Världsmedborgarskap

Den största utmaningen som möter världssamfundet, när det samlar sig för att förverkliga Agenda 21, blir att frigöra de enorma ekonomiska, tekniska, mänskliga och moraliska resurser som krävs för en hållbar utveckling. Dessa resurser kan endast frigöras, när världens folk utvecklar en djup känsla av ansvar för planetens öde och hela den mänskliga familjens välfärd.

Denna ansvarskänsla kan endast utvecklas ur ett erkännande av mänsklighetens enhet och kan endast upprätthållas av en förenande vision av ett fredligt och välmående världssamhälle. Utan en sådan global etik kommer folk att vara oförmögna att bli aktiva, konstruktiva deltagare i det världsomspännande genomförandet av hållbar utveckling. "²

Agenda 21 ger en oumbärlig ram till vetenskaplig kunskap och tekniskt vetande för förverkligandet av hållbar utveckling. Den inspirerar emellertid inte till personligt engagemang för en global etik. Detta betyder inte att etik och värderingar förbisågs under genomförandet av FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED. Yrkanden på förenande värderingar hördes genomgående under denna från såväl statsöverhuvuden som FN-ämbetsmän, representanter för icke-statliga organisationer och enskilda medborgare. Särskilt blev idéer såsom "enighet i mångfald", "världsmedborgarskap" och "vår gemensamma mänsklighet" åberopade att tjäna som etiskt underlag för Agenda 21 och Rio-deklarationen.³

Världssamfundet har således redan kommit till ett grundläggande samförstånd om behovet av en global etik för att ge livskraft åt Agenda 21. Vi föreslår att begreppet världsmedborgarskap antas för att omfatta den konstellation av principer, värderingar, attityder och beteenden som världens folk måste anamma om hållbar utveckling skall kunna förverkligas.

Världsmedborgarskap börjar med ett accepterande av den mänskliga familjens enhet och nationernas samhörighet på "jorden, vårt hem".⁴ Emedan det uppmuntrar en sund och rättmätig patriotism, vidhåller det också en mer omfattande lojalitet, en kärlek till mänskligheten som helhet. Det innebär däremot inte att överge legitima lojaliteter, undertrycka kulturell mångfald, avskaffa nationell självständighet och ej heller att påtvinga någon likformighet. Dess kännetecken är "enighet i mångfald". Världsmedborgarskap omfattar principerna om social och ekonomisk rättvisa, såväl inom som mellan nationer; beslut som fattas utan motsättningar på alla nivåer i samhället; jämlikhet mellan könen; rasmässig, etnisk, nationell och religiös harmoni; viljan att göra uppoffringar för det gemensamma bästa. Andra aspekter av världsmedborgarskap - som alla främjar mänsklig heder och värdighet, förståelse, vänlighet, samarbete, tillförlitlighet, medkänsla och en önskan om att tjäna - kan härledas från dem som redan nämnts. Ett fåtal av dessa principer ⁵ har uttryckts i Agenda 21 - de flesta däremot är märkbart frånvarande. Vidare ges där ingen övergripande idéram, genom vilken de kan bringas i samklang och spridas.

Att främja världsmedborgarskap är en praktisk strategi för att stödja hållbar utveckling. Så länge som oenighet, fiendskap och provinsialism karakteriserar de sociala, politiska och ekonomiska relationerna inom och mellan nationer kan ett globalt, hållbart utvecklingsmönster inte etableras.⁶ För mer än ett hundra år sedan varnade Bahá’u’lláh: "Mänsklighetens välfärd, dess fred och säkerhet är omöjliga att uppnå såvida icke dess enighet är fast grundad". Ett hållbart globalt samhälle kan upprättas endast på en grund av äkta enighet, harmoni och förståelse mellan världens mångfaldiga folk och nationer.

Vi rekommenderar därför att det i varje skola undervisas om världsmedborgarskap och att mänsklighetens enhet - principen bakom världsmedborgarskap - ständigt hävdas i varje land.

