Herre.
Han är den Heligaste, den Störste, den Mest upphöjde, den Högste.
O Mitt namn! Prisa Gud för att Han i sin nåd har utvalt dig till att vara som ett frikostigt regn för vad Vi sått i ren och välsignad mark, och gjort dig i stånd att tjäna som en mild och barmhärtig vårtid för de underbara och höga träd Vi har planterat. Så stor är i själva verket denna utmärkelse att intet bland alla skapade ting i tillvarons värld någonsin kan hoppas på att kunna tävla med den. Vi har dessutom givit dig att dricka det utvalda talets vin ur din barmhärtige Herres kalk som är fylld av de himmelska gåvorna, och som ej är något annat än denna helighetens tunga – en tunga som så snart den lossades uppväckte hela skapelsen, satte alla varelser i rörelse och kom Näktergalen att sjunga sina melodier. Detta är källan med levande vatten för alla som dväljes i tillvarons rike.
Mången gång har Vi låtit den Allbarmhärtiges ljuva dofter fläkta över dig från denna gren, som rör sig över skriften från din Herre, den Mäktige, den Obundne. Vid den ende sanne Gudens rättfärdighet! Om alla skapade ting, synliga och osynliga, vände sig till Honom skulle du se dem sväva upp mot det högsta målet, platsen där det gudomliga Lotusträdet utropar: Sannerligen, det finnes ingen Gud utom Jag, den Allsmäktige, den Allgivande.
Stor är din välsignelse, eftersom du har rest genom Guds länder och varit en verklig källa till glädje och förvissning för Bahás folk, de som avsagt sig allt utom Honom och vänt sina hjärtan mot denna heliga plats, som spridit sin strålglans över alla nejder och bestänkt dem med det svallande vattnet från denna ocean, varmed du själv blivit bestänkt – en ocean som har omslutit alla skapade ting.
Du har förvisso förstått innebörden av att bistå Gud och rest dig för att åstadkomma detta i kraft av visdom och tal. Säg: Att bistå Mig är att undervisa om Min tro. Det är ett ämne varmed hela skrifter är fyllda. Det är Guds oföränderliga påbud, evigt i det förgångna, evigt i framtiden. Detta måste ni inse, o människor med förståelse. De som har förbigått visdomens gränser förstår ej vad som avses med att bistå Gud såsom det framlagts i boken. Säg: Frukta Gud och så icke splitets frön bland människorna. Beakta vad som blivit dig ålagt av din Herre, den Allsmäktige, den Allvetande. Han känner segerns verklighet och har undervisat er om den genom ett yttrande, som de fåfänga föreställningarna hos dem som vilset irrar omkring i tvivlets vildmark aldrig kan förvanska.
O Mitt Namn! Bjud alla skapade ting att än en gång dricka ur den kalk som har fått haven att stiga. Tänd sedan i människors hjärtan den flammande eld som detta karmosinröda träd har antänt, så att de må träda fram för att lovprisa och förhärliga Hans namn bland alla religioners bekännare.
Ett stort antal brev från dig har presenterats inför Vår tron. Vi har läst dem såsom ett tecken på Vår nåd, och för varje namn du nämnt däri har Vi uppenbarat något som kommer att väcka människors sinnen och få själarna att sväva. Vi har dessutom upprepade gånger gjort dig i stånd att höra himmelens fåglar drilla och att lyssna till sången från näktergalarna som låter sina melodier ljuda bland trädens grenar. Sålunda sattes Guds penna i rörelse som en påminnelse om att du måtte förmana människor i kraft av detta uttalande, som är gudomligt påbjudet att uppenbara Hans härlighets tecken.
Välsignad är den plats där Hans lovsånger sjunges och välsignat det öra som lyssnar till vad Herren, den Allbarmhärtige har låtit nedsända från sin godhets himmel.
Uppmana Guds tjänare till det som Vi har uppmanat dig till, så att de måtte avstå från vadhelst som är förbjudet för dem i moderboken. De som begår gärningar som kan skapa oro bland människor har sannerligen fjärmat sig från att tjäna Gud och Hans sak, och räknas till orosstiftarna i den skrift som Gud har utsett till att vara gryningsplatsen för alla skrifter.
Säg: Om det vore Vår önskan skulle Vi göra saken segerrik i kraft av ett enda ord från Vår närvaro. Han är i sanning den Allsmäktige, den Alltbetvingande. Vore det Guds avsikt, skulle det ur den himmelska maktens skogar framträda ett lejon av oövervinnelig styrka, vars rytande är likt åskans dunder genljudande i bergen. Då Vår kärleksfulla försyn emellertid överskrider allt som är till, har Vi förordnat att fullständig seger skall uppnås genom tal och yttranden, så att Våra tjänare över hela jorden därigenom blir mottagare av gudomlig godhet. Detta är ett tecken på vad Gud förunnat dem genom sin välgörenhet. Sannerligen, din Herre är den Allförsörjande, den Mest Upphöjde.
Säg: Frukta Gud och begå icke sådana handlingar som kan få mina älskade på jorden att bedrövas. Så lyder förmaningen till er från denna penna, som har satt Härlighetens penna i rörelse inom visdomens och den sanna förståelsens arena.
Framför Mina hälsningar till dem vars ansikten speglar Bahás strålglans, och omnämn så detta yttrande, vilket gläder de rättfärdigas ögon. Guds härlighet vile över dig och över dem som beslutsamt har hållit fast i bandet till Gud, Uppenbararen av verser. …
Hindra invånarna i trakten från handlingar som väcker vrede, stridigheter, split eller något annat som kan skapa problem. Det som är lovvärt i dessa dagar är att främja tron. Om de människor som exempelvis strävar efter vissa andra mål skulle ägna sig åt att undervisa om tron, skulle alla invånare i trakten inom kort vara iklädda trons mantel.
Om någon skulle förnimma ljuvheten i följande rader ur den skrift som uppenbarats för att hedra Nabíl från Qá’in, skulle denne lätt förstå innebörden av bistånd: ”Mänskligt tal är ett väsen som söker utöva inflytande och kräver måttfullhet. Beträffande dess inflytande är det beroende av höviskhet, som i sin tur är beroende av hjärtan som är avskilda och rena. Vad gäller måttfullhet måste den förenas med finkänslighet och visdom såsom föreskrivits i de heliga skrifterna och epistlarna.”
O Mitt namn! Talet måste nödvändigtvis äga en genomträngande kraft, ty berövat denna egenskap skulle det misslyckas med att utöva något inflytande. Och detta kraftfulla inflytande är beroende av en ren ande och ett fläckfritt hjärta. Likaledes kräves måttfullhet, utan vilken åhöraren ej kan taga emot det. I stället skulle denne visa motstånd redan från början. Måttfullhet uppnås genom att låta orden varieras med de bevis på gudomlig visdom som nedtecknats i de heliga böckerna och skrifterna. När själva innehållet i ens tal grundar sig på dessa två förutsättningar, kommer det att visa sig vara mycket verkningsfullt och utgöra den främsta orsaken till en förvandling av människors själar. Detta innebär den största seger och himmelsk styrka. Vemhelst som når dithän förlänas kraft att undervisa om Guds sak och att vinna seger över människors hjärtan och sinnen.
O Mitt namn! Yttrandets sol som strålande lyser från den gudomliga uppenbarelsens gryning, har så upplyst skriftrullarna och skrifterna att yttrandets rike och förståelsens upphöjda herravälde skälver av glädje och hänryckning och skimrar i strålglansen från Hans ljus, men större delen av mänskligheten förstår intet därav.
Anledningen till att frågan om bistånd och hjälp gång på gång har framförts och skall fortsätta att framföras från Försynens penna, är att varna Guds vänner så att de ej måtte ägna sig åt verksamheter som kan skapa stridigheter och oro. Det åligger dem alla och envar att ihärdigt söka vägar att stödja Guds sak på det sätt Vi har förklarat. Detta är ett tecken på Hans nåd, som i synnerhet förlänats Hans älskade, på det att var och en av dem måtte uppnå den ställning som kännetecknas av orden: ”Den som uppväcker en enda själ har i sanning uppväckt hela mänskligheten.”
Värdslig makt har stått och skall fortsätta att stå i skuggan av denna ställning. Dess varaktighet är förutbestämd i Guds bok. Han är förvisso medveten härom och den kommer att uppenbaras genom styrkan i Hans makt. Sannerligen, Han är den Kraftfulle, den Alltunderkuvande, den Allsmäktige, den Allvetande, den Allvise.
Helgade själar bör i sina hjärtan begrunda och överväga olika sätt att undervisa om tron. Utifrån de underbara himmelska skrifternas texter bör de lära sig ordalydelser och stycken utantill som passar vid olika tillfällen. Under sitt tal kan de så framföra gudomliga verser närhelst det är nödvändigt, såtillvida som de heliga verserna är det mest verksamma elixiret, den största och mäktigaste talismanen. Så mäktigt är dess inflytande att lyssnaren ej får anledning att tvivla. Vid Mitt liv bedyrar jag detta! Denna uppenbarelse är försedd med sådan kraft att den kommer att verka som en magnet för alla nationer och folkslag på jorden. Om någon skulle stanna till för att uppmärksamt begrunda detta, skulle han inse att det ej finnes och ej heller kan finnas någon plats för någon att fly till.
Kitáb-i-Aqdas har uppenbarats på ett sådant sätt att den innefattar och omsluter alla gudomligt grundade religionsordningar. Välsignade är de som noggrant läser den. Välsignade är de som förstår den. Välsignade är de som begrundar den. Välsignade är de som betänker dess innebörd. Så vidsträckt är dess räckvidd att den har omfattat alla människor innan de erkänt den. Inom kort kommer dess överlägsna kraft, dess genomgripande inflytande och storheten i dess makt att framträda på jorden. Sannerligen, din Gud är den Allvetande, den Allunderrättade.
O Mitt namn! Lyssna till Min röst som utgår från Min tron. Han önskar att beständigt nämna ditt namn, eftersom du troget har lovprisat Hans upphöjda egenskaper bland människor. Din Herre älskar i sanning troheten som den visar sig i skapelsens rike och Han har givit trohet företräde framför de flesta lovvärda egenskaper. Sannerligen, Han är stark och kraftfull.
Du skall också veta att Vi har hört de lovord du har yttrat i din gemenskap med Gud, din Herre, den Upphöjde, den Nåderike. Stor är i sanning den välsignelse som väntar dig, såtillvida som du har inskränkt dina egna angelägenheter till förmån för denna okränkbara, mäktiga och lysande lära. Vi bönfaller Gud om att göra din kallelse till en magnet som skall draga till sig namnens gestaltningar i tillvaron, på det att alla skapelser villigt må skynda sig att beakta den. Ingen Gud finnes utom Han, den Upphöjde, den Främste, den evigt Välsignade, den Ädle, den mest Vördnadsvärde, den mest Ärorike, den Givmildaste, den Allvetande, den Allunderrättade.
Denna skrift uppenbarades efter att ”Martyrernas kung” respektive ”Martyrernas älskade” hade lidit martyrdöden (se God Passes By, kapitel 8, sid. 200-201), och var riktad till Shaykh Muḥammad Báqir, av Bahá’u’lláh kallad ”Vargen”. I denna skrift hänvisar Bahá’u’lláh till Mír Muḥammad Ḥusayn, Imám Jum’ih i Iṣfahán, som Han kallar ”Ormhonan”. Denne var Shaykh Muḥammad Báqirs medbrottsling i förföljelsen av bahá’íer. (Se God Passes By, kapitel 12, sid. 198, 200-201 och 219). Episteln till Vargens son var riktad till Shaykh Muḥammad Taqíy-i-Najafí, son till Shaykh Muḥammad Báqir.
Han är den Allsmäktige, den Allvetande, den Allvise! Hatets vindar har omslutit Baṭḥás ark, på grund av vad förtryckarnas händer har förvållat. O Báqir! Du har utfärdat en dom mot dem, för vars skull världens böcker har gråtit och till vars förmån alla religioners skrifter har vittnat. Du, som förirrat dig långt, är sannerligen omvärvd av en tjock slöja. Vid Gud själv! Du har utfärdat en dom mot dem, genom vilka trons horisont blivit upplyst. Härom vittnar de som är uppenbarelsens gryningsplatser och manifestationerna av din Herres, den mest Barmhärtiges, sak; de som har offrat sina själar och allt vad de ägde på Hans raka stig. Guds tro har överallt gråtit på grund av ditt tyranni och ändå roar du dig och tillhör dem som jublar. Det finns inget hat i Mitt hjärta mot dig eller mot någon annan. Varje människa som besitter lärdom betraktar dig, och sådana som du, såsom uppslukade av fullständig dårskap. Kunde du inse vad du har gjort skulle du ha kastat dig i elden eller övergivit din bostad och flytt upp i bergen, eller jämrat dig till dess du återvänt till den plats som utsetts för dig av Honom som är styrkans och maktens Herre. O du som ingen alls är! Riv sönder de tomma fantasiernas och de fåfänga inbillningarnas slöjor, att du måtte skåda Kunskapens sol, som strålar från denna lysande horisont. Du har slitit i stycken en återstod av profeten själv och föreställt dig att du hjälpt Guds tro. Till detta har din själ manat dig, då du sannerligen tillhör de försumliga. Din handling har kommit hjärtana att förtäras hos härskaran i höjden och hos dem som har kretsat runt Guds, världarnas Herres, sak. Den Kyskas själ tvinade bort på grund av din grymhet och paradisets invånare grät bittert på den välsignade platsen.
Vid Gud! Döm rättvist, manar Jag dig. Vilka bevis anförde de judiska skriftlärde varmed de fördömde Honom som var Guds ande när Han kom till dem med sanningen? Vad kunde den bevisning ha varit varmed fariséerna och de avgudadyrkande prästerna rättfärdigade sitt förnekande av Muḥammad, Guds apostel, när han kom till dem med en bok som dömde mellan sanning och lögn med en rättvisa som förvandlade jordens mörker till ljus och hänförde hjärtat hos dem som lärde känna Honom? Du har förvisso, på denna dag, framlagt samma bevis som de dåraktiga prästerna framförde på den tiden. Härom vittnar Han som är konungen över nådens rike i detta väldiga fängelse. Du har sannerligen gått i deras fotspår, nej, du har överträffat dem i grymhet och ansett dig vara till hjälp för tron och försvarare av Guds, den Allvetande, den Allvises, lag. Vid Honom som är sanningen! Din missgärning har fått Gabriel att jämra sig och tårar att strömma från Guds lag, genom vilken rättvisans bris har fläktat över alla som är i himmelen och på jorden. Föreställer du dig i din enfald att den dom du utfärdade har gynnat dig? Nej, vid Honom som är alla namns konung! Om din förtappelse vittnar Han som har kunskap om allt som upptecknats i den bevarade skriften. När du nedtecknade din dom anklagades du av din egen penna. Om detta vittnar Guds, den Högstes, penna i sin ouppnåeliga ställning.
O du som gått vilse! Du har varken sett Mig eller umgåtts med Mig eller varit Min följeslagare ens under en bråkdel av ett ögonblick. Hur kommer det sig då att du har uppmanat människor att förbanna Mig? Följde du därmed ingivelserna från dina egna begär eller lydde du din Herre? Uppbåda ett tecken, om du hör till de sannfärdiga. Vi vittnar om att du förkastat Guds lag och låtit dig lockas av dina lidelser. Ingenting undgår i sanning Hans kunskap – Han är sannerligen den Oförliknelige, den Allunderrättade. O du försumlige! Lyssna till vad den Barmhärtige har uppenbarat i Koranen: ”Säg icke till var och en som hälsar er, ’Du är icke en troende.’” Så har Han förordnat, i vars grepp uppenbarelsens och skapelsens riken finnes, om du hör till dem som lyssnar. Du har åsidosatt Guds bud och klamrat dig fast vid eggelserna från dina begär. Ve dig, o du försumlige tvivlare! Om du förnekar Mig, med vilket bevis kan du försvara sanningen i det som du har i din ägo? Lägg då fram det, o du som har satt dig vid Guds sida, och vänt dig bort från Hans överhöghet som har omslutit världarna!
O du dåraktige! Du skall veta att den är sant lärd som har erkänt Min uppenbarelse och druckit ur Min kunskaps ocean, och svävat i Min kärleks rymd, och kastat bort allt utom Mig, och tagit ett fast grepp om det som sänts ned från Mitt oförlikneliga yttrandes rike. Hon är i sanning såsom ett öga för mänskligheten och livets ande för hela skapelsens kropp. Förhärligad vare den Allbarmhärtige som har upplyst henne och förmått henne att stå upp för att tjäna Hans stora och mäktiga sak. Sannerligen, en sådan människa är välsignad av härskaran i höjden och hör till dem som dväljes i storhetens tabernakel och har druckit av Mitt förseglade vin i Mitt namn, den Allsmäktige, den Allstarke. O Báqir! Om du hör till dem som innehar en så upphöjd ställning, lägg då fram ett tecken därpå från Gud, himlarnas Skapare. Och skulle du erkänna din maktlöshet, tygla då dina begär och återvänd till din Herre, att Han måhända förlåter dina synder, som fått löven på det gudomliga Lotusträdet att brinna upp, och klippan att ropa högt och förstående människors ögon att fälla tårar. På grund av dig rämnade gudomlighetens förlåt, förliste arken, fick kamelstoet hälsenorna avskurna och jämrade sig Anden i sin höga tillflyktsort. Ifrågasätter du Honom som har kommit till dig med vittnesbörd från Gud och Hans tecken, vilka du har i din besittning och som de som dväljes på jorden har i sin ägo? Öppna dina ögon så att du måtte skåda Denne förorättade lysa ovan Guds, Härskaren, Sanningen, den Strålandes, viljas horisont. Öppna sedan ditt hjärtas öra så att du kan lyssna till vad det gudomliga Lotusträdet, som förvisso har upprests av Gud, den Allsmäktige, den Välgörande, har yttrat. Sannerligen, detta Träd har höjt sin röst, trots allt som drabbade det till följd av din grymhet och dina gelikars överträdelser, och kallat alla människor till Sadratu’l-Muntahá och den Högsta horisonten. Välsignad är den själ som har betraktat det Mäktigaste tecknet och det öra som har hört Hans ljuvaste röst, men ve den som har vänt sig bort och gjort vad ont är.
O du som har vänt dig bort från Gud! Kunde du med rättvisans öga betrakta det gudomliga Lotusträdet, skulle du se märkena efter ditt svärd på dess grenar, på dess kvistar och dess blad, trots att Gud skapade dig för att erkänna och tjäna det. Begrunda så att du måhända kan erkänna din ondska och räknas till de människor som har ångrat sig. Tror du att Vi fruktar din grymhet? Du skall veta och vara viss om att Vi, alltifrån den första dagen då den högsta Pennans röst höjdes mellan jord och himmel, offrade våra själar och Våra kroppar och Våra söner och Våra ägodelar på Guds, den Upphöjdes, den Stores stig. Häri sätter Vi Vår ära bland alla skapade ting och hos härskaran i höjden. Härom vittnar det som drabbat Oss på denna raka stig. Vid Gud! Våra hjärtan förtärdes och Våra kroppar korsfästes och Vårt blod spilldes. Samtidigt var Våra ögon fästa vid Herrens, Vittnets, den Allseendes huldhets horisont. Ju större plåga Bahás folk utsattes för, desto djupare blev deras kärlek. Deras uppriktighet har omvittnats av det som den Allbarmhärtige har sänt ned i Koranen. Han säger: ”Önska er då döden, om ni är uppriktiga.” Vem vore att föredraga, den som har skylt sig bakom förhängen eller den som har offrat sig på Guds stig? Döm rättvist och sälla dig icke till dem som plågat strövar omkring i lögnens vildmark. Så hänförda har många blivit av det levande vatten som är den mest Barmhärtiges kärlek, att varken världens vapen eller nationernas svärd har avskräckt dem från att vända sina ansikten mot sin Herres, Givarens, den Givmildes frikostighets ocean.
Vid Gud! Prövningar har ej gjort Mig modlös och förkastandet från prästerna har ej förmått försvaga Mig. Jag har förkunnat och förkunnar fortfarande bland människorna: ”Nådens dörr har upplåtits och Han som är Rättvisans gryning har medbringat klara tecken och tydliga vittnesbörd från Gud, styrkans och maktens Herre!” Besök Mig så att du kan få vetskap om de mysterier som delgavs ‘Imráns son på visdomens Sinai. Så lyder befallningen från Honom som är gryningsplatsen för din Herres, barmhärtighetens Guds, uppenbarelse till dig från detta stora fängelse.
Har ledarskapet gjort dig högmodig? Beakta vad Gud uppenbarade för den enväldige härskaren, sultanen av Turkiet, som fängslade Mig i denna fästning, så att du må upplysas om Denne förorättades villkor, såsom förordnats av Gud, den Ende, den Allenarådande, den Allunderrättade. Är du nöjd med att se de usla och värdelösa som dina följeslagare? De stöder dig liksom ett folk före dem, de som följde Hannas, som utan klara bevis och vittnesmål utfärdade domen mot Anden.
Läs noggrant Kitáb-i-Íqán och vad den Allbarmhärtige nedsände till konungen i Paris och till hans gelikar, på det att du måtte bli medveten om sådant som ägt rum i det förflutna, och övertygas om att Vi ej har sökt sprida oordning i landet sedan det blivit väl ordnat. För Guds skull allena förmanar Vi Hans tjänare. Må den som så önskar vända sig till Honom och den som så önskar vända sig bort. Vår Herre, den Barmhärtige, är sannerligen den Alltförsörjande, den Allprisade. O skriftlärde! Detta är den dag då intet ting bland alla ting eller namn bland alla namn kan gynna dig utom detta namn, som Gud har gjort till uppenbararen av sin sak och gryningen för sina mest framstående titlar för alla som vistas i skapelsens rike. Välsignad är den människa som har igenkänt doften från den Allbarmhärtige och räknats till de ståndaktiga. era vetenskaper kommer ej att gagna er på denna dag, ej heller era konstarter eller era skatter eller er ståt. Vänd dem alla ryggen och vänd era ansikten mot det mest upphöjda ordet, genom vilket skrifterna och böckerna och denna klara skrift tydligt har framlagts. Tag avstånd, o skriftlärde, från vad ni har författat med era tomma fantasiers och fåfänga inbillningars pennor. Vid Gud! Kunskapens sol har lyst fram över visshetens horisont.
O Báqir! Läs och drag dig till minnes vad som sades för länge sedan av en troende tillhörande din ätt: ”Vill ni döda en man därför att han säger ’Gud är min Herre’? Han har ju kommit till er från er Herre med klara bevis! Om han ljuger återfaller hans lögner på honom själv, och om han talar sanning kommer ni att drabbas av något av det som han varnar er för. Gud vägleder inte sådana som förslösar sin själ genom ständiga lögner.”
O du som har gått vilse! Om du hyser tvivel gällande Vårt uppförande skall du veta att Vi bär vittnesbörd om det varom Gud själv har vittnat före skapandet av himlarna och jorden, att det ej finnes någon annan Gud än Han, den Allsmäktige, den Allgivande. Vi vittnar om att Han är en i sitt väsen och en i sina egenskaper. Han har ingen like i hela universum, ej heller någon vid sin sida i hela skapelsen. Han har sänt ut sina budbärare och sänt ned sina böcker så att de kan tillkännagiva den raka stigen för Hans skapelser.
Har shahen blivit underrättad om dina handlingar och valt att blunda för dem? Eller har han gripits av rädsla för ylandet från en flock vargar som har övergivit Guds stig och i stället följt i dina fotspår, utan något tydligt bevis eller någon bok? Vi har fått höra att Persiens provinser har prytts med rättvisans smycke. När Vi såg närmare efter fann Vi emellertid att de är gryningsplatser för tyranni och dagbräckningar för orättvisa. Vi ser rättvisan i tyranniets klor. Vi bönfaller Gud att befria den i kraft av sin makt och sin överhöghet. Han överskyggar sannerligen allt som är i himlarna och på jorden. Ingen har givits rätt att framföra invändningar emot någon beträffande det som har drabbat Guds sak. Det åligger envar som har vänt sitt ansikte mot den Högsta horisonten att ihärdigt hålla fast vid tålamodets band och att sätta sin lit till Gud, Hjälpen i farans stund, den Obundne. O Guds älskade! Drick er otörstiga från visdomens källa, vandra i visdomens trädgård, sväva i visdomens rymd och tala vist och vältaligt. Så bjuder er Herren, den Allsmäktige, den Allvetande.
O Báqir! Sätt ej din lit till din prakt och din makt. Du är som den sista glimten av solljus på bergets topp. Snart kommer den att svinna hän såsom det förordnats av Gud, den Allbesittande, den Högste. Din prakt och prakten hos dem som är som du har avlägsnats, och det är förvisso vad som förordnats av Honom som innehar moderskriften. Var står han att finna som stred mot Gud, och vart har han tagit vägen som förnekade Hans tecken och vände Hans överhöghet ryggen? Var är de som dödade Hans utvalda och spillde de heligas blod? Tänk efter så att du måhända kan inandas dofterna av dina handlingar, o dåraktige tvivlare! På grund av dig jämrade sig Aposteln och ropade den Kyska högt och ödelades länderna och sänkte sig mörkret över alla nejder. O skriftlärde! Genom er förvållan förnedrades folket, halades islams baner och störtades dess mäktiga tron. Varje gång en omdömesgill person sökte hålla fast vid något som skulle förhärliga islam, klagade ni högljutt och därigenom hindrades han att uppnå sitt syfte, alltmedan landet fortsatte befinna sig i fullständigt förfall.
Betrakta sultanen av Turkiet! Han ville ej föra krig, men sådana som du ville det. När dess eldar tändes och dess lågor sköt i höjden försvagades regeringen och folket. Varje rättfärdig och insiktsfull människa kan vittna om detta. Hemsökelserna blev så omfattande att röken därifrån omgav hela Mysteriets land och dess omgivningar, och allt det som uppenbarats i skriften till Sultanen fullbordades. Så har det förordnats i boken på uppdrag av Gud, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande.
O min Högsta penna! Upphör nu att omnämna Vargen och erinra dig Ormhonan, vars grymhet har fått allt skapat att jämra sig och de heligas lemmar att bäva. Så lyder befallningen från alla namns Herre i denna härliga ställning. Den Kyska har jämrat sig högt över din ondska och ändå tror du dig tillhöra Guds apostels familj! Detta har din själ eggat dig till, o du som har dragit dig undan från Gud, Herren över allt som har varit och allt som skall komma att varda. Döm rättvist, o ormhona! För vilket brott har du stungit Guds apostels barn och plundrat dem på deras ägodelar? Förnekar du Honom som har skapat dig genom sin befallning ”’Varde!’ – och det blev till”? Du har behandlat barnen till Guds apostel som varken ‘Ád behandlade Húd eller Thámúd Ṣáliḥ eller judarna Guds ande, hela tillvarons Herre. Förnekar du din Herres tecken, inför vilka alla världens böcker bugade sig så snart de blev nedsända från Hans saks himmel? Begrunda, så att du må bli medveten om ditt handlande, o försumlige avfälling! Inom kort kommer bestraffningens vindar att gripa tag i dig, såsom de grep tag i andra före dig. Hejda dig, o du som ser dig som jämlike med Gud, Herren över det synliga och det osynliga. Detta är den dag som Gud har förebådat genom sin apostels tunga. Tänk efter så att du måtte uppfatta vad den Allbarmhärtige har sänt ned i Koranen och i inristat på denna skrifttavla. Detta är den dag då Han som är uppenbarelsens gryning har framträtt med tydliga och oräkneliga tecken. Detta är den dag då var och en som är försedd med förnuft har förnummit väldofterna hos den Allbarmhärtiges bris i skapelsens värld och varje insiktsfull människa har hastat till Herrens, konungarnas Konungs, barmhärtighets levande vatten. O du försumlige! Berättelsen om offret har blivit återberättad och han som skulle offras riktade sina steg mot offerplatsen och har ej återvänt på grund av vad din hand har förövat, o du förvände och hatiske man! Föreställde du dig att martyrskap kunde förnedra denna sak? Nej, vid Honom som Gud har gjort till sin uppenbarelses skattkammare, om du hör till dem som förstår. Ve dig, o du som har gjort dig till Guds jämlike, och ve dem som har tagit dig till sin ledare utan ett klart tecken eller en tydlig bok. Hur många förtryckare har ej framträtt före dig för att utsläcka Guds ljus, och hur många ogudaktiga har ej mördat och ägnat sig åt plundring och kommit människors hjärtan och själar att jämra sig genom sin grymhet! Rättvisans sol har fördunklats emedan tyranniet förkroppsligat har intagit hatets tron; likväl förstår folket ingenting. Apostelns barn har dräpts och deras ägodelar plundrats. Säg: Var det enligt din uppfattning deras ägodelar eller de själva som förnekade Gud? Döm rättvist, o du okunnige som utestängts från Gud som av en slöja. Du har klamrat dig fast vid förtryck och förkastat rättvisa, varvid alla skapade ting har brustit ut i veklagan; men fortfarande tillhör du de egensinniga. Du har tagit livet av åldringarna och plundrat de unga. Inbillar du dig att du skall kunna nyttja det som din orättfärdighet har ansamlat? Nej, vid Mig själv! Sålunda underrättar dig Han som är medveten om allt. Vid Gud! De ting du har i din ägo skall ej gagna dig, ej heller vad du anhopat genom din grymhet. Härom vittnar din Herre, den Allvetande. Du har rest dig för att släcka denna saks ljus; inom kort skall på Hans befallning din egen eld släckas. Han är sannerligen styrkans och maktens Herre. Världens skiftande villkor och nationernas makter kan ej hindra Honom. Han gör vad Han behagar och förordnar vad Han vill i kraft av sin överhöghet. Betänk kamelstoet. Ehuru blott ett djur, har den Allbarmhärtige upphöjt henne till en så hög ställning att jordens tungor omnämnde henne och prisade henne. Han överskyggar sannerligen allt som är i himlarna och på jorden. Ingen Gud finnes utom Han, den Allsmäktige, den Store. Sålunda har Vi smyckat Vår skrifts himmel med Våra ords solar. Välsignad är den människa som har ernått dem och blivit upplyst av deras ljus, och ve den som har vänt sig bort och förnekat Honom och avvikit från Honom. Prisad vare Gud, världarnas Herre!
Ehuru härlighetens rike saknar världens fåfängliga ting, har Vi i tillitens och avskiljelsens skattkammare till Våra arvingar efterlämnat ett fulländat och ovärderligt arv. Jordiska skatter har Vi icke efterlämnat, ej heller de bekymmer de medför. Vid Gud! I jordiska rikedomar ligger fruktan förborgad och faror dolda. Begrunda och erinra er vad den Allbarmhärtige har uppenbarat i Koranen: ”Ve envar baktalare och smädare och den som samlar rikedomar och räknar dem.” Flyktiga är världens rikedomar; allt som förgås och förändras är icke och har aldrig, mer än i viss mån, förtjänat uppmärksamhet.
Denne förorättades syfte med att utstå lidanden och vedermödor, med att uppenbara de heliga verserna och framlägga bevis har icke varit annat än att släcka hatets och fiendskapens låga, på det att människohjärtats horisont må bli upplyst av endräktens ljus och uppnå sann frid och ro. Från den gudomliga skriftens gryningsplats strålar detta yttrandes sol och det höves alla att fästa blicken därpå: O världens folk, Vi uppmanar er att följa det som höjer er ställning. Hys gudsfruktan och håll orubbligt fast vid det som är rätt. Sannerligen säger Jag, tungan är till för att omnämna det som är gott, besudla den ej med opassande tal. Gud har förlåtit det som har varit. Hädanefter bör alla yttra vad som är tillbörligt och passande och avstå från förtal, smädelser och vadhelst som vållar människor sorg. Hög är människans ställning! För en kort tid sedan strömmade detta upphöjda ord fram ur Vår ärorika pennas skattkammare: Stor och välsignad är denna Dag – den Dag då allt som legat fördolt i människan har blivit och kommer att bli uppenbarat. Upphöjd är människans ställning om hon håller fast vid rättfärdighet och sanning och förblir ståndaktig och orubblig i saken. I den Allbarmhärtiges ögon framstår en sann människa såsom ett himlafäste; dess sol och måne är hennes syn och hörsel, hennes lysande och strålande karaktär dess stjärnor. Hon innehar den mest upphöjda ställning och hennes inflytande fostrar tillvarons värld.
Varje mottaglig själ som på denna dag har inandats doften av Hans mantel och med ett rent hjärta har vänt sitt ansikte mot den allhärliga horisonten räknas till Bahás folk i den karmosinröda boken. Fatta i Mitt namn Min huldhets bägare, drick dig sedan otörstig till Min härliga och underbara åminnelse.
O ni som dväljes på jorden! Guds religion är till för kärlek och enhet; låt den ej bli orsak till fiendskap eller söndring. Enligt insiktsfulla människor och de som skådar den mest fulländade visionen har Härlighetens penna redan uppenbarat allt som effektivt är till skydd och främjande av människobarnens lycka och välfärd. Men de dåraktiga på jorden, närda av onda lidelser och begär, har förblivit omedvetna om den fulländade visdomen hos Honom som i sanning är den Allvise, och deras ord och gärningar dikteras alltjämt av tomma fantasier och fåfänga inbillningar.
O Guds älskade och förtrogna! Konungar är ett tecken på Guds makt och gryningar för Hans överhöghet och rikedom. Bed för dem. Han har förlänat dem styret över jorden och Han har utvalt människornas hjärtan som sin egen egendom.
Motsättningar och strid är ovillkorligen förbjudna i Hans bok. Detta är ett Guds påbud i denna största uppenbarelse. Det är gudomligt skyddat från upphävande och är av Honom förlänat Hans bekräftelses ljus. Sannerligen, Han är den Allvetande, den Allvise.
Det åligger alla att bistå de myndighetens gryningar och maktens källor som har prytts med rättrådighetens och rättvisans smycke. Välsignade är de styrande och lärde bland Bahás folk. De är Mina betrodda bland mina tjänare och uppenbarelserna av Mina bud bland Mitt folk. Över dem vile Min härlighet, Mina välsignelser och Min nåd som genomsyrar tillvarons värld. I detta hänseende är de ord som har uppenbarats i Kitáb-i-Aqdas sådana att den gudomliga nådens ljus skiner strålande och lysande från deras de horisont.
O Mina grenar! En mäktig kraft, en fulländad styrka ligger dold i tillvarons värld. Fäst er blick därpå och på dess enande inflytande och ej på de olikheter som framträder ur den.
Den gudomlige Testatorns vilja är följande: Det åligger Aghṣán, Afnán och Mina anförvanter att alla och envar vända sina ansikten mot den Mäktigaste grenen. Beakta vad Vi har uppenbarat i Vår heligaste bok: ”När Min närvaros ocean ebbat ut och Min uppenbarelses bok är avslutad, vänd då era ansikten mot Honom som Gud har avsett, som är sprungen ur denna Uråldriga rot!” Föremålet för denna heliga vers är ingen annan än den Mäktigaste grenen (‘Abdu’l-Bahá). Sålunda har Vi nådefullt uppenbarat Vår mäktiga vilja för er och Jag är i sanning den Nådefulle, den Allgivande. Sannerligen, Gud har förordnat ställningen för den Större grenen (Muḥammad ‘Alí) att stå under den Största grenen (‘Abdu’l-Bahá). Han är i sanning Förordnaren, den Allvise. Vi har valt ”den Större” efter ”den Största”, såsom påbjudet av Honom som är den Allvetande, den Allunderrättade.
Det åligger alla att visa kärlek gentemot Aghṣán, men Gud har icke beviljat dem någon rätt till andras egendom.
O Mina Aghṣán, Mina Afnán och Mina anförvanter! Vi manar er att frukta Gud, att handla på ett lovvärt sätt och göra det som är tillbörligt och passande och tjänar till att upphöja er ställning. Sannerligen säger Jag, gudsfruktan är den främste anföraren för att göra Guds sak segerrik, och den härskara som bäst anstår denne anförare har alltid varit och förblir en rättrådig karaktär och rena och goda gärningar.
Säg: O tjänare! Låt icke de medel som är till för att skapa ordning bli en orsak till oreda, och verktyget för att skapa endräkt en grund till oenighet. Vår förhoppning är att Bahás folk skall vägledas av de välsignade orden: ”Säg: Allt är av Gud.” Detta upphöjda yttrande är såsom vatten för att släcka hatets och fiendskapens eld, vilken glöder i människors hjärtan och bröst. Genom detta enskilda yttrande kommer tvistande nationer och folk att uppnå den sanna enhetens ljus. Sannerligen, Han förkunnar sanningen och utstakar vägen. Han är den Allsmäktige, den Upphöjde, den Nådefulle.
Det åligger alla att visa hövlighet mot och hysa aktning för Aghṣán, så att Guds sak därmed må förhärligas och Hans ord upphöjas. Detta påbud har tid efter annan nämnts och nedtecknats i den heliga skriften. Väl går det för den som har möjlighet att uppnå vad Förordnaren, Dagarnas uråldrige har föreskrivit för henne. Ni är därutöver uppmanade att respektera medlemmarna i det heliga hushållet, Afnán och anförvanterna. Vidare uppmanar Vi er att tjäna alla nationer och att sträva efter att förbättra världen.
Det som främjar pånyttfödelsen av världen och frälsningen av jordens nationer och folk har nedsänts från Hans, världens Åstundades, yttrandes himmel. Hörsamma råden från Härlighetens penna. Detta är bättre för er än allt som finnes på jorden. Om detta bär Min ärorika och underbara bok vittnesbörd.
Prisad vare Han som har hedrat landet Bá med närvaron av Honom som alla namn kretsar kring. Alla jordens atomer har för allt skapat tillkännagivit att Skönhetens sol, Guds stora, mäktigaste gren – Hans uråldriga och oföränderliga mysterium – har trätt ut genom fängelsestadens portar och lyst fram ovan dess horisont på väg till ett annat land. Sorg har därigenom insvept denna fängelsestad alltmedan ett annat land jublar. Upphöjd, oändligt upphöjd är vår Herre, himlarnas utformare och alla tings skapare, Han genom vars överhöghet fängelsets dörrar öppnades, varvid det som fordom utlovats i skrifterna har uppfyllts. Han har sannerligen makt över vad Han vill och i Hans grepp vilar herraväldet över hela skapelsen. Han är den Allstarke, den Allvetande, den Allvise.
Välsignad och återigen välsignad är den mark som Hans fötter har beträtt, det öga som funnit glädje i Hans anletes skönhet, det öra som hedrats av att få lystra till Hans kallelse, det hjärta som har smakat Hans kärleks sötma, det bröst som har hävts vid åminnelsen av Honom, den penna som har uttryckt sitt lov till Honom, den skriftrulle som har burit vittnesbörd om Hans skrifter. Vi bönfaller Gud – välsignad och upphöjd vare Han – att Han måtte ära oss genom att snart låta Oss få möta Honom. Han är i sanning den Allhörande, den Allstarke, Den som är redo att svara.
Gud vittnar om att det icke finnes någon annan Gud än Han, och att Han som har kommit från den gudomliga uppenbarelsens himmel är den Dolda hemligheten, det Ogenomträngliga mysteriet, vars ankomst har förutsagts i Guds bok och förkunnats av Hans profeter och sändebud. Genom Honom har mysterierna retts ut, slöjorna rivits sönder och tecknen och bevisen blottlagts. Se! Han har nu blivit uppenbarad. Han lägger fram i ljuset vadhelst Han vill och beträder de höga platserna på jorden, utrustad med överjordiskt majestät och makt.
Välsignad är den Starke som kommer att slå sönder de fåfänga inbillningarnas gudar i kraft av sin Herres namn, Han som råder över alla människor.
O Min Afnán! Vi nämner med glädje ditt namn såsom ett tecken på Vår nåd, så att Min åminnelses ljuva dofter måtte draga dig till Mitt rike och leda dig till Mitt majestäts tabernakel, som har rests genom kraften i detta Namn – ett Namn som har fått varje grundval att skälva.
Säg: O jordens folk! Vid Guds rättfärdighet! Allt som lovats er i böckerna från er Herre, Härskaren över återkomstens dag, har nu framträtt och blivit uppenbarat. Tag er i akt för att låta världens skiftande händelser hålla er tillbaka från Honom som är den högsta sanningen. Inom kort kommer allt synligt att förgås och endast det som har uppenbarats av Gud, härskarnas Herre skall bestå.
Säg: Detta är de aktningsvärda gärningarnas dag, visste ni det blott. Detta är dagen för förhärligandet av Gud och förklaringen av Hans ord, kunde ni blott inse det. Övergiv de ting som människor vanligen ägnar sig åt och håll fast vid det som Gud, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande, har befallt er. Den dag närmar sig snabbt då jordens alla skatter ej skall vara till någon nytta för er. Detta betygas av namnens Herre, Han som förkunnar: Sannerligen, det finnes ingen Gud utom Han, den Högsta sanningen, Den som känner osynliga ting.
Dig skall det gå väl, o Min Afnán, eftersom du fått äran att mottaga Mina heliga verser, har inandats de ljuva dofterna från Min uppenbarelse och besvarat Min kallelse vid en tid då Mina tjänare och Mina skapelser fördömde Mig då de förkastade moderboken och klamrade sig fast vid maningarna från talesmän för tomma fantasier och fåfänga inbillningar. Sålunda har storhetens tunga talat i yttrandets rike på befallning av Gud, skapelsens Herre.
Var ihärdig och samvetsgrann i tjänandet av tron och bevara genom kraften i din Herres namn, Besittaren av allt synligt och osynligt, den ställning som tilldelats dig. Jag svär vid Guds rättfärdighet! Skulle någon få kännedom om vad som är dolt för människornas ögon, skulle denne så hänföras att han skulle sväva upp till Gud, Herren över allt som varit och skall vara till.
Må Hans härlighet vila över dig och över dem som har nalkats Honom och uppfattat innebörden av det som Guds, den Allsmäktiges, den Alltälskandes upphöjda penna har nedtecknat i denna skrift.
Allt pris vare Dig, o min Gud, då Du har smyckat världen med gryningens strålglans efter den natt då Han föddes, som förebådade uppenbararen av Din himmelska överhöghet, gryningen för Ditt gudomliga väsen och uppenbarelsen av Ditt högsta herravälde. Jag bönfaller Dig, o himlarnas skapare och namnens utformare, att nådefullt hjälpa dem som har sökt skydd i skuggan av Din överflödande nåd och höjt sina röster bland världens folk för att förhärliga Ditt namn.
O min Gud! Du ser mänsklighetens Herre inspärrad i det Största fängelset, högt åkallande Ditt namn med blicken på Ditt anlete, förkunnande det som har hänfört invånarna i uppenbarelsens och skapelsens riken. O min Gud! Jag ser Mitt eget Jag fånget i Dina tjänares händer, men Din överhöghets ljus och Din oövervinneliga makts uppenbarelser strålar klart från Hans anlete, så att alla blir i stånd att med visshet förstå att Du är Gud och att det ej finnes någon Gud utom Du. Ej heller kan de mäktigas makt hindra Dig eller de styrandes överlägsenhet besegra Dig. Du gör vadhelst du vill genom Din överhöghet som omsluter alla skapade ting och förordnar vad Dig behagar genom kraften i Din befallning, vilken genomströmmar hela skapelsen.
Jag ber Dig vid Din uppenbarelses härlighet och vid kraften i Din makt, Ditt herravälde och Din upphöjdhet, att göra segerrika dem som har stått upp för att tjäna Dig, bistått Din sak och ödmjukat sig inför strålglansen hos Ditt anletes ljus. Låt dem då, o min Gud, övervinna Dina fiender och gör dem ståndaktiga i Din tjänst, så att bevisen för Ditt herravälde genom dem kan upprättas i alla Dina riken och tecknen på Din okuvliga makt kan framträda i Dina länder. Sannerligen, Du är mäktig att göra vad Du vill. Ingen Gud finnes utom Du, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande.
Denna lysande skrift har uppenbarats på årsdagen av Bábs födelse, så att du må läsa den i en anda av ödmjukhet och tillbedjan och tacka din Herre, den Allvetande, den Allunderrättade. Sträva till det yttersta att tjäna Gud, att de ting kan framträda som skall föreviga minnet av dig i Hans underbara och upphöjda himmel.
Säg: Förhärligad vare Du, o min Gud! Jag bönfaller Dig vid Dina teckens gryningsplats och vid Uppenbararen av Dina tydliga bevis, att bevilja att jag under alla förhållanden kan behålla taget om Din kärleksfulla försyns band och säkert hålla fast vid Din givmildhets fåll. Räkna mig då till dem som världens skiftande händelser ej har hindrat att tjäna Dig och visa Dig trohet, och som ej hindrats av folkets anstormning från att upphöja Ditt namn och lovprisa Dig. Hjälp mig i Din nåd, o min Herre, att göra vadhelst Du älskar och önskar. Gör mig då i stånd att genomföra det som skall upphöja Ditt namn och tända Din kärleks eld.
Du är i sanning den Förlåtande, den Givmilde.
O Ḥusayn! Gud give att du alltid skall förbli glad och strålande och lysa med ljuset från Sanningens sol och upplåta din tunga för att prisa Guds namn, vilket är den mest lovvärda av alla gärningar.
Betrakta de många själar som föreföll ytterst ivriga och törstande, men när oceanen av levande vatten svallade i tillvarons värld förblev de berövade detta, eftersom de ej förmådde överge sina tomma inbillningar och att till fullo förnimma Honom som är målet för all kunskap. Detta misslyckande är vedergällningen för deras händers verk.
Hembär tack till världens älskade för att Han i sin nåd har hjälpt dig och stärkt dig i denna härliga tro. Bönfall Honom att även skänka sina älskade trofasthet, ty illgärningsmännens hetsande skrifter har blivit vitt spridda och larmet från ondskans förebådare ljuder högt. Sälla är de som har satt åsido allt utom Gud och hållit fast vid det som styrkans och kraftens Herre har befallt dem.
Hans härlighet vile över dig och över dem som har gjorts i stånd att erkänna och omfatta denna stora sak.
Detta är en skrift som hela tillvarons Herre har sänt ned från sin ärorika ställning för att hedra honom som har trott på Gud, den Allsmäktige, den Alltälskande.
Välsignad är den vandrare som har erkänt den Åstundade och den sökare som har lyssnat till kallelsen från Honom som är hela mänsklighetens mål, och den lärde som har trott på Gud, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande.
Hur stort är icke antalet lärde som har avvikit från Guds väg, och hur många är icke de människor som saknar lärdom, men som uppfattat sanningen och skyndat till Honom och sagt: ”Lovad vare Du, o Herre över allt skapat, synligt och osynligt.”
Vid Guds rättfärdighet! Världens horisont strålar av ljuset från den Största ljuskällan, ändå uppfattas det ej av mänskligheten i gemen. Sannerligen, Han som är den högsta sanningen visar sig inför alla människors ögon. Härom vittnar Han som förkunnar i världens innersta hjärta, ”I sanning, det finns ingen Gud utom Jag, allsmäktig över allt skapat, både i det förflutna och i framtiden.”
Stor är välsignelsen för den troende som har vänt sig till Honom och fått tillträde till Hans närvaro, men ve alla tvivlare som vänt sig bort från Gud och följt de egensinniga och förtappade.
O Min vän! I denna största uppenbarelse anvisade Vi i Bayán alla att se med egna ögon och höra med egna öron. Men när världens horisont blev upplyst med det strålande ljuset från uppenbarelsen, glömde många det gudomliga påbudet och förlorade den himmelska förmaningen ur sikte och upptogs av fåfänga inbillningar som de själva hade utformat. Rättvisans och rättsinnets sol är förvisso gömd bakom moln av tomma fantasier som de dåraktiga föreställt sig. Därför är det icke underligt att rörelserna bland mörkrets fåglar väcker uppmärksamhet. Bjud i kraft av den mest älskades namn de mottagliga själarna till Guds heliga hov, så att de måhända ej förblir berövade det levande vattnets himmelska källsprång. Han är i sanning den Nåderike, den Förlåtande.
Guds godhets blick – upphöjd och förhärligad är Han – har för evigt riktats mot Hans älskade vänner. Sannerligen, Han är Den som vet och minns allt.
O Javád! Sådan är denna dags storhet att timman själv har gripits av oro, och alla himmelska skrifter bär vittnesbörd om dess överväldigande majestät. Denna dag vittnar boken högtidligen om Hans härlighet och vågen bevekas att höja sin röst. Detta är den dag då Ṣiráṭ kallar högt: ”Jag är den raka stigen” och berget Sinai utropar: ”Sannerligen, uppenbarelsens Herre har kommit.”
Omtöcknade av ruset av fördärvliga böjelser befinner sig jordens folk i ett tillstånd av dvala. De är därför utestängda från Guds underbara tecken, hindrade från att nå det slutliga målet och berövade de frikostiga utgjutelserna av gudomlig nåd.
Det tillkommer Guds folk att vara fördragsamma. De bör dela med sig av Guds ord enligt lyssnarens särskilda mått av förståelse och förmåga, så att måhända människobarnen kan väckas ur sin försumlighet och vända sina ansikten mot denna horisont som är omätligt upphöjd över alla horisonter.
O Javád! Guds mångfaldiga gåvor har alltid förunnats dig och skall fortsätta att förunnas dig. Lovad vare Gud! Du har varit skyddad från den största plågan och har lyckats närma dig den största gåvan i en tid då alla människor hindrades från att erkänna den Evige konungen på grund av skymmande slöjor av yttre ståt, nämligen dagens präster. Vårda lika omsorgsfullt som ditt eget liv det vittnesbörd som uttalats av den allhärliga Pennan, och sträva av hela din förmåga efter att bevara det i kraft av Hans namn som är hela skapelsens älskade, så att denna största ära måtte vara skyddad mot rövarnas ögon och händer. Sannerligen, din Herre är Förklararen, den Allvetande.
Framför hälsningar från Denne förorättade till alla de älskade vännerna i trakten och påminn dem om Våra underbara och hänförande minnen, så att de måhända kan avstå från det som de vanligen ägnar sig åt och vända sina hjärtan mot det som hör Gud till och förbli renade från opassande handlingar och sysselsättningar.
Må den Allsmäktiges, den Allvises härlighet vila över dig och över dem som är med dig.
Vi skall nu omnämna honom som har lockats av Vår kallelse då den höjdes från det högsta krönet av överjordisk härlighet, och som vänt sitt ansikte mot Gud, skapelsens Herre. Han räknas till dem som har hört och svarat på sin Herres kallelse vid en tidpunkt då världens folk är insvepta i täta slöjor. Han betygar det som Gud har betygat och erkänner sin tro på vad Storhetens tunga har yppat. Härom vittnar namnens Herre i denna underbara skrift.
O Min upphöjda penna! Framför å Mina vägnar glädjebudskapet till honom rörande de ting som Gud, den Starke, den Allsmäktige har bestämt för honom. Han har förvisso mestadels varit omgiven av mångfaldiga sorger, och hans barmhärtige Herre är i sanning Den som ser och vet allt. Jubla i största glädje eftersom Denne förorättade har vänt sitt anlete mot dig, tidigare har nämnt ditt namn och nämner det i detta ögonblick.
Hälsa Mina älskade vänner från Mig och framför till dem budskapet om nådegåvorna från deras Herre, Förlänaren, den Allgivande. Från denna upphöjda ställning sänder Vi våra hälsningar till de troende, som har gripit tag i det säkra fästet och druckit ståndaktighetens utvalda vin från sin Herres ynnestrika hand, den Allsmäktige, den Allprisade.
På denna dag utropar hörselsinnet: ”Detta är min dag, då jag får lyssna till den underbara röst som kommer från min Herres, den Klarsyntes, den Hörandes fängelsegård.” Och synsinnet ropar högt: ”Sannerligen, detta är min dag, ty jag skådar härlighetens gryning som lyser strålande på befallning av Honom som är Förordnaren, den Allstarke.” Välsignat är det öra som har hört kallelsen: ”Titta, och du skall skåda Mig” och lyckligt är det öga som har betraktat det mest underbara tecknet, vilket gryr från denna lysande horisont.
Säg: O härskare, lärde och vise! Den utlovade dagen är kommen och härskarornas Herre har framträtt. Fröjda er med stor glädje över denna högsta lycka. Bistå Honom då genom visdomens och talets kraft. Sålunda uppmanar er Han som städse har kungjort: ”Sannerligen, det finnes ingen Gud utom Jag, den Allvetande, den Allvise.”
Må Hans härlighet vila över dig och över dem som är tillsammans med dig, och dem som håller av dig och lyssnar till de ord du uttalar i förhärligande av denna mäktiga, denna himmelska uppenbarelse.
O du som bär Mitt namn, Júd (Frikostighet)! Över dig vile Min härlighet. Lyssna till vad du tidigare hörde då vittnesbördets strålande sol lyste över Iraks horisont, då Bagdad tjänade som säte för din Herres, den Upphöjdes, den Mäktiges tron.
Jag betygar att du har lyssnat till Guds melodi och hans ljuva tonfall, har vänt ditt öra till kuttrandet från den gudomliga uppenbarelsens duva och hört trohetens näktergal drilla sina melodier på härlighetens gren: Sannerligen, det finnes ingen Gud utom Jag, den Oförliknelige, den Allunderrättade.
O du som bär Mitt namn! Guds huldhets blick har varit och fortsätter att vara riktad mot dig. Medan du befann dig i Hans närvaro hörde du den ende sanne Gudens stämma – upphöjd vare Hans härlighet – och du skådade den obeslöjade strålglansen från den gudomliga kunskapens ljus. Begrunda det en stund! Hur upphöjda är icke uttalandena av Honom som är den Högsta sanningen och hur eländiga är icke folkets gagnlösa invändningar! Mängden av fåfänga fantasier har täppt till människornas öron och hindrat dem från att höra Guds röst, och slöjorna av mänsklig lärdom och vanföreställningar har hindrat deras ögon från att se strålglansen från Hans anletes ljus. Med maktens och kraftens arm har Vi räddat ett antal själar från det hotande utslocknandets avgrund och låtit dem uppnå härlighetens gryning. Dessutom har Vi blottlagt de gudomliga mysterierna och i de klaraste ordalag förutsagt framtida händelser, så att varken de trolösas tvivel eller de egensinnigas förnekelse eller de försumligas viskningar förmår hålla tillbaka sanningssökarna från den ende sanne Gudens ljus. Icke desto mindre verkar vissa människor ha gripits av besatthet och andra har rivits upp likt ihåliga trädstubbar. De övergiver Gud, den mest Upphöjde – Han, inför vars uppenbarande av en enda vers alla skrifter från det förflutna och från senare tid bleknar i ödmjukhet och obetydlighet – och vänder sina hjärtan mot lögnaktiga berättelser och följer tomma ord.
Du har i sanning druckit ur Mitt yttrandes ocean och bevittnat det strålande ljuset från Min vishets sol. Du har också hört talet bland de otrogna som varken är förtrogna med trons grundvalar eller har smakat detta utvalda vin, vars försegling har brutits i kraft av i Mitt namn, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande. Bönfall Gud om att de troende som har förlänats sann förståelse nåderikt kan förmås utföra det som är Honom till behag.
Hur underligt är det icke att Vi, trots denna högt ljudande kallelse och trots framträdandet av denna underbaraste uppenbarelse, kan se att människor till stor del har fäst sina hjärtan vid världens fåfängligheter och är djupt förfärade och oroliga på grund av tvivel och illasinnade antydningar. Säg: Detta är Guds dag. Frukta Gud och sälla er icke till dem som ej trott på Honom. Lämna de värdelösa historierna bakom er och betrakta Min uppenbarelse genom Mina ögon. Så lyder uppmaningen till er i de himmelska böckerna och skrifterna, i skriftrullarna och epistlarna.
Stå upp för att tjäna din Herres tro, giv sedan folket det glada budskapet om detta strålande ljus, vars uppenbarande har kungjorts av Gud genom Hans profeter och budbärare. Förmana också alla att visa aktsamhet såsom det föreskrivits av Honom, och giv dem i Guds namn råd och säg: Det tillkommer alla på denna Guds dag att viga sig åt undervisning av tron med yttersta klokhet och ståndaktighet. Skulle någon finna ren mylla, låt då denne utså frön av Guds ord däri, i annat fall vore det bättre att iakttaga tystnad.
Nyligen uppenbarades dessa mest upphöjda ord av den Allhärliga pennan i den karmosinröda boken: ”Den gudomliga visdomens himmel är upplyst av två ljus: rådplägning och medkänsla.” Om Gud vill kan alla få möjlighet att följa dessa viktiga och välsignade ord.
Vissa människor förefaller vara helt berövade förståelse. Genom att hålla fast vid tomma fantasiers band har de avskärmat sig från det säkra fästet. Jag svär vid Mitt liv! Skulle de en stund rättvist begrunda vad den Allbarmhärtige har sänt ned, skulle de alla och envar spontant yttra dessa ord: ”Sannerligen, Du är sanningen, den uppenbara sanningen.”
Det tillkommer dig att under alla omständigheter vända din blick mot den ende sanne Guden och söka att flitigt tjäna Hans sak. Erinra dig när du var i Mitt sällskap inom härlighetens tabernakel och fick höra av Mig vad Han som samtalade med Gud (Moses) hörde på den gudomliga kunskapens Sinai. Vi hjälpte dig nådefullt, gjorde dig i stånd att erkänna sanningen och varnade dig, på det att du måtte frambära tack till din givmilde Herre. Du bör skydda denna upphöjda ställning i kraft av Mitt namn, den Allsmäktige, den Trofaste.
Framför hälsningar å Mina vägnar till Mina älskade och sörj för att de lyssnar till Min ljuva stämma. Sålunda uppmanar dig Han som har uppmanat dig i det förgångna. Jag är i sanning Förordnaren, den Allunderrättade. Härligheten vile över dig och över dem som lyssnar till dina uttalanden om denna betydelsefulla sak och som älskar dig för Guds skull, världarnas Herre.
O Ḥaydar! Denne förorättade har hört din röst höjas för att tjäna Guds tro, och är väl medveten om den glädje som Hans kärlek väckt i ditt hjärta och om dina ångestfyllda kval över det som har drabbat Hans älskade. Jag svär vid nådens Herre! Hela världen är överväldigad av sorg och mänskligheten är förvirrad på grund av tvivel och meningsskiljaktigheter. Det folk som tillhör Gud, namnens Herre, är så allvarligt ansatt av fiender att det högsta paradiset har bedrövats, och invånarna i den högsta himmelen och de som dag och natt kretsar runt tronen har jämrat sig högt.
O ‘Alí! Elände och sorg saknar makt att hålla tillbaka din Herre, den Allbarmhärtige. Sannerligen, Han har rest sig för att kämpa för Guds sak, så att varken världens överväldigande makt eller nationernas tyranni någonsin kan oroa Honom. Han kallar högt mellan jord och himmel och säger: Den utlovade dagen är kommen. Skapelsens Herre förkunnar: Sannerligen, det finnes ingen Gud utom Jag, den Allsmäktige, den Allvälgörande.
O ‘Alí! De omogna vill släcka Guds ljus med sina munnar och genom sina handlingar släcka lågan i den brinnande busken. Säg, djupt eländig är er belägenhet, o villfarelsens gestalter. Frukta Gud och förkasta ej den himmelska nåd som har spridit sin strålglans över alla länder. Säg, Han som är företrädaren för det förborgade namnet har framträtt, visste ni det blott. Han vars ankomst har blivit förutsagd i de himmelska skrifterna är kommen, kunde ni blott förstå det. Världens horisont är upplyst av strålglansen från denna största uppenbarelse. Skynda fram med strålande hjärtan och låt er icke räknas till dem som är berövade förståelse. Den utsatta timman är slagen och mänskligheten har fallit i vanmakt. Härom vittnar Guds aktade tjänare.
O Ḥaydar ‘Alí! Jag svär vid Guds rättfärdighet! Bayáns basunstöt har ljudit såsom Herren, den Barmhärtige, har påbjudit, och alla som är i himlarna och på jorden har fallit i vanmakt utom de människor som har frigjort sig från världen och håller fast vid bandet till Gud, mänsklighetens Herre. Detta är den dag på vilken jorden lyser med det strålande ljuset från din Herre, men människorna befinner sig i villfarelse och har utestängts som av en slöja. Vi önskar återskapa världen, men man har beslutat att göra slut på Mitt liv. Detta har deras hjärtan manat dem till på denna dag – en dag som har lysts upp av det strålande ljuset från deras Herres anlete, den Allsmäktige, den Allstarke, den Obundne. Moderboken har höjt sin stämma men folket är berövat hörsel. Den bevarade skriften har i sanning uppenbarats, men människor i gemen läser den ej. De har vägrat taga emot Guds nåderika ynnestbevis efter att det har sänts ned till dem. De har vänt sig bort från Gud, Kännaren av osynliga ting. De håller fast vid de tomma fantasiernas fåll och vänder ryggen åt den Allsmäktiges dolda namn.
Säg, o präster! Döm rättvist i denna sak, besvär Jag er vid Gud! Lägg då fram de bevis och vittnesbörd ni har, om ni skall räknas till dem som tillhör denna härliga boning. Vänd era hjärtan mot den gudomliga uppenbarelsens gryning, så att Vi inför era ögon kan påvisa giltigheten i alla de verser, bevis, vittnesbörd, bekräftelser och tecken som ni och andra folk på jorden har i er ägo. Frukta Gud och sälla er icke till dem som i sanning förtjänar att bli straffade av Gud, skapelsens Herre.
Detta är den dag då Kunskapens ocean har höjt sin röst och frambragt sina pärlor, om ni blott visste det! Bayáns himmel har i sanning blivit upprest på befallning av Gud, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande. Jag svär vid Gud! Kunskapens väsen kallar högt och säger: Hör! Han som är målet för all kunskap har kommit och genom Hans ankomst har de heliga böckerna från Gud, den Nåderike, den Kärleksfulle, förskönats. Varje uppenbarelse av nåd, varje vittnesbörd om rika gåvor kommer från Honom och återvänder till Honom.
Frukta Gud, o ni som farit vill, och vålla icke svårigheter för dem som ej har önskat något förutom vad Gud har önskat. Om ni i stället beaktar Min kallelse, följ då ej era själviska begär. Den dag närmar sig då allt som nu kan skönjas kommer att ha förbleknat och då ni gråter över att ha brustit i er plikt mot Gud. Härom vittnar denna tydliga skrift.
Fröjdas i yttersta glädje över att Vi har ihågkommit dig såväl nu som tidigare. De ljuva dofterna av denna åminnelse kommer i sanning att bestå, och skall ej komma att förändras i den evighet som är Guds, mänsklighetens Herres, namn. Vi har nådefullt godtagit dina böner och din lovprisning, din undervisning och de tjänster du har utfört för att främja denna mäktiga kungörelse. Vi har också lyssnat till det som din tunga har uttalat vid möten och sammankomster. Sannerligen, din Herre hör och ser allt. Vi har iklätt dig Mitt välbehags klädnad i Mitt himmelska rike, och från det gudomliga Lotusträdet som är uppvuxet på gränsen till trygghetens och fredens dal, belägen på den lysande platsen bortom den ärorika staden, kallar Vi dig med hög röst och säger: Sannerligen, det finnes ingen Gud utom Jag, den Allvetande, den Allvise. Vi har kallat dig till liv för att tjäna Mig, för att ära Mitt ord och förkunna Min lära. Inrikta dina krafter på det som du skapats för enligt den högste Förordnarens vilja, Han som är dagarnas uråldrige.
I denna stund erinrar Vi Oss Våra älskade och skänker glädjebudskapet om Guds osvikliga nåd och om de ting de undfått i Min tydliga bok. Ni har utstått fiendernas klander för Min kärleks skull och på Min väg orubbligt uthärdat de smärtsamma grymheter som de ogudaktiga har tillfogat er. Härom vittnar Jag själv, och Jag är den Allvetande. Hur omfattande är icke antalet platser som har förädlats av ert blod för Guds skull. Hur talrika är icke de städer där rösterna av er veklagan och kvalfyllda gråt har höjts. Hur många är icke de fängelser som ni har kastats i av tyranniets skaror. Ni skall förvisso veta att Han skall skänka er seger, skall upphöja er bland världens folk och påvisa er höga rang inför alla nationers blickar. Sannerligen, Han kommer ej att låta belöningen till Hans gynnade gå förlorad.
Tag er i akt så att icke de gärningar som utförts av företrädarna för gagnlösa fantasier bedrövar er, eller att de handlingar som begåtts av egensinniga förtryckare får er att sörja. Fatta tag i ståndaktighetens kalk i kraft av Hans namn, drick sedan därur med stöd av Guds överhöghet, den Starke, den Allsmäktige. Sålunda har Min milda medkänslas och godhets sol lyst fram över denna skrifts horisont, på det att ni må hembära tack till er Herre, den Allsmäktige, den Allgivande.
Den härlighet som strålande har stigit fram på Mina yttrandens himmel vile över dig och över dem, som har vänt sig till dig och lyssnat till de ord som din mun har uttalat gällande denna härliga, denna vördnadsvärda uppenbarelse.
Vid Guds rättfärdighet! Moderboken har uppenbarats och kallar mänskligheten till Gud, världarnas Herre, medan haven förkunnar: Den Största oceanen har framträtt och från dess vågor kan det dånande ropet höras: ”Sannerligen, det finnes ingen Gud utom Jag, den Oförliknelige, den Allvetande.” Och träden höjer sitt rop: O världens folk! Det gudomliga Lotusträdets stämma kan tydligt höras och det genomträngande ropet från Härlighetens penna ljuder högt: Lyssna och var icke likgiltiga. Solen kallar: O församling av präster! Religionernas himmel har rämnat och månen har kluvits itu och jordens folk har förts samman i en ny återuppståndelse. Frukta Gud och följ icke era begärs ingivelser, följ i stället Honom som Gud, den Allvetande, den Allvise har bebådat i sina skrifter.
Händelsen på Sinai har åter ägt rum i denna uppenbarelse, och Han som förde ett samtal på berget ropar med hög röst: Sannerligen, den Efterlängtade är kommen och har intagit visshetens tron, kunde ni blott inse det. Han har uppmanat alla människor att beakta det som leder till upphöjelsen av Guds sak och kommer att vägleda mänskligheten till Hans raka stig.
Hur många är ej de förtrampade som hänförts av Guds kallelse! Hur många är ej de härskare som rest sig för att begå våldshandlingar som fått invånarna i det högsta paradiset att sörja och inbyggarna i denna härliga boning att jämra sig av sorg! Hur oerhört många fattiga har icke druckit den gudomliga uppenbarelsens utvalda vin, och hur många är ej de rika som har vänt sig bort, förkastat sanningen och uttryckt tvivel på Gud, Herren på denna välsignade och underbara dag!
Säg: Frukta Gud, och bedöm sedan rättrådigt denna stora kungörelse som så snart den lyste fram, fick varje betydelsefull kungörelse att buga sig i tillbedjan. Säg: O ni dåraktiga! Om ni avvisar Honom, med vilka bevis kan ni då betyga er trohet mot Guds tidigare budbärare eller rättfärdiga er tro på vad Han har sänt ned från sitt mäktiga och upphöjda rike? Vilken nytta medför era ägodelar? Vilket skydd kan era skatter giva er? Ej det ringaste, betygar Jag vid Guds ande som genomströmmar allt som är i himlarna och på jorden. Kasta bort vad ni sammanställt med de tomma fantasiernas och de fåfänga inbillningarnas händer och tag ett fast grepp om Guds bok som har sänts ned genom Hans alltbetvingande och okränkbara myndighet.
Ditt brev har förmedlats till Denne förorättade och till din ära har Vi uppenbarat denna skrift, från vilken doften av de nåderika ynnestbevisen från din Herre, den Barmhärtige, den Frikostige sprides. Vi bönfaller Gud att göra dig lik ett baner, rest i Hans åminnelses stad och att upphöja din ställning i denna tro – en tro, i vars skugga Guds uppriktiga skall få se jordens nationer och folk söka skydd. Sannerligen, din Herre är den Vetande och skänker er upplysning. Vi bönfaller Honom också att nära dig med det förnämsta som har bevarats i Hans bok. Han är i sanning Den som hör och besvarar er åkallan.
Bistå ihärdigt Hans sak genom den stärkande kraften från visdomens och talets härskaror. Så har det förordnats av Gud, den Nåderike, den Allprisade. Välsignad är den troende som på denna dag har omfattat sanningen och den människa med fast beslutsamhet som tyranniets härskaror har varit oförmögna att skrämma.
Den härlighet som har lyst fram över yttrandets horisont, både över dig och över de troende som har gripit kalken med Hans förseglade vin i kraft av Hans namn, Den i sig själv varande, och som druckit djupt därav utan att bry sig om dem som har förkastat Honom, som de tidigare bekänt sin tro på – de som har ifrågasatt sanningen i denna stora kungörelse, varom Gud har vittnat i sin dyrbara och uråldriga bok.
O Muḥammad Ḥusayn! Var beredd att taga emot den utströmmande godheten från Gud, världarnas Herre. Den Allbarmhärtige har behagat skänka dig kunskapens pärlor från Guds nåds ocean, från den Allsmäktige, den Mest upphöjde.
Var är den insiktsfulla människa som kommer att erkänna och uppfatta sanningen? Var står den människa med hörsel att finna som kommer att lyssna till Min underbara röst som kallar från härlighetens rike? Var är den själ som kommer att vända sitt ansikte mot det gudomliga Lotusträdet, så att varken konungarnas överväldigande makt eller deras undersåtars våldsamma tumult kan hindra honom att med visdomens och yttrandets makt höja sin röst i skapelsens mitt och bära vittnesbörd om vad Gud har intygat – att det i sanning ingen Gud finnes utom Han, den Starke, den Oövervinnelige, den Allsmäktige, den Vetande, den Vise.
O Ḥusayn! Ditt namn har nämnts i det Största fängelset inför Denne förorättade, och Vi har för dig uppenbarat det som ingen av världens böcker kan jämföras med. Härom vittnar Evighetens konung; största delen av mänskligheten kan dock räknas till de likgiltiga. Från vittnesmålets gryningsplats har Vi höjt kallelsen till alla som bor i skapelsens rike. En del människor har så djupt hänförts av doften från sin Herres yttrande att de övergivit allt som hör människor till i sin iver att nå Guds närvaros hov, den mäktiga tronens Herre. Det finns också de som är mycket förbryllade och vacklar. Andra har skyndat sig och stått upp för att besvara kallelsen från sin Herre, Dagarnas uråldrige. Ytterligare andra har vänt sig bort, förkastat sanningen och omsider tvivlat på Gud, den Allsmäktige, den Allprisade. Vidare finns det andra som har uttalat sin dom över Honom med sådan grymhet att varje klok och omdömesgill själ har brustit ut i veklagan. Vi har nådefullt kallat dem till den flod som i sanning är liv, men de har fullständigt orättvist påbjudit utgjutandet av Mitt blod. Sålunda har visdomens sol lyst fram ovan horisonten av din Herres, den Allbarmhärtiges yttrande. Skulle du uppnå dess ljus, höves det dig att lovprisa din Herre och säga: Jag hembär tack till Dig, o världarnas Gud.
Välsignad är du och de som världen och dess fåfängligheter ej förmått hålla tillbaka från denna lysande horisont.
Framför hälsningar å Mina vägnar till Mina älskade. Vi uppmanar dem att tillämpa visdom såsom förordnats i Min underbara bok.
O Min tjänarinna och Mitt löv! Fröjda dig i yttersta glädje, enär din åkallan har stigit till det gudomliga Lotusträdet och besvaras från den allhärliga horisonten. Sannerligen, det finnes ingen Gud utom Jag, den Förorättade, den Landsförvisade.
Vi har uppenbarat Oss för människorna och uppenbarat tron, väglett hela mänskligheten till Guds raka stig, utfärdat lagarna och ålagt alla vad som verkligen skall gagna dem både i denna och i nästa värld; ändå har de utfärdat en dom att utgjuta Mitt blod, vilket fått himmelens jungfru att gråta bitterligen, fått Sinai att klaga och den trogne anden att sucka av sorg.
I dessa dagar har människorna utestängt sig själva från utgjutelserna av gudomlig nåd genom att gå i okunniga och vilsegångna människors fotspår. De har förkastat den gudomliga kunskapens ocean och vänt sina ögon mot de dåraktiga människor som gör anspråk på att vara väl insatta i lärdom utan att ha stöd av något bevis från Gud, mänsklighetens Herre.
Dig skall det gå väl enär du har övergivit alla tomma föreställningar och tagit ett fast grepp om Guds band som ingen människa kan bryta. Begrunda Guds nåderika ynnest – prisad vare Hans härlighet! Hur många är icke de konungar och drottningar på jorden som trots djup längtan, förväntningar och väntan har utestängts från Honom som är världens Åstundan, alltunder det att du har uppnått ditt mål. Om Gud vill, kan du utföra en gärning vars väldoft skall bestå lika länge som Guds namn – upphöjd vare Hans härlighet – kommer att bestå. Vid Guds rättfärdighet! Titeln ”O Min tjänarinna” överträffar allt som kan skådas i världen. Inom kort kommer mänsklighetens ögon att bli upplysta och glädjas genom erkännandet av det som Vår penna har uppenbarat.
Välsignad är du och välsignad är den moder som har ammat dig. Sätt värde på denna ställning och träd fram för att tjäna Hans sak, så att tvivlarnas tomma inbillningar och antydningar ej avhåller dig från denna höga föresats. Visshetens sol strålar men världens folk håller fast vid fåfänga inbillningar. Den gudomliga kunskapens ocean har stigit högt, medan människobarnen håller fast vid de dåraktigas fåll. Vore det ej för Guds osvikliga nåd – upphöjd vare Hans härlighet – skulle inget läkemedel någonsin kunna bota dessa inrotade sjukdomar.
Framför Mina hälsningar till Guds tjänarinnor i området och förmedla glädjebudskapet att Hans milda omsorg och nåd har förunnats dem. Hög är förvisso den ställning Vi har bestämt för dig. Det tillkommer dig att lovprisa och frambära tacksägelse till din Herre, den Frikostige, den mest Givmilde. Prisad vare Gud, den Upphöjde, den Store.
Vid ett tillfälle hördes dessa upphöjda ord från Hans tunga, Han som besitter allt som finnes till och är Herren över tronen i höjden och jorden därunder – upphöjd är Hans yttrandes härlighet: Fromhet och avskiljelse är liksom två väldiga ljuskällor på undervisningens himmel. Välsignad är den som har nått fram till denna högsta ställning, boningen av himmelsk helighet och överhöghet.
Detta är en skrift som sänts ned av den Allbarmhärtige från yttrandets rike till alla som dväljes på jorden. Lycklig är den människa som lyssnar och är uppmärksam, men ve den som har felat och tvivlat. Detta är den dag som har upplysts av det strålande ljuset från Guds anlete – den dag då Storhetens tunga kallar högt: Konungariket tillhör Gud, Herren på pteruppståndelsens dag.
Ditt namn har nämnts i Vår närvaro och Vi har behagat uppenbara för dig något som ingen tunga bland världens folk kan förtälja om. Fröjdas i yttersta glädje emedan du har blivit ihågkommen i det Största fängelset och Dagarnas uråldrige har vänt sitt anlete mot dig från denna upphöjda boning.
Vi har sannerligen uppenbarat tecknen, framvisat de obestridliga vittnesbörden och kallat alla människor till den raka stigen. Det finns människor som vänt sig bort och avvisat sanningen, andra har utfärdat en dom över Oss utan bevis eller prövning. De första som vände sig bort från Oss var världens andliga ledare i denna tid – de som åkallar Oss dag som natt och nämner Mitt namn där de sitter på sina höga troner. När Jag emellertid uppenbarade Mig själv för människorna, reste de sig emot Mig så att till och med stenarna stönade och bittert jämrade sig.
Stor är din välsignelse eftersom du har lyssnat till Hans röst, vänt ditt ansikte mot Honom och beaktat din Herres kallelse när Han kom, iklädd oövervinnelig kraft och överhöghet.
O Min tjänarinna, o Mitt löv! Hembär tack till tillvarons mest älskade för att du har fått erfara denna gränslösa nåd i en tid då världens lärda och mest framstående människor har förblivit berövade den. Vi har utsett dig till ”ett löv” så att du liksom ett löv kan röras av Guds viljas milda vind – upphöjd vare Hans härlighet – liksom trädens löv sätts i rörelse av framsvepande vindar. Hembär tack till din Herre för detta lysande uttalande. Kunde du uppfatta sötman i titeln ”O Min tjänarinna” skulle du finna dig frigjord från hela mänskligheten, hängivet upptagen dag som natt i gemenskap med Honom som är världens högsta åstundan.
I ordalag av ojämförlig skönhet har Vi lämpligen omnämnt de löv och tjänarinnor som har druckit av den himmelska nådens levande vatten och riktat blicken mot Gud. De är förvisso de lyckliga och välsignade. Inom kort skall Gud uppenbara deras ställning, vars höghet ej något ord kan uttrycka på ett passande sätt eller någon beskrivning rätt kan återgiva.
Vi uppmanar dig att göra sådant som tjänar främjandet av Guds saks angelägenheter bland män och kvinnor. Han hör verkligen vännernas rop och åser deras handlingar. Sannerligen, Han är den Hörande och den Seende.
Över dig och över dem vile Guds härlighet, den Mäktige, den Allvetande, den Allvise.
O Guds tjänarinna! Lyssna till rösten från namnens Herre, som från sitt fängelse har riktat blicken mot Dig och omnämner Dig.
Han har hjälpt varje vägfarande, har nåderikt besvarat varje frågeställare och beviljat inträde för varje sanningssökare. På denna dag har den raka stigen tydligt anvisats och den gudomliga rättvisans våg är uppställd och ljuset från Hans givmildhets sol strålar. Likväl har det förtryckande mörker som utgår från tyranniets folk likt moln trängt fram och åstadkommit ett allvarligt hinder mellan Den himmelska nådens sol och världens folk. Välsignad är den som har rivit sönder de hindrande slöjorna och är upplyst av den gudomliga uppenbarelsens strålande ljus. Betänk hur många som räknade sig till de vise och lärde, men som på Guds dag berövades utflödet av himmelska gåvor.
O Mitt löv, o Min tjänarinna! Sätt stort värde på denna välsignelse och den milda omsorg som har omslutit dig och väglett dina steg till härlighetens gryning.
Framför hälsningar å Denne förorättades vägnar till de tjänarinnor som tillber Gud och gläd deras hjärtan med försäkran om Hans kärleksfulla försyn.
Fäst din blick på visdom i allt, ty visdom är ett osvikligt motgift. Hur ofta har den ej gjort en icke troende till en troende eller en fiende till en vän? Att tillämpa visdom är av största betydelse, och detta tema har lagts fram i många skrifter uppenbarade från Hans viljas högsta sfär av Honom som är uppenbararen av den gudomliga enhetens ljus. De som handlar i enlighet därmed skall det gå väl.
Fäst ständigt din uppmärksamhet på vad som kan leda till Guds ords upphöjelse. I denna största uppenbarelse betraktas goda gärningar och en lovvärd karaktär som Guds härskaror liksom Hans välsignade och heliga ord. Dessa härskaror utgör en magnet för människors hjärtan och ett verksamt medel till att låsa upp dörrar. Av alla vapen i världen är detta det bästa.
Bönfall Gud om att Han i sin nåd hjälper alla människor att följa vad Hans allhärliga penna har nedtecknat i de heliga böckerna och skrifterna.
Denne förorättade önskar nu omnämna honom som har vänt sitt ansikte mot den Oförliknelige, den Allvetande, och som bär vittnesbörd om Hans enhet såsom den Allhärliges penna har betygat, då den hastigt rör sig på yttrandets arena. Välsignad är den själ som har erkänt sin Herre, men ve den som allvarligt har felat och tvivlat.
Människan är lik ett träd. Om hon prytts med frukt har hon varit och kommer alltid att vara värd beröm och lovord. Ett träd utan frukt duger i annat fall endast åt elden. Frukterna på det mänskliga trädet är utsökta, högt åtrådda och uppskattade. Till dem hör en rättskaffens karaktär, goda gärningar och ett behagligt tal. Vårtiden för jordiska träd äger rum en gång om året medan de mänskliga trädens vårtid infaller under Guds dagar – prisad vare Hans härlighet. Skulle människolivets träd i denna gudomliga vårtid prydas med de frukter som nu har nämnts, skulle utstrålningen från rättvisans ljus förvisso upplysa alla invånare på jorden, och var och en skulle i ro och förnöjsamhet få vistas i den skyddande skuggan av Honom som är hela mänsklighetens mål. Vattnet till dessa träd är de heliga ordens livgivande vatten, uttalade av världens Älskade. På ett ögonblick är sådana träd planterade och i nästa ögonblick når deras grenar upp till skyn genom den gudomliga barmhärtighetens strömmar. Ett förtorkat träd har dock aldrig varit och kommer ej att vara värt att nämnas.
Lycklig är den trofaste som är iklädd en ädel strävans dräkt och har trätt fram för att tjäna denna tro. En sådan själ har förvisso uppnått det önskade målet och uppfattat det syfte för vilket den har skapats. Men åter och återigen – ve de vilsegångna som likt torra löv fallit i stoftet! Inom kort skall dödliga vindstötar föra dem bort till den plats som bestämts för dem. Okunniga kom de hit, okunniga vistades de här och okunniga återvände de till sina boningar.
Världen förkunnar ständigt dessa ord: Var på er vakt, jag är flyktig, och sammalunda är det med alla mina yttre skepnader och färger. Var uppmärksamma på de växlande förhållanden som äger rum inom mig och vakna upp ur er slummer. Det finns dock ej något klarsynt öga som ser detta, ej heller något hörande öra som lyssnar.
Denna dag utropar det inre örat och säger: Det går mig i sanning väl, i dag är det min dag, ty Guds röst kallar högt. Och synens inre väsen utropar: Välsignad är jag, detta är min dag, ty den Uråldriga skönheten lyser strålande från den högsta horisonten.
Det tillkommer Bahás folk att åkalla och bönfalla namnens Herre, så att måhända världens folk ej berövas utgjutelserna av nåd under Hans dagar.
I gångna tider var prästerna förbryllade över denna fråga, en fråga som Han som är den högsta Sanningen själv, under de tidiga åren av sitt liv, hörde dem ställa upprepade gånger: ”Vad är det för ett ord som Qá’im kommer att uttala varigenom religionens ledare drives på flykten?” Säg, det ordet har nu kungjorts och ni har flytt innan ni hört det yttras, även om ni icke inser det. Och det välsignade, det dolda, det gömda och djupt vördade ordet lyder: ”’HAN’ har nu framträtt i klädnaden av ’JAG’. Han som var dold för dödliga ögon utropar: Se! Jag är den Fullt uppenbarade.” Detta är det ord som har fått tvivlarnas lemmar att skälva. Prisad vare Gud! Det förgångnas alla himmelska skrifter vittnar om denna dags storhet, denna uppenbarelses storhet, Hans teckens storhet, Hans ords storhet, Hans beständighets storhet och storheten i Hans överlägsna ställning. Trots allt detta har folket förblivit likgiltigt och är utestängt som av en slöja. Alla profeter har i sanning längtat efter att nå fram till denna dag. David säger: ”Vem skall föra mig till den befästa staden?” Med ”den befästa staden” menas ‘Akká. Dess befästningar är mycket starka och Denne förorättade är fängslad inom dess murar. Likaså har det uppenbarats i Koranen: ”Led ditt folk ut ur mörkret till ljuset och påminn dem om Guds dagar!”
Den härlighet som förlänats denna dag har uttryckligen omnämnts och tydligt angivits i de flesta himmelska böcker och skrifter. Nutidens präster har emellertid utestängt människorna från denna himmelska gåva och hindrat dem från att nå härlighetens höjdpunkt, detta högsta mål.
Välsignad är du eftersom de fåfänga inbillningarnas mörker ej har lyckats hålla dig tillbaka från visshetens ljus, och för att folkets angrepp ej har lyckats leda dig bort från mänsklighetens Herre. Sätt värde på denna höga ställning och bönfall Gud – upphöjd vare Hans härlighet – att nådefullt göra dig i stånd att bevara den. Oförgängligt herravälde har uteslutande tillhört den ende sanne Guden och Hans älskade och skall fortsätta att i evighet tillhöra dem.
Må den härlighet som har lyst fram över evighetens horisont vila över dig och över de människor som gripit tag i Guds band vilket ingen människa kan bryta.
Han som leder till sann seger har kommit. Vid Guds rättfärdighet! Han är fullt förmögen att omdana världen genom kraften i ett enda ord. Efter att ha ålagt alla människor att bruka visdom, har Han själv hållit fast vid tålamodets och undergivenhetens band.
Världens lerklumpar har begivit sig åstad för att besöka Guds förskönade, lysande, karmosinröda stad, och vissa sändebud från Persien planerar i hemlighet illgärningar, samtidigt som de utåt låtsas vara blida och saktmodiga. Nådige Gud! När kommer detta omfattande försåtliga illdåd att omvandlas till ärligt uppsåt? Förmaningarna från Gud, den Sanne, har omfattat världen, men hittills har deras inflytande ej kommit till synes. Människornas otillständiga handlingar har hållit dem tillbaka från att nå fram till Honom. Vi bönfaller Gud – upphöjd och förhärligad vare Han – att från den gudomliga nådens moln utgjuta sin givmildhets ymniga regn över alla sina tjänare. Sannerligen, mäktig är Han över allt skapat.
O ‘Alí Ḥaydar! O du som har stått upp för att tjäna Min sak och ägnar dig åt lovprisning av Gud, den mäktiga tronens Herre! För rättvisans symboler och företrädare är det otvivelaktigt klart och tydligt att Denne förorättade, stärkt av konungarikets överjordiska makt, söker utplåna varje tecken på oordning, missämja, oenighet, tvister och söndring bland jordens alla folk, och det är icke av någon annan anledning än för detta stora och betydelsefulla ändamål som Han, gång på gång, kastats i fängelse och mången dag och natt hållits fången i kedjor och bojor. Välsignade är de som rättvist och rättrådigt bedömer denna oövervinneliga sak, denna lysande kungörelse.
Detta är en skrift som sänts ned av barmhärtighetens Herre så att världens folk kan få möjlighet att nalkas denna ocean som har svallat genom Hans upphöjda namns kraft. En del människor har vänt sig bort från Honom och bestridit Hans vittnesbörd, medan andra har druckit det vin som är förvissningen om Hans namns härlighet som genomströmmar alla skapade ting. En allvarlig förlust har sannerligen drabbat dem som har lyssnat till korpens kraxande och vägrat lyssna till himmelens fågel som drillar på grenarna i evighetens träd: Sannerligen det finnes ingen Gud utom Jag, den Allvetande, den Allvise. Detta är den dag som har blivit upplyst av strålglansen från Vårt anletes ljus – den dag kring vilken alla dagar och nätter kretsar i tillbedjan. Välsignad är den människa som vunnit insikt därom och den törstande som druckit ur detta klara källsprång. Välsignad är den människa som erkänner sanningen och uppriktigt strävar efter att tjäna sin Herres, den Starke, den Allsmäktiges, sak.
O tjänare som har fäst blicken på Mitt anlete! Lyssna till din Herres, den Allhärliges röst som med hög stämma kallar från storhetens och majestätets gryning. Sannerligen, Hans kallelse skall låta dig nalkas härlighetens rike och få dig att lovprisa Honom på ett sätt som skall få alla skapade ting att hänföras, och att ära Honom så att det kommer att påverka hela skapelsen. Sannerligen, din Herre är Beskyddaren, den Nåderike, den Allunderrättade.
Samla Guds vänner i landet och låt dem bli förtrogna med Min oförlikneliga hågkomst av dem. Vi har för dem uppenbarat en skrift, från vilken den Allbarmhärtiges väldoft har fläktat över tillvarons rike, så att de må erfara den största glädje och förbli ståndaktiga i denna underbara tro.
Medan Vi befann Oss i fängelse uppenbarade Vi en bok som Vi gav titeln ”den Heligaste boken”. Vi har utfärdat lagar däri och smyckat den med buden från din Herre, som utövar makt över alla som är i himlarna och på jorden. Säg: Fatta tag i den, o människor, och beakta de underbara föreskrifterna som har sänts ned i den från din Herre, den Förlåtande, den Frikostige. Den kommer i sanning att gagna dig både i denna och i nästa värld och rena dig från vadhelst som ej anstår dig. Sannerligen, Han är Förordnaren, Förklararen, Givaren, den Givmilde, den Nåderike, den Allprisade.
Stor är din välsignelse, ty du har varit trogen Guds förbund och Hans testamente och har hedrats med denna skrift, genom vilken ditt namn har nedtecknats i Min välbevarade skrift. Hängiv dig åt tjänandet av din Herres lära, vårda Hans minne i ditt hjärta och lovprisa Honom, så att alla egensinniga och försumliga själar måtte väckas ur sin sömn. Sålunda har Vi behagat skänka dig ett ynnestbevis från Vår närvaro och Jag är sannerligen den Förlåtande, den Allbarmhärtige.
Vi önskar nu omnämna honom som har vänt sitt ansikte mot Oss och återigen låta honom dricka djupt av Vår nåderika försyns livgivande vatten, på det att han måtte bli i stånd att nalkas Min horisont, prydas med Mina egenskaper, sväva i Min rymd, bli stärkt i det som kommer att få Min saks helighet att framträda hos Mitt folk och att lovsjunga Mig på ett sätt som skall få varje tvekande själ att ila fram, varje orörlig varelse att sväva, varje dödlig form att förintas, varje fruset hjärta att väckas till liv och varje nedstämd ande att skälva av glädje. Detta är vad som tillkommer den som har vänt sitt ansikte till Mig, har trätt in i Min godhets hägn och mottagit Mina verser, som har uppfyllt hela världen.
O ‘Alí! Han som är den gudomliga uppenbarelsens gryning kallar dig genom detta underbaraste yttrande. Vid Guds rättfärdighet! Om du skulle stå inför Min tron och verkligen lyssna till Maktens och storhetens tunga, skulle du offra din kropp, din själ, hela din varelse som ett tecken på din kärlek till Gud, den Högste, Beskyddaren, den Allvetande, den Allvise och skulle bli så gripen av Hans hänförande röst att varje penna vore oförmögen att beskriva din ställning och varje vältalig talare skulle förbryllas i sina försök att beskriva den. Begrunda en stund denna uppenbarelse och dess oövervinneliga överhöghet; bistå den då såsom det anstår din Herre, den Nåderike, den Allvälgörande. Vägled folket till härlighetens gryning. Det är i sanning Han själv som har intagit sin mäktiga tron. Genom Honom har detta fängelses horisont kommit att lysa och genom Honom har alla som är i himlarna och på jorden blivit upplysta.
Vi har behagat nämna ditt namn i det förflutna såväl som i denna nådefulla skrift, så att du än en gång måtte inandas den Allbarmhärtiges ljuva doft. Detta är ett tecken på Min välvilja mot dig. Hembär tack till din Herre, den Allgivande, den Allseende.
Sörj ej över människors oförmåga att uppfatta sanningen. Inom kort skall du se dem vända sig till Gud, hela mänsklighetens Herre. Vi har sannerligen, i kraft av det mest upphöjda ordet, omslutit hela världen och tiden närmar sig då Gud skall ha underkuvat hjärtat hos alla som dväljes på jorden. Han är i sanning den Allsmäktige, den Allstarke.
Vi vill också nämna din broder från detta land, så att han må glädjas åt Mitt omnämnande av honom och tillhöra de eftertänksamma.
O Min vän! Den högst Älskade kallar dig från sitt största fängelse och uppmanar dig att beakta vad Min upphöjda penna har uppenbarat i Min heligaste bok, så att du må hålla fast vid den med den beslutsamhet och kraft som är född av Mig. Jag är förvisso Förordnaren, den Allvise.
Stor är i sanning din välsignelse, eftersom Hans osvikliga nåd har förunnats dig, ty du har biståtts att erkänna denna tro – en tro genom vars styrka himlarna har vecklats samman och varje högt och mäktigt berg har smulats till stoft.
I Vår gränslösa nåd nämner Vi även din moder som har skänkts förmånen att få erkänna Gud. Vi sänder henne Våra hälsningar från denna ärorika ställning. Vi minns var och en av er, män och kvinnor, och från denna plats – skådeplatsen för oförliknelig härlighet – ser Vi er alla såsom en enda själ och sänder er glädjebudskapet om gudomliga välsignelser, vilka föregått alla skapade ting, och om Min hågkomst som omsluter var och en, såväl ung som gammal. Guds härlighet vile över er, o Bahás folk. Fröjda er i yttersta glädje i åminnelsen av Mig, ty Han är i sanning med er i varje stund.
Lyssna till det som anden yppar för dig ur Guds verser, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande, så att Hans kallelse må locka dig till den överjordiska härlighetens höjd och låta dig nalkas det tillstånd, vari du kommer att erfara hur hela din själ brinner av Guds kärleks eld, så att varken härskarnas överhöghet eller deras vasallers viskningar kan släcka den, och att du kommer att träda fram bland världens folk för att lovprisa din Herre, Namnens besittare. Detta är vad som väl anstår dig på denna dag.
Vi skall redogöra för dig vad som hänt i det förflutna, så att du kan uppfatta ljuvheten i detta yttrande och bli medveten om händelser som har inträffat i äldre tid. Sannerligen, din Herre är Förmanaren, den Nåderike, den mest Älskade.
Erinra dig de dagar då Han som samtalade med Gud vaktade sin svärfader Jetros får i öknen. Han lyssnade till rösten från mänsklighetens Herre, som kom från den brinnande busken, som hade höjts över det Heliga landet och som utropade: ”O Moses! Jag är i sanning Gud, din Herre och Herren över dina förfäder Abraham, Isak och Jakob.” Han blev så hänförd av röstens fängslande tonfall att Han avskilde sig från världen och gav sig åstad till Farao och hans folk, försedd med kraften från din Herre som härskar över allt som har varit och kommer att vara till. Världens folk hör nu det som Moses hörde, men de förstår ingenting därav.
Säg, jag svär vid Guds rättfärdighet! Inom kort skall ministrarnas pompa och de styrandes överhöghet upphöra, potentaternas palats ödeläggas och kejsarnas imponerande byggnader bli till stoft, och vad som blir kvar är det som Vi har bestämt för dig i Konungariket. Det tillkommer er, o människor, att göra ert yttersta så att era namn måtte nämnas inför tronen och att ni må frambringa vad som kommer att föreviga minnet av er i Guds evighet, allt varandes Herre.
Kom å Mina vägnar ihåg de älskade i landet och framför Mina hälsningar till dem och gläd deras hjärtan med budskapet om vad som har uppenbarats för dem från denna härliga ställning.
Säg, tag er i akt så att icke förtryckarnas överväldigande makt oroar er. Den dag närmar sig då alla högfärdens emblem skall ha utplånats; därefter skall ni skåda er Herres obetvingliga överhöghet råda över alla ting, synliga och osynliga.
Tag er i akt så att icke någon slöja utestänger er från Hans frikostighets utgjutelser på denna dag. Kasta bort allt som håller er borta från Gud och håll ut på denna långsträckta väg. Vi önskar ej någonting för er förutom det som gagnar er och som har nedtecknats i Hans välbevarade skrift. Vi tänker ofta på Våra älskade, men Vi har funnit dem vara i avsaknad av det som anstår dem vid ynnestens hov hos deras Herre, den Nåderike, den Förlåtande, utom dem som Gud önskar undantaga. Sannerligen, Han är mäktig att göra vad Han behagar. Han giver och Han tager. Han är förvisso den Eviga sanningen, Kännaren av osynliga ting.
O ni som är den Allbarmhärtiges älskade, grip tag i det eviga livets kalk som erbjudes av er givmilde Herres hand, Han som är hela skapelsens Härskare. Drick sedan djupt därur. Jag svär vid Gud, det kommer att hänföra er så, att ni står upp för att lovprisa Hans namn och förkunna Hans yttranden ibland jordens folk och erövra människohjärtats städer i er Herres namn, den Allsmäktige, den Allprisade.
Vi kungör därutöver för var och en glädjebudskapet om vad Vi har uppenbarat i Vår heligaste bok – en bok ovan vars horisont Mina påbuds sol lyser över varje betraktare och över den betraktade. Håll då fast vid den och uppfyll vad som är uppenbarat däri. Sannerligen, detta är bättre för er än allt annat som skapats i världen, visste ni det blott. Tag er till vara så att icke människolivets flyktiga ting avhåller er från att vända er till Gud, den Sanne. Begrunda i era hjärtan världen med dess strider och växlande förhållanden, så att ni rätt kan bedöma dess tillstånd och ställningen hos dem som har fäst sina hjärtan vid den och vänt sig bort från det som har sänts ned i Vår bevarade skrift.
Vi har således uppenbarat dessa heliga verser och sänt dem till dig, att du måtte stå upp för att förhärliga Guds namn, Hjälpen i farans stund, Den i sig själv varande. Guds härlighet vile över dig och över dem som har tagit del av det utvalda och förseglade vinet.
Denne förorättade har läst ditt brev i det Största fängelset och noterat din fråga om Guds bud gällande frågorna om uppståndelsen och förtjänandet av livsuppehälle. Du har gjort rätt i att ställa dessa frågor, ty du kommer att ha nytta därav liksom alla andra av Guds tjänare, både i yttre och inre mening. Sannerligen, din Herre äger all kunskap och besvarar beredvilligt din förfrågan.
Den främsta orsaken till skapandet av världen och allt som finnes däri är att människan skall lära känna Gud. På denna dag har vemhelst som vägleds av väldoften från Hans barmhärtighets klädnad för att nå tillträde till den okränkbara boning, som är ställningen för erkännandet av Källan till gudomliga påbud och av Hans uppenbarelses Gryning, för evigt nått fram till allt gott. Efter att ha nått denna höga ställning åvilar en dubbel skyldighet den själen. Den ena är att vara ståndaktig i tron med sådan fasthet att, om alla världens folk skulle försöka hindra honom från att vända sig till Uppenbarelsens källa, vore de likväl oförmögna att göra det. Den andra är efterlevnad av de gudomliga förordningar som har strömmat ut från källan till Hans himmelskt förda penna, ty människans kunskap om Gud kan ej utvecklas till fullo och ändamålsenligt utom genom iakttagandet av vadhelst som har bestämts av Honom och framlagts i Hans himmelska bok.
För ett år sedan sändes den Heligaste boken ned från frikostighetens himmel från namnens Herre. Om Gud vill, kan du genom Hans nåd bli i stånd att uppfylla vad som uppenbarats däri.
Vad gäller förtjänandet av livsuppehälle skall du, alltmedan du sätter hela din lit till Gud, ägna dig åt någon verksamhet. Han kommer förvisso att från sin ynnests himmel sända ned till dig vad som bestämts för dig. Han är i sanning maktens och kraftens Gud.
Hembär tack till Gud för att ditt brev har nått denne fånges närvaro och att svaret från den Gudomliga överhöghetens säte har blivit uppenbarat och nu tillsändes dig. Detta är en oändlig välsignelse förunnad av Gud. Även om det ännu ej är tydligt skall det snart framgå. Det tillkommer dig att säga: Förhärligat vare Ditt namn, o Herre, min Gud! Jag är den som har vänt ansiktet till Dig och fäst hela min förtröstan på Dig. Jag ber Dig vid Ditt namn, vid vilket Ditt yttrandes ocean har svallat och Din kunskaps briser satts i rörelse, att bevilja att jag nåderikt må erhålla stöd i tjänandet av Din tro och inspireras till att minnas Dig och prisa Dig. Sänd då ned över mig från Din givmildhets himmel det som kommer att bevara mig från någon annan än Dig och gagna mig i alla Dina världar.
Sannerligen, Du är den Mäktige, den Ouppnåelige, den Högste, den Vetande, den Vise.