‘Abdu’l-Bahás skrifter i urval


Skriv ut och PDF
Utvalda skrifter av ‘Abdu’l-Bahá
©  Bahá’í-förlaget AB 2014
Solhagavägen 11,
163 52 Spånga

Förord till den svenska utgåvan

”O världens folk! Sanningens sol har gått upp för att upplysa hela jorden, och för att förandliga människans samfund.” Så sammanfattas bahá’í-trons uppgift av ‘Abdu’l-Bahá, och vidare: ”…varje tidsålder har en anda; andan i denna upplysta tid ligger i Bahá’u’lláhhs läror. Ty dessa lägger grunden till enheten i mänsklighetens värld och förkunnar allomfattande broderskap. De bygger på enhet mellan vetenskap och religion och på undersökning av sanningen. De hävdar principen om att religion måste vara orsak till vänskap, endräkt och harmoni mellan människor. De fastställer jämlikheten mellan de båda könen och framlägger ekonomiska principer som är till för individernas välgång. De sprider allomfattande fostran, att varje själ så mycket som möjligt måtte få del av olika kunskaper. De upphäver och avskaffar religiösa, rasmässiga, politiska, patriotiska, ekonomiska och dylika fördomar.”

‘Abdu’l-Bahá (1844-1921) var son till Bahá’u’lláh, bahá’í-trons grundare. Född i Persien, följde han Sin far i landsförvisning och fängelse i det ottomanska riket. Större delen av sitt liv var han dess fånge i fästningsstaden Akká i Palestina. I sitt testamente överlät Bahá’u’lláh ledningen för Sin Tro till honom.

‘Abdu’l-Bahá hade omfattande kontakter och en vittförgrenad korrespondens med såväl hög som låg. Vid resor till Egypten, Frankrike, Ungern, Tyskland, Schweiz, Storbritannien, Ungern, Österrike, USA och Kanada gjorde han ett stort antal framträdanden och tog emot en ständig ström av besökare. Han mötte bland andra många av den tidens framstående personligheter, såsom Theodore Roosevelt, Alexander Graham Bell, Leo Tolstoy, Andrew Carnegie och Auguste Forel, och brevväxlade med flera av dem. Hans kontakter i Mellanöstern var omfattande och han träffade persiska och egyptiska kungligheter, liksom många palestinska religionsledare.

‘Abdu’l-Bahás främsta inriktning var andlig vägledning för människor oavsett social status. Han besökte och tog hand om de fattigaste och ringaste, och på grund av sitt omfattande humanitärt arbete fick han bland annat en engelsk adlig utmärkelse. Vid hans begravning i Palestina deltog tusentals människor, inklusive ledande statliga funktionärer och representanter från olika religiösa samfund.

Denna bok innehåller ett urval texter av ‘Abdu’l-Bahá, främst brev och brevutdrag, rörande livets alla frågor, ur ett andligt perspektiv med utgångspunkt från bahá’í-tron. Texterna utgör andlig vägledning för var och en som vill låta sig inspireras av ett språk riktat till själen.

Verket, som består av 237 brevtexter, utgavs ursprungligen på engelska år 1978. Denna första svenska utgåva har efter översättning granskats av en kommitté inom Svenska Bahá’í-samfundet.

För bibelcitat har så långt möjligt den officiella bibelöversättningen år 2000 använts. I några få fall har 1917 års översättning föredragits eller direkt översättning från den engelska förlagan gjorts.

För citat från Koranen har så långt möjligt den senaste översättningen av koranen till svenska (av M. K. Bernström), Koranens budskap, använts. I övriga fall har direkt översättning från den engelska förlagan gjorts.

I slutet av boken finns en förteckning över böner och ett sakregister. 

 

Utvalda skrifter av ‘Abdu’l-Bahá

1 O världens folk! Sanningens sol har stigit upp

O världens folk! Sanningens sol har stigit upp för att upplysa hela jorden och för att förandliga den mänskliga gemenskapen. Lovvärda är resultaten och frukterna därav, rikliga de heliga bevis som härrör från denna nåd. Detta är ren barmhärtighet och frikostighet, detta är världens och alla dess folks ljus, det är harmoni och gemenskap, kärlek och solidaritet, det är verklig medkänsla och enhet, slutet på främlingskap och att vara ett med alla på jorden i full värdighet och frihet.

Den Välsignade skönheten säger ”Ni är alla frukterna på ett träd och löven på en gren.” Han har således liknat den här världen vid ett enda träd och alla dess folk vid dess blad, blommor och frukter. Det är nödvändigt för grenen att blomstra och för blad och frukt att få frodas, och utvecklingen av blad och blomma, och fruktens sötma är beroende av förbindelse mellan alla delar av världsträdet.

Av denna anledning måste alla människor med kraft stödja varandra och sträva efter evigt liv, och av denna anledning måste de som älskar Gud i denna förgängliga värld bli till de nådebevis och välsignelser som sänds ut av den barmhärtige Konungen över de synliga och osynliga rikena. Må de rena sin syn och se hela mänskligheten som blad och blommor och frukter på tillvarons träd. Må de alltid ägna sig åt att utföra en vänlig handling för någon medmänniska och erbjuda henne kärlek, aktning och omtänksam hjälp. Må de ej betrakta någon som sin fiende eller som illasinnad, utan tänka på hela mänskligheten som sina vänner, se främlingen som en nära vän, den obekante som en kamrat, avhålla sig från fördomar och ej draga några gränser.

På denna dag gynnas vid Herrens tröskel den som räcker fram trofasthetens bägare till alla, som även åt sina fiender förlänar frikostighetens juvel och till sin fallne förtryckare utsträcker en hjälpande hand; det är den som även till den mest oförsonlige fiende är en kärleksfull vän. Detta är den Välsignade skönhetens föreskrifter, detta är det Största namnets råd.

O kära vänner! Världen befinner sig i krig och människosläktet genomgår födslovåndor och en strid på liv och död. Hatets mörka natt har tagit över och den goda viljans ljus är utsläckt. Jordens folk och släkten har vässat sina klor och kastar sig över varandra. Mänsklighetens själva grundvalar håller på att förstöras. Tusentals familjer driver hemlösa och utblottade omkring och varje år ses tusentals och åter tusentals människor bada i sitt blod på leriga slagfält. Livets och glädjens tält är nedtagna. Generalerna utövar sitt generalskap, skrytande över blodet de utgjutit i tävlan med varandra i uppviglingen till våld.”Med detta svärd”, säger en av dem, ”halshögg jag ett folk!” Och en annan: ”Jag fällde en nation till marken!” Och ännu en: ”Jag störtade en regering!” Sådana saker berömmer sig människor av, över sådant är de stolta! Kärlek – rättfärdighet – det klandrar man överallt och harmoni och hängivenhet mot sanningen föraktas.

Den Välsignade skönhetens tro kallar mänskligheten till trygghet och kärlek, till vänskap och fred, den har upprest sitt tabernakel på jordens höjder och riktat Sin kallelse till alla nationer. O Guds älskare, därför skall ni känna till värdet av denna dyrbara tro, lyda dess lärosatser, vandra denna raka väg och visa människorna till den. Höj era röster och sjung Himmelrikets sång. Sprid vitt och brett den kärleksfulle Herrens föreskrifter och råd, så att denna värld förvandlas till en annan värld och denna mörka jord flödar över av ljus, så att mänsklighetens döda kropp måtte uppstå och leva och varje själ bedja om odödlighet genom Guds heliga andedräkt.

Snart kommer era snabbt förbiilande dagar att vara över och den berömmelse och rikedom, de bekvämligheter och glädjeämnen som denna värld av skräp erbjuder kommer att försvinna utan att lämna ett spår. Sammankalla då människorna till Gud och bjud in dem att följa exemplet från härskaran i höjden. Var älskande fäder åt den föräldralöse och en tillflyktsort för de hjälplösa, en skattkammare för de fattiga och läkedom för de sjuka. Var hjälpare åt var och en av förtryckets offer och beskyddare av de missgynnade. Tänk varje stund på att tjäna någon medlem av människosläktet. Bry er icke om motvilja och avvisande, förakt, fientlighet och orättvisa utan handla på motsatt sätt. Var uppriktigt vänliga, ej blott till det yttre. Må var och en av Guds älskade fästa sin uppmärksamhet på detta: att vara Herrens barmhärtighet mot människor, att vara Herrens nåd. Må envar göra något gott för dem som korsar hans väg och vara till någon nytta för dem. Må var och en förbättra människors karaktär och skänka deras sinnen en ny inriktning. På detta sätt kommer den gudomliga vägledningens ljus att lysa fram och Guds välsignelser omsluta hela mänskligheten, ty kärlek är ljus, oavsett i vilken boning den bor och hat är mörker, oavsett var det månde bygga sitt näste. O Guds vänner sträva efter att bannlysa detta mörker för evigt. så att det dolda Mysteriet måtte avslöjas och den hemliga kärnan i allt uppdagas.

2 O min Herre! Jag har nalkats Dig i djupet av denna mörka natt

O min Herre! Jag har nalkats Dig i djupet av denna mörka natt, jag har anförtrott mig åt Dig med mitt hjärtas tunga, darrande av glädje över de ljuva dofter som blåser från Ditt, den Allhärliges rike och åkallar Dig med orden:

O min Herre, inga ord finner jag varmed jag kan förhärliga Dig och ingen möjlighet ser jag för min själs fågel att kunna sväva upp mot Din helighets Rike, ty Du är i själva Ditt väsen helgad över dessa hyllningar och i själva Ditt varande utom räckhåll för den lovprisning som höjes till Dig av de människor som du har skapat. I Ditt eget heliga varande har du alltid varit upphöjd över förståelsen hos de lärde bland härskaran i höjden och för evigt kommer Du att förbli höljd i Din egen verklighets helighet, ej nådd av kunskapen hos de invånare som förhärligar Ditt namn i Ditt upphöjda Rike.

O Gud, min Gud! Hur kan jag ära eller beskriva Dig, ouppnåelig som Du är. Oändligt hög och helgad är Du över all beskrivning och allt lovprisande.

O Gud, min Gud! Förbarma Dig då över mitt hjälplösa tillstånd, mitt armod, mitt elände, min förnedring! Giv mig att dricka ur Din nåds och förlåtelses frikostiga bägare, uppliva mig med Din kärleks ljuva dofter, gläd mitt bröst med Din kunskaps ljus, rena min själ med Din enhets mysterier, skänk mig liv med den milda bris som kommer från Din barmhärtighets trädgårdar – tills jag frigör mig från allt utom Dig, och fattar tag i fållen till Din storhets klädnad och överlåter åt glömskan allt som icke är Du, och får beledsagas av den ljuva andedräkt som fläktar under dessa Dina dagar och ernå trofasthet vid Din helighets tröskel, stå upp för att tjäna Din sak, visa ödmjukhet inför Dina älskade och vara såsom intet i Dina gynnades närvaro.

Sannerligen, Du är Hjälparen, Upprätthållaren, den Upphöjde, den mest Givmilde.

O Gud, min Gud! Jag bönfaller Dig vid gryningen för Din Skönhets ljus, som har upplyst hela jorden och vid blicken från Din gudomliga medkänslas öga som beaktar allt, och vid Dina håvors böljande hav vari allt är nedsänkt, och vid Din frikostighets framströmmande moln som låter sina gåvor regna ned över alla skapade tings väsen, och vid Din nåds prakt som fanns innan världen fanns till – att hjälpa Dina utvalda att vara trogna, att bistå Dina älskade att tjäna vid Din upphöjda tröskel och få dem att vinna seger genom Din makts bataljoner som underkuvar allt och att stärka dem med en mäktig stridande skara från härskaran i höjden.

O min Herre! De är svaga själar och står vid Din dörr, de är de utfattiga på Din förgård, förtvivlat väntande på Din nåd, i trängande behov av Din hjälp och de vänder sina ansikten mot Din enhets Rike, trängtande efter de gåvor Du utdelar. O min Herre! Fyll deras sinnen till fullo med Ditt heliga ljus, rena deras hjärtan med Ditt bistånds nåd, gläd deras bröst med doften av de glädjeämnen som fläktar från Din härskara där ovan, upplys deras ögon genom att låta dem skåda Din makts tecken och bevis och gör dem till renhetens standar, till helighetens banér som på jordens bergstoppar vajar över alla skapelser, förmå deras ord att röra hjärtan som är hårda som berg. Må de stå upp för att tjäna Dig och viga sig åt Din gudomlighets rike och vända sina ansikten mot Ditt Jags rike och sprida Dina tecken vida omkring, låta sig upplysas av Dina strömmande ljus och utveckla Dina dolda mysterier. Må de leda Dina tjänare till stilla vatten och till Din barmhärtighets springbrunn som väller fram och porlar i det innersta hjärtat av Din enhets himmel. Må de hissa frigörelsens segel på Frälsningens ark och färdas över Din kunskaps hav; må de veckla ut enhetens vingar vida omkring och med deras hjälp sväva upp till Din enhets Rike för att bli tjänare som den högsta härskaran kommer att applådera, som invånarna i Ditt allhärliga Rike lovordar. Må de lystra till den osynliga världens härolder när de höjer sitt rop om det Största glädjebudskapet. Må de i sin längtan att möta Dig, åkalla och tillbedja Dig – O min Herre som sörjer för allt - sjunga underbara hyllningssånger i gryningen och fälla sina tårar i morgonstunden och om aftonen, trängtande efter att komma in i skuggan av Din barmhärtighet som aldrig upphör.

Hjälp dem, o min Herre, under alla förhållanden, stöd dem beständigt med Din helighets änglar, de som är Dina osynliga härskaror, Dina himmelska bataljoner som förmår denna lägre världs samlade arméer att lida nederlag.

Sannerligen, Du är den Mäktige, den Kraftfulle, den Starke, den Alltomslutande, Den som har herraväldet över allt som finns till.

O helige Herre! O godhetens Herre! Vi strövar kring Din boning i längtan efter att få skåda Din skönhet och älskar Din väg. Vi är olyckliga, obetydliga och av ringa värde. Vi är fattiga, - visa oss barmhärtighet, skänk oss Dina gåvor - se ej till våra misstag, dölj våra otaliga synder. Vad vi än är, tillhör vi fortfarande Dig och vad vi yttrar och hör är lovprisning av Dig, och det är Ditt anlete vi söker, Din väg vi följer. Du är godhetens Herre, vi är syndare och vilse och långt hemifrån. O barmhärtighetens moln, giv oss några droppar regn. O nådens blomsterbädd, sänd ut en väldoftande vind. O alla gåvors hav, låt en mäktig våg framvälla mot oss. O frikostighetens Sol, sänd ned en stråle ljus. Visa oss misskund, bevilja oss nåd. Vid Din skönhet, vi kommer utan annat färdmedel än våra synder, utan några goda gärningar att förtälja, blott förhoppningar har vi. Om icke Din skylande slöja täcker oss och Ditt skydd värnar och vårdar oss, med vilken kraft kan då dessa hjälplösa själar resa sig upp och tjäna Dig? Vilka slags tappra handlingar kan dessa beklagansvärda visa upp? Du som är den Mäktige, den Allstarke, hjälp oss, gynna oss. Förtärda som vi är, återuppliva oss med strömmar från Din nåds moln. Ringa som vi är, upplys oss med de lysande strålarna från Din enhets morgonstjärna. Slunga dessa törstande fiskar i Din barmhärtighets hav, led denna vilsegångna karavan till Din enhets skydd, led dem som har förirrat sig i fjärran till vägledningens källa och giv till dem som har tappat bort vägen en fristad inom Din makts områden. Lyft till dessa förtorkade läppar himlens rikliga och stilla flödande vatten, res upp dessa döda till evigt liv. Bevilja de blinda seende ögon, de döva hörsel och de stumma förmåga att tala. Sätt de modfälldas sinnen i brand, förmå de liknöjda att besinna sig, varna de högmodiga, väck dem som sover.

Du är den Allsmäktige, Du är Givaren, Du är den Älskande. Sannerligen Du är den Välgörande, den mest Upphöjde.

O Guds älskade och hjälpare till denne förgänglige Tjänare! När verklighetens Sol spred sina oändliga gåvor från alla önskningars Gryningspunkt och den här världen lystes upp med det heliga ljuset från pol till pol, kastade den ned sina strålar med sådan häftighet att den utplånade det stygiska mörkret för evigt, varefter denna jord av stoft kom att avundas av himmelens sfärer och denna obetydliga plats antog det högsta rikets prakt och utrustning. Helighetens milda bris blåste fram däröver och spred vida kring sina ljuva dofter, himlens vårvindar drog där förbi och från alla utgjutelsers Källa fläktades livgivande luftdrag över den, medbringande gränslös nåd. Därefter ljusnade gryningen och budskap om stor glädje kungjordes Den gudomliga våren var här och reste sina tält i denna förgängliga värld, så att hela skapelsen hoppade och dansade. Den vissnade jorden frambringade odödliga blomster, det döda stoftet vaknade till evigt liv. Sedan framträdde blommor av mystisk kunskap och, såsom vittnesbörd om Guds kunskap, kom frisk grönska upp ur marken. Den förgängliga världen uppvisade Guds frikostiga gåvor och den synliga världen återspeglade härligheterna i de världar som var dolda för synen. Guds kallelse utropades, det eviga Förbundets bord tillreddes, Testamentets bägare skickades från hand till hand, den allomfattande inbjudningen sändes ut. Därefter sattes några människor i brand av himmelens vin, och några lämnades utan någon andel i dessa de största av gåvor. Syn och insikt bland några människor upplystes av nådens ljus och en del hoppade av glädje när de hörde enhetens hymner. Fåglar stämde upp lovsånger i helighetens trädgårdar och näktergalar på grenarna i himmelens rosenträd höjde sina vemodiga rop. Därefter smyckades och pryddes både Riket i höjden och jorden därunder och denna värld kom att avundas av den höga himlen. Men ack, o ack, de försumliga har blivit kvar i sin likgiltighets sömn och de dåraktiga har avvisat denna heligaste förläning. De blinda är fortfarande höljda i sina slöjor, de döva har ingen del i vad som kommit att inträffa, de döda har inga förhoppningar om att uppnå det ty enligt vad Han säger: ”De hoppas inte på det eviga livet, liksom de som helt förnekar sanningen inte hoppas få återse dem som de har följt till graven.” [1]

Vad beträffar er, o Guds älskade! Lossa era tungors band och frambär tack till Honom. Lova och ära den Åstundades Skönhet ty ni har druckit ur denna den renaste av kalkar, och ni har upplivats och förmåtts att lysa av detta vin. Ni har upptäckt helighetens ljuva dofter, ni har känt doften av trohetens mysk från Josefs klädnad. Ni har ätit av trofasthetens honungsdagg ur händerna på Honom som är den ende Älskade, ni har i myckenhet fått förtära odödliga rätter vid Herrens frikostiga festbord. Denna ymnighet är en särskild ynnest förlänad av en kärleksfull Gud, detta är välsignelser och sällsynta gåvor som härrör från Hans nåd. I evangeliet säger Han: ” Många är bjudna, men få är utvalda.” [2] Det betyder att många erbjuds den, men sällsynt är den själ som är utvald för att taga emot vägledningens stora gåva. ”I Sin godhet låter Gud Sin nåd flöda över vemhelst Han vill - Guds nåd är en outsinlig källa.” [3]

O Guds älskade! Från världens folk slår och blåser oenighetens vindar mot Förbundets ljus. Trohetens Näktergal är ansatt av avfällingar, lika hatets korpar. Guds hågkomsts duva är hårt ansatt av själlösa nattfåglar och den gasell som bor på Guds kärleks ängar jagas av glupande bestar. Dödlig är faran, plågsam smärtan.

Herrens älskade måste stå fasta som berget, orubbliga som ointagliga murar. De måste förbli oberörda även under de svåraste motgångar, obekymrade av de värsta katastrofer. Må de hålla fast vid allsmäktig Guds fåll och hysa tilltro till den Högstes Skönhet. Må de förlita sig på den osvikliga hjälp som kommer från det uråldriga Konungariket och låta sig bero av den givmilde Herrens vård och skydd. Må de städse uppfriskas och återfå krafterna med den himmelska nådens dagg, och med den helige Andes andedräkt återuppliva och förnya sig från ögonblick till ögonblick. Må de stå upp för att tjäna sin Herre och göra allt i sin makt för att sprida Hans heliga andedräkt vitt och brett. Må de bli till en stark fästning till försvaret av Hans lära, en ointaglig borg för den Uråldriga skönhetens härskaror. Må de troget vakta Guds saks stora byggnadsverk överallt. Må de bli de klara stjärnorna på Hans lysande skyar, ty mörkrets horder angriper denna Sak från alla håll och jordens folk har för avsikt att släcka detta klara Ljus. Och eftersom all världens släkten går till anfall, hur kan då vår uppmärksamhet låta sig avledas ens ett ögonblick? Var klart medvetna om dessa saker, var vaksamma och skydda Guds sak.

Den viktigaste plikten på denna dag är att rena er karaktär, att tillrättalägga era levnadsvanor och förbättra ert uppträdande. Den Barmhärtiges älskade måste uppvisa sådan karaktär och sådant uppträdande bland Hans skapelser, att doften av deras helighet sprids över hela världen och uppväcker de döda, eftersom syftet med Guds Manifestation och gryningen för den Osynliges gränslösa ljus är att fostra människornas själar och förädla varje levande människas karaktär – så att de välsignade personer, som har frigjort sig från djurrikets mörker, kommer att träda fram med de egenskaper som är den mänskliga verklighetens prydnad. Syftet är att människorna på jorden skall förvandlas till himmelens folk och att de som vandrar i mörkret skall komma in i ljuset, att de som är uteslutna skall förenas med Himmelrikets inre krets och att de som är såsom ingenting skall bli förtrogna med den eviga härligheten. Det är att de lottlösa skall ernå sin andel av det gränslösa havet och de okunniga få dricka sin del ur kunskapens levande källa; att de som törstar efter blod skall uppgiva sin grymhet och de som vänder ut taggar och klor skall bli milda och tålmodiga och de som älskar krig i stället skall söka sann förlikning; det är att de brutala, med sina knivskarpa gripklor, skall få åtnjuta en varaktig freds goda ting; att de orena skall lära sig att det finns ett rike av renhet och de besudlade finna vägen till helighetens floder.

Om icke dessa gudomliga förläningar uppenbaras ur mänsklighetens inre jag, kommer Manifestationens gåvor att visa sig ofruktbara och de bländande strålarna från Sanningens sol kommer att vara utan någon verkan.

O Herrens älskade, sträva därför med själ och hjärta att undfå en del av Hans heliga egenskaper och få taga emot er andel av Hans helighets gåvor – att ni måtte bli symbolerna för förening, normerna för enighet och söka innebörden av enhet, så att ni i denna Guds trädgård må höja era röster och sjunga andens lycksaliga hymner. Var såsom fåglarna som frambär sitt tack till Honom och sjung i livets blommande lövsalar sådana melodier som kommer att blända sinnena hos dem som är insiktsfulla. Höj ett banér på världens högsta toppar, höj Guds ynnests fana som böljar och fladdrar för Hans nåds vindar, plantera på livets fält bland rosorna i den synliga världen ett träd som kommer att ge frisk och söt frukt

Jag svär Vid den sanne Läromästaren att, om ni handlar enligt Guds förmaningar såsom de är uppenbarade i Hans lysande skrifter, kommer detta mörka stoft att spegla Himmelriket och denna lägre värld att uppvisa den Allhärliges nejder.

O Herrens älskade! Prisad vare Han, den Osynlige.  Gåvor som väller fram från Sanningens sol omgiver er överallt och i alla riktningar står Hans nåds portar på glänt. Nu är tiden kommen för att draga nytta av dessa förläningar och låta dem bli er till gagn. Ni skall vara medvetna om den här tidens värde, låt icke detta tillfälle undfly er. Håll er helt borta från denna mörka världs angelägenheter och låt er bli kända genom egenskaperna som gives hos de väsen vilka skapar sig en boning i Himmelriket. Då skall ni se hur mäktig den himmelska Morgonstjärnans härlighet är och hur bländande lyskraften är hos givmildhetens tecken, som kommer från det osynliga riket.

3 O Guds älskade! O barn av Hans rike!

O Guds älskade! O barn av Hans rike! Sannerligen, sannerligen, den nya himmelen och den nya jorden har kommit. Den heliga staden, det nya Jerusalem, har kommit ned från höjden i form av en himmelens jungfru, beslöjad, skön och enastående, förberedd för återförening med sina älskare på jorden. Änglarna i den himmelska härskaran har förenats i en kallelse som har gått ut i hela universum, där alla högt och mäktigt utropade: ”Detta är Guds stad och Hans boning, där de rena och heliga bland Hans tjänare skall bo. Han skall leva med dem, ty de är Hans folk och Han är deras Herre.”

Han har torkat bort deras tårar, tänt deras ljus, glatt deras hjärtan och hänryckt deras själar. Döden skall ej längre hinna upp dem, ej heller skall sorg, gråt eller bedrövelse drabba dem. Herren Gud allsmäktig tronar i Sitt rike och har förnyat allt. Detta är sanningen och vilken sanning kan vara större än den som kungjorts i Johannes uppenbarelse?

Han är Alfa och Omega. Han är Den som kommer att giva ur källan med livets vatten till den som är törstig och till de sjuka skänka den sanna frälsningens botemedel. Den som hjälpes av sådan nåd är sannerligen en som tar emot det mest strålande arvet från Guds Profeter och Hans heliga. Herren skall vara hans Gud och han själv Hans högt älskade son.

Gläd er då, o Herrens älskade och Hans utvalda, och ni som är Guds barn och Hans folk, höj era röster för att prisa och lova Herren, den Högste, ty Hans ljus har lyst fram, Hans tecken har framträtt och Hans stigande havs böljor har på alla stränder spridit ut mången dyrbar pärla.

4 Prisad vare Han som har skapat världen

Prisad vare Han som har skapat världen och har utformat allt som finns till, Han som har uppväckt de uppriktiga till en ärofull ställning [4] och har fått den osynliga världen att framträda på det synliga planet – men ändå vandrar och irrar människor omkring i sin druckna dvala. [5]

Han har lagt grunden till den höga borgen, Han har invigt den gyllene tidsåldern.  Han har frambringat en ny skapelse på denna dag, som uppenbart är domens dag – och fortfarande förblir de försjunkna i sin druckna sömn.

Hornet [6] har ljudit, basunen har blåsts, [7] roparen har höjt sin kallelse och alla på jorden har fallit i vanmakt – men de döda fortfar ännu att sova i sina kroppars gravar.

Och den andra basunen [8] har ljudit, den andra stöten har följt efter den första [9] och skräckens ve har kommit och alla ammande mödrar har glömt barnet vid sitt bröst [10] – ändå ger folket, förvirrat och förstrött, ännu ej akt därpå.

Och uppståndelsen har grytt och timman har infallit, stigen har rätats ut och vågen har ställts upp och alla som är på jorden har samlats [11] – men fortfarande ser folket inte en skymt av vägen.

Ljuset har lyst fram och strålglansen flödar över Sinais berg och en mild vind blåser från den evigt förlåtande Herrens trädgårdar. Andens ljuva andedräkt fläktar förbi och de som legat begravda stiger upp – och fortfarande slumrar de tanklösa i sina gravar.

Helvetets flammor rasar och himmelen har bragts nära, de himmelska trädgårdarna blomstrar och friska dammar flödar över, paradiset glimmar i sin skönhet – men de omedvetna är fortfarande fast i sina tomma drömmars träsk.

Slöjan har fallit, ridån har lyfts, molnen har skingrats, härskarnas Herre är uppenbar – likväl har allt gått syndarna förbi.

Det är Han som har gjort den nya skapelsen för er [12], har frambragt det ve [13] som överträffar alla andra och sammanfört de heliga i Himmelriket. Sannerligen, häri finns det tecken för dem som har ögon att se med.

Ett av Hans kännetecken ligger i framträdandet av omen och glädjefyllda profetior, av antydningar och ledtrådar, delgivande av många olika budskap samt förväntningarna bland de rättfärdiga, de som nu har nått sitt mål.

Och ett av Hans kännetecken ligger i Hans prakt, som framträder över enhetens horisont och Hans ljus som strömmar ut från maktens gryning och tillkännagivandet av det Största glädjebudskapet genom Hans, den Endes, den Oförlikneliges Härold. Sannerligen, detta är ett lysande bevis för den skara som är fylld med insikt.

Hans kännetecken ligger i att Han är uppenbar och kan skådas av alla, där Han står som Sitt eget bevis samt Hans närvaro bland vittnen på alla orter och bland folk som överföll Honom som vargar och omringade Honom från alla håll.

Hans kännetecken ligger i att Han motstår mäktiga nationer och alltunderkuvande stater och en mängd fiender som törstar efter Hans blod och hela tiden är inriktade på Hans undergång varhelst Han månde vistas. Sannerligen, detta är en fråga som förtjänar att undersökas av dem som begrundar Guds tecken och symboler.

Ett annat av Hans kännetecken ligger i Hans förunderliga utläggningar, Hans ypperliga vältalighet, den hastighet varmed Hans skrifter uppenbarades, Hans visdomsord, Hans verser, Hans epistlar, Hans samtal, Hans förklaringar av Koranen, både dess dunkla verser och de otvetydiga. Vid själva ditt liv! Denna sak är fullt klarlagd för vemhelst som uppfattar den ur en rättvis synvinkel.

Ytterligare ett av Hans kännetecken ligger i Hans kunskaps gryende sol och Hans konstarters och färdigheters stigande måne, hur Han ådagalade fulländning i hela Sitt sätt att vara vilket omvittnats av många nationers lärda och framstående personer.

Och ännu ett av Hans kännetecken ligger i det förhållandet att Hans skönhet förblev okränkt och att Hans mänskliga tempel skyddades då Han uppenbarade Sin lyskraft trots samlade anfall från alla Hans fiender, som gick emot Honom i tusental med sina flygande pilar, spjut och svärd. Här föreligger sannerligen ett under och en förvarning till varje rättvis bedömare.

Och Hans kännetecken är vidare Hans långmodighet, Hans vedermödor och Hans bekymmer, Hans plågor i kedjor och bojor och Hans ständiga kallelse: ”Kom till Mig, kom till Mig, ni som är rättfärdiga! Kom till Mig, kom till Mig, ni som älskar godheten! Kom till Mig, kom till Mig, ni som är ljusets gryningspunkter!” Sannerligen, mysteriernas portar är vidöppna – men ändå roar sig de onda med sitt fåfängliga klander!

Ännu ett av Hans kännetecken utgörs av kungörelsen av Hans Bok, Hans avgörande heliga text, vari Han förmanade konungarna samt den kraftfulla varningen till honom vars mäktiga styre hela världen fick erfara [14] – och vars höga tron sedan störtades på några få dagar; att det förhåller sig så är fullt klarlagt och välkänt.

Hans kännetecken är Hans sublima storhet, Hans upphöjda tillstånd, Hans mäktiga härlighet och Hans skönhets lyskraft över fängelsets horisont, så att huvuden böjdes inför Honom och röster sänktes. Ödmjuka var de ansikten som vändes mot Honom. Detta är ett bevis som aldrig iakttagits under gångna tidsåldrar.

Återigen, ett av Hans kännetecken är de enastående ting Han städse bedrev, de mirakel Han utförde, de under som ständigt utgick från Honom likt Hans molns nedströmmande – och erkännandet, även av icke troende, av Hans väldiga utstrålning. Vid Hans eget liv! Detta har klart bestyrkts och det visades för dem som från alla trossystem trädde in i den levande, den självbestående Herrens närvaro.

Och ännu ett av Hans tecken är de vittomfattande strålarna från Hans eras sol, den uppstigande månen för Hans tid på alla tidsåldrars himmel: Hans dag, som infallit vid alla dagars höjdpunkt, med sin rang och makt, sina vetenskaper och sina konstarter, vilka blivit vida spridda, har bländat världen och förbluffat människorna,

Sannerligen, denna sak är fullt klarlagd och fastslagen för all framtid.

5 Världens stora Ljus, som en gång strålade  

Världens stora Ljus, som en gång strålade över hela mänskligheten, har gått ned, för att evinnerligen lysa från Abhá-horisonten, från Hans rike av aldrig förbleknande härlighet och sprida glans över Hans älskade ifrån höjden och inblåsa det eviga livets andedräkt i deras hjärtan och själar.

Begrunda i era hjärtan det som Han förutsade i Sin ”Skriften om den gudomliga visionen ” som har spridits över hela världen. Där säger Han: ”Därpå jämrade hon sig och utropade: ’Må världen och allt som finns däri utgöra lösen för Dina olyckor. O Härskare över himmel och jord! Varför har Du överlämnat Dig i händerna på invånarna i Akkás fängelsestad? Hasta till andra riken, till Dina boningar därovan, på vilka namnens folk aldrig har fäst sin blick. ’Vi log och yppade intet. Begrunda dessa mest upphöjda ord och sök förstå syftet med detta fördolda och heliga mysterium.’”

O Herrens älskade! Akta er, akta er, så att ni ej tvekar och vacklar. Låt ej rädsla drabba er, var varken oroliga eller förfärade. Tag er noga i akt så att denna olyckliga dag ej försvagar nitälskans låga och släcker era bräckliga förhoppningar. Detta är trohetens och ståndaktighetens dag. Saliga är de som står fasta och orubbliga som berget och trotsar stormen och denna oroliga tids påfrestningar. De kommer sannerligen att bli mottagare av Guds nåd och sannerligen, få taga emot Hans gudomliga hjälp och bli sant segerrika. De kommer att lysa i mänsklighetens mitt med en utstrålning som de, vilka vistas i härlighetens paviljong prisar och förhärligar. Det är för dem som denna himmelska kallelse förkunnats, uppenbarad i Hans heligaste Bok: ”Låt ej era hjärtan oroas, o människor, när Min närvaros härlighet har återkallats och Mitt yttrandes ocean har tystnat. Det finns en visdom i Min närvaro ibland er och ännu en i Min frånvaro, ofattbar för alla utom Gud, den Oförliknelige, den Allvetande. Sannerligen, Vi skådar er från Vår härlighets rike och skall bistå vemhelst som framträder för Vår saks seger med den himmelska församlingens skaror och ett sällskap av Våra gynnade änglar.”

Sanningens sol, detta det Största ljuset, har gått ned vid världens horisont, för att uppstiga med odödlig glans över det gränslösas Rike. I Sin Allra heligaste bok uppmanar Han de ståndaktiga och orubbliga bland Sina vänner: ”Ängslas ej, o världens folk, när Min skönhets morgonstjärna nedstigit och Mitt tabernakels himmel är dold för era ögon. Stå upp för att främja Min sak och förhärliga Mitt ord bland människorna.”

6 O Himmelrikets folk! Hur mången själ har icke ägnat

O Himmelrikets folk! Hur mången själ har icke ägnat hela sin levnad åt tillbedjan, uthärdat köttets bortdöende, längtat efter att få inträda i himmelens rike och ändå misslyckats, medan ni, utan vare sig möda, smärta eller självförnekelse har vunnit priset och trätt därin.

Det är likadant nu som det var på Messias tid, när fariséerna och de fromma utelämnades utan att erhålla någon andel, medan Petrus, Johannes och Andreas, som varken var benägna för from tillbedjan eller asketiska övningar stod som segrare. Tacka därför er Gud för att Han sätter den eviga ärans krona på era huvuden, för att Han beviljar er denna omätliga nåd.

Den tid har kommit då ni, som en tacksägelse för denna förläning, dag för dag bör tillväxa i tro och ståndaktighet och komma allt närmare Herren, er Gud och hänföras i sådan grad och stråla så klart, att era heliga melodier till prisandet av den Älskade når upp till härskaran i höjden, att var och en av er, såsom en näktergal i denna Guds rosengård, förhärligar härskarornas Herre och blir undervisare för alla som bor på jorden.

7 O ‘Abdu’l-Bahás andliga vänner! En betrodd budbärare

O ‘Abdu’l-Bahás andliga vänner! En betrodd budbärare har anlänt och har i andens värld överlämnat ett budskap från Guds älskade. Denne lyckobringande kurir för med sig vällukten av den djupaste strävan och andan av den livgivande brisen av Guds kärlek. Han får hjärtat att dansa av glädje och fyller själen med kärlekens extas och hänryckning. Så djupt har den gudomliga enhetens härlighet nått själar och hjärtan att alla nu är förbundna med varandra med himmelska band och är som ett enda hjärta, en enda själ. Därför speglas nu andens och det Gudomligas avbild klart och tydligt i hjärtats innersta. Jag bönfaller Gud om att dag för dag stärka dessa andliga band och få denna mystiska enhet att lysa allt klarare, tills alla slutligen kommer att vara såsom trupper uppställda tillsammans under Förbundets banér i Guds ords skyddande skugga, att de må sträva med all sin kraft tills en allomfattande gemenskap, förtrolig och varm, och ogrumlad kärlek och andliga band sammanknyter all världens hjärtan. Då kommer hela mänskligheten, genom denna friska och bländande gåva, att vara samlad i ett enda hemland. Då kommer strid och splittring att försvinna från jordens yta, då kommer mänskligheten att vårdas genom kärlek till den Allhärliges skönhet. Söndring kommer att förvandlas till samförstånd, oenighet till samstämmighet. Illviljans rötter kommer att rivas upp och aggressionens grunder raseras. Föreningens ljusa strålar kommer att utplåna begränsningarnas mörker och himmelens prakt göra det mänskliga hjärtat likt en gruva, rikt ådrad med kärlek till Gud.

O Herrens älskade! Detta är stunden då ni måste umgås med alla jordens folk med yttersta vänlighet och kärlek och vara tecknen och symbolerna för Guds stora nåd för dem. Ni måste bli världens själva själ, den levande anden i människobarnens kropp. I denna underbara tidsålder, vid denna tidpunkt då den Uråldriga skönheten, det Största namnet med otaliga gåvor, har uppstigit över världens horisont, har Guds ord ingjutit sådan oerhörd kraft i mänsklighetens innersta kärna att Han har berövat människornas mänskliga egenskaper all verkan och, med Sin alltunderkuvande makt, enat folken i ett väldigt hav av enhet.

Nu är tiden kommen för dem som älskar Gud att höja enhetens banér, att i världens församlingar uppstämma verserna om vänskap och kärlek och att för alla visa att Guds nåd är en enda. Därmed kommer helighetens tabernakel att resas på jordens krön och samla alla folk i den skyddande skuggan av enhetens Ord. Denna stora gåva kommer att gry över världen vid den tidpunkt då de som älskar Gud står upp för att följa Hans lära och vida omkring sprida de friska, ljuva dofterna av allomfattande kärlek.

I varje religionsordning har budet om gemenskap och kärlek funnits, men det var ett bud som var begränsat till de samfund som var i samförstånd, icke för den avvikande fienden. I denna underbara tidsålder är dock, prisad vare Gud, Guds bud icke begränsade, icke inskränkta till någon grupp av människor utan alla vänner har fått befallning att visa gemenskap och kärlek, hänsyn, givmildhet och godhet gentemot alla samfund på jorden. Nu måste de som älskar Gud stå upp för att utföra dessa Hans föreskrifter; Må de vara vänliga fäder för människosläktets barn och medkännande bröder för ungdomarna och osjälviska barn till de av åren böjda. Innebörden av detta är att ni måste visa ömhet och kärlek mot alla människor, även mot era fiender och välkomna dem alla med äkta vänskap, uppmuntran och godhet. När ni möts av grymhet och förföljelse från någons sida, förlora då icke hoppet om honom; när illvilja riktas mot er, låt då ett vänligt hjärta svara. Framvisa era bröst som ett spegelblankt mål för de spjut och pilar som regnar över er och visa i utbyte mot förbannelser, hån och sårande ord, en kärlek som flödar över. Därigenom kommer alla folk att få bevittna det Största namnets kraft och alla länder erkänna den Uråldriga skönhetens makt. De kommer att se hur Han har störtat omkull oenighetens murar och hur säkert Han har styrt alla folk på jorden mot enhet, hur Han har upplyst människans värld och fått denna jord av stoft att utsända strömmar av ljus.

Dessa mänskliga varelser är såsom barn, de är överilade och tanklösa. Dessa barn måste uppfostras med oändlig godhet och ömt fostras i nådens famn, så att de må smaka Guds kärleks andliga honungssötma, så att de må bli såsom ljus som sprider sina strålar över denna mörka värld och tydligt må uppfatta de flammande kronor av ära som det Största namnet, den Uråldriga skönheten har placerat på Sina älskades hjässor, vilka gåvor Han har skänkt hjärtana hos dem Han håller kära, vilken kärlek Han har ingjutit i mänsklighetens bröst och vilka skatter av vänskap Han har låtit framträda bland alla människor.

O Gud, min Gud! Hjälp Dina betrodda tjänare att äga kärleksfulla och ömsinta hjärtan. Hjälp dem att bland alla folk på jorden sprida vägledningens ljus som kommer från härskaran i höjden. Sannerligen, Du är den Starke, den Kraftfulle, den Mäktige, den Alltunderkuvande, den evigt Givande. Sannerligen, Du är den Frikostige, den Milde, den Ömsinte, den mest Givmilde.

8 O ‘Abdu’l-Bahás älskade och den Barmhärtiges tjänarinnor!

O ‘Abdu’l-Bahás älskade och den Barmhärtiges tjänarinnor! Det är tidig morgon och Abhá-paradisets upplivande vindar blåser över hela skapelsen, men de kan blott röra de renhjärtade, och bara det rena sinnet kan spåra deras doft. Endast det klarsynta ögat ser solens strålar och blott det lyssnande örat kan höra sången från härskaran i höjden. Fastän de rikliga vårregnen, himmelens skänker, öser ner över allt, kan de bara befrukta god jord ty de älskar icke salthaltig mark, där ingen verkan av alla gåvor kan komma till synes

Idag passerar Abhá-rikets fridsamma och heliga andedräkt över varje land, men blott de renhjärtade nalkas den och låter sig gagnas därav. Det är denne förorättade själs hopp att de obetänksammas huvuden måtte vinna klarhet genom den Självbeståendes nåd och den uppenbara kraften i Guds ord, så att de kan uppfatta de ljuva dofterna som blåser från andens hemliga rosengård.

O Guds vänner! Sanna vänner är som skickliga läkare och Guds föreskrifter är som läkande balsam, som en medicin för människans samvete. De får huvudet att klarna, så att man kan andas in dem och njuta av deras ljuva doft. De väcker de sovande. De skänker insikt åt de tanklösa och en andel till de utstötta, till de förtvivlade, hopp.

Om på denna dag en själ handlar i enlighet med Guds föreskrifter och råd, kommer den att verka som en gudomlig läkare för mänskligheten och, liksom Isráfíls [15] basun, kommer den att kalla de döda i denna förgängliga värld till liv, ty Abhá-rikets bekräftelser avbryts aldrig och en sådan dygderik själ har som ledsagare den osvikliga hjälpen från härskaran i höjden. Således kommer den ynkliga myggan att bli till en örn i sin fulla kraft, och den veka sparven att förvandlas till en kunglig falk i den uråldriga härlighetens höjder.

Se därför ej till graden av er förmåga, fråga ej om ni är värdiga uppgiften. Sätt ert hopp till hjälpen och de kärleksfulla omsorgerna, ynnestbevisen och skänkerna från Bahá’u’lláh – må min själ offras för Hans vänner! Sporra springaren av ihärdig strävan över självuppoffringens fält och bär från denna stora arena hem den gudomliga nådens pris.

O ni som är den barmhärtige Herrens tjänarinnor! Hur mången drottning i den här världen har icke lagt ned sitt huvud på en kudde av stoft och sedan försvunnit. Ingen frukt blev kvar efter dem, inga spår, inga tecken, icke ens deras namn. Dem beviljades inga fler gåvor, för dem fanns intet mera liv. Så blev det icke för de tjänarinnor som tjänade vid Guds tröskel; de har lyst fram som glittrande stjärnor i den uråldriga härlighetens himmel och spridit sin prakt i alla tider. De uppnådde sina käraste förhoppningar i Abhá-paradiset, de fick smaka återföreningens honung i Herrens församling. Sådana själar som dessa drog nytta av sin tillvaro här på jorden, de plockade livets frukt. Vad de övriga beträffar, ”För dem inföll förvisso en tid då de var något man ej talade om.”

O ni som älskar denne förorättade! Rena era ögon, så att ni icke ser någon människa som annorlunda än ni själva. Betrakta ej någon som en främling utan se i stället alla människor som vänner, ty det är svårt att uppnå kärlek och enhet när ni fäster blicken på det som är annorlunda. Och i denna nya och underbara tid säger de heliga skrifterna att vi måste vara ett med alla människor, att vi måste se varken hårdhet eller orättvisa, varken illvilja eller fientlighet eller hat utan istället vända vår blick mot den uråldriga härlighetens himmel. Ty var och en av skapelserna är ett tecken från Gud, och det var genom Herrens nåd och Hans makt som var och en inträdde i världen och därför är de ej främlingar, utan ingår i familjen, de är ej främmande, utan vänner och skall behandlas som sådana.

Därför måste Guds älskade tillgivet umgås i gemenskap med främling och vän i lika mån, och mot alla visa den yttersta godhet, utan hänsyn till deras förmåga och aldrig fråga om de förtjänar att bli älskade. Må vännerna alltid vara hänsynsfulla och oändligt vänliga. Må de aldrig besegras av människors ondska, av deras aggression och deras hat, oavsett dess våldsamhet. Om andra slungar sina pilar mot dig, erbjud dem mjölk och honung i gengäld; om de förgiftar era liv, skänk då sötma åt deras själar; om de skadar er, lär dem då hur man blir tröstad; om de sårar er, var då en balsam för deras sår; om de stinger er, håll då en uppfriskande kopp till deras läppar.

O Gud, min Gud. Dessa är Dina svaga tjänare, Dina trofasta arbetare och tjänarinnor, som har bugat sig inför Ditt upphöjda yttrande, ödmjukat sig inför Ditt ljus tröskel och burit vittnesbörd om Din enhet, genom vilken solen har kommit att lysa i sin middagsglans. De har lyssnat till den kallelse Du utfärdade från Ditt dolda rike, och med hjärtan skälvande av kärlek och hänryckning, har de svarat på Din maning.

O Herre, utgjut över dem Din barmhärtighets flöden och låt Din nåds vatten regna över dem. Hjälp dem att växa till vackra plantor i himmelens trädgård och låt Dina gåvors bräddfulla moln och Din överflödande nåds sjöar bevattna dem, så att denna trädgård kan blomstra och bevaras evigt grön och praktfull, skön, skimrande och ljus.

Du är sannerligen den Mäktige, den Upphöjde, den Kraftfulle, den som allena är oföränderlig i himlarna och på jorden. Det finns ingen Gud utom Du, de uppenbara bevisens och tecknens Herre.

9 O du vars hjärta flödar över av kärlek till Herren!

O du vars hjärta flödar över av kärlek till Herren! Jag vänder mig till dig från denna helgade plats för att glädja ditt bröst med mitt brev till dig, ty detta är ett sådant brev som får hjärtat hos den som tror på Guds enhet att sväva mot lycksalighetens toppar.

Tacka Gud för att Han har gjort dig i stånd att inträda i Hans makts Rike. Inom kort kommer din Herres gåvor att nedkomma till dig, den ena efter den andra, och Han kommer att göra dig till ett tecken för var och en som söker sanningen.

Håll fast vid din Herres Förbund, och fördjupa för var dag din kärlek till Hans älskade. Böj dig med ömhet över den Allbarmhärtiges tjänare, så att du må hissa kärlekens segel på fredens ark som färdas över livets hav. Låt ej något bedröva dig, och var icke förargad på någon. Det tillkommer dig att vara nöjd med Guds vilja och en sann och kärleksfull och pålitlig vän för alla människor på jorden utan några som helst undantag. Detta är de uppriktigas egenskap, de heligas väg, kännetecknet för dem som tror på Guds enhet och klädnaden för Bahás folk.

Tacka och välsigna Herren för att Han har låtit dig giva Honom Guds rätt. [16] Detta är sannerligen en särskild ynnest mot dig från Hans sida. Prisa Honom då för detta påbud som framlagts i din Herres skrifter av Honom som är dagarnas Uråldrige.

Sannerligen, Han är den Älskande, den Milde, den evigt Givande.

10 O du kära Guds tjänarinna! Ditt brev har blivit emottaget

O du kära Guds tjänarinna! Ditt brev har blivit emottaget och dess innehåll noterat. Du bad om en regel för att kunna styra ditt liv.

Tro på Gud och håll dina ögon fästa på det upphöjda Riket, låt dig vara förälskad i Abhá-skönheten, håll fast vid Förbundet, följ din längtan efter att få uppstiga till det allomfattande Ljusets himmel. Var frigjord från denna värld och låt dig födas åter genom helighetens ljuva dofter som blåser från det Riket i höjden. Var en av dem som kallar till kärlek och var vänlig mot hela människosläktet. Älska människobarnen och tag del av deras sorger. Var en av dem som främjar fred. Erbjud din vänskap, gör dig värd människors förtroende. Var en balsam för varje sår, var en medicin för var och en som är sjuk. Bind själarna samman. Läs vägledningens verser. Låt dig upptagas av tillbedjan av din Herre och res dig för att leda människorna på rätt väg. Lossa din tunga och undervisa dem och låt ditt ansikte upplysas av Guds kärleks eld. Vila ej ett ögonblick, sök ej draga ett andetag i bekvämlighet. Sålunda kan du bli ett tecken och en symbol för Guds kärlek, och ett banér för Hans nåd.

11 Att tjäna vännerna är att tjäna Guds rike

Att tjäna vännerna är att tjäna Guds rike och att visa omsorg om de fattiga är en av Guds viktigaste lärosatser.

12 Du skall förvisso veta att kärleken är hemligheten

Du skall förvisso veta att kärleken är hemligheten med Guds heliga religionsordning, den Allbarmhärtiges tecken och källan till andliga utgjutelser. Kärleken är himmelens vänliga ljus, den helige Andes eviga andedräkt som ingjuter liv i den mänskliga själen. Kärleken är orsaken till Guds uppenbarelse för människan, det livsviktiga band som i enlighet med den gudomliga skapelsen är inneboende i tingens innersta verklighet.

Kärleken är det enda medel som tillförsäkrar sann lycka både i denna värld och nästa. Kärleken är det ljus som vägleder i mörkret, den levande länk som förenar Gud med människan och tillförsäkrar varje upplyst själ dess framåtskridande. Kärleken är den högsta lag som styr denna mäktiga och himmelska era, den unika kraft som binder samman de skiftande bestånds- delarna i denna materiella värld, den högsta sammanhållande kraft som bestämmer rörelserna hos de himmelska världarnas sfärer. Kärleken uppenbarar med osviklig och gränslös styrka de mysterier som finns dolda i universum. Kärleken är livets ande i mänsklighetens smyckade kropp, grunden till sann civilisation i denna dödliga värld och sprider oförgänglig härlighet över varje högtsträvande folk och nation.

Namnet på det folk som nådigt gynnas av Guds kärlek kommer förvisso att upphöjas och prisas av härskaran i höjden, av änglaskaran och av Abhá-rikets inbyggare. Och vart folk som vänder bort hjärtat från denna gudomliga kärlek – den Barmhärtiges uppenbarelse – kommer att fela djupt, hamna i förtvivlan och bli fullständigt tillintetgjort. Det folket kommer att nekas varje fristad, bli som de avskyvärdaste varelser på jorden och ett offer för förnedring och skam.

O Herrens älskade! Sträva efter att bli uppenbarelser av Guds kärlek, lyktor för gudomlig vägledning som strålar bland jordens släkten med kärlekens och endräktens ljus.

Allt pris vare dem som uppenbarar detta ärorika ljus!

 

13 O du dotter av Riket! Ditt brev, daterat den 5 december 1918

O du dotter av Riket! Ditt brev, daterat den 5 december 1918, har emottagits. Det innehöll den goda nyheten att Guds vänner och den Barmhärtiges tjänarinnor under sommaren har samlats på Green Acre, och dag och natt ägnat sig åt Guds åminnelse, har tjänat den mänskliga världens enhet, har visat kärlek gentemot alla religioner, har höjt sig över alla religiösa fördomar och visat vänlighet mot alla människor. De gudomliga religionerna måste vara upphovet till enhet bland människor och medlet till enighet och kärlek, de måste förkunna universell fred, befria människan från all fördom, skänka glädje och fröjd, visa vänlighet mot alla människor och göra sig av med all särskillnad och uppdelning, i enlighet med vad Bahá’u’lláh säger då Han vänder sig till människornas värld: ”O människor! Ni är frukterna på ett enda träd och löven på en gren.” Enkelt uttryckt innebär detta att vissa själar är okunniga, de måste fostras; vissa är sjuka, de måste botas; vissa är fortfarande i späd ålder, de måste få hjälp att uppnå mognad och den största vänlighet måste visas dem. Detta är hur bahá’íer ska uppföra sig.

Jag hoppas att dina bröder och systrar alla kommer att bli några av dem som önskar välgång för mänsklighetens värld.

14 O ni båda välsignade själar! Era brev har tagits emot.

O ni båda välsignade själar! Era brev har tagits emot. De visade att ni har undersökt sanningen och har befriats från efterhärmning och vidskepelse, att ni gör iakttagelser med era egna ögon och ej med andras, hör med era egna öron och ej med andras öron och upptäcker mysterier med hjälp av era egna sinnen och ej med andras. Ty efterhärmaren säger att en sådan person har sett, en sådan person har hört och ett sådant sinne har upptäckt; med andra ord är han beroende av andras syn, hörsel och sinnen och har ingen egen vilja.

Prisad vare Gud, ni har visat viljestyrka och har vänt er till Sanningens sol. Era hjärtans slätt har blivit upplyst av ljuset från Herrens Rike och ni har blivit ledda till den raka stigen, har marscherat längs den väg som leder till Riket, har inträtt i Abhá-paradiset och säkrat en andel av frukten från Livets träd.

Ni är välsignade och ett gott hem väntar er. Hälsningar och pris önskar jag er.

15 O du som fängslats av Guds kärlek!

O du som fängslats av Guds kärlek! Det brev som du skrev vid din avresa har blivit emottaget. Det skänkte mig glädje och det är min förhoppning att ditt inre öga må bli vidöppet, så att själva kärnan i de gudomliga mysterierna måtte avslöjas för dig.

Du började ditt brev med en välsignad fras, och sade: Jag är kristen.”Ack om alla vore sanna kristna! Det är lätt att vara kristen till namnet men svårt att vara en sann sådan. Idag är omkring 500 miljoner själar kristna, men den verklige kristne är mycket sällsynt; kristen är den själ från vars vackra ansikte Kristi utstrålning lyser och som visar upp Konungarikets fullkomlighet. Detta är en fråga av stor betydelse, ty att vara kristen är att förkroppsliga alla dygder som finns. Jag hoppas att du också skall bli en sann kristen. Prisa Gud för att du äntligen, genom de gudomliga föreskrifterna, har erhållit både syn och insikt i den högsta grad och blivit fast rotad i visshet och tro. Det är min förhoppning att också andra kommer att få upplysta ögon och hörande öron och uppnå evigt liv; att de många floder, som var och en flyter fram i olika och skilda fåror, kommer att finna sin väg tillbaka till det omgivande havet och flyta samman och resa sig i en enda våg av böljande enhet; att sanningens enhet, genom Guds kraft kommer att få de här skenbara skillnaderna att försvinna. Det är det enda som är väsentligt, ty om enhet uppnås, kommer alla andra problem att försvinna av sig själva.

O högaktade dam! I enlighet med de gudomliga lärosatserna i denna härliga religionsordning bör vi icke förringa någon, kalla någon okunnig och säga: Du vet ej, men jag vet”. Snarare bör vi se på andra med respekt, och då vi försöker förklara och påvisa något bör vi tala som om vi undersöker sanningen, och säga: ” Framför oss ligger dessa saker. Låt oss undersöka dem för att avgöra var och i vilken form sanningen kan hittas.” Läraren bör icke se sig själv som lärd och andra som okunniga. En sådan tanke skapar högmod och högmod är verkningslöst. Läraren bör icke se sig själv som överlägsen utan bör tala med största vänlighet, ringhet och ödmjukhet, ty sådant tal utövar inflytande och fostrar själar.

O högaktade dam! I ett enda syfte sändes Profeterna alla och envar ned till jorden. I detta syfte uppenbarades Kristus och höjde Bahá’u’lláh Herrens kallelse på det att människans värld skulle bli omdanad till Guds värld, att detta lägre rike skulle bli till Himmelriket, detta mörker till ljus, denna sataniska ondska bli till alla himmelens dygder – och enhet, gemenskap och kärlek uppnås för hela mänskligheten, att den organiska enheten måtte återkomma och grunderna för osämja förstöras och evigt liv och evig nåd bli mänsklighetens skörd.

O högaktade dam! Se dig omkring i världen: här skänker enhet, ömsesidig dragningskraft, sammankomster upphov till liv, medan oenighet och bristande samstämmighet vållar död. När du betänker alla dessa företeelser kommer du att se att varje skapat ting har kommit till stånd genom sammanförande av många ämnen, och när denna samling av ämnen upplöses och denna samstämmighet mellan beståndsdelar upphör, utplånas livsformen.

O högaktade dam!, Även om harmoni skapades under föregående cykler, hade ändå icke, på grund av avsaknaden av hjälpmedel, hela mänsklighetens enhet kunnat uppnås. Världsdelarna var fortfarande vitt åtskilda, ja även mellan folken i en och samma världsdel var umgänge och tankeutbyte nära nog omöjligt. Följaktligen var gemenskap, förståelse och enighet mellan alla jordens folk och släkten ouppnåeliga. I vår tid har emellertid samfärdsmedlen mångfaldigats och jordens fem kontinenter har praktiskt taget sammanslagits till en. Och för alla är det nu enkelt att resa till vilket land som helst för att umgås och utbyta synpunkter med dess folk och att, genom tryckta skrifter, bekanta sig med alla människors villkor, religiösa övertygelser och tankar. På samma sätt har alla medlemmar av den mänskliga familjen, oavsett om de är folk eller regeringar, städer eller byar, blivit alltmer beroende av varandra. Självförsörjning är ej längre möjlig för någon, eftersom politiska band förenar alla folk och nationer, och handelns och industrins, jordbrukets och utbildningens band varje dag stärks. Därför kan hela mänsklighetens enhet nu uppnås. Sannerligen, detta är inget annat än ett av underverken i denna underbara tidsålder, det här härliga århundradet. Detta har gångna tider varit berövade, ty detta århundrade – ljusets århundrade – har blivit begåvat med unik och exempellös härlighet, makt och upplysning. Härav kommer sig det förunderliga avtäckandet av ett nytt underverk varje dag. Så småningom kommer det att synas med vilken kraft dess ljus kommer att brinna i människornas mitt.

Se, hur dess ljus nu gryr över världens fördunklade horisont. Det första ljuset är enhet inom den politiska sfären, vars första glimtar nu kan urskiljas. Det andra ljuset är enhet i tankesätt rörande världens angelägenheter, vars fullbordande inom kort kommer att bevittnas. Det tredje ljuset är uppnående av enhetliga friheter vilket förvisso kommer att inträffa. Det fjärde ljuset är religionernas enhet, vilken är själva grundvalens hörnsten vilket genom Guds kraft kommer att uppenbaras i all sin prakt. Det femte ljuset är nationernas enhet – en enhet som i detta århundrade säkert kommer att fastställas och innebära att alla världens folk betraktar sig som medborgare i ett gemensamt fosterland. Det sjätte ljuset är rasernas enhet, vilket gör alla som bor på jorden till folk och släkten av en enda ras. Det sjunde ljuset är enhet rörande språk, det vill säga, utväljandet av ett allomfattande språk som alla folk kommer att undervisas om och samtala på. Vart och ett av dessa ting kommer oundvikligen att inträffa, eftersom Guds rikes kraft kommer att hjälpa och bistå i deras förverkligande.

16 O ni som är upplysta och älskade

O ni som är upplysta och älskade och den Barmhärtiges tjänarinnor! I en tid då okunnighetens dystra natt med försummandet av den gudomliga världen och av avskärmandet från Gud hade brett ut sig över jorden, grydde ett tilltagande morgonljus och lyste upp den östliga himlen. Sedan uppsteg Sanningens sol och Himmelrikets prakt spreds över öster- och västerland. De som hade ögon att se med jublade över glädjebudskapet och ropade: ”OVi är välsignade, vi är välsignade”, och de fick bevittna alltings inre verklighet och avslöjade Konungarikets mysterier. Befriade från sina fantasier och sina tvivel skådade de sanningens ljus, och så upplivade blev de av att tömma Guds kärleks kalk att de fullständigt glömde världen och sig själva. Dansande av glädje skyndade de till platsen för sitt eget martyrium och där, där människor dör för kärleks skull, slungade de bort sina huvuden och hjärtan.

Men de vars ögon ej kunde se förvånades över detta tumult och ropade ”Var är ljuset?” Och än en gång, ”Vi ser icke något ljus! Vi ser icke att en sol håller på att gå upp! Här finns ingen sanning. Detta är bara fantasi och ingenting annat.” Likt fladdermöss flydde de in i det underjordiska mörkret och där, enligt sitt sätt att tänka, fann de ett mått av trygghet och frid.

Gryningen befinner sig dock blott i sin begynnelse och värmen hos den stigande Sanningens himlakropp är ännu icke i sin fulla kraft. När solen har stigit till middagstid, kommer dess eld att brinna så hett att den eggar upp också dem som krälar under jorden och även om det icke är dem givet att skåda ljuset, kommer de ändå alla att försättas i vild rörelse av värmens kraft.

O Guds älskade, frambär därför tack för att ni på gryningens dag har vänt era ansikten mot Världens ljus och sett dess prakt. Ni har erhållit en andel av sanningens ljus, ni har fått åtnjuta en del av dessa välsignelser som består för evigt och, som ett tack för denna gåva, vila därför ej ett ögonblick, sitt ej tysta utan frambär till människors öron glädjebudskapet om Himmelriket  och sprid Guds ord vida omkring.

Handla i enlighet med Herrens råd: det vill säga, stå upp på ett sådant vis och med sådana egenskaper att ni förser den här världens kropp med en levande själ, och led detta späda barn, mänskligheten, till vuxenlivets stadium. Tänd, så ofta som ni förmår ett kärlekens ljus i varje möte och gläd och uppliva varje hjärta med ömhet. Tag hand om främlingen såsom en av era egna, visa främmande själar samma ömma omsorger som ni skänker era trogna vänner. Om någon slåss med er, försök då bli vän med honom; om någon hugger er i hjärtat, var då en läkande salva för hans sår; om någon skulle håna och reta er, bemöt honom då med kärlek. Om någon hopar beskyllningar över er, prisa honom då; skulle han erbjuda er ett dödligt gift, giv honom då den mest utsökta honung i utbyte; och om han skulle hota er till livet, giv honom då ett botemedel som kommer att bota honom för alltid. Skulle han vara smärtan personifierad, bli då hans medicin; skulle han vara blott törnen, bli då hans rosor och ljuva örter. Måhända kommer sådana handlingssätt och ord från er sida att äntligen få denna mörka värld att ljusna; att få denna stoftets jord att bli himmelsk, denna djävulska fängelseort att bli ett kungligt palats för Herren – så att krig och stridigheter försvinner och ej finnes mer och att kärlek och tillit slår upp sina tält på världens toppar. Detta är kärnan i Guds förmaningar, detta i sammanfattning är lärosatserna i Bahás religionsordning.

17 O ni som är Abhá-rikets utvalda!

O ni som är Abhá-rikets utvalda! Prisa Härskarornas Herre för att Han, ridande på molnen, har kommit ned till denna värld från den osynliga världens himmel, så att öster- och västerland tändes av Sanningens sols härlighet och Guds rikes kallelse höjdes och härolderna från riket därovan sjöng ut, till melodier från härskaran i höjden, glädjebudskapet om återkomsten. Då darrade hela tillvarons värld av glädje och, som Messias säger, fortfor människorna att sova: ty, när härskarornas Herre nedsteg på Uppenbararens dag befanns de vara insvepta i okunnighetens slummer. Och som Han säger i evangeliet, är Min återkomst som när tjuven är i huset och husbonden icke vakar.

Ur hela mänskligheten har Han valt er och era ögon har öppnats för vägledningens ljus och era öron stämts till musiken från härskaran därovan; och välsignade av en överflödande nåd har era hjärtan och själar fötts till nytt liv. Tacka och prisa Gud för att de oändliga skänkernas hand på era huvuden har satt denna pärlbeströdda krona, denna krona vars skimrande ädelstenar kommer att glänsa och gnistra för eviga tider.

Gör en kraftfull insats för att tacka Honom för detta och välj ett ädelt mål åt er. Efterlyd Guds lärosatser genom trons kraft och låt alla era handlingar överensstämma med Hans lagar. Läs Förborgade ord,begrunda de inre betydelserna däri, handla i enlighet därmed. Läs noggrant Ṭarazát (Prydnader), Kalimát (Paradisets ord), Tajallíyyát (Skimmer), Ishráqát (Strålglanser), och Bishárát (Glädjebudskap), och träd fram såsom ni är befallda i de gudomliga lärosatserna. Sålunda kan var och en av er bli som ett ljus som sprider sitt sken, ett centrum för dragningskraft varhelst människor möts och ljuva dofter spridas från er, såsom från en blomsterbädd.

Ropa ut likt ett rytande hav och likt ett slösande moln, låt himmelens nåd regna ned. Höj era röster och sjung ut Abhá-rikets sånger. Släck krigets eldar, lyft högt fredens fanor, arbeta för mänsklighetens förening och minns att religion är kärlekens kanal för alla folk. Var medvetna om att människobarnen är Guds får och Han deras kärleksfulla herde, att Han ägnar Sina milda omsorger åt alla Sina får och låter dem beta på Sin nåds gröna ängar och giver dem att dricka från livets källa. Sådan är Herrens väg. Sådana är Hans skänker. Så lyder Hans bud om mänsklighetens enhet i Hans lära.

Portarna till Hans välsignelser är vidöppna och Hans tecken har vida kungjorts och sanningens härlighet basunerats ut, outtömliga är välsignelserna. Var medvetna om denna tids värde. Bemöda er helhjärtat, höj era röster och ropa ut, tills denna mörka värld är fylld av ljus och denna trånga plats av skuggor utvidgats, och detta flyktiga ögonblicks stofthög förvandlats till en spegel för himlens eviga trädgårdar och detta klot av jord får sin del av himmelsk nåd.

Då kommer aggressionen att upphöra och allt som orsakar oenighet att förstöras och enhetens byggnadsverk resas – så att det Heliga trädet kan kasta sin skugga över öster- och västerland, och tabernaklet över människans enhet resas upp på de högsta höjder, och kärlekens och gemenskapens fanor fladdra från sina stänger runt om i världen fram till dess sanningens hav lyfter sina vågor högt och jorden frambringar de ändlösa välsignelsernas rosor och ljuva örter och från pol till pol blir till Abhá-paradiset.

Detta är ‘Abdu’l-Bahás råd. Det är min förhoppning att ni, genom skänkerna från Härskarornas Herre, kommer att bli mänsklighetens andliga kärna och själva utstrålning, som binder samman alla hjärtan med kärlekens band; att ni genom kraften i Guds ord kommer att skänka liv åt de döda som nu är begravda i sina sinnliga begärs gravar; att ni, med strålarna från Sanningens sol, kommer att återställa synen hos dem vars inre öga är blint; att ni kommer att giva andlig läkedom åt de andligt sjuka. Bland den Älskades gåvor och förläningar är det dessa saker jag hoppas på.

Ständigt talar jag om er och håller er i åminnelse. Jag bönfaller Herren och med tårar beder jag Honom om att låta alla dessa välsignelser regna ned över er och glädja era hjärtan, göra era själar lyckliga och skänka er ett överflöd av glädje och himmelska fröjder…

O Du kärleksfulle Försörjare! Dessa själar har lyssnat till Gudsrikets kungörelse och har skådat Sanningens sols härlighet. De har stigit upp till kärlekens uppfriskande skyar, de är förälskade i Ditt väsen och de dyrkar Din skönhet. Till Dig har de vänt sig, gemensamt talande om Dig, sökande Din boning och törstande efter Ditt himmelska rikes strömmande vatten.

Du är Givaren, Förlänaren, den evigt Älskande.

18 O du som äger ett seende hjärta!

O du som äger ett seende hjärta! Även om du materiellt sett är berövad fysisk syn är ändå, prisad vare Gud, andlig insikt din. Ditt hjärta ser och din ande hör. Kroppslig syn är utsatt för tusen sjukdomar och kommer med säkerhet slutligen att gå förlorad. Alltså bör ingen betydelse tillmätas den. Men hjärtats syn är upplyst. Den igenkänner och upptäcker det gudomliga Riket. Den är beständig och evig. Prisa därför Gud för att ditt hjärtas syn är upplyst och ditt sinnes hörsel mottagligt.

Vart och ett av de möten ni har ordnat, där ni erfar himmelska förnimmelser och förstår inre verkligheter och innebörder är likasom himmelens fäste och dessa själar är såsom strålande stjärnor vilka lyser med vägledningens ljus.

Lycklig är den själ som i denna lysande epok söker den himmelska läran och välsignat är det hjärta som blir väckt och lockas av Guds kärlek.

19 Prisad vare Han genom vars strålglans jorden och himlen lyser

Prisad vare Han genom vars strålglans jorden och himlen lyser, genom vars väldoftande andedräkt helighetens trädgårdar, som pryder de utvaldas hjärtan, darrar av glädje, Han som har spridit Sitt ljus och lyst upp himlavalvet. Sannerligen, klara gnistrande stjärnor framträdde och kastade, glittrande och lysande sina strålar över den högsta horisonten och utgöt därefter likt ledstjärnor sitt ljus över denna jord, genom nåden och lyskraften från Abhá-rikets gåvor

Prisad vare Han som har danat denna nya tidsålder, denna majestätiska tid, som en framväxande jubelfest, där alla tings verklighet kan beskådas. Nu låter frikostighetens moln sitt regn nedfalla och den kärleksfulle Herrens gåvor är klart synliga ty både de synliga och de osynliga världarna har upplysts och den Utlovade har kommit till jorden och den Älskades skönhet har framstrålat.

Hälsningar, välsignelser och välkomstönskningar tillkomme denna allomfattande verklighet, detta fullkomliga Ord, denna uppenbara Bok, denna prakt som har grytt i den högsta himlen, denna vägvisare för alla nationer, detta världens Ljus – vars överflödande nåds böljande hav har översvämmat hela skapelsen, så att dess vågor har kastat upp sina skimrande pärlor på stränderna i denna synliga värld. Nu har sanningen framträtt och lögnen flytt; nu har dagen grytt och jublet tagit över. Därför är människors själar helgade, deras andar luttrade, deras hjärtan fyllda av fröjd, deras sinnen renade, deras hemliga tankar helade, deras samveten renade, deras innersta jag helgade: ty Uppståndelsens dag har infallit och din Herres, den Förlåtandes skänker har omfattat allt. Hälsningar och pris vare de starka, lysande stjärnorna som sprider sina strålar från den högsta himlen, dessa himlakroppar på Abhá-rikets zodiak. Må härligheten vila över dem.

O högaktade herre som har lyssnat till den Stora kungörelsen, stå upp för att tjäna Guds sak genom Abhá-rikets oemotståndliga kraft och den andedräkt som blåser från anden hos härskaran i höjden. Sörj icke över vad fariséerna och de som sprider falska rykten bland pressens skribenter säger om Bahá. Erinra dig Kristi dagar och de lidanden som hopades över Honom av människorna och alla de plågor och prövningar som tillfogades Hans lärjungar. Eftersom ni älskar Abhá-skönheten, måste ni också, för Hans kärleks skull, drabbas av folkets anklagelser och allt som drabbade dem som levde i en tidigare tidsålder måste också drabba er. Då kommer de utvaldas ansikten att upplysas av prakten från Guds konungarike och kommer att lysa i alla tider, ja, under alla tidsåldrar, medan förnekarna skall stå kvar med klar förlust. Det kommer att bli som det sades av Herren Kristus: De kommer att förfölja er för Mitt namns skull.

Påminn dem om dessa ord och säg till dem: ”Sannerligen fariséerna vände sig mot Messias, mot Hans anletes klara skönhet och all Hans fägring, och de ropade att Han icke var Messias [Masíh] utan ett monster [Masíkh], eftersom Han hade gjort anspråk på att vara allsmäktig Gud, allas högste Herre och sagt till dem: ’Jag är Guds Son och sannerligen, i det innersta av Hans ende Sons, Hans mäktige Skyddslings, väsen, står Fadern, tydligt uppenbarad med alla Sina kännetecken, alla Sina fullkomliga egenskaper.’” Detta, sade de, var öppen hädelse och smädande av Herren enligt de tydliga och obestridliga texterna i Gamla testamentet. Därför fördömde de Honom och påbjöd att Hans blod skulle spillas och de hängde Honom på korset, där Han ropade,

 ”O Min älskade Herre, hur länge skall Du låta Mig vara övergiven bland dem? Höj Mig till Dig, bevara Mig nära Dig, bered åt Mig en boning vid Din härlighets tron. Sannerligen, Du är Besvararen av böner och Du är Förbarmaren, den Barmhärtige. O Min Herre! Sannerligen, denna värld med all sin storhet kan ej längre rymma Mig och Jag älskar detta kors av kärlek till Din skönhet och längtan till Ditt rike i höjden, och på grund av denna eld, underblåst av Din helighets vindstötar och som brinner i Mitt hjärta. Hjälp Mig, o Herre, att uppstiga till Dig, stöd Mig så att Jag måtte nå Din heliga tröskel, o Min kärleksfulle Herre! Sannerligen, Du är den Barmhärtige, Besittaren av stora gåvor! Sannerligen, Du är den Frikostige! Sannerligen, Du är den Barmhärtige! Sannerligen, Du är den Allvetande! Det finns ingen annan Gud än Du, den Mäktige, den Kraftfulle!”

Fariséerna skulle aldrig haft mod att smäda Honom och anklaga Honom för denna allvarliga synd, om det ej vore för att de var okunniga om mysteriernas inre kärna och sakförhållandet att de ej brydde sig om Hans lyskraft och ej övervägde Hans bevis. Annars skulle de ha erkänt Hans ord och vittnat om de verser Han uppenbarade, erkänt sanningen i Hans uttalanden, sökt skydd under Hans banérs beskyddande skugga, fått kännedom om Hans tecken och symboler och glatt sig åt Hans välsignelserika budskap.

Du skall veta att det gudomliga Väsende, som kallas de Osynligas Osynlige, som aldrig kommer att beskrivas, som är utom räckhåll för sinnet, är helgat ovan allt omnämnande, ovan varje utläggning, varje antydan eller syftning, varje bifall eller beröm. I den meningen att Det är vad Det är, kan intellektet aldrig förstå Det och den själ som söker kunskap om Det är blott en vandrare i öknen och djupt vilse. ”Människans öga ser Honom inte, men Han ser allt vad ett människoöga kan se. Han är den Outgrundlige som genomskådar allt och är underrättad om allt.” [17]

När du emellertid begrundar alltings innersta väsen och varje tings egenart kommer du att se tecknen på din Herres barmhärtighet i alla skapade ting, och skåda Hans namns vittomfattande utstrålning och egenskaper breda ut sig i hela varandets rike genom bevis som ingen utom de egensinniga och omedvetna förnekar. Då kommer du att lägga märke till att universum är en skriftrulle, som röjer Hans dolda hemligheter, som bevaras i den välbevakade skriften. Och det finns icke en atom bland alla existerande atomer, ingen varelse bland varelserna, som icke lovordar Honom och förtäljer om Hans egenskaper och namn, uppenbarar Hans makts härlighet och leder till Hans enhet och Hans barmhärtighet. Ingen som har öron att höra med och ögon att se med och ett sinne som är sunt, kommer att bestrida detta.

Och närhelst du beskådar skapelsen i dess helhet och betraktar själva atomerna, kommer du att lägga märke till att strålarna från Sanningens sol faller på alla ting och lyser inom dem och berättar om den Solens prakt, dess mysterier och spridningen av dess ljus. Se på träden, på blommorna och frukterna, till och med på stenarna. Även här kommer du att skåda hur Solens strålar faller på dem, klart synliga inom dem och uppenbarade av dem.

Skulle du emellertid vända din blick mot en Spegel, lysande, fläckfri och ren, vari den Gudomliga skönheten reflekteras, kommer du att där se Solen skina med Sina strålar, Sin värme, Sin skiva, Sin sköna form i Sin helhet. Ty varje enskild enhet har sin givna andel av solljuset och berättar om Solen, men denna allomfattande Verklighet i all Sin prakt, den fläckfria Spegeln, vars egenskaper motsvarar de egenskaper hos Solen som är uppenbarade inom Den – uttrycker i sin helhet egenskaperna hos härlighetens Källa. Och denna allomfattande Verklighet är människan, den gudomliga varelsen, det väsen som förblir för evigt. ”Säg: ’Anropa Gud eller anropa den Nåderike! Med vilket namn ni än anropar Honom är Han En och Densamme - fullkomlighetens sköna namn är Hans.’” [18]

Detta är innebörden av Messias ord, att Fadern är i Sonen.” [19] Ser du icke att, om en fläckfri spegel skulle förkunna, ”Sannerligen, solen lyser inom mig, samman med alla sina egenskaper, symboler och tecken”, skulle ett sådant uttalande av en sådan spegel varken vara vilseledande eller falskt! Nej, vid Den som skapade den, danade den, utformade den, och gjorde den till ett ting som motsvarar egenskaperna hos härligheten inom den! Prisad vare Han som skapade den! Prisad vare Han som formade den! Prisad vare Han som uppenbarade den!

Sådana var de ord som yttrades av Kristus. På grund av dessa ord fördömde och angrep de Honom när Han sade till dem: ”Sannerligen Sonen är i Fadern och Fadern är i Sonen.” [20]   Var medveten om detta och lär dig din Herres hemligheter. Beträffande förnekarna, är de avskärmade från Gud; de ser icke, de hör icke, ej heller förstår de något. ”Lämna dem att förströ sig med sitt klankande” [21]  Övergiv dem till sina vandringar längs flodbäddar där ingen ström flyter. Likt betesdjur kan de icke skilja den oäkta pärlan från den äkta. Är de då icke avstängda från din Herres, den Mildes, den Barmhärtiges mysterier?

Gläds för din del åt detta det bästa av alla glädjebudskap och stå upp för att upphöja Guds ord och att vida omkring sprida Hans ljuva dofter i hela detta stora och mäktiga land. Du skall förvisso veta att din Herre kommer till din hjälp med en samling från härskaran i höjden och skaror från Abhá-riket. De kommer att genomföra anfallet och kommer att ursinnigt angripa de okunnigas och de blindas krafter. Inom kort kommer du att se hur gryningsrodnaden sprider sig från det mest upphöjda Riket, och hur morgonen råder över alla trakter. Den kommer att driva det mörka på flykten och nattens dysterhet kommer att förblekna och förgå, och trons ljusa panna lysa fram, och Solen stiga och täcka världen. På den dagen kommer de troende att fröjdas och de ståndaktiga att vara lyckliga; då kommer förtalarna att draga bort och de vacklande att utplånas, som när de djupaste skuggorna försvinner vid dagbräckningens första ljus.

Hälsningar och pris giver jag dig.

O Gud, min Gud! Detta är Din strålande tjänare, Din andliga träl, som har nalkats Dig och närmat sig Din närvaro. Han har vänt sitt ansikte mot Ditt, i erkänsla av Din enhet, har bekänt att Du är den allena Varande och ropat ut i Ditt namn bland nationerna och lett folket till Din nåds strömmande vatten, o Du mest frikostige Herre! Han har givit dem som bad om det att dricka ur vägledningens bägare vilken flödar över av Din omätliga nåds vin.

 O Herre, bistå honom under alla förhållanden, förmå honom att låta sig undervisas om Dina välbevakade mysterier och låt Dina dolda pärlor regna ned över honom. Gör honom till ett banér som från slottens torn böljar för Ditt himmelska bistånds vindar, gör honom till en källa med kristallklart vatten.

O min förlåtande Herre! Lys upp hjärtana med strålarna från en lampa som vida omkring sprider sina ljusstrålar, som avslöjar alltings verklighet för dem bland Ditt folk som Du frikostigt har gynnat.

Sannerligen, Du är den Mäktige, den Kraftfulle, Beskyddaren, den Starke, den Välgörande! Sannerligen, Du är all barmhärtighets Herre.

 

20 När Kristus framträdde för tjugo århundraden sedan

[22]När Kristus framträdde för tjugo århundraden sedan, när Sanningens sol grydde, förnekade judarna Honom trots att de ivrigt väntat Hans ankomst och varje dag tårefyllda bett och sagt: ”O Gud, påskynda Messias uppenbarelse”; och de reste sig mot Honom med största fientlighet och korsfäste omsider denne gudomlige Ande, Guds ord, och gav Honom, såsom nedtecknats i evangeliet, namnet Belsebub, den onde. Anledningen till detta var att de sade: ”Kristi uppenbarelse, enligt Torans tydliga text, kommer att styrkas av vissa tecken och så länge som dessa tecken icke har framträtt, är vemhelst som gör anspråk på att vara en Messias en bedragare. Ett av tecknen är att Messias skall komma från en okänd plats, men vi känner alla till denne mans hus i Nasaret och, kan något gott komma från Nasaret? Det andra tecknet är att Han skall regera med en stav av järn, det vill säga, Han måste verka med svärd, men denne Messias har icke ens en trästav. Ett annat av villkoren och tecknen är detta: Han måste sitta på Davids tron och upprätta Davids överhöghet. Långt ifrån att sitta på en tron, har den här mannen icke ens en matta att sitta på. Ett annat av villkoren är detta: förkunnandet av alla Torans lagar, men den här mannen har upphävt dessa lagar och har även brutit sabbatsdagen, trots att det är klart uttryckt i Toran att vem som än gör anspråk på profetskap och uppenbarar mirakel och bryter sabbatsdagen måste straffas med döden. Ett annat av tecknen är: i Hans regeringstid kommer rättvisan att vara så utvecklad att rättfärdigheten och rättskaffenheten kommer att sträcka sig från den mänskliga världen ända till djurvärlden – ormen och musen kommer att dela en enda håla, och örnen och rapphönan ett bo, lejonet och gasellen skall vistas på samma betesmark, och vargen och killingen dricka ur en enda källa. Men nu har orättvisan och tyranniet tilltagit så mycket under Hans tid att de har korsfäst Honom! Ett annat av villkoren är detta, att i Messias dagar kommer judarna att leva i välmåga och triumfera över alla världens folk, men nu lever de i yttersta förnedring och träldom i romarnas rike. Hur kan detta då vara den Messias som utlovats i Toran?”

På detta sätt invände de mot Sanningens sol, trots att denne Guds Ande verkligen var Den som utlovats i Toran. Eftersom de icke förstod innebörden av dessa tecken, korsfäste de Guds ord. Nu anser bahá’íerna att de nedtecknade tecknen verkligen kom att inträffa under Kristi uppenbarelse, men icke i den mening som judarna förstod dem, då beskrivningen i Toran är allegorisk. Ett av tecknen är till exempel Hans överhöghet. Ty bahá’íer säger att Kristi överhöghet var en himmelsk, gudomlig, evig överhöghet, icke en napoleonsk överhöghet som försvinner efter en kort tid. Under nära nog tvåtusen år har denna Kristi överhöghet vidmakthållits och fram tills nu och i all evighet kommer detta heliga Väsen att vara upphöjt på en evig tron.

På samma sätt har alla de andra tecknen uppenbarats, men judarna förstod det ej. Fastän nästan tjugo århundraden har förflutit sedan Kristus visade sig med gudomlig prakt väntar judarna fortfarande på Messias ankomst och betraktar sig själva som sanna och Kristus som falsk

 

21 O du framstående personlighet, du som söker sanningen!

O du framstående personlighet, du som söker sanningen! Ditt brev av den 4 april 1921 har lästs med kärlek.

Det gudomliga Väsendets existens har blivit klart fastställd på grundval av logiska bevis men Gudomens verklighet är utom räckhåll för sinnet. När du noga överväger denna fråga, kommer du att se att ett lägre plan aldrig kan förstå ett högre. Mineralriket, till exempel, som är lägre, är förhindrat att förstå växtriket ty för mineralet skulle en sådan förståelse vara helt omöjlig. På samma sätt kommer växtriket ej att nå någon uppfattning om djurriket oavsett hur långt det må utvecklas, och varje sådan förståelse på dess nivå skulle vara otänkbar, ty djuret upptager ett högre plan än växten. Detta träd kan icke föreställa sig hörsel och syn. Djurriket kan aldrig, oavsett hur långt det än må utvecklas, bli medvetet om intellektets verklighet vilket kan upptäcka den inre kärnan i alla ting och förstå de företeelser som ej kan ses; ty det mänskliga planet, jämfört med djurets, är mycket högt. Och även om dessa varelser alla samexisterar i den förgängliga världen, hindrar i varje enskilt fall skillnaden i ställning deras förståelse av helheten, ty ingen lägre nivå kan förstå en högre, då sådan förståelse är omöjlig.

Den högre nivån förstår emellertid den lägre. Djuret, till exempel, förstår mineralet och växten, människan förstår djurets, växtens och mineralets plan. Men mineralet kan omöjligen förstå människans riken. Och trots att alla dessa enheter samexisterar i fenomenvärlden, kan ingen lägre nivå förstå en högre.

Hur skulle det då kunna vara möjligt för en förgänglig verklighet, det vill säga människan, att förstå karaktären hos det preexisterande Varandet, det gudomliga Väsendet? Skillnaden i ställning mellan människan och den gudomliga verkligheten är tusentals och åter tusentals gånger större än skillnaden mellan växt och djur. Och det som en människa skulle kunna frammana i sitt sinne vore blott den fantasifulla bilden av hennes mänskliga villkor och omfattar icke Guds verklighet utan omfattas i stället av den. Det vill säga, människan begriper sina egna förvillande föreställningar, men Gudomlighetens verklighet kan aldrig begripas: Själv omsluter Den alla skapade ting och alla skapade ting befinner sig i Dess grepp. Den Gudomlighet som människan föreställer sig finns endast i hennes sinne, icke på riktigt. Människan existerar dock både i sitt sinne och på riktigt; därför är människan större än den fantasifulla verklighet som hon kan föreställa sig.

De yttersta gränserna för denna fågel av lera är dessa: den kan sväva en kort sträcka i det ändlösa stora men den kan aldrig sväva upp till Solen i de höga himlarna. Vi måste dock lägga fram genomtänkta eller inspirerade bevis rörande det Gudomliga väsendets existens, det vill säga bevis i förhållande till människans förståelse.

Det är uppenbart att alla skapade ting är förbundna med varandra genom en hel och fullkomlig länk, på samma sätt som, exempelvis delarna i den mänskliga kroppen. Lägg märke till hur alla lemmar och delar av den mänskliga kroppen knyter an till varandra. På samma sätt är alla delar i detta ändlösa universum förbundna med varandra. Foten och steget, till exempel, är anknutna till örat och ögat ty ögat måste titta framåt innan ett steg tages. Örat måste höra innan ögat noggrant iakttar. Och varje del i den mänskliga kroppen som är bristfällig, skapar en brist hos de andra lemmarna. Hjärnan är förbunden med hjärtat och magen, lungorna är förbundna med alla kroppsdelar. Så förhåller det sig med de övriga kroppsdelarna.

Och var och en av dessa kroppsdelar har sin egen särskilda funktion. Sinnesförmågan – vare sig vi kallar den preexisterande eller betingad – styr och samordnar alla delar i den mänskliga kroppen, och ser till att varje del eller lem vederbörligen utför sin egen särskilda funktion. Om det emellertid inträffar något avbrott i sinnesförmågan kommer alla lemmar att misslyckas med att utföra sina grundläggande funktioner, brister kommer att uppstå i kroppen och dess delars funktion och dess förmåga kommer att visa sig vara utan verkan.

Betrakta likaså detta oändliga universum. En universell kraft som omsluter allt, styr och reglerar alla delar av denna oändliga skapelse existerar nödvändigtvis, och vore det icke för denne Förordnare, denne Samordnare skulle universum vara bristfälligt och otillräckligt. Det skulle te sig helt dåraktigt, medan ni kan se att denna ändlösa skapelse utför sina aktiviteter enligt en fullkomlig ordning, där varje enskild del av den genomför sin uppgift med fullständig tillförlitlighet och ej heller kan någon brist upptäckas i alla dess funktioner. Därför står det klart att en allomfattande Kraft finns, som leder och ombestyr detta oändliga universum. Varje rationellt sinne kan förstå att det förhåller sig så.

Även om också alla skapade ting växer och utvecklas är de likväl utsatta för inflytande utifrån. Till exempel skänker solen värme, regnet näring och vinden bringar liv så att människan kan utvecklas och växa. Det är således klart att den mänskliga kroppen står under påverkan utifrån, och att människan ej skulle kunna växa utan denna påverkan. Likaså är detta yttre inflytande i sin tur utsatt för annat inflytande. Till exempel är en människas tillväxt och utveckling beroende av förekomsten av vatten, och vatten är beroende av förekomsten av regn, och regn är beroende av förekomsten av moln, och moln är beroende av förekomsten av solen som får land och hav att frambringa ånga, och förtätning av ånga bildar moln. Således utövar var och en av dessa enheter sitt inflytande och påverkas likaså i sin tur. Oundvikligen leder då processen fram till En som påverkar alla och ändå icke är påverkad av något och som därigenom bryter kedjan. Detta Väsendes inre verklighet är dock ej känd trots att Hans inverkan är tydlig och uppenbar.

Vidare är alla skapade varelser begränsade och denna alla varelsers begränsning bevisar det Obegränsades verklighet; ty existensen av en begränsad varelse påvisar existensen av något Obegränsat.

För att summera så finns det många sådana bevis, som påvisar förekomsten av en allomfattande Verklighet. Och eftersom den Verkligheten är preexisterande är den oberörd av de villkor som styr fenomenen; ty varje enhet som är underordnad omständigheterna och händelsernas spel är timlig, icke preexisterande. Ni skall sålunda veta: den gudomlighet som andra samhällen och folk har tänkt ut, ligger inom ramen för deras fantasi och icke bortom den, medan Gudomens verklighet är bortom all föreställning.

Beträffande Guds heliga Uppenbarare, är de brännpunkterna där tecknen, symbolerna och fullkomligheterna i den heliga, preexisterande Verkligheten framträder i all sin prakt. De är en evig nåd, en himmelsk härlighet och av dem beror mänsklighetens eviga liv. Man kan belysa det så: Sanningens sol vistas i en himmel som ingen själ har tillträde till och som ej något sinne kan nå, och Han är långt bortom alla skapelsers förståelse. Men de heliga Gudsuppenbararna är likasom speglar, lysande och fläckfria, vilka samlar ljusets strömmar från den Solen och sedan sprider härligheten över resten av skapelsen. I denna polerade yta är Solen med allt sitt majestät tydligt uppenbarad., Om därför den speglade Solen skulle förkunna ”Jag är Solen!” är detta blott sanningen; och skulle den ropa ”Jag är icke Solen!” är detta också sanningen. Och även om Solen, i all Sin härlighet, Sin skönhet, Sin fullkomlighet, vore tydligt synlig i den fläckfria spegeln, har Den ändå icke kommit ned från Sin egen höga ställning i rikena därovan och icke tagit Sig in i spegeln utan i stället fortsätter Den, såsom Den för evigt kommer att göra, att vistas i Sin egen helighets himmelska höjder.

Vidare behöver, alla jordens varelser solens gåvor, för själva deras existens är beroende av solljus och värme. Skulle de berövas solen, skulle de utplånas. Detta är att vara med Gud, som det hänvisas till i de heliga böckerna: människan måste vara med sin Herre.

Det är sålunda tydligt att Guds grundläggande verklighet uppenbaras i Hans fullkomlighet; och solen, med sin fullkomlighet, återspeglad i en spegel, är ett synligt ting, en enhet som tydligt uttrycker Guds gåvor.

Min förhoppning är att du skall få ett insiktsfullt öga, ett lyssnande öra och att slöjorna kommer att tagas bort från din syn.

22 O du som vänder ditt ansikte mot Gud!

O du som vänder ditt ansikte mot Gud! Slut dina ögon för allt annat och öppna dem för den Allhärliges rike. Bed om allt vad du önskar från Honom allena och sök allt vad än du söker från Honom allena. Med ett ögonkast uppfyller Han hundratusen förhoppningar, med en blick botar Han hundratusen obotliga sjukdomar, med en nick lägger Han balsam på varje sår, på ett ögonblick befriar Han hjärtan från sorgens bojor. Han gör som Han gör och vilken annan tillflykt har vi? Han genomför Sin vilja, Han förordnar vad Han behagar. Det är bättre då för dig att böja ditt huvud i underkastelse och att sätta din lit till den allbarmhärtige Herren.

23 O du som söker efter sanning!

O du som söker efter sanning! Ditt brev av den 13 december 1920 har anlänt.

Alltifrån Adams dagar fram till i dag har Guds religioner uppenbarats, den ena efter den andra, och var och en av dem uppfyllde den uppgift som ålagts den och återupplivade mänskligheten, sörjde för dess fostran och upplysning. De befriade människorna från mörkret i naturens värld och förde in dem i Himmelrikets ljus. Allteftersom varje efterföljande tro och lag uppenbarades förblev den under några århundraden ett rikt fruktbärande träd och ansvarade för människornas välgång.  Efter hand som seklerna förrann, åldrades den emellertid, den blomstrade ej mer och gav icke någon frukt varför den då åter föryngrades.

Guds religion är en enda religion, men den måste ständigt förnyas. Moses, till exempel, sändes ut till människorna och Han instiftade en lag, och Israels barn befriades genom den Mosaiska lagen från   okunnighet och kom in i ljuset; de lyftes upp från sin usla belägenhet och uppnådde en härlighet som ej förbleknar. Allteftersom åren gick försvann likväl utstrålningen gradvis, prakten avklingade, denna ljusa dag blev till natt och när den natten hade blivit tre gånger mörkare, grydde Messias stjärna, så att härligheten återigen lyste upp världen.

Härmed menar vi att Guds religion är en enda och mänsklighetens fostrare, men likväl måste den förnyas. När man planterar ett träd, ökar dess höjd dag för dag. Det låter blommor och blad spricka ut och frambringar läckra frukter, men efter en lång tid har det blivit gammalt och skänker ej längre någon frukt. Då tager Sanningens lantman fröet från samma träd och planterar det i ren jord, och se, där står det första trädet, likadant som det var förut.

Lägg noga märke till att allting ständigt måste förnyas i den här världen. Betrakta den materiella världen omkring dig, se hur den nu har förnyats. Tankarna har förändrats, levnadssätten har omformats, vetenskaper och konstarter uppvisar en ny kraft, upptäckter och uppfinningar är nya, uppfattningarna är nya. Hur skulle då en så livsviktig kraft som religionen – garanten för mänsklighetens stora framsteg, själva medlet för uppnåendet av evigt liv, fostraren av oändliga företräden, de båda världarnas ljus – icke kunna förnyas? Detta skulle vara oförenligt med Herrens nåd och godhet.

Religion är dessutom icke en rad övertygelser, en uppsättning skick och bruk, ty religion är Herren Guds lära, den lära som utgör själva mänsklighetens liv, som manar sinnet till höga tankar, förfinar karaktären och lägger grunden för människans eviga ära.

Lägg märke till detta: skulle denna feber i sinnets värld, dessa bränder av krig och hat, av harm och illvilja bland folken, denna aggression mellan folken som har förstört lugnet i hela världen, någonsin kunna förmås att avtaga annat än genom Guds läras levande vatten? Nej, aldrig!

Och detta är klart: en kraft utöver och bortom naturens krafter måste nödvändigtvis tagas i anspråk för att detta svarta mörker skall kunna förvandlas till ljus och detta hat och denna förbittring, detta agg och groll, dessa ändlösa tvister och krig bli till gemenskap och kärlek bland alla folk på jorden. Denna makt är ingen annan än den helige Andes andedräkt och Guds ords mäktiga inflytande.

 

24 O andlige yngling! Prisa Gud för att du har hittat vägen

O andlige yngling! Prisa Gud för att du har hittat vägen in till praktens Rike och har rivit sönder de fåfänga fantasiernas slöja och för att det inre mysteriets kärna har avslöjats för dig.

Detta folk har, alla och envar, föreställt sig en gud inom sitt förstånds område och tillbeder den avbild som de själva gjort sig. Och ändå begrips den bilden och det mänskliga förståndet är det som begriper den, och det som begriper är förvisso större än det som ligger inom dess räckhåll, ty fantasin är blott grenen, medan förståndsförmågan är roten, och roten har helt visst större betydelse än grenen. Betänk då hur alla världens folk böjer knä inför en fantasi som är deras eget påfund, hur de har skapat en skapare i sina egna sinnen, och kallar den för Utformaren av allt som finns till – medan den i själva verket endast är en skenbild. Således tillbeder människorna blott en felaktig föreställning.

Men detta väsendenas Väsen, denne de osynligas Osynlige, är helgad över all mänsklig spekulation och kommer aldrig att omfattas av människans förstånd. Aldrig skall denna uråldriga Verklighet hysas inom en förgänglig varelses föreställning. Hans är ett annat rike och om det riket kan ingen förståelse nås. Inget tillträde dit är möjligt; all ingång är där förbjuden. Det yttersta man kan säga är att dess existens kan bevisas, men villkoren för dess existens är okända.

Att ett sådant Väsen verkligen existerar har filosofer och lärda teologer, alla och envar, förstått, men närhelst de försökte få reda på något om dess varande blev de förbryllade och bestörta och slutligen förtvivlade; med grusade förhoppningar gick de bort ur detta liv. Ty för att förstå ställningen och det inre mysteriet hos väsendenas Väsen, denna hemligaste Hemlighet, måste man med nödvändighet ha en annan kraft och andra förmågor och en sådan kraft, sådana förmågor, vore mer än vad människan kan bära, och därför kan intet ord om Honom nå dem.

Om man till exempel vore begåvad med hörsel, smak, lukt och känsel men berövad synsinnet, skulle det ej vara möjligt att se sig omkring, ty synen kan icke förverkligas genom hörsel eller smak eller genom lukt- eller känselsinnet. På samma sätt är det med de förmågor som står människan till buds, så det är bortom möjligheternas gräns för henne att förstå denna Verklighet som icke går att se, helig och helgad som den är över alla tvivlares tvivel. För detta krävs andra förmågor, andra sinnen. Om sådana krafter skulle bli tillgängliga för henne, då kunde en människa få viss kunskap om den världen, annars aldrig.

 

25 O Guds tjänarinna! Det har nedtecknats i österländska berättelser

O Guds tjänarinna! Det har nedtecknats i österländska berättelser att Sokrates reste till Palestina och Syrien och där, genom personer kunniga i det som hör Gud till, tillägnade sig vissa andliga sanningar samt att han, när han återvände till Grekland, spred två läror: den ena var Guds enhet och den andra, själens odödlighet efter dess åtskiljande från kroppen, och att dessa begrepp, så främmande för grekernas tänkande, gav upphov till stor oro bland dem, till dess att de slutligen gav honom gift och dödade honom.

Och detta är tillförlitligt, ty grekerna trodde på många gudar och Sokrates fastställde det faktum att Gud är en, vilket uppenbart stod i strid med grekiska föreställningar.

Monoteismens Grundare var Abraham och det är till Honom som denna föreställning kan härledas och denna tro var rådande bland Israels barn också på Sokrates tid.

Det ovanstående kan dock ej återfinnas i de judiska berättelserna och det finns många fakta som ej ingår i judisk historia. Icke alla händelser i Kristi liv skildras i juden Josefus berättelse, trots att det var han som skrev berättelsen om Kristi tid. Man bör därför ej vägra tro på händelser under Kristi tid på grund av att de icke återfinns i Josefus berättelse.

Österländska berättelser säger också att Hippokrates under lång tid vistades i staden Tyrus och detta är en stad i Syrien.

 

26 O du som söker himmelriket! Ditt brev har blivit emottaget

O du som söker himmelriket! Ditt brev har blivit emottaget och dess innehåll noterat.

Guds heliga Uppenbarare har två ställningar: den ena är den fysiska ställningen och den andra den andliga. Med andra ord är den ena ställningen en mänsklig varelses och den andra den gudomliga verklighetens. Om Uppenbararna utsätts för prövningar är det endast i deras mänskliga ställning, icke i deras gudomliga verklighets prakt.

Vidare ter sig dessa prövningar som sådana endast utifrån mänsklig synpunkt. Det vill säga, utifrån sett verkar det som om de heliga Manifestationernas mänskliga tillstånd är utsatt för prövningar och när deras styrka och uthållighet på detta sätt har avslöjats i dess fulla kraft, blir andra människor upplysta därigenom och medvetna om hur stor deras egen ihärdighet och uthållighet måste vara under prövningar. Ty den gudomlige Fostraren måste undervisa genom ord och även genom handling och därigenom uppenbara sanningens raka väg för alla.

Beträffande min ställning, är det den som Bahás tjänare, ‘Abdu’l-Bahá, det synliga uttrycket för tjänande vid Abhá-skönhetens tröskel.

27 Under gångna tidevarv hade var och en av Gudsmanifestationerna

Under gångna tidevarv hade var och en av Gudsmanifestationerna Sin egen rang i världen och var och en representerade ett steg i mänsklighetens utveckling. Men Uppenbararen av det Största namnet – må mitt liv utgöra ett offer för Hans älskade – var ett uttryck för uppnåendet av myndighetsåldern, för mognad av människans innersta verklighet i den här tillvaron. Ty solen är källan och ursprunget till ljus och värme, strålglansens medelpunkt, och den innefattar all den fullkomlighet som uppenbaras av de andra stjärnorna som har gått upp över världen. Bemöda dig om att taga din plats under solen och erhålla en riklig andel av dess bländande ljus. I sanning, säger jag dig, när du har uppnått denna ställning, kommer du att skåda hur de heliga böjer sina huvuden i all ödmjukhet inför Honom. Skynda till livet innan döden kommer; skynda till våren innan hösten inträder och, innan sjukdom drabbar dig, hasta att undfå läkedom – så att du må bli en andens läkare som med den helige Andes andedräkt botar all slags sjukdom i denna ryktbara och härliga tidsålder.

 

28 O du blad på Livets träd! Livets träd, som nämns i Bibeln

O du blad på Livets träd! Livets träd, som nämns i Bibeln, är Bahá’u’lláh, och Rikets döttrar är bladen på detta välsignade träd. Tacka då Gud för att du har blivit förbunden med det Trädet och för att du blomstrar, är mild och frisk.

Himmelrikets portar är vidöppna och varje gynnad själ sitter vid Herrens festbord och får sin andel av denna himmelska festmåltid. Prisad vare Gud, du är också närvarande vid detta bord och tager emot din andel av himlens överflödande föda. Du tjänar Guds rike och är väl förtrogen med Abhá-paradisets ljuva dofter.

Sträva därför med all din kraft att vägleda människorna och ät av det bröd som har kommit ned från himmelen. Ty detta är innebörden av Kristi ord: ” Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet.” [23]

 

29 O du som är fängslad av sanningen

O du som är fängslad av sanningen och hänförd över det himmelska Riket! Ditt långa brev har kommit och det medförde stor glädje, eftersom det tydligt vittnade om dina ihärdiga ansträngningar och höga syften. Prisad vare Gud, du vill människor väl och trängtar efter Bahás konungarike och längtar efter att se människosläktet gå framåt. Det är min förhoppning att du, på grund av dessa höga ideal, dessa ditt hjärtas ädla känslor och budskapen om himlen, kommer att bli så lysande att ljuset i din kärlek till Gud kommer att sprida sin härlighet under alla tidsåldrar.

Du har beskrivit dig själv som en elev i den andliga utvecklingens skola.Lycklig skall du då vara! Om dessa skolor för utveckling leder till himmelens universitet, kommer kunskapsgrenar att utvecklas varigenom mänskligheten kommer att se på tillvaron såsom en skriftrulle vilken rullas upp i all oändlighet, och alla skapade ting kommer att synas på denna rulle såsom bokstäver och ord. Då kommer de olika betydelseplanen att studeras och inom varje atom i universum kommer tecknen på Guds enhet att sålunda bevittnas. Då kommer människan att höra ropet från Konungarikets Herre och skåda hur bekräftelserna från den helige Ande kommer till hennes undsättning. Då kommer hon att känna sådan lycka, sådan hänförelse att hela vida världen med sin väldighet ej längre kommer att rymma henne, och hon kommer att begiva sig till Guds rike och skynda vidare till Andens välde. Ty när en fågels vingar väl har vuxit ut stannar den ej längre på marken utan svävar upp mot himlens höjd – utom de fåglar vars ben är bundna, eller de vars vingar är brutna eller nedsmutsade.

O du sanningssökare! Himmelrikets värld är en enda värld. Den enda skillnaden är att våren återvänder om och om igen och sätter igång en ny stor uppståndelse bland alla skapade ting. Sedan blir fält och kullar levande och träd slår ut i skir grönska, och blad, blommor och frukter kommer fram i sin fägring, oändligt och skönt. Därför är förflutna tidsåldrars religionsordningar nära förbundna med dem som följer dem och i själva verket är de en och densamma, men allteftersom människovärlden växer, så gör ljuset det också, så gör skurarna av himmelsk nåd, och Solen lyser åter i Sin middagsglans.

O du som söker Himmelriket! Varje Gudsuppenbarare är själva världens liv och den läkare som är skickad att läka varje sjuk själ. Människovärlden är sjuk och botemedlet är välkänt för denne kunnige Läkare som framträder såsom Han gör med föreskrifter, råd och förmaningar vilka är botemedlen för all smärta och en helande balsam för alla sår. Förvisso kan den vise läkaren fastställa sin patients behov i var tidsålder och bestämma botemedlet. Tillämpa därför Abhá-skönhetens lärosatser på denna dags trängande behov och du kommer att få se att de skänker omedelbar bot för världens sjuka kropp. I själva verket är de elixiret som bringar evig hälsa.

Den behandling som ordinerades av kloka läkare i det förflutna och av deras efterföljare är icke en och densamma utan det beror på vad som fattas patienten och även om botemedlet må förändras är målet alltid att återföra patienten till hälsa. I de föregående religionsordningarna kunde världens svaga kropp ej tåla ett djupverkande eller kraftfullt botemedel. Av denna anledning sade Kristus: ”Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han kommer, Sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan förkunna det han hör och låta er veta vad som kommer att ske.” [24]

I denna lysande tid, görs därför Läran som en gång var begränsad till några få tillgänglig för alla så att Herrens nåd må omfatta såväl öster- som västerland, så att enhet i människornas värld kan framträda i sin fulla skönhet och verklighetens bländande strålar övergjuta sinnets rike med ljus.

Det nya Jerusalems nedstigande står för en himmelsk lag, lagen som borgar för mänsklig välgång och är skimrandet från Guds värld.

Emmanuel var verkligen Härolden för Kristi andra ankomst och En som kallar till himmelrikets väg. [25] Det är uppenbart att Bokstaven är en del av Ordet och denna delaktighet i Ordet betyder att Bokstaven för sitt värde är beroende av Ordet, det vill säga, den härleder sin nåd från Ordet och har en andlig släktskap med Ordet och redovisas som en del som ingår i Ordet. Apostlarna var som Bokstäver och Kristus var Ordets själva inre verklighet, och innebörden av Ordet, som är evig nåd, kastar sin glans på dessa Bokstäver. Och återigen, eftersom Bokstaven är en del av Ordet, är den till sin inre betydelse liktydig med Ordet.

Det är vår förhoppning att du på denna dag kommer att stå upp för att främja det som Emmanuel förutsade. Du skall förvisso veta att du kommer att lyckas med detta, ty den helige Andes bekräftelser nedstiger beständigt och kraften i Ordet kommer att utöva ett sådant inflytande att Bokstaven blir till spegeln där den lysande Solen – Ordet självt – kommer att återkastas och Ordets nåd och härlighet kommer att upplysa hela jorden.

Beträffande det himmelska Jerusalem som har kommit att vila på världens krön och Guds allra Heligaste, vars banér nu lyfts högt, inbegriper i sig alla fullkomliga kännetecken, all kunskap från de religionsordningar som förevarit. Därutöver förebådar det människobarnens enhet. Det är den universella fredens fana, det eviga livets ande; det är härligheten hos Guds fullkomliga egenskaper, den allomfattande nåden för all existens, den prydnad som smyckar alla skapade ting, källan till hela mänsklighetens inre stillhet.

Rikta din uppmärksamhet mot de heliga skrifterna, läs Ishráqát [Strålglanser], Tajallíyyát [Skimmer], Kalímát-i-Firdawsíyyih [Paradisets ord], Bishárát [Glädjebudskap], Tarazát [Prydnader], Kitáb-i-Aqdas [den Allra heligaste boken]. Då kommer du att se att idag är dessa himmelska lärosatser botemedlet för en sjuk och lidande värld och en läkande balsam för såren på mänsklighetens kropp. De är livets ande, frälsningens ark, dragningskraften som nedbringar evig härlighet, den drivande kraften som rör människans inre jag.

 

30 Existensen är av två slag: det ena är Guds tillvaro

Existensen är av två slag: det ena är Guds tillvaro, som är bortom människans förståelse. Han, den Osynlige, den Höge och den Ofattbare, föregås ej av någon orsak, utan är i stället Upprinnelsen till orsakernas orsak. Han, den Uråldrige, har icke haft någon begynnelse och är den som är oberoende av allt. Den andra existensformen är den mänskliga tillvaron. Det är en vanlig tillvaro, begriplig för det mänskliga sinnet, den är icke uråldrig utan är beroende och föregås av en orsak. Det dödliga väsendet blir icke evigt eller vice versa; det mänskliga släktet blir icke en Skapare eller vice versa. Någon sådan förvandling av naturens företeelser är omöjlig.

I tillvarons värld – den som är fattbar – finns det olika stadier av det som är dödligt. Det första stadiet är mineralriket och därefter kommer växtriket. I det senare riket återfinns mineralet, men med ett drag som är utmärkande för växten. På samma sätt är mineralets och växtens egenskaper tillstädes i djurriket, och därutöver återfinns kännetecknen för djurriket vilka är hörsel- och synförmågorna. I människoriket återfinns egenskaperna hos mineral-, växt- och djurrikena, och därutöver människosläktets, nämligen den intellektuella förmågan, som upptäcker tingens verklighet och förstår universella principer.

Människan är därför, på den förgängliga världens nivå, den fullkomligaste varelsen. Med människan menas den fulländade gestalt, som är liksom en spegel i vilken den gudomliga fullkomligheten uppenbaras och återkastas. Men solen nedstiger ej från sin helighets höjd för att inträda i spegeln, utan när den senare renas och vänds mot Sanningens sol, reflekteras och uppenbaras fullkomligheten hos denna Sol, som består av ljus och värme, i denna spegel. Dessa själar är de gudomliga Gudsuppenbararna.

 

31 O du som jag håller av och är så klok!

O du som jag håller av och är så klok! Ditt brev, daterat den 27 maj 1906, har emottagits och dess innehåll är mycket tilltalande och har bringat stor glädje.

Du frågade om denna Sak, denna nya och levande Sak skulle kunna ersätta Englands döda religiösa riter och ceremoniel; om det vore möjligt, nu vid tillkomsten av olika sammanslutningar, vars medlemmar är högt uppsatta präster och teologer, som med sina insikter framstår som långt överlägsna dem i det förflutna, att denna nya Sak skulle kunna göra intryck på medlemmarna i sådana grupper, såtillvida att den kan samla dem och de övriga i sin alltbeskyddande skugga.

O du käre vän! Du skall veta att den mest fullkomliga Gestalten i varje tidsålder är utrustad i enlighet med Sin tidsålders fullkomning. Den Person som i gångna tider överglänste Sina medmänniskor var begåvad i samstämmighet med Sin tids dygder. Men i denna lyskraftens tid, denna Guds tidsålder, kommer den mest framstående Personligheten, denna lysande Himlakropp, den utvalda Gestalten att framstråla med sådan fullkomlighet och sådan kraft att Den till slut bländar sinnena i alla samhällen och församlingar. Och eftersom en sådan Personlighet är överlägsen alla andra i andlig fullkomlighet och himmelska insikter och utgör fokus för gudomliga välsignelser och ljusets medelpunkt, kommer Han att omfatta alla andra, och det är ingen som helst tvekan om att Han kommer att lysa med sådan kraft att alla själar samlas i Hans skyddande skugga.

När du nogsamt överväger denna fråga, kommer det att bli uppenbart att detta står i överensstämmelse med en allomfattande lag som man överallt kan se i verksamhet: helheten drar till sig delen och i cirkeln är medelpunkten centrum för omkretsen. Begrunda Anden [26]: eftersom Han stod i fokus för andlig kraft, källan till gudomliga gåvor, kunde Han senare, trots att Han till en början drog till sig endast ett fåtal själar, på grund av den alltunderkuvande makt Han besatt, förena alla de olika sekterna inom kristendomens skyddande tabernakel. Jämför nutiden med det förflutna och se hur stor skillnaden är ty på så vis kan du komma fram till sanning och visshet.

Skillnaderna mellan världens religioner beror på olika slags sinnesförfattning. Så länge som sinnets krafter är olika är det förvisso så att människors bedömningar och uppfattningar kommer att skilja sig från varandra. Om emellertid en enda, allomfattande vittskådande kraft skulle tillföras – en kraft som omfattar alla de andra – skulle dessa olika åsikter komma att sammanföras och andlig harmoni och enhet framträda. När till exempel Kristus uppenbarades var sinnelaget hos olika samtida folk, deras åsikter, deras känslomässiga hållning motstridiga, antingen de var romare, greker, syrier, israeliter eller andra folk.  Dock, när Hans allomfattande kraft väl gjorde sig gällande lyckades den så småningom, efter att tre hundra år hade gått, samla alla dessa skiljaktiga sinnen under ett centralt skydd och styre och alla kom att dela samma andliga känslor i sina hjärtan.

Om vi använder en metafor: När en armé ställs under olika befälhavare, var och en med sin egen strategi, kommer den självklart att skilja sig åt beträffande stridslinjer och trupprörelser; men när väl överbefälhavaren, som är väl insatt i krigskonsten tar över, kommer de andra planerna att försvinna, ty den högst begåvade generalen kommer att få hela armén under sin kontroll. Detta är endast avsett som en metafor, icke som en exakt jämförelse. Om du nu skulle säga att var och en av de här andra generalerna är mycket skickliga i krigskonsten, är fullständigt duglig och erfaren och därför icke kommer att underkasta sig en individs myndighet, oavsett hur obeskrivligt framstående han är, vore ditt uttalande ohållbart, för ovanstående situation är bevisligen vad som kommer att inträffa och det råder ingen tvekan alls härom.

Så är fallet med de heliga Gudsmanifestationerna. Så är i synnerhet fallet med det Största namnets, Abhá-skönhetens, gudomliga verklighet. När Han en gång är uppenbarad för världens församlade folk och träder fram med sådan ädelhet, sådan förtrollning – lockande som en Josef i andens Egypten – förslavar Han alla älskande på jorden.

Beträffande de själar som föds in i detta liv som förandligade och strålande varelser och ändå, på grund av sina handikapp och prövningar, går miste om stora och verkliga fördelar och lämnar världen utan att ha levt till fullo – är detta förvisso en orsak till sorg. Detta är anledningen till att de allomfattande Gudsmanifestationerna avslöjar Sina anleten för människan och uthärdar varjehanda olyckor och alla djupa plågor och lägger ned Sina liv som en lösensumma; det är för att göra just dessa människor – de beredda, de som har förmåga till ljusets gryningspunkter och att skänka dem det liv som aldrig förbleknar. Detta är det sanna offret: offret av sig själv, så som Kristus gjorde, såsom en lösen för världens liv.

Beträffande de heliga Gestalternas påverkan och Deras fortsatta ynnest mot mänskligheten efter att De har lagt undan Sin mänskliga form, är detta för bahá’íer ett obestridligt faktum. Sannerligen, den överflödande nåden, den utströmmande strålglansen från de heliga Gudsuppenbararna framträder efter Deras uppstigande från den här världen. Upphöjelsen av Ordet, uppenbarelsen av Guds kraft, omvändelsen av gudfruktiga själar, förlänandet av evigt liv – det var efter Messias martyrskap som allt detta ökade och stegrades. På samma sätt förhåller det sig ända sedan den Välsignade skönhetens uppstigande, och skänkerna har varit rikligare; det utströmmande ljuset är klarare, tecknen på Herrens makt är mer kraftfulla, Ordets påverkan är mycket starkare, och det kommer icke att dröja länge innan rörelsen, värmen, ljusskenet, välsignelserna från Hans verklighets sol kommer att omfatta hela jorden.

Sörj ej över de långsamma framstegen för bahá’í-saken i det landet. Detta är blott den tidiga gryningen. Betänk att tre hundra år måste förflyta för Kristi sak innan dess stora inflytande blev uppenbart. Idag, icke sextio år efter dess födelse, har ljuset från denna tro bretts ut runt hela planeten.

När det gäller den förening för hälsovård som du är medlem av, kommer dess inflytande att öka hundrafalt när det väl kommer under denna tros beskydd.

Du ser att kärleken bland bahá’íerna är mycket stor och att kärleken är huvudsaken. Just så som kärlekens makt har utvecklats till en sådan hög grad bland bahá’íer och är mycket större än bland människorna i andra religioner, så är det med allt annat också ty kärleken är alltings grund.

Beträffande översättandet av den Välsignade skönhetens böcker och skrifter, så kommer översättningar inom kort att göras till alla språk, med kraft, klarhet och god smak. Vid den tidpunkt då de översätts i enlighet med källskrifterna och med kraft och förnämlig stil, kommer prakten i deras inre betydelser att spridas vida omkring och upplysa alla människors ögon. Gör ditt allra bästa för att se till att översättningen överensstämmer med originalet.

Den Välsignade skönheten besökte Haifa vid många tillfällen. Du såg Honom där, men du kände Honom ej på den tiden. Jag hoppas att du skall uppnå det verkliga mötet med Honom, som är att skåda Honom med det inre, ej det yttre ögat.

Kärnan i Bahá’u’lláhs lära är allomfattande kärlek, ty kärlek innefattar alla mänsklighetens förtjänster. Den får varje själ att gå framåt. Den förlänar var och en odödligt liv som arvedel. Inom kort kommer du att omvittna att Hans himmelska lärosatser, själva verklighetens sanna härlighet, kommer att upplysa världens skyar.

Den korta bön som du skrev i slutet av ditt brev var verkligen originell, gripande och vacker. Läs alltid den bönen.

32 O Herrens tjänarinnor! I detta århundrade

O Herrens tjänarinnor! I detta århundrade – den allsmäktige Herrens århundrade – lyser Sanningens ljus från Solen i rikena därovan i Sin middagshöjds prakt och dess strålar upplyser alla trakter. Ty detta är den Uråldriga skönhetens tidsålder, dagen för uppenbarelsen av det Största namnets makt och kraft – må mitt liv få utgöra ett offer för Hans älskade.

I kommande tidsåldrar, även om Guds sak må öka och växa hundrafalt och Sadratu’l-Muntahás skugga skydda hela mänskligheten, kommer ändå detta århundrade att förbli oöverträffat, ty det har bevittnat den morgonens dagbräckning och den Solens uppstigande. Detta sekel är sannerligen källan till Hans ljus och Hans uppenbarelses gryning. Framtida tidsåldrar och generationer kommer att skåda spridningen av dess utstrålning och uppenbarelserna av dess tecken.

Bemöda er därför, ty måhända kan ni då få hela er beskärda del av Hans skänker.

 

33 O Guds tjänare! Vi har noterat vad du skrev

O Guds tjänare! Vi har noterat vad du skrev till Jináb-i-Ibn-’Abhar och din fråga om versen: ”Vemhelst som gör anspråk på en uppenbarelse direkt från Gud, före utgången av fulla tusen år, är förvisso en lögnaktig bedragare.”

Innebörden av detta är att varje person som, före utgången av fulla tusen år – år som är kända och tydligt fastställda genom allmänt bruk och ej kräver någon tolkning – skulle göra anspråk på en uppenbarelse direkt från Gud, även om han skulle uppenbara vissa tecken, den människan är förvisso falsk och en bedragare.

Detta är icke en hänvisning till den allomfattande uppenbarelsen, ty det är tydligt angivet i de heliga skrifterna att århundraden, ja tusentals år, måste passera, innan en uppenbarelse som är lik denna uppenbarelse åter kommer att äga rum. Det är dock möjligt att vissa heliga gestalter efter utgången av fulla tusen år kommer att göras i stånd att presentera en uppenbarelse: detta kommer dock ej att bli som en allomfattande Uppenbarare. Därför är varje dag av den Välsignade skönhetens cykel i verkligheten lika med ett år, och varje år av den är lika med tusen år.

Tänk exempelvis på solen och att dess övergång från ett stjärntecken till nästa inträffar under en kort tidsperiod, men först efter en lång period når den sin fulla glans, värme och härlighet i Lejonets tecken. Den måste först fullborda ett helt varv genom de andra stjärnbilderna innan den återigen kommer in i Lejonets tecken, för att flamma i sin fulla prakt. I sina andra positioner uppenbarar den icke sin värme och sitt ljus till fullo.

Det väsentliga är att, innan tusen år har förlupit, kan ingen person drista sig till att yppa ett ord. Alla måste se sig som undersåtar, undergivna och lydiga mot Guds bud och lagarna från Rättvisans Hus. Skulle någon avvika med så mycket som en nålsudd från förordningarna från Universella Rättvisans Hus, eller vackla i sin åtlydnad av dem så hör han till de bortstötta och avvisade.

När det gäller den Välsignade skönhetens cykel – det Största namnets tid – är den ej begränsad till tusen eller tvåtusen år …

När det sägs att tusenårsperioden börjar med den Välsignade skönhetens uppenbarelse och att varje dag av den är tusen år, är avsikten att hänvisa till den Välsignade skönhetens cykel, som i detta sammanhang kommer att sträcka sig över många tidsåldrar in i den avlägsna framtiden.

34 O du som tjänar mänskligheten! Ditt brev emottogs

O du som tjänar mänskligheten! Ditt brev emottogs och dess innehåll gjorde oss väldigt glada. Det var ett avgörande bevis och ett lysande vittnesbörd. Det är lämpligt och passande i denna upplysta tidsålder – tidsåldern för människovärldens framåtskridande – att vi uppoffrar oss och tjänar människosläktet. Varje allomfattande sak är gudomlig och varje särskild sak är jordisk. De gudomliga Gudsuppenbararnas föreskrifter var därför helt universella och allomfattande.

Varje ofullkomlig själ är självcentrerad och tänker bara på sitt eget bästa. Men efter hand som hennes tankar öppnar sig en aning börjar hon tänka på sin familjs välgång och bekvämlighet. Om hennes tankar vidgar sig ännu mer, kommer hon att befatta sig med sina landsmäns lycka, och om de fortsätter att utvidga sig, kommer hon att tänka på landets och släktets ära. Men när idéer och synpunkter når sin yttersta utsträckning och når fullkomlighetens stadium, då kommer hon att vara intresserad av mänsklighetens upphöjelse. Hon kommer då att bli en som vill alla människor väl och söker välgång och blomstring för alla länder. Detta är ett tecken på fulländning.

Således hade de gudomliga Gudsmanifestationerna en allmängiltig och allomfattande inriktning. De bemödade sig till fromma för allas liv och ägnade sig åt att bedriva en allomfattande fostran. Deras mål var icke begränsade – nej, istället var de vidsträckta och allomfattande.

Därför måste ni också tänka på alla, så att mänskligheten måtte fostras, dess karaktär förändras och denna värld förvandlas till en Edens lustgård.

Älska alla religioner och alla släkten med en kärlek som är sann och uppriktig och visa denna kärlek genom handling och ej genom blott tal, för det senare har ingen betydelse eftersom de flesta människor må önska välgång med sina ord, medan handling är det bästa.

 

35 O Guds armé! Ett brev, gemensamt undertecknat av er alla

O Guds armé! Ett brev, gemensamt undertecknat av er alla, har blivit emottaget. Det var ytterst vältaligt och fyllt av väldoft och att läsa det var en fröjd.

Ni hade skrivit om fastemånaden. Lyckliga kan ni vara som har åtlytt Guds bud och hållit denna fasta under den heliga tiden. Ty denna materiella fasta är ett yttre tecken på den andliga fastan och en symbol för självbehärskning, återhållsamhet inför alla sorters begär hos jaget, förvärvande av andens egenskaper, hänryckning genom himmelens andedräkt och att brinna med Guds kärleks eld.

Ert brev vittnade också om er enhet och era hjärtans närhet. Det är min förhoppning att västerlandet, genom den gränslösa nåd som Gud låter strömma ned i denna nya era, kommer att bli till österlandet, gryningspunkten för Sanningens sol, och västerländska troende till ljusets gryningar och yttringar av Guds tecken; att de kommer att bevaras från de tanklösas tvivel och kommer att förbli fasta och orubbliga i Förbundet och Testamentet; att de kommer att sträva dag och natt tills de väcker dem som sover, och gör de omedvetna medvetna, och leder in de utstötta för att bli den inre cirkelns förtrogna, och skänker de utblottade deras andel av den eviga nåden. Må de bli till Himmelrikets härolder och ropa ut till invånarna i denna nedre värld och kalla dem till att inträda i riket i höjden.

O Guds armé! Idag, i denna värld går alla människor vilse i sin egen öken och strövar hit och dit efter sina fantasiers och infalls ingivelser och följer sina egna särskilda nycker. Bland alla jordens myllrande människomassor är det endast denna det Största namnets samfund som är fritt och renat från människors påfund och icke har något själviskt syfte att främja. Allena bland dem alla har dessa människor i enlighet med Guds lära stått upp med mål renade från själviskhet och arbetar och strävar ytterst hängivet mot ett enda mål: att omvandla detta lägre stoft till den höga himlen, att av denna värld göra en spegel för Himmelriket, att göra den här världen till en annan värld och få hela mänskligheten att antaga rättfärdighetens väg och ett nytt sätt att leva.

O Guds armé! Med det skydd och den hjälp som förunnats av den Välsignade skönheten – må mitt liv bli ett offer för Hans älskade – måste ni uppföra er på ett sådant sätt att ni utmärker er genom att vara framstående och lysande som solen bland andra själar. Om någon av er skulle inträda i en stad, bör han stå i centrum för dragningskraften genom sin uppriktighet, sin trofasthet och kärlek, sin ärlighet och trohet, sin sannfärdighet och godhet mot alla världens folk, så att människorna i staden må utropa och säga: Den här personen är utan tvekan en bahá’í, ty hans sätt, hans uppträdande, hans beteende, hans moral, hans karaktär och sinnelag återspeglar bahá’íernas egenskaper.” Icke förrän ni uppnår denna ställning kan ni sägas ha varit trogna Guds Förbund och Testamente. Ty Han har genom ovedersägliga texter ingått ett bindande Förbund med oss alla vilket kräver att vi handlar i enlighet med Hans heliga anvisningar och råd.

O Guds armé! Tiden har kommit för att det Största namnets inflytande och fullkomlighet skall uppenbaras i denna strålande tidsålder, för att bortom varje tvivel fastslå att denna tidsålder är Bahá’u’lláhs tidsålder och att den har ett företräde framför alla andra tidsåldrar.

O Guds armé! Närhelst ni ser en person, vars hela uppmärksamhet är inriktad på Guds sak, vars enda syfte är att Guds ord får inflytande, som dag och natt med rena avsikter utför tjänster för Saken; i vars uppträdande icke det minsta spår av själviskhet eller privata motiv kan skönjas utan blott vandrar kring i andanom i Guds kärleks vildmark, endast dricker ur Guds kunskaps bägare, är helt uppslukad av spridandet av Guds ljuva dofter och är förälskad i de heliga verserna från Guds Konungarike – var då viss om att denna människa kommer att stödjas och stärkas av himlen; att hon såsom morgonstjärnan för alltid kommer att tindra klart från den eviga nådens skyar. Men om hon visar minsta fläck av själviska önskningar och egenkärlek kommer hennes ansträngningar att båta till intet och till slut att förgöras och gripas av hopplöshet.

O Guds armé! Prisad vare Gud, ty Bahá’u’lláh har lyft kedjorna från mänsklighetens halsar och har frigjort människan från allt som fjättrade henne och sagt till henne: Ni är frukterna på ett enda träd och löven på en gren; visa medkänsla och vänlighet mot hela människosläktet. Handla mot främlingar på samma sätt som mot vänner, tag hand om andra såsom ni skulle göra om era egna. Se fiender som vänner; se demoner som änglar; giv tyrannen samma stora kärlek ni visar de lojala och sannfärdiga och erbjud, som hjortar från de doftande städerna Khata och Khotan [27], ljuv mysk till den glupande vargen. Var en tillflykt för dem som fruktar; bringa vila och frid till de oroliga; giv en gåva till de utblottade; var en skattkammare av rikedom för de fattiga; var en läkande medicin för dem som lider; var en läkare och sjuksköterska för den sjuke; främja vänskap, heder och försoning och var hängivna Gud i denna värld av icke-existens.

O Guds armé! Gör en mäktig insats; måhända kan ni få denna jord att övergjutas av ljus, så att denna lerhydda, världen, kan göras till Abhá-paradiset. Mörkret har tagit över och de djuriska dragen har fått överhanden. Denna människovärld är nu en arena för vilda djur, ett fält där de okunniga, de tanklösa, griper sitt tillfälle. Människosjälarna är glupande ulvar och djur med bländade ögon, de är antingen ett dödligt gift eller oanvändbart ogräs – alla utom ett fåtal, som verkligen hyser oegennyttiga mål och planer för sina medmänniskors välbefinnande; men ni måste i denna sak – det vill säga tjänandet av mänskligheten – offra själva era liv och, medan ni ger upp er själva, glädjas.

O Guds armé! Den Upphöjde, Báb, gav Sitt liv. Den Välsignade fullkomligheten gav upp hundra liv för varje andetag. Han uthärdade olyckor. Han utstod lidande. Han fängslades. Han sattes i bojor. Han gjordes hemlös och förvisades till avlägsna länder. Sedan levde Han slutligen resten av sitt liv i det Största fängelset. Likaså har ett stort antal av dem som älskar Gud och följde denna stig smakat martyrskapets honung och de gav upp allt – livet, ägodelar, fränder – allt de hade. Hur många hem lades icke i grus; hur många bostäder utsattes icke för inbrott och plundring, hur mången förnäm byggnad raserades icke, hur månget palats blev icke förvandlat till en grav. Och allt detta kom att inträffa på det att människan måtte upplysas, på det att okunnighet måtte giva plats för kunskap, att jordens människor måtte bli himmelska, att osämja och split måtte rivas upp med rötterna och fredsriket upprättas över hela världen. Sträva nu efter att denna gåva måtte uppenbaras och denna den mest älskade av alla förhoppningar glansfullt förverkligas överallt i det mänskliga samhället.

O Guds armé! Bevara er från att skada någon själ eller göra något hjärta sorgset, att ni ej sårar någon människa med era ord, antingen ni känner henne eller om det är en främling, vän eller fiende. Bed för alla, bed om att alla skall bli välsignade, om att alla skall få förlåtelse. Akta er, akta er, så att ingen av er söker hämnd, icke ens mot någon som törstar efter ert blod. Akta er, akta er, så att ni ej sårar någons känslor, även om han är en illgärningsman och vill er ont. Se icke till skapelserna, vänd er till deras Skapare. Se icke till människornas omedgörlighet, se blott till Härskarornas Herre. Blicka ej ned på stoftet, blicka uppåt mot den strålande solen, som har fått varje fläck på den mörka jorden att glöda av ljus.

O Guds armé! När olyckan kommer, var då tålmodiga och samlade. Förbli oberörda hur plågsamma era lidanden än må vara, och trotsa prövningarnas och eldprovens storm i full förlitan på Guds överflödande nåd.

Förra året framlades inför sultanen av Turkiet, ärekränkande tillvitelser mot dessa hemlösa landsflyktiga av ett antal av de trolösa, både från de egna leden och utifrån, både kända för oss och främlingar, och riktade allvarliga anklagelser mot oss utan grund i verkligheten. Regeringen, vilken agerade med försiktighet, beslöt att undersöka dessa anklagelser och skickade en undersökningskommission till den här staden. Det är uppenbart vilka möjligheter detta gav våra vedersakare och vilken storm de släppte lös, bortom allt vad tunga eller penna kan beskriva. Bara den som har bevittnat detta kan känna till vilken oro de skapade och vilken uppskakande ängslan som blev resultatet. Men icke desto mindre blev svaret på detta att fullständigt förlita sig på Gud och att förbli samlad, trygg, långmodig, oberörd, i sådan grad att en person som ingenting visste om situationen skulle ha trott oss vara lätta till sinnet och hjärtat, fullkomligt tillfreds, välmående och fyllda av frid.

Sedan hände det sig att de anklagande själva, de som hade lagt fram de kränkande anklagelserna mot oss, förenade sig med medlemmarna i undersökningskommissionen, så att kärande, vittnen och domare alla var desamma, och slutresultatet var givet. I ärlighetens namn måste det dock konstateras att hittills har hans majestät sultanen av Turkiet icke ägnat någon uppmärksamhet åt de falska anklagelserna detta förtal, dessa uppdiktade historier och smädelser och har handlat rättvist …

O Du Försörjare! Du har över vännerna i västerlandet låtit utandas den helige Andes ljuva doft och med den gudomliga vägledningens ljus har Du upplyst himlen i väster. Du har fått dem som en gång var fjärran att närma sig Dig och Du har förvandlat främlingar till kärleksfulla vänner. Du har väckt dem som sov och Du har gjort de tanklösa medvetna.

O Du Försörjare! Hjälp dessa ädla vänner att uppnå Ditt välbehag och gör dem till några som önskar det goda för såväl främling som vän. För dem in i den värld som består för evigt, förse dem med en andel av den himmelska nåden, förmå dem att bli sanna bahá’íer, uppriktigt tillhöriga Gud. Bevara dem från skenhelighet, och förankra dem i sanningen. Gör dem till Konungarikets tecken och symboler, ljusstarka stjärnor ovanför detta lägre livs synrand. Förmå dem att vara till tröst och vederkvickelse för mänskligheten och tjänare av världens frid. Uppliva dem med Dina råds vin och bevilja alla att kunna beträda Dina buds väg.

O Du Försörjare! Den högsta önskan hos denne tjänare vid Din tröskel är att få se vännerna i öster- och västerland i djup omfamning, att se hela det mänskliga samhällets medlemmar samlade i kärlek i en enda stor församling såsom enskilda vattendroppar samlas i ett enda mäktigt hav och att se dem alla som fåglar i en enda rosengård, som pärlor i ett enda hav, som blad på ett enda träd, som strålar från en enda sol.

Du är den Mäktige, den Kraftfulle och Du är styrkans Gud, den Allsmäktige, den Allseende.

36 O gynnade tjänarinnor till Herren! Brevet från Moder Beecher

O gynnade tjänarinnor till Herren! Brevet från Moder Beecher har blivit emottaget och det talade verkligen för er båda, varför jag vänder mig till er båda samtidigt. Detta synes mig mycket gott, ty ni två renhjärtade varelser är som en enda dyrbar juvel, ni är två grenar som vuxit ut från ett enda träd, och ni älskar båda samma Älskade, ni längtar båda efter samma lysande Sol

Min förhoppning är att alla Guds tjänarinnor i det området kommer att förenas likt vågorna på ett enda oändligt hav, ty även om de förs varthän vinden än vill, är de åtskilda i sig och samtidigt är de alla ett med det omätbara djupet.

Så väl det vore om vännerna kunde vara så nära varandra som ljusknippen, om de kunde stå tillsammans sida vid sida i en fast och obruten rad. Ty nu har verklighetens strålar från Solen i varandets värld enat alla dem som i tillbedjan tror på detta ljus och på dessa strålar har, genom oändlig nåd, samlat alla folk inom denna vitt utspridda tillflykt och därför måste alla själar bli liksom en enda själ och alla hjärtan som ett hjärta. Må alla befrias från de mångahanda identiteter som fötts av lidelse och begär och genom gudskärlekens endräkt finna ett nytt sätt att leva.

O ni båda Guds tjänarinnor! Nu är det dags för er att bli såsom frikostigt fyllda bägare som bräddfulla rinner över och, att såsom de återupplivande vindilarna som blåser från Abhá-paradiset, sprida myskdoften över det landet. Frigör er från denna världens liv och längta beständigt efter icke-varandet, ty när strålen återvänder till solen utplånas den, och när droppen kommer till havet försvinner den, och när den sanne älskaren finner sin Älskade uppgiver han sin själ.

Ej förrän en varelse sätter sin fot på självuppoffringens plan är han berövad varje ynnest och nåd och detta offerplan är riket för bortdöendet från jaget, så att den levande Gudens strålglans sedan må lysa fram. Martyrens fält är platsen för avskildhet från jaget, så att evighetens hymner kan höjas. Gör allt ni kan för att förmå jaget att förblekna och bind er vid detta praktens Anlete. När ni väl har nått sådana höjder av tjänande kommer ni att finna alla skapade ting, samlade i er skugga. Detta är den gränslösa nåden; detta är den högsta ställningen, detta är det liv som ej dör. Allt annat utom detta är slutligen blott uppenbar undergång och djupaste förlust.

Prisad vare Gud, den gränslösa nådens port är vidöppen, det himmelska bordet är dukat, den Barmhärtiges tjänare och Hans tjänarinnor är närvarande vid festen. Sträva efter att få er del av denna eviga föda, så att ni blir älskade och omhuldade i denna värld och nästa.

 

37 O kära vänner till ‘Abdu’l-Bahá! Ett välsignat brev

O kära vänner till ‘Abdu’l-Bahá! Ett välsignat brev som berättar om valet av ett andligt råd har emottagits från er. Det gladde mitt hjärta att få reda på att, Gud vare lov, vännerna i det området med absolut enhet, gemenskap och kärlek, har genomfört ett nytt val och lyckats utse själar som är helgade, gynnade vid den Heliga tröskeln och välkända bland vännerna för sin orubblighet och fasthet i Förbundet.

Nu måste de valda representanterna stå upp för att tjäna i andlighet och glädje, med rena avsikter, med stark dragning till den Allsmäktiges väldofter och djupt stöd från den helige Ande. Må de höja vägledningens fana och  liksom soldater i härskaran i höjden prisa Guds ord, sprida Hans ljuva dofter vida omkring, fostra människosjälarna och främja den Största freden.

Sannerligen, välsignade själar har valts. I samma ögonblick som jag läste deras namn, kände jag en ilning av andlig glädje över att veta att, prisad vare Gud, personer som är Himmelrikets tjänare har stått upp i det landet och är redo att lägga ned sina liv för Honom, som varken har någon avbild eller jämlike.

O mina kära vänner! Lys upp detta råd med Guds kärleks prakt. Förmå det att genljuda av de heliga sfärernas glada musik, få det att blomstra genom den föda som serveras vid Herrens måltid vid Guds himmelska festbord. Kom samman i ogrumlad glädje och läs den här bönen i början av mötet:

O Du konungarikets Herre! Fastän våra kroppar är samlade här, är likväl våra hänförda hjärtan upplyfta av Din kärlek och hänryckta av strålarna från Ditt lysande anlete. Fastän svaga, inväntar vi uppenbarandet av Din makt och styrka. Fattiga, i avsaknad av ägodelar och tillgångar, erhåller vi ändå rikedom från Ditt konungadömes skatter. Droppar är vi, likväl får vi näring ur Din oceans djup. Stoftkorn är vi, likväl glänser vi i Din praktfulla sols härlighet. O Du vår Försörjare! Sänd oss Din hjälp, så att var och en som samlats här kan bli såsom ett tänt ljus, var och en som en magnet, och var och en av oss en åkallare av Dina himmelska riken så att vi slutligen gör denna jordiska värld till en spegelbild av Ditt paradis 

O mina kära vänner! Det åligger råden i dessa områden att vara i förbindelse med varandra och att brevväxla med varandra och även att stå i förbindelse med råden i österlandet, och därigenom bidraga till att skapa enhet över hela världen.

O andliga vänner! Sådan måste er ståndaktighet vara att om de illasinnade skulle ta livet av de troende och blott en enda återstå, kunde denne ensam och på egen hand stå emot alla folk på jorden, och fortsätta att vida omkring sprida Guds ljuva och heliga dofter. Om därför några skräckinjagande nyheter, något bud om skrämmande händelser skulle nå er från det Heliga landet, se då till att ni ej vacklar, låt er ej drabbas av sorg, bli ej skakade. Stå i stället omedelbart upp med järnhård beslutsamhet och tjäna Guds rike.

Denne tjänare vid Herrens tröskel har hela tiden varit i fara. Han är i fara nu. Icke vid något tillfälle har jag haft något hopp om trygghet och min käraste önskan är denna: att få dricka ur martyrens frikostiga och bräddfulla bägare och dö på uppoffringens fält, åtnjutande det vin som är den mest dyrbara av Guds gåvor. Detta är min högsta förhoppning, detta är min djupaste längtan.

Vi hör att skrifterna Ishráqát (Strålglanser), Tarazát (Prydnader), Bishárát (Glädjebudskap), Tajallíyát (Skimmer) och Kalímát-i-Firdawsíyyih (Paradisets ord) har översatts och utgivits i dessa områden. I dessa skrifter kommer ni att ha en förebild för hur man skall vara och hur man skall leva.

 

38 O Guds tjänarinna, som darrar som en ny och späd gren

O Guds tjänarinna, som darrar som en ny och späd gren för Guds kärleks vindar! Jag har läst ditt brev som vittnar om din överflödande kärlek, din starka hängivenhet och om att du ägnar dig åt åminnelsen av din Herre.

Förtrösta på Gud. Övergiv din egen vilja och klamra dig fast vid Hans, lägg dina egna önskemål åt sidan och fäst dig vid Hans så att du må bli ett föredöme för Hans tjänarinnor, helig, andlig och av Himmelriket.

Du skall veta, o tjänarinna, att i Bahás åsyn räknas kvinnor som likställda med män och Gud har skapat hela mänskligheten till Sin avbild och efter Sin egen skepnad. Det vill säga, män och kvinnor är i lika mån uppenbarare av Hans namn och egenskaper och ur andlig synpunkt är det ingen skillnad mellan dem. Vemhelst som närmar sig Gud är mest gynnad, vare sig det är en man eller en kvinna. Hur mången tjänarinna, brinnande och hängiven, har icke under Bahás skyddande skugga visat sig överlägsen männen och överträffat jordens berömdheter.

Rättvisans Hus är dock, enligt den uttryckliga texten i Guds lag, begränsat till män; detta på grund av Herren Guds visdom som inom kort kommer att bli lika uppenbar som solen vid middagstid.

Vad beträffar er, o ni övriga tjänarinnor som är förälskade i de himmelska vällukterna, skall ni ordna heliga sammankomster och grunda andliga råd, ty de är grunden för att sprida Guds ljuva dofter, prisa Hans ord, upplyfta Hans nåds lampa, förkunna Hans religion och främja Hans lära. Vilken frikostighet finns det som är större än denna? De andliga råden bistås av Guds ande. Deras försvarare är ‘Abdu’l-Bahá. Över dem breder Han ut Sina vingar. Vilken frikostighet finns, som är större än denna? De andliga råden är lysande lampor och himmelska trädgårdar från vilka helighetens dofter sprids över alla trakter och kunskapens ljus utgjuts över alla skapade ting. Från dem strömmar livets ande i alla riktningar. De är i sanning de kraftfulla källor som leder till människans utveckling vid alla tidpunkter och under alla förhållanden. Vilken frikostighet finns som är större än denna?

 

39 O Guds tjänarinna! Ditt brev har emottagits, och överbringat

O Guds tjänarinna! Ditt brev har emottagits, och överbringat nyheten att ett råd har inrättats i den staden.

Se icke till ert ringa antal, sök i stället hjärtan som är rena. En helgad själ är att föredraga framför tusen andra själar. Om ett litet antal människor kommer samman i kärlek och i absolut renhet och helighet, med hjärtan frigjorda från världen och som upplever förnimmelser från Konungariket och det Gudomligas mäktiga dragningskraft, och är såsom ett i sin glädjefyllda gemenskap, så kommer den skaran att utöva sitt inflytande över hela jorden. Den församlingens natur, de ord de uttalar, de handlingar de utför, kommer att frigöra himmelens gåvor och giva en försmak av den eviga saligheten. En samling från härskaran i höjden kommer att försvara dem och änglarna i Abhá-paradiset kommer att i obruten följd nedstiga till deras hjälp.

Innebörden av änglar” är Guds bekräftelser och Hans himmelska krafter. Änglar är likaledes välsignade väsen som har brutit alla band med denna lägre värld, har frigjorts från kedjorna av jagets och köttets begär och förankrat sina hjärtan vid Herrens himmelska riken. Dessa hör Riket till och är himmelska, de hör Gud till och är andliga, de är uppenbarare av Guds överflödande nåd och utgör gryningspunkterna för Hans andliga skänker.

O Guds tjänarinna! Prisad vare Han, för att din käre make har uppfattat de ljuva dofter som blåser från himmelens trädgårdar. Nu måste du dag för dag genom Guds kärlek och dina egna goda gärningar, draga honom allt närmare tron.

Händelserna i San Francisco var verkligen förfärliga. [28] Katastrofer av detta slag bör bidraga till att väcka människorna och minska hjärtanas kärlek till denna obeständiga värld. Det är i den här lägre världen som sådana tragiska saker sker, detta är den kalk som skänker bittert vin.

 
40 O ni som ‘Abdu’l-Bahá älskar! Jag har läst era rapporter

O ni som ‘Abdu’l-Bahá älskar! Jag har läst era rapporter med stor glädje. De är av sådant slag att de uppmuntrar och uppfriskar hjärtat och glädersjälen. Om detta råd, kan äga bestånd genom den Allbarmhärtiges heliga andedräkt och Hans gudomliga bekräftelser och förbli fast och varaktigt, kommer det att skänka märkbara resultat och kommer att lyckas i verksamheter av stor betydelse.

De andliga råd som kommer att grundas i denna Guds tid, detta heliga århundrade, har obestridligen varken sin like eller motsvarighet i föregående cykler. Ty de sammanslutningar som utövade makt byggde på stöd från mäktiga ledare, medan dessa råd bygger på stöd från Abhá-skönheten. Försvarare och beskyddare för de andra sammanslutningarna var antingen en furste eller en kung eller en överstepräst eller folkets massa. Men de andliga råden har till försvarare, till stödjare, till hjälpare, till inspiratör, den allsmäktige Herren.

Se icke till nuet, fäst blicken på kommande tider. Hur litet är ej fröet i början men till slut blir det ett mäktigt träd. Se icke på fröet, se på trädet och dess blommor, på dess blad och dess frukter. Begrunda Kristi dagar, då ingen utom en liten skara följde Honom men tänk sedan på vilket mäktigt träd det fröet blev, betrakta dess frukt. Och nu skall ännu större saker än detta ske, ty detta är kallelsen från Härskarornas Herre, detta är trumpetstöten från de levandes Herre, detta är världsfredens hymn, detta är standaret för rättfärdighet och förtroende och förståelse som upprests bland alla jordklotets skiftande folk, detta är prakten från Sanningens Sol, detta är heligheten hos Guds egen Ande. Denna mest kraftfulla av religionsordningar kommer att omfatta hela jorden och under dess fana kommer alla folk att samlas och vara skyddade tillsammans. Var då medvetna om den avgörande betydelsen av detta lilla frö, som den sanne Lantmannen med Sin barmhärtighets händer har sått i Herrens plöjda fält, vattnat med gåvors och skänkers regn och nu vårdar i värmen och ljuset från Sanningens sol.

O Guds älskade, frambär därför tack till Honom, eftersom Han har gjort er till föremål för sådan frikostighet och mottagare av sådana gåvor. Välsignade är ni och ett glädjebudskap är denna överflödande nåd för er,

41 O du som är trofast i Förbundet och hängiven!

O du som är trofast i Förbundet och hängiven! Det brev som du skrev... har visats för mig och de synpunkter som uttryckts däri var ytterst lovvärda. Det åligger den andliga konsulterande rådet i New York att vara helt överens med det i Chicago och för dessa två konsulterande råd att tillsammans godkänna vad de anser lämpligt för publicering och spridning. Låt dem därefter skicka en kopia till Akká, så att det också kan godkännas härifrån, varefter materialet återsänds för att publiceras och spridas.

Frågan om samordning och enande av de två andliga råden i Chicago och New York är av yttersta vikt, och när ett andligt råd vederbörligen bildats i Washington, bör de här två råden också upprätta förenande band med det rådet. Sammanfattningsvis är det Herren Guds önskan att Guds älskade och den Barmhärtiges tjänarinnor i västerlandet dag för dag skall närma sig varandra i harmoni och enighet och fram till dess att det uppnås kommer arbetet aldrig att gå framåt. Sammantaget är de andliga råden det mest effektiva av alla medel för upprättandet av enhet och harmoni. Denna fråga är av största betydelse, detta är den magnet som drar till sig Guds bekräftelser. Om en gång skönheten i vännernas enhet – denna av Gud älskade – skulle smyckas med Abhá-rikets prydnader är det säkert att de här länderna, inom en mycket kort tid, kommer att bli till den Allhärliges paradis och att enhetens prakt från västerlandet kommer att sprida sina klara strålar över hela jorden.

Vi strävar med själ och hjärta, vilar varken dag eller natt, söker ej ett ögonblicks lättnad, för att göra människovärlden till Guds enhets spegel. Hur mycket mer måste då icke Herrens älskade återspegla enighet? Och denna omhuldade förhoppning, denna vår längtansfulla önskan kommer att bli synligt uppfylld först den dag då Guds sanna vänner reser sig för att följa Abhá-skönhetens föreskrifter– må mitt liv få utgöra en lösen för Hans älskande! En av Hans föreskrifter är att kärlek och djup tro måste dominera människohjärtat så mycket att människor kommer att se den obekante som en nära vän, ogärningsmannen som en av sina egna, främlingen som sin älskade, fienden som en kär och närstående kamrat. Den som dödar dem kommer de att kalla en livgivare, den som vänder sig bort från dem, kommer de att betrakta som en som vänder sig till dem, den som förnekar deras budskap, kommer de att betrakta som en som erkänner dess sanning. Detta betyder att de måste behandla hela mänskligheten så som de behandlar sina stödjare, sina trosfränder, sina älskade och sina nära vänner.

Om en sådan fackla skulle lysa upp världssamfundet kommer ni att finna att hela jorden sänder ut en doft, att den har blivit ett ljuvligt paradis och dess yta en avbild av den höga himlen. Då kommer hela världen att bli ett enda fädernesland, dess olika folk ett enda folkslag, nationerna i både öst och väst en enda familj.

Det är min förhoppning att en sådan dag kommer, att en sådan prakt kommer att lysa fram, att en sådan vision kommer att avtäckas i dess fulla skönhet.

 

42 O ni medarbetare som stöds av arméer från den Allhärliges rike!

O ni medarbetare som stöds av arméer från den Allhärliges rike! Saliga kan ni vara, ty ni har kommit samman i Guds ords beskärmande skugga och funnit en fristad i Hans Förbunds grotta, ni har givit frid till era hjärtan genom att bereda er ett hem i Abhá-paradiset. Ni röres av de milda vindar som blåser från Hans godhets källa, ni har stått upp för att tjäna Guds sak och för att sprida Hans religion vida omkring, för att främja Hans ord och för att höja helighetens banér i alla de områdena.

Vid Bahás liv! Sannerligen, den gudomliga verklighetens fulländade makt kommer att inblåsa den helige Andes gåvor i er och hjälpa er att utföra en bedrift, vars like skapelsens öga aldrig har skådat.

O ni som är Förbundets sammanslutning! Sannerligen, Abhá-skönheten gav ett löfte till de älskade som är fasta i Förbundet om att Han skulle understödja deras strävanden med det starkaste stöd och hjälpa dem med Sin segerrika makt. Inom kort kommer ni att få se att er upplysta församling har lämnat tydliga tecken och spår i människornas hjärtan och själar. Håll fast vid Guds mantelfåll och rikta alla era ansträngningar mot främjandet av Hans Förbund medan ni brinner allt klarare med Hans kärleks eld, så att era hjärtan tar ett glädjesprång i tjänandets anda, som strömmar ut från ‘Abdu’l-Bahás bröst. Förena era hjärtan, gör era steg fasta, lita på de eviga gåvorna som kommer att strömma ned över er, en efter en, från Abhá-riket. Närhelst ni samlas i denna strålande församling skall ni veta att Bahás strålglans lyser över er. Det tillkommer er att komma överens och att vara enade; det anstår er att bevara en djup gemenskap med varandra, och vara eniga såväl till kropp som till själ, tills ni liknar Plejaderna eller en rad glänsande pärlor. Så kommer ni att vara fast förankrade, så kommer era ord att segra, er stjärna lysa fram och era hjärtan att tröstas …

Närhelst ni inträder i rådslokalen, skall ni läsa denna bön med ett hjärta skälv­ande av kärlek till Gud och en tunga renad från allt utom hågkomsten av Honom, på det att den Allsmäktige nådefullt måtte bistå er att uppnå den största segern:

Gud, min Gud! Vi är Dina tjänare som hängivet vänt oss mot Ditt heliga anlete och som har frigjort oss från allt utom Dig i denna härliga dag. Vi har samlats i detta andliga råd, förenade i åsikter och tankar med det gemensamma målet att förhärliga Ditt Ord bland människorna. O Herre, vår Gud! Gör oss till tecken på Din gudomliga ledning, till förebilder bland människorna för Din upphöjda tro, till tjänare för Ditt mäktiga förbund, o Du, vår Herre, den allra Högste! Gör oss till uppenbarelser av Din gudomliga enhet i Ditt Abhá-rike och till strålande stjärnor, lysande över alla nejder. Herre! Hjälp oss att bli såsom hav, svallande av Din underbara nåds vågor, såsom strömmar flödande från Dina allhärliga höjder, ljuvliga frukter på Din himmelska saks träd och träd som vajar för Din välgörenhets vindar i Din himmelska vingård. O Gud! Må våra själar förlita sig på Din gudomliga enhets verser, gläd våra hjärtan genom Din nåds utflöden, att vi må förenas såsom havets vågor och smälta samman likt strålarna från Ditt lysande ljus, att våra tankar, våra synpunkter och våra känslor må bli såsom en verklighet, uppenbarande enighetens ande över hela världen. Du är den Nådefulle, Välgöraren, Givaren, den Allsmäktige, den Barmhärtige, den Medlidsamme.

 

43 De främsta villkoren för dem som rådslår tillsammans

De främsta villkoren för dem som rådslår tillsammans är renhet i motiv, en strålande ande, frigörelse från allt utom Gud, dragning till Hans gudomliga väldofter, ödmjukhet och anspråkslöshet bland Hans älskade, tålamod och långmodighet under svårigheter och tjänande av Hans upphöjda tröskel. Om de nådefullt skulle få hjälp att förvärva dessa egenskaper kommer seger från Bahás osynliga Rike att förunnas dem.

 

44 Medlemmarna därav måste rådslå på sådant vis

Medlemmarna därav [29] måste rådslå på sådant vis att ingen anledning till dålig stämning eller osämja måtte uppstå. Detta kan uppnås när varje medlem, med absolut frihet, uttrycker sin egen åsikt och lägger fram sina argument. Om någon skulle bestrida det får han på inga villkor känna sig sårad, ty icke förrän frågorna är helt diskuterade kan den rätta vägen uppenbaras. Sanningens lysande gnista framträder först efter sammanstötningen mellan olika åsikter. Om ett beslut kan tagas enhälligt efter diskussion är det gott och väl; men om, Herren förbjude, meningsskiljaktigheter skulle uppstå, måste majoritetens röst gälla.

45 Det första villkoret är absolut kärlek och harmoni

Det första villkoret är absolut kärlek och harmoni bland rådets medlemmar. De måste vara helt fria från motsättningar och måste själva uppenbara Guds enhet, ty de är vågor på ett hav, droppar i en flod, stjärnor på en himmel, strålar från en sol, träd i en fruktträdgård, blommor i en trädgård. Om harmoni i tanke och absolut enighet ej förefinnes, kommer den församlingen att skingras och rådet bli till intet. Det andra villkoret är att rådets medlemmar enhälligt skall välja en ordförande och fastställa riktlinjer och arbetsordning för sina möten och diskussioner. Ordföranden skall ha ansvaret för sådana regler och föreskrifter samt skydda och genomdriva dem; de andra medlemmarna skall underordna sig och avstå från att samtala om överflödiga och ovidkommande frågor. De måste, när de möts, vända sina ansikten mot Himmelriket och bedja om hjälp från Härlighetens rike. De måste sedan fortsätta att, med yttersta hängivenhet, artighet, värdighet, försiktighet och måttfullhet, uttrycka sina åsikter. De måste i varje ärende söka sanningen och icke vidhålla sin egen uppfattning, ty envishet och framhärdande i ens egna synpunkter kommer slutligen att leda till osämja och träta och sanningen kommer att förbli dold. De aktade medlemmarna måste i all frihet uttrycka sina egna tankar och det är icke på något vis tillåtet för någon att förringa en annan persons tanke, nej, han måste taktfullt framlägga sanningen, och skulle meningsskiljaktigheter uppstå måste en röstmajoritet gälla och alla måste lyda och underkasta sig majoriteten. Det är heller icke tillåtet att någon av de aktade medlemmarna invänder mot eller kritiserar, vare sig under eller utanför mötet, något beslut som tidigare fattats även om det beslutet ej skulle vara riktigt, ty sådan kritik skulle hindra vilket beslut som helst från att verkställas. Kort sagt, vad som man än kom överens om i harmoni och med kärlek och rena motiv, skänker upplysning, och skulle minsta spår av kallsinnighet råda blir följden mörker på mörker... Om sådana förhållanden råder, är detta råd av Gud, men annars leder det till kyla och ovilja som utgår från den onde... Skulle de sträva efter att uppfylla dessa villkor kommer den helige Andes nåd att förunnas dem och detta råd kommer att utgöra medelpunkten för de gudomliga välsignelserna, den gudomliga bekräftelsens skaror skall komma till deras hjälp och dag för dag kommer de att få taga emot ett nytt utflöde av Ande.

 

46 O ni som är fasta i Förbundet! ‘Abdu’l-Bahá är ständigt i andlig

O ni som är fasta i Förbundet! ‘Abdu’l-Bahá är ständigt i andlig kommunikation med varje andligt råd som är inrättat av den gudomliga frikostigheten, och vars medlemmar med yttersta hängivenhet vänder sig till det gudomliga Riket och är fasta i Förbundet. Med dem är han helhjärtat förbunden och med dem är han förenad genom eviga band. Således är förbindelserna med den församlingen uppriktiga, ständiga och obrutna.

 

47 O sanna vänner! Ert brev har emottagits

O sanna vänner! Ert brev har emottagits och det skänkte stor glädje. Gud ske pris, ni hade förberett förfriskningar och program och ordnade den fest som skall hållas var nittonde dag. Vilken sammankomst som än anordnas med största kärlek och där de som deltager vänder sina ansikten mot Guds rike och där samtalet rör Guds lärosatser, och som får de närvarande att göra framsteg – den sammankomsten är Herrens, det festbordet har kommit ned från himlen.

Det är min förhoppning att denna fest kommer att anordnas en gång var nittonde dag, ty den för er närmare varandra; den är själva källan till enhet och godhet.

Ni ser i vilken grad världen är i ständig oro och söndring och hur det har gått för dess nationer. Måhända kommer de som älskar Gud att lyckas höja den mänskliga enhetens banér så att Himmelrikets enfärgade tabernakel kastar sin skyddande skugga över hela jorden, så att missförstånden mellan världens folk försvinner, så att alla nationer umgås med varandra och behandlar varandra såsom älskaren sin älskade.

Det är er plikt att vara ytterst vänliga mot varje mänsklig varelse, och att önska honom gott, att arbeta för samhällets upplyftande, att blåsa in livsande i de döda, att handla i enlighet med Bahá’u’lláhs undervisning och vandra Hans väg – tills ni förvandlar människans värld till Guds värld.

48 O ni som är den Uråldriga skönhetens trogna tjänare!

O ni som är den Uråldriga skönhetens trogna tjänare! I varje cykel och religionsordning har fester gynnats och älskats och tillredande av ett bord för Guds älskande har ansetts vara en lovvärd handling. Det är särskilt fallet i dag i denna religionsordning utan jämförelse, denna mest frikostiga av tidsåldrar, då den är mycket prisad, för den räknas i sanning till sådana sammankomster som hålls för att tillbedja och förhärliga Gud. Här läses de heliga verserna, de himmelska odena och lovprisningarna och hjärtat blir uppfriskat och förs hän från sig självt.

Den främsta avsikten är att röras till andliga förnimmelser men på samma gång följer det helt naturligt att de närvarande bör intaga föda, så att kroppens värld må spegla andens värld och köttet förvärva själens egenskaper, och precis som det andligt goda finns här i ymnighet, är det även så med de materiella förnöjelserna.

Lyckliga skall ni vara för att ni följer denna regel med alla dess mystiska betydelser och därigenom håller Guds vänner vakna och uppmärksamma och bringar dem sinnesfrid och glädje.

49 Ditt brev har emottagits. Du skrev om Nittondedagsfesten

Ditt brev har emottagits. Du skrev om Nittondedagsfesten, och detta gladde mitt hjärta. Dessa sammankomster får det gudomliga bordet att nedstiga från himlen och drager till sig den Allbarmhärtiges bekräftelser. Min förhoppning är att den helige Andes andedräkt kommer att fläktas över dem och att var och en av de närvarande skall besluta sig för att i stora församlingar, med en vältalig tunga och ett hjärta som flödar över av Guds kärlek, prisa uppstigandet av Sanningens sol, gryningen för den Sol som upplyser hela världen.

50 Du har ställt en fråga om festen i varje bahá’í-månad

Du har ställt en fråga om festen i varje bahá’í-månad. Denna högtid hålles för att främja kamratskap och kärlek, för att erinra sig Gud och åkalla Honom med botfärdiga hjärtan och för att uppmuntra välgörenhet.

Det betyder att vännerna där bör uppehålla sig vid Gud och prisa Honom, läsa bönerna och de heliga verserna, och behandla varandra med största ömhet och kärlek.

 51    Vad beträffar Nittondedagsfesten, gläder den sinne och hjärta

Vad beträffar Nittondedagsfesten, gläder den sinne och hjärta. Om denna fest hålles på rätt sätt kommer vännerna, en gång var nittonde dag, att finna att de blivit andligt återupplivade och förlänade en kraft som ej är av denna världen.

 

52 O tjänare till den ende sanne Guden! Herren vare lovad

O tjänare till den ende sanne Guden! Herren vare lovad, Guds älskade återfinns i alla länder, och är alla och envar i skuggan av Livets träd och i skydd av Hans goda försyn. Hans omvårdnad och godhet svallar likt de eviga vågorna i havet och Hans välsignelser strömmar ständigt från Hans eviga Rike.

Vår bön bör vara att Hans välsignelser måtte förunnas i ännu större överflöd och vår uppgift att hålla fast vid sådana medel som skall säkerställa en mer fullständig utgjutelse av Hans nåd och ett större mått av Hans gudomliga hjälp.

Ett av de främsta av dessa medel är andan av sann gemenskap och kärleksfullt umgänge bland vännerna. Kom ihåg uttrycket ”Av alla pilgrimsfärder är den största den att avlasta det sorgtyngda hjärtat.”

53 Sannerligen, ‘Abdu’l-Bahá inandas doften av kärleken till Gud

Sannerligen, ‘Abdu’l-Bahá inandas doften av kärleken till Gud från varje mötesplats där Guds ord uttalas och bevis och argument framläggs som sprider sina strålar över hela världen och där de berättar om ‘Abdu’l-Bahás prövningar i händerna på de ondskefulla vilka har kränkt Guds förbund.

O Herrens tjänarinna! Säg icke ett ord om politik, din uppgift gäller själens liv, ty det leder sannerligen till människans glädje i Guds värld. Nämn icke jordens kungar och deras världsliga regeringar utom för att tala väl om dem. Begränsa i stället ditt tal till att sprida det fröjdefulla budskapet om Guds rike och till att påvisa Guds ords påverkan och Guds saks helighet. Berätta om bestående glädje och andlig njutning och gudomliga egenskaper och om hur Sanningens sol har stigit över jordens horisonter: berätta om ingjutandet av livets ande i världens kropp.

54 Ni har skrivit om vännernas möten och hur fyllda de är med frid

Ni har skrivit om vännernas möten och hur fyllda de är med frid och glädje. Naturligtvis är det så, ty varhelst de andligt sinnade är samlade, där härskar Bahá’u’lláh i Sin skönhet. Därför är det säkert att sådana möten kommer att skänka oändlig lycka och frid.

Idag tillkommer det var och en att avstå från omnämnandet av allt annat och att bortse från allt. Må deras tal, deras inre tillstånd, sammanfattas så här: ”Låt alla mina ord av bön och lovsång begränsas till en refräng: låt hela mitt liv bli att blott tjäna Dig.” Det vill säga, må de samla alla sina tankar, alla sina ord, till att undervisa om Guds sak och sprida Guds tro och inspirera alla att låta sig kännetecknas av Guds egenskaper, till att älska mänskligheten, till att vara rena och heliga i allt, samt fläckfria i sina offentliga och privata liv; till att vara rakryggade och avskilda, samt innerliga och brinnande. Allt skall uppgivas utom Guds åminnelse, intet skall prisas, utom Honom. Idag kommer världen att hoppa och dansa till denna melodi från Skaran i höjden: ”Ära vare min Herre, den Allhärlige!” Men ni skall veta detta: förutom denna Guds sång, kommer ingen sång att upptända världen, och förutom ropet om sanningen från Näktergalen i Guds trädgård, kommer ingen melodi att locka hjärtat. ”Varifrån kommer denne Sångare som uttalar den Älskades namn?”

55 Det tillkommer vännerna att anordna en sammankomst

Det tillkommer vännerna att anordna en sammankomst, ett möte, där de skall förhärliga Gud och fästa sina hjärtan vid Honom och läsa och framföra den Välsignade skönhetens heliga skrifter – må min själ bli en lösen för Hans älskare! Ljusen i det allhärliga riket, den högsta horisontens strålar, kommer att utgjutas över sådana lysande sammankomster, ty de är inget annat än Mashriqu’l-Adhkárer, gryningsplatser för Guds åminnelse, som enligt den mest upphöjda Pennans ledning måste uppföras i varje by och stad... De andliga sammankomsterna måste hållas med största renhet och helgelse, så att man från själva platsen och dess jord och luften omkring den kommer att inandas den helige Andes väldoftande andedräkt.

56 Närhelst en grupp människor samlas på en mötesplats

Närhelst en grupp människor samlas på en mötesplats, ägnar sig åt att förhärliga Gud och talar med varandra om Guds mysterier, kommer den helige Andes andedräkt, utom allt tvivel, att blåsa milt över dem och var och en kommer att få del därav.

57 Vi hör att du har i tankarna att, från tid till annan, helga ditt hus

Vi hör att du har i tankarna att, från tid till annan, helga ditt hus med ett möte för bahá’íer, där några av dem kommer att ägna sig åt förhärligandet av den allhärlige Herren... Du skall veta att, skulle du åstadkomma detta, kommer detta jordiska hus att bli ett himmelens hus och denna stenbyggnad en andens samlingsplats.

 

58 Du har ställt en fråga om platserna för tillbedjan

Du har ställt en fråga om platserna för tillbedjan och den bakomliggande anledningen till dem. Visdomen i att uppföra sådana byggnader är att, vid en given timma skall människorna veta att det är dags att samlas, och alla bör församlas och i harmonisk samklang med varandra, ägna sig åt bön, och ur dessa möten skall följa att enighet och kärlek tillväxer och blomstrar i människohjärtat.

59  ‘Abdu’l-Bahá har länge hyst en önskan om att ett Mashriqu’l-Adhkár

‘Abdu’l-Bahá har länge hyst en önskan om att ett Mashriqu’l-Adhkár skulle byggas i det området. Prisad vare Gud, tack vare vännernas stora ansträngningar har nyligen den glada nyheten härom kungjorts. Detta tjänande mottages mycket väl vid Guds tröskel, ty Mashriqu’l-Adhkár förandligar Guds älskande och gläder deras hjärtan och får dem att bli ståndaktiga och orubbliga.

Detta är en fråga av största betydelse. Om uppförandet av Tillbedjans hus på en offentlig plats skulle väcka missdådares fientlighet, måste på varje ort mötet hållas på någon dold plats. Också i varje by måste en plats avsättas som Mashriqu’l-Adhkár, även om den skulle vara under jorden.

Prisad vare Gud, nu har ni lyckats med detta. Ägna er åt åminnelse av Gud i gryningen, stig upp för att prisa och förhärliga Honom. Ni är välsignade, må ni glädjas, o ni som är de rättfärdiga, för att ha grundat gryningsplatsen för lovprisning av Gud. Sannerligen, jag beder Herren att Han gör er till frälsningens standar och återlösningens fanor, som vajar högt över berg och dal.

60 Även om Mashriqu’l-Adhkár utåt sett är en materiell byggnad

Även om Mashriqu’l-Adhkár utåt sett är en materiell byggnad har den ändå en andligt inflytande. Den smider enhetens band från hjärta till hjärta, den är en gemensam medelpunkt för människors själar. Varje stad i vilken ett tempel restes under Manifestationens dagar, har skapat trygghet och beständighet och frid, ty sådana byggnader har ägnats åt det eviga förhärligandet av Gud och endast i åminnelsen av Gud kan hjärtat finna vila. Nådige Gud! Tillbedjans hus byggnad har ett starkt inflytande på varje fas i livet. I österlandet har erfarenheten tydligt visat att det förhåller sig så. Till och med om ett hus utsågs i någon liten by som Mashriqu’l-Adhkár, åstadkom det en märkbar verkan, hur mycket större skulle ej inflytandet bli av ett som är byggt särskilt för ändamålet.

61 O Herre, O Du som välsignar alla dem som står fasta i Förbundet

O Herre, O Du som välsignar alla dem som står fasta i Förbundet så att, de av kärlek till Världens ljus, förmår skänka av vad de har såsom ett offer till Mashriqu’l-Adhkár, gryningen för Dina vittspridda strålar och förkunnaren av Dina bevis, och hjälp dessa rättfärdiga, dessa uppriktiga och fromma både i den här världen och den kommande, att träda allt närmare Din heliga tröskel och upplys deras ansikten med Din bländande prakt.

Sannerligen är Du den Frikostige, den evigt Givande.

62 O min högt älskade dotter av Konungariket!

O min högt älskade dotter av Konungariket! Det brev du hade skrivit till dr Esslemont vidarebefordrades av honom till det Åstundade landet [det Heliga landet]. Jag läste igenom det med största uppmärksamhet. Å ena sidan var jag djupt rörd, för att du hade klippt bort dina sköna flätor med den sax som är avskiljande från denna världen och av självuppoffring på Guds rikes stig. Och, å andra sidan var jag mycket glad för att denna högt älskade dotter ådagalagt en anda av självuppoffring som är så stor att hon offrat en så dyrbar del av sin kropp på Guds saks väg. Hade du frågat efter min åsikt skulle jag på intet vis ha samtyckt till att du skulle klippa av ens ett enda strå av dina täcka och vågiga lockar, nej, jag skulle själv ha bidragit i ditt namn till Mashriqu’l-Adhkár. Denna din handling är dock ett talande vittnesbörd om din ädla anda av självuppoffring. Du har sannerligen offrat ditt liv och stora kommer de andliga resultat att bli som du skall uppnå. Var säker på att du dag för dag kommer att utvecklas och nå allt större fasthet och ståndaktighet. Bahá’u’lláhs gåvor skall omgiva dig och det glada budskapet från himmelens höjd skall gång på gång meddelas dig. Och även om det är håret du har offrat, skall du ändå fyllas av Ande, och även om det är denna förgängliga kroppsdel som du har nedlagt på Guds stig, skall du ändå finna den gudomliga gåvan, skåda den Himmelska skönheten, vinna oförgänglig härlighet och uppnå evigt liv.

63 O välsignade själar! [30] Det brev ni hade skrivit till Rahmatu’lláh

O välsignade själar! [31] Det brev ni hade skrivit till Rahmatu’lláh har lästs. Många och av olika slag var de glädjebudskap det förmedlade, nämligen att många möten har sammankallats genom trons kraft och ståndaktighet i Förbundet och de älskade är överallt i rörelse och verksamma.

‘Abdu’l-Bahás brinnande önskan har alltid varit att jorden på denna helgade plats, som blivit uppfriskad och bragts att grönska av nådens vårregn under Sakens tidigaste dagar, måtte blomma och blomstra så mycket att den fyller alla hjärtan med glädje.

Prisad vare Herren, Guds sak har kungjorts och främjats över hela österlandet och västerlandet på ett sådant sätt som inget sinne någonsin kunnat föreställa sig, att Herrens ljuva dofter så snabbt kunde parfymera alla nejder. Sannerligen, detta sker endast tack vare de fulländade gåvorna från den evigt Välsignade skönheten, vars nåd och vars segerrika makt om och om igen rikligen emottages.

En av de underbara händelser som på senare tid har kommit att inträffa är denna, att Mashriqu’l-Adhkárs byggnad uppförs i själva hjärtat av den amerikanska kontinenten och många själar från de omgivande områdena bidrager till uppförandet av detta heliga tempel. En av dem är en mycket högaktad dam i staden Manchester, som har känt sig manad att erbjuda sin del.

Då hon ej hade någon andel av varor och jordiska rikedomar, klippte hon med sina egna händer av de fina, långa och dyrbara flätor som så behagfullt prydde hennes huvud, och erbjöd dem till försäljning, så att priset för dem måtte främja Mashriqu’l-Adhkárs sak.

Betänk att, trots att ingenting är mer värdefullt än rika och flödande lockar i kvinnors ögon, har denna högaktade dam ändå givit uttryck för denna så sällsynta och underbara anda av självuppoffring.

Och fastän det var helt opåkallat och ‘Abdu’l-Bahá icke skulle ha samtyckt till en sådan handling, blev Han likväl djupt rörd av den, då den visar en hög och ädel anda av hängivenhet. Hur dyrbart håret än må vara i västerländska kvinnors ögon, ja, dyrbarare än livet självt, erbjöd hon det ändå att offras för Mashriqu’l-Adhkárs sak!

Det berättas att en gång under Guds Apostels [32] dagar uttryckte Han en önskan om att en armé skulle gå i en viss riktning och tillåtelse beviljades de troende att samla bidrag till det heliga kriget. En av de många troende var en man som gav tusen kameler, var och en lastad med spannmål, en annan gav halva sin förmögenhet och ännu en gav allt han hade. Men en kvinna, böjd av ålder, vars enda ägodel var en handfull dadlar, kom till Aposteln och lade sitt oansenliga bidrag vid Hans fötter. Då befallde Guds Profet – må mitt liv erbjudas som ett offer till Honom – att denna handfull dadlar skulle placeras över och framför alla de bidrag som hade samlats, något som klargjorde dess förtjänst och överlägsenhet över alla andra. Detta gjordes eftersom denna gamla kvinna icke hade några andra jordiska ägodelar förutom dem.

Och på samma sätt hade denna högaktade dam ingenting annat att bidraga med än sina dyrbara lockar och dem offrade hon med den äran för Mashriqu’l-Adhkárs sak.

Begrunda och reflektera över hur mäktig och kraftfull Guds sak har blivit! En kvinna från västerlandet har givit sitt hår för Mashriqu’l-Adhkárs härlighet.

Men detta länder till lärdom blott för dem som är insiktsfulla.

Sammanfattningsvis är jag mycket nöjd med de älskade i Najafábád eftersom de redan alltifrån Sakens tidiga gryning intill denna dag, var och en och under alla förhållanden, har visat en djup anda av självuppoffring.

Zaynu’l-Muqarrabín bad under hela sin livstid, med hela uppriktigheten av sin fläckfria själ, för de troende i Najafábád och bönföll om Guds nåd och Hans gudomliga bekräftelse för dem.

Herren vare lovad att bönerna från denna fläckfria själ har besvarats, ty deras verkan är överallt uppenbar.

64 Mashriqu’l-Adhkár är en av de allra viktigaste institutionerna

Mashriqu’l-Adhkár är en av de allra viktigaste institutionerna i världen och det har många underordnade förgreningar. Även om det är ett Tillbedjans hus, är det också förbundet med ett sjukhus, ett apotek, ett härbärge för resenärer, en skola för föräldralösa barn och ett universitet för högre studier. Alla Mashriqu’l-Adhkár är sammanlänkade med dessa fem enheter. Min förhoppning är att Mashriqu’l-Adhkár nu kommer att grundas i Amerika och att sjukhuset, skolan, universitetet, apoteket och härbärget gradvis kommer att följa och att all verksamhet fungerar på det mest effektiva och välordnade sätt. Bekantgör detta för Herrens älskade, så att de förstår hur utomordentligt stor betydelsen av denna ”Gryningsplats för Guds åminnelse” är. Templet är icke allenast en plats för tillbedjan, fastmer är det något som är fullständigt och helt i alla avseenden.

O du kära Guds tjänarinna! Om du bara kunde veta vilken hög ställning som är bestämd för de själar som är avskilda från världen, är starkt dragna till tron och undervisar under Bahá’u’lláhs skyddande skugga! Hur mycket skulle du inte glädjas, och i jubel och hänryckning vilja breda ut dina vingar och sväva mot himlen – för att du är en som vandrar på en sådan väg och en resenär till ett sådant rike.

Vad beträffar det språkbruk jag använde i mitt brev, då jag bjöd dig att helga dig för att tjäna Guds sak, är innebörden denna: begränsa dina tankar till att undervisa om tron. Handla dag och natt enligt Bahá’u’lláhs föreskrifter och råd och förmaningar. Det utesluter ej äktenskap. Du kan taga dig en make och samtidigt tjäna Guds sak, det ena utesluter icke det andra. Var medveten om värdet av dessa dagar, låt ej detta tillfälle undfly dig. Bed Gud om att göra dig till ett tänt ljus, så att du måtte leda ett stort antal genom denna mörka värld.

65 O du gynnade tjänarinna till det Himmelska riket!

O du gynnade tjänarinna till det Himmelska riket! Ditt brev har blivit emottaget. Det förmedlar tankar om en hög strävan och ädla mål och förtäljer att du har i åtanke att göra en resa till fjärran östern och att du är redo att uthärda utomordentliga svårigheter i syfte att vägleda själarna, och att vida omkring sprida glädjebudskapet om Guds rike. Detta ditt syfte vittnar om att du, kära Guds tjänarinna, omhuldar det allra ädlaste av alla mål.

När du överlämnar glädjebudskapet, uttryck dig då rättframt och säg: den Utlovade för alla världens folk har nu uppenbarats, ty alla folk och alla religioner väntar en Utlovad och Bahá’u’lláh är Den som är väntad av alla. Därför kommer Bahá’u’lláhs sak att åstadkomma mänsklighetens enhet och enhetens tabernakel kommer att resas på världens höjder, och banéren för hela mänsklighetens helhet kommer att vecklas ut på jordens krön. När du har lossat din tunga för att överlämna denna stora goda nyhet, kommer det att bli medlet till att undervisa människorna.

Din planerade resa är dock till ett mycket avlägset land och om icke en grupp personer skulle vara tillgängliga kommer glädjebudskapet icke att ha så stor inverkan på den platsen. Om du kan tänka om, res då istället till Persien och res genom Japan och Kina på vägen tillbaka. Det verkar mycket bättre och synes vara mer angenämt. I vilket fall som helst, ska du göra vad som tycks möjligt och det kommer att godtagas.

66 O du som har sökt upplysning från vägledningens ljus!

O du som har sökt upplysning från vägledningens ljus! Prisa Gud för att Han har väglett dig till sanningens ljus och har bjudit dig att inträda i Abhá-riket. Din syn har blivit upplyst och ditt hjärta har förvandlats till en rosengård. Jag beder för dig att du ständigt må tillväxa i tro och tillförsikt, och må lysa likt en fackla på sammankomsterna och förläna dem vägledningens ljus.

Närhelst en upplyst skara av Guds vänner möts, är ‘Abdu’l-Bahá, om än kroppsligt frånvarande, dock närvarande i ande och själ. Jag är alltid en resenär till Amerika och jag umgås förvisso med andliga och upplysta vänner. Avstånd upphävs och förhindrar ej ett nära och förtroligt umgänge för två själar som är nära förbundna i hjärtat, även om de må vara i två olika länder. Jag är därför din närstående följeslagare, samstämd och i harmoni med din själ.

67 O du som är en dam av Himmelriket! Ditt brev som var avsänt

O du som är en dam av Himmelriket! Ditt brev som var avsänt från New York har tagits emot. Dess innehåll förmedlade fröjd och glädje, ty det visade att du med fast beslutsamhet och rena avsikter har bestämt dig för att resa till Paris, så att du i denna tysta stad må tända Guds kärleks eld och mitt i detta naturens mörker lysa likt ett strålande ljus. Denna resa är högst lovvärd och tillrådlig. När du når Paris måste du sträva efter att grunda Förbundets råd oavsett hur litet vännernas antal kan vara och att uppliva själarna genom Förbundets kraft.

Paris är ytterst andefattigt och befinner sig i ett tillstånd av dvala och har hittills ej bragts att flamma, trots att den franska nationen är aktiv och livlig. Men naturens värld har fullständigt utsträckt sitt tält över Paris och har tagit bort religiös förnimmelse. Förbundets makt kommer dock att värma var frysande själ, skänka ljus över allt som är mörkt och åt fången i naturens grepp, och tillförsäkra Konungarikets sanna frihet.

Stå nu upp i Paris med Konungarikets kraft, med gudomlig bekräftelse, med äkta iver och hänförelse och med en flamma av Guds kärlek. Ryt som ett lejon och visa sådan hänryckning och kärlek bland dessa få själar, att lovord och förhärligande ständigt kan nå dig från det gudomliga riket och mäktiga bekräftelser tillfalla dig. Var förvissad därom. Om du handlar så och höjer Förbundets fana, kommer Paris att flamma upp. Var ständigt tillgiven Bahá’u’lláh och sök alltid Hans bekräftelser, ty dessa får droppen att bli till ett hav och förvandlar myggan till en örn.

68 O ni som är fasta i Förbundet och Testamentet!

O ni som är fasta i Förbundet och Testamentet! Ert brev emottogs och era välsignade namn studerades ett efter ett. Brevets innehåll röjde gudomlig ingivelse och uppenbara gåvor eftersom det vittnade om vännernas förening och alla hjärtans harmoni.

Idag är Guds förnämsta ynnest inriktad på enheten och harmonin bland vännerna, så att denna enighet och endräkt kan utgöra grunden för kungörandet av enhet i människovärlden, kan befria världen från det djupa mörkret av fiendskap och hätskhet, och Sanningens sol må lysa med Sin fulla och fullkomliga glans.

Idag hänger sig alla världens folk åt egenintressen och gör de yttersta ansträngningar och bemödanden för att främja sina egna materiella intressen. De dyrkar sig själva och icke den gudomliga verkligheten, ej heller människorna. De söker flitigt egen vinning och icke det gemensamma bästa. Sålunda förhåller det sig, eftersom de är fångar i naturens värld och är omedvetna om de gudomliga lärorna, om Konungarikets frikostighet och om Sanningens sol. Men prisad vare Gud, ni är nu särskilt gynnade av denna frikostighet, ni har kommit att höra till de utvalda, har blivit underkunniga om de himmelska buden, har fått tillträde till Guds rike, har blivit mottagare av gränslösa välsignelser och blivit döpta med livets vatten, med Guds kärleks eld och med den helige Ande.

Sträva därför med själ och hjärta att bli till tända ljus vid världens sammankomster, glittrande stjärnor på sanningens horisont och kan åstadkomma en spridning av Himmelrikets ljus, så att människornas värld måtte förvandlas till ett gudomligt rike, att den lägre världen danas till världen därovan, att Guds kärlek och Herrens nåd må uppresa sin tronhimmel på världens topp, att mänskliga själar blir såsom vågor på sanningens hav, att människovärlden  kan växa till ett välsignat träd, och enhetens verser må sjungas och helighetens melodier nå upp till den högsta härskaran.

Dag och natt bönfaller och beder jag till Guds rike och bönfaller om ett oändligt stöd och bekräftelse för er del. Fäst er icke vid era egna färdigheter och förmågor utan låt blicken vila på den fulländade givmildheten, den gudomliga gåvan och den helige Andes kraft – den makt som förvandlar droppen till ett hav och stjärnan till en sol.

Prisad vare Gud, den högsta församlingens härskaror säkerställer segern och Konungarikets styrka är redo att hjälpa och stödja. Om ni i varje ögonblick lossade tungan i tacksägelse och tacksamhet, skulle ni ändå icke kunna lösa er från er tacksamhetsskuld för dessa gåvor.

Tänk efter: framstående personligheter, vars berömmelse har spridits över hela världen kommer inom kort att blekna till det yttersta intet som följd av deras avsaknad av denna himmelska frikostighet; inget namn och ingen berömmelse kommer de att lämna efter sig och efter dem kommer ingen frukt och intet spår att återstå. Men eftersom strålglansen från Sanningens sol har grytt över er och ni har uppnått evigt liv kommer ni att glänsa och glittra för evigt från tillvarons horisont.

Petrus var en fiskare och Maria Magdalena en bondkvinna, men eftersom de var särskilt gynnade av Kristi välsignelser lystes deras tros horisont upp och fram till idag lyser de från den eviga härlighetens horisont. I denna ställning räknas ej förtjänst och förmåga utan i stället skall de lysande strålarna från Sanningens sol, som har upplyst dessa speglar, beaktas.

Ni inbjuder mig att komma till Amerika. Jag längtar likaledes efter att se de upplysta ansiktena och samtala och umgås med de sanna vännerna. Men den magnetiska kraft som kommer att draga mig till dessa stränder är vännernas förening och harmoni, deras hållning och uppträdande i enlighet med Guds föreskrifter och allas fasthet i Förbundet och Testamentet.

O Gudomliga försyn! Denna samling består av Dina vänner som lockats till Din skönhet och har satts i brand av Din kärleks eld. Gör dessa själar till himmelska änglar, återuppväck dem genom Din heliga Andes andedräkt, förse dem med vältaliga tungor och beslutsamma hjärtan, skänk dem himmelsk kraft och barmhärtiga känslor, gör dem till förkunnare av mänsklighetens enhet och grunden till kärlek och samförstånd mellan människorna, så att de okunniga fördomarnas farliga mörker måtte försvinna genom ljuset från Sanningens sol, att denna dystra värld måtte upplysas, att detta rike av materia upptager strålarna från andens värld, att dessa olika färger sammanstrålar till en enda färg och lovprisandets melodi kan uppstiga till Din helighets rike.

Sannerligen, Du är den Allestädes kraftfulle och den Allsmäktige!

69 Du har skrivit om organisation. De gudomliga lärosatserna

Du har skrivit om organisation. De gudomliga lärosatserna och Bahá’u’lláhs förmaningar och uppmaningar är fullständigt klara. De utgör Konungarikets organisation och deras efterlevnad är obligatorisk. Den minsta avvikelse från dem är ett absolut felsteg.

Du har skrivit om min resa till Amerika. Om du kunnat se hur vågorna av ständigt arbete svallar, skulle du ha insett att tiden för resor helt saknas; under perioder av boende på en bestämd plats är till och med begränsad vila omöjlig. Om Gud vill, är jag säker på att jag, genom Bahá’u’lláhs frikostighet och så snart som förutsättningarna för frid i sinne och hjärta infinner sig, kommer att bestämma mig för att resa och informera dig därom.

70 O du tända ljus! Ditt brev har tagits emot.

O du tända ljus! Ditt brev har tagits emot. Dess innehåll förmedlade andlig glädje, ty det genomsyrades av andliga känslor och visade ditt hjärtas hänförelse, din tillgivenhet för Guds rike och kärlek till Hans gudomliga lärosatser.

Sannerligen, du uppvisar en hög strävan, har ett rent och helgat syfte, önskar intet utom Guds välbehag, söker ingenting annat än uppnåendet av obegränsade gåvor, och är sysselsatt med kungörandet av gudomliga lärosatser och förklarandet av svårbegripliga metafysiska problem. Det är min förhoppning att du och din aktade hustru, genom Bahá’u’lláhs ynnest, dagligen måtte växa i fasthet och ståndaktighet, så att ni i detta upphöjda land må bli såsom två resta standar, som två lysande ljus.

Omfattande resor i oktober, norrut, söderut, österut och västerut, tillsammans med detta Guds kärleks ljus, fru Maxwell, skulle vara mycket välkommet. Min förhoppning är att hon helt och hållet måtte återhämta sig; denna älskade Guds tjänarinna är som en eldslåga och tänker dag och natt ej på något utom på att tjäna Gud. Res nu över de norra staterna och skynda under vintersäsongen till staterna i söder. Ert tjänande bör bestå av vältaliga anföranden vid sammankomster där ni kan sprida den gudomliga läran. Om möjligt, genomför någon gång en resa till Hawaiiöarna.

De händelser som har inträffat blev alla nedtecknade för femtio år sedan i Bahá’u’lláhs skrifter – skrifter som har tryckts, offentliggjorts och spridits över hela världen. Bahá’u’lláhs lärosatser är denna tidsålders ljus och detta århundrades ande. Förklara var och en av dem vid varje sammankomst.

Den första är undersökande av sanningen,

Den andra, mänsklighetens enhet,

Den tredje, universell fred,

Den fjärde, överensstämmelse mellan vetenskap och gudomlig uppenbarelse,

Den femte, övergivande av rasmässiga, religiösa, världsliga och politiska fördomar, fördomar som förstör mänsklighetens grundvalar.

Den sjätte är rättfärdighet och rättvisa,

Den sjunde, förbättrandet av moral och himmelsk fostran,

Den åttonde, jämlikhet mellan de båda könen,

Den nionde, spridning av kunskap och utbildning,

Den tionde, ekonomiska frågor,

och så vidare, och så vidare. Sträva så att själarna kan nå fram till vägledningens ljus och hålla fast vid Bahá’u’lláhs fåll.

Det brev du hade bifogat blev genomläst. När människans själ förfinas och renas knyts andliga band och från sådana länkar uppkommer förnimmelser som hjärtat känner. Det mänskliga hjärtat liknar en spegel. När de renas blir mänskliga hjärtan samstämda och återspeglar varandra, och därigenom uppstår andliga känslor. Det är som i drömmens värld, då människan är avskild från de påtagliga tingen och erfar andens ting. Vilka fantastiska lagar styr icke och vilka märkliga upptäckter göres ej då! Och det kan även hända att detaljerad kommunikation erfars...

Slutligen hoppas jag att vännerna i Chicago måtte enas och upplysa denna stad, ty där har Sakens gryning begynt och häri ligger dess företräde framför andra städer. Därför måste den visas respekt; kanhända kan den, om Gud vill, befrias från alla andliga lidanden, och uppnå full hälsa och bli ett centrum för Förbundet och Testamentet.

71 O Guds älskade tjänarinna! Ditt brev har tagits emot

O Guds älskade tjänarinna! Ditt brev har tagits emot och dess innehåll avslöjade det faktum att vännerna med full kraft och livaktighet är sysselsatta med spridandet av de himmelska lärosatserna. Denna nyhet har skänkt djup glädje och fröjd. Ty varje tidsålder har en anda; andan i denna upplysta tid ligger i Bahá’u’lláhs lärosatser. Ty de lägger grunden till enighet i människornas värld och förkunnar allomfattande broderskap. De bygger på enhet mellan vetenskap och religion och på undersökning av sanningen. De hävdar grundsatsen att religion måste vara orsak till vänskap, endräkt och harmoni mellan människor. De fastställer jämlikheten mellan de båda könen och framlägger ekonomiska principer som är till för individernas välgång. De sprider allomfattande fostran, så att varje själ så mycket som möjligt måtte få del av olika kunskaper. De upphäver och avskaffar religiösa, rasmässiga, politiska, patriotiska, ekonomiska och dylika fördomar. De lärosatser som är inskrivna i epistlarna och skrifterna är grunden till människornas upplysning och liv. Vem som än förkunnar dem kommer helt visst att få stöd från Guds rike.

Republikens president, Dr. Wilson, tjänar i sanning Guds rike, ty han strävar rastlöst dag och natt för att alla människors rättigheter må bevaras tryggt och säkert, att även små nationer, liksom de större, måtte leva i fred och bekvämlighet, i skydd av rättfärdighet och rättvisa. Detta är verkligen ett högtsträvande syfte. Jag sätter min lit till att den oförlikneliga Försynen kommer att bistå och bekräfta sådana själar under alla förhållanden.

72 O du sanne vän! Studera andens lärdomar i Guds skola

O du sanne vän! Studera andens lärdomar i Guds skola och lär dig de innersta sanningarna av kärlekens Läromästare. Sök himmelens hemligheter och berätta om Guds överflödande nåd och ynnest.

Även om förvärvandet av vetenskaper och konstarter länder till den största ära bland människorna är det så endast under förutsättning att människans flod rinner ut i det mäktiga havet och erhåller sin ingivelse från Guds urgamla källa. När så sker, blir läraren lik ett ändlöst hav, eleven en slösande kunskapskälla. Om sedan strävandet efter kunskap leder till skönheten hos Honom som är syftet med all kunskap, är strävandet mot det målet utomordentligt gott; men om så icke sker, utestänger kanske blott en droppe en människa från överflödande nåd, ty med lärdom kommer högmod och stolthet och det för med sig villfarelse och likgiltighet inför Gud.

Dagens vetenskaper är broar till verkligheten; om de då ej leder till verklighet återstår intet annat än fruktlös villfarelse. Vid den ende sanne Guden! Om lärdom icke skulle vara ett medel för att få tillträde till Honom, den mest Uppenbare, är den icke annat än den djupaste förlust.

Det åligger dig att förvärva de olika kunskapsgrenarna och att vända ditt ansikte mot den uppenbara Skönhetens skönhet, så att du må bli ett tecken på räddande vägledning bland världens folk och en brännpunkt för förståelse inom detta område som de vise och deras visdom är utestängda från, med undantag för dem som inträder i ljusens Rike och blir underrättade om det beslöjade och dolda mysteriet, den välbevarade hemligheten.

73 O dotter av Konungariket! Ditt brev har anlänt

O dotter av Konungariket! Ditt brev har anlänt och dess innehåll klargör det faktum att du har riktat alla dina tankar mot att förvärva ljus från mysteriets världar. Så länge en individs tankar är kringspridda kommer han ej att uppnå något resultat, men om hans tänkande inriktas till en enda punkt framkommer underbara frukter.

Man kan ej erhålla solljusets fulla kraft när det faller på en plan spegel, men när solen lyser på en konkav spegel eller på en lins som är konvex, kommer all dess värme att samlas på en enda punkt och den punkten kommer att bli den hetaste. Därför är det nödvändigt att samla sitt tänkande till en enda punkt så att det blir en verksam kraft.

Du önskade fira dagen då Ridván infaller med en fest och få de närvarande på den dagen att ägna sig åt att läsa skrifter med lust och glädje, och du bad mig skicka dig ett brev att läsas på den dagen. Mitt brev är detta:

O ni älskade, och den Barmhärtiges tjänarinnor! Detta är den dag då Sanningens sol steg över livets horisont och dess härlighet spreds och dess klarhet lyste med sådan kraft att den klöv de täta och sammanhopade molnen och steg upp på världens himmel i all sin prakt. Därför bevittnar ni en ny rörelse bland alla skapade ting.

Se hur på denna dag vetenskapernas och konstarternas räckvidd har utsträckts och vilka underbara tekniska framsteg som har gjorts och i vilken hög grad sinnets krafter har tilltagit, och vilka häpnadsväckande uppfinningar som har kommit till.

Denna tidsålder är verkligen såsom hundra andra tidsåldrar och skulle ni samla hundra tidsåldrars skörd och ställa den mot de samlade alstren från vår tid, skulle denna enda tidsålders skörd visa sig större än etthundra föregående tidsåldrars. Tag som exempel det sammanlagda antalet böcker som någonsin skrivits under tidigare tidsåldrar och jämför det med de böcker och avhandlingar som vår tid har åstadkommit: de böcker som skrivits endast i vår tid, överskrider med råge det totala antalet böcker som skrivits alltigenom tidsåldrarna. Se hur kraftfull den påverkan är som utövas av världens Sol på alla skapade tings inre väsen!

Men ack, tusen gånger ack! Ögonen ser det ej, öronen är döva och hjärtan och sinnen är omedvetna om denna högsta gåva. Sträva då, med hela hjärtat och själen, att väcka dem som slumrar, att få de blinda att se och de döda att resa sig.

74 O du fågel som sjunger ljuvt om Abhá-skönheten!

O du fågel som sjunger ljuvt om Abhá-skönheten! I denna nya och underbara religionsordning har vidskepelsens slöjor rivits sönder och fördomarna bland de österländska folken fördömts. I vissa nationer i österlandet ansågs musik vara förkastligt men i denna nya tidsålder har det Uppenbarade ljuset, i Sina heliga skrifter, särskilt kungjort att musik, sjungen eller spelad, är andlig föda för själ och hjärta.

Musikerns konst är bland de konstarter som är värda högsta beröm och den rör hjärtat hos alla som sörjer. O Shahnáz [33], spela och