Begreppet världsmedborgarskap är inte nytt för världssamfundet. Det är både underförstått och uttryckt i en mängd FN-dokument, deklarationer och överenskommelser inte minst i de inledande orden i FN-stadgan: "Vi, de Förenta Nationernas folk..." Det befrämjas redan över hela världen i alla kulturer av icke-statliga organisationer, akademiker, medborgargrupper, underhållare, utbildningsprogram, konstnärer och media. Dessa ansträngningar är betydelsefulla men behöver kraftigt förstärkas. En över lång tid omsorgsfullt planerad och välorganiserad kampanj med syfte att främja världsmedborgarskap, vilken involverar alla samhällssektorer - lokala, nationella och internationella - måste igångsättas. Den måste fullföljas med all den energi, moraliskt mod och övertygelse som Förenta Nationerna, dess medlemsstater och andra villiga parter kan uppbåda.

Befordrandet Av Världsmedborgarskap

Följande förslag till en kampanj för att främja världsmedborgarskap⁷ passar naturligt in i ramen för den omorientering av utbildning, allmänhetens medvetenhet och fostran mot en hållbar utveckling, som presenteras i kapitel 36 av Agenda 21.

Utbildning

Utbildning - såväl formell som icke-formell - är obestridligen det mest effektiva sättet att skapa värderingar, förhållningssätt, uppträdanden och färdigheter som gör världens folk i stånd att handla för jordens och hela mänsklighetens långsiktiga intressen.⁸ Förenta Nationerna, regeringar och utbildningsorgan bör arbeta för att principen om världsmedborgarskap skall ingå i alla barns grundutbildning.

Detaljerna i utbildningsprogrammen och aktiviteterna som införlivar denna princip kommer att variera en hel del inom och mellan nationer. Men om världsmedborgarskap skall förstås som en universell princip måste alla program ha vissa gemensamma aspekter. Då de är baserade på principen om den mänskliga rasens enhet, bör de odla tolerans och broderskap, ge näring åt en uppskattning av rikedomen i och betydelsen av världens olika kulturella, religiösa och sociala system och stärka de traditioner som bidrar till en hållbar världscivilisation. De borde lära ut principen om "enighet i mångfald" som nyckeln till såväl styrka som välstånd för både nationer och världssamfundet. De bör stödja en tjänandets etik för det gemensamma bästa och förmedla en förståelse för både rättigheterna och ansvaret i världsmedborgarskap. Dessa program och aktiviteter bör bygga på landets positiva ansträngningar och belysa landets faktiska framgångar, inklusive modeller för rasmässig, religiös, nationell och etnisk enighet. De bör understryka FN:s betydelse i främjandet av globalt samarbete och förståelse; dess universella mål och program, dess omedelbara relevans för världens folk och nationer, och den roll som FN alltmer måste ta på sig i vår ständigt krympande värld.

Innan en kampanj för att befordra världsmedborgarskap igångsättes, måste man komma överens om och utveckla en gemensam förståelse av begreppet. Kommissionen för hållbar utveckling skulle kunna bilda en särskild kommitté eller arbetsgrupp för att påbörja utvecklandet av riktlinjer för världsmedborgarskap och förslag för inlemmandet av denna princip i de redan existerande formella och informella utbildningsprogrammen. Alternativt kunde kommissionen söka hjälp hos the High Level Advisory Board on Sustainable Development eller the Inter-Agency Committee on Sustainable Development. FN:s sekretariat skulle dessutom kunna välja att bilda en World Citizenship Unit, liknande förutvarande Peace Studies Unit, för att utveckla riktlinjerna och koordinera det systemomfattande genomförandet av fostran i världsmedborgarskap. Vilken väg man än väljer, måste denna uppgift ges hög prioritet.

Världsmedborgarskap kan införlivas i alla de aktiviteter som föreslås i kapitel 36.5 i Agenda 21 för omorientering av utbildning mot en hållbar utveckling. Några få exempel illustrerar detta:

Nationella rådgivande samordningsorgan (36.5.c) borde främja införlivandet av världsmedborgarskap i utbildningsprogram inom landet.

Förberedande och interna utbildningsprogram för alla lärare, administratörer, utbildningsplanerare och icke-formella lärare (36.5.d) borde inkludera principen världsmedborgarskap i sina program.

Såväl undervisningsmaterial om hållbar utveckling utgivet av FN-kontor som undervisningsmaterial om Förenta Nationerna bör uppmuntra världsmedborgarskap (36.5.g)

Agenda 21 yrkar på "utvecklingen av ett internationellt nätverk" för att stödja globala ansträngningar i utbildningen i hållbar utveckling (36.5.k). Detta nätverk kunde stödja både FN-kontor och medlemmar av icke-statliga organisationer att framställa material baserat på riktlinjerna för världsmedborgarskap och ge medel för att dela dem.

Regeringar och undervisningsorgan har redan uppmanats att "undanröja könsstereotyperna i läroplaner" som ett medel för att främja hållbar utveckling (36.5.m). Vi vill rekommendera att, i världsmedborgarskapets anda, även klichéer baserade på religion, kultur, ras, klass, nationalitet och etnisk bakgrund avskaffas.

Allmänhetens Medvetenhet

Varje människa behöver se sig själv som världsmedborgare och inse sitt personliga ansvar i att främja hållbar utveckling.⁹ Kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet om de utmaningar som ett världsmedborgarskap skulle innebära, måste till fullo utnyttja medierna och konstarterna till exempel television, video, film, radio, elektroniska nätverk, böcker, tidskrifter, affischer, flygblad, teater och musik. Dessa kampanjer bör värva reklam- och underhållningsindustrierna, media - både traditionella och otraditionella - hela FN-systemet, alla medlemsstater, icke-statliga organisationer och populära personligheter. De bör nå ut till hemmet, arbetsplatsen, offentliga platser och skolor. Riktlinjerna för världsmedborgarskap som efterlyses ovan, bör vara lämpliga att användas vid sådana kampanjer och bör tjäna som grundläggande referens för alla mediaprogram.

Världsmedborgarskap skulle kunna arbetas in i de aktiviteter som presenteras i kapitel 36.10 i Agenda 21 för att öka allmänhetens medvetenhet och mottaglighet för hållbar utveckling. Följande exempel illustrerar detta:

• Nationella och internationella rådgivande organ (36.10.a) kunde uppmuntra olika media att anta riktlinjerna för världsmedborgarskap. Media har gjort mycket för att öka medvetenheten om globalt ömsesidigt beroende och den enorma utmaning som världssamfundet står inför. De har också visat på de till synes oöverstigliga skillnaderna som splittrar oss.
• Media har ett ansvar att hjälpa människor att förstå att mångfald inte behöver vara en orsak till konflikt; mångfald kan och måste nu hellre tjäna som en källa till hållbar utveckling. De kan göra detta genom att fokusera på de konstruktiva, förenande och samverkande åtaganden som bevisar mänsklighetens förmåga till samarbete för att möta de enorma utmaningar som den står inför.
• När man befrämjar "samarbete med media" (36.10.e) måste Förenta Nationerna djärvt definiera sin egen identitet och det hopp det innebär för världssamfundet. Förenta Nationerna grundades på höga ideal och med en vision om en fredlig, progressiv värld. Genom att ge en ram för kommunikation och samarbete och genom att initiera oräkneliga, konstruktiva projekt, har FN på ett betydande sätt bidragit till förståelse, hopp och välvilja i världen. Ändå är resultaten föga kända för folk i allmänhet.
• Genom att använda begreppet världsmedborgarskap som ett genomgående tema borde Förenta Nationerna tillkännagiva sina ideal, aktiviteter och mål, så att människor förstår den enastående och vitala roll som FN spelar i världen och därför i deras liv. På liknande sätt bör FN befrämja världsmedborgarskap i alla sina offentliga aktiviteter, innefattande firandet av dess historiska milstolpar och FN-högkvarterets guidade turer. Varje FN-dokument som behandlar hållbar utveckling bör också inkludera denna princip - med en början i inledningen av det föreslagna Earth Charter. Världsmedborgarskap måste bli en etikens ledstjärna för alla FN-aktiviteter.
• Reklamindustrins tjänster (36.10.e) bör engageras i att befrämja världsmedborgarskap. Kampanjer skulle kunna organiseras kring teman som:

Vi, de Förenta Nationernas folk: hyllar enighet i mångfald
En planet, ett folk
I all vår mångfald är vi en enda mänsklig familj
Vår gemensamma framtid; enighet i mångfald

• Världsmedborgarskap bör främjas - internationellt. nationellt och lokalt - genom arrangerande av tävlingar och utdelande av utmärkelser (36.10.e).
• Samtidigt som man höjer allmänhetens medvetenhet "vad beträffar våldets effekter på samhället" (36.10.l), kan media alstra ett engagemang för världsmedborgarskap genom att belysa exempel på konstruktiva, förenande åtaganden som visar styrkan i enighet och en gemensam vision.

Alla länder bör uppmuntras att anslå resurser för att befrämja världsmedborgarskap. Man bör dessutom överväga att bland föreslagna "indikatorer på hållbar utveckling" (40.6) införliva befrämjandet av denna princip. Länder bör, till exempel, uppmuntras att redogöra för ansträngningar att befordra tolerans och uppskattning av andra kulturer, jämlikhet mellan könen och begreppet att vi är en mänsklig familj genom läroplaner, underhållning och media.

Världsmedborgarskapets Utmaning

Sammmanfattningsvis, världsmedborgarskap är ett begrepp lika utmanande och dynamiskt som de möjlighteter världssamfundet står inför. Vi, världens folk och nationer, skulle göra klokt i att modigt anamma dess underliggande principer och låta oss vägledas av dem i alla aspekter av våra liv – från våra personliga och samhälleliga relationer till våra nationella och internationella angelägenheter; från våra skolor, arbetsplatser och media till våra juridiska , sociala och politiska institutioner. Vi anmodar därför kommissionen att uppmuntra hela FN-systemet till att införliva principen om världsmedborgarskap i hela spetrat av dess program och aktiviteter.

Bahá’í International Community, som under mer än ett århundrade har arbetat för världsmedborgarskap, skulle med glädje biträda kommissionen, regeringar, icke-statliga organisationer och andra att vidare utveckla de begrepp som beskrivs i detta dokument; att erbjuda praktiska modeller av rasmässig, religiös, nationell och etnisk enighet för hållbar utveckling; och att deltaga i konsultationer kring denna avgörande fråga. Som ett globalt samfund som omfattar mänsklighetens mångfald och som delar en gemensam vision, kommer Bahá’í International Community att fortsätta befrämja hållbar utveckling genom att uppmuntra människor att se sig själva som medborgare i en värld, byggare av en rättvis och välmående världscivilisation.

Noter

- De tal till Rio-konferensen som gavs av Brasiliens president; Frankrikes president; Irlands premiärminister; Japans premiärminister; Marshall-öarnas president; Mexicos president; Kronprinsen av Marocko; Nederländernas premiärminister; Turkiets premiärminister; Tuvalus premiärminister; Påvestolens utrikesminister; och generalsekreteraren för UNCED.

- De NGO-avtal som utarbetades under "Globalt forum" omfattade: The Youth Treaty; The Earth Charter; The Rio de Janeiro Declaration; The People’s Earth Declaration; The Treaty on Environmental Education for Sustainable Societies and Global Responsibility; och The Treaty of Ethical Commitments.

- Globalt forums aktiviteter, innefattande kvällsprogrammen i parken, vilka återspeglade "den mänskliga familjens kulturella mångfald"; och Fredsmonumentet, vars inskription lyder "Jorden är endast ett land och mänskligheten dess medborgare".

- Regeringars, FN-kontors och NCO uttalanden till de olika förberedelsekommittéernas möten och andra UNCED-relaterade händelser inkluderade The Universal Code of Evironmental Conduct (NGO/Media-symposiet, oktober 1990); In Our Hands: Women and Children First (Rapport från UNCED/UNICEF/UNFPA-symposiet, maj 1991); The Earth Charter (US Citizens Network on UNCED, juli 1991); One Earth Community (Arbetsgruppen för religiösa samfund i UNCED, augusti 1991); Caring for the Earth (IUCN/UNEP/WWF, oktober 1991); An Earth Charter (International Coordinating Committee on Religion and the Earth, 1991); Agenda Ya Wananchi (Roots of the Future, december 1991); An Environmental Ethic or Earth Charter (UNEP-UK National Committee, februari 1992); Principles on General Rights and Obligations (General Assernbly document, A/CONF,151/PC/WG.III/L.28,9, mars 1992); Earth Charter, Japan (Peoples Forum, Japan, 1992); Earth Repair Charter (Earth Repair Foundation, 1992); och Our Country, the Planet (Sir Shridath Ramphal, 1992).

1. Agenda 21, kapitel 1.6.
2. Ett av de mest frekventa upprepade teman i Agenda 21 är den stora betydelsen av "brett offentligt deltagande i beslutsfattande;" "förpliktelse och helhjärtad medverkan av alla sociala grupper;" "äkta socialt partnerskap;" och "nya nivåer av samarbete mellan stater, samhällens och folkgruppers nyckelområden".
3. Uppmaningen att anta en global etik hördes ofta under UNCED-processen, och särskilt intensivt på Rio-konferensen och Globalt forum, från statsöverhuvuden till FN-företrädare och representanter för icke-statliga organisationer; i officiella UNCED-dokument, NGO-avtal, arbetsgrupper, böcker och konstnärliga presentationer. Det följande är endast några få exempel:
4. Rio-deklarationen om miljö och utveckling, inledningen.
5. Se till exempel Rio-deklarationen om miljö och utveckling, principer nummer 5, 8, 20, 25; och Agenda 21 kapitel 1, 2, 3, 23, 24 och 36.
6. Se Rio-deklarationen om miljö och utveckling, princip 25.
7. Inom ramarna för principen om världsmedborgarskap bör detta program "genomföras av de olika aktörerna i enlighet med olika situationer, möjligheter och prioriteringar hos länderna och regionerna" (Agenda 21, kapitel 1.6).
8. Agenda 21, kapitel 36.3. bekräftar att " Undervisning… bör anses vara en process genom vilken människor och samhällen kan uppnå den högsta graden av självförverkligande. Utbildning är avgörande för att främja en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsproblem... Både formell och icke-formell utbildning är nödvändig för att ändra människors attityder... Den är också av avgörande betydelse för att uppnå medvetande om betydelsen av miljö och etik, värderingar, attityder, färdigheter och beteenden som är förenliga med hållbar utveckling och för att allmänheten effektivt skall kunna deltaga i beslutsprocessen. För att vara effektiv bör utbildning... omfatta dynamiken i såväl den fysiska/biologiska, sociala och ekonomiska miljön som människans utveckling (vilken kan inkludera andlig utveckling)."
9. Agenda 21, kapitel 36.9 uppmärksammar betydelsen av att främja "ett brett allmänt medvetande som ett väsentligt led i globala utbildningsinsatser för att stärka attityder, värderingar och åtgärder som är förenliga med hållbar utveckling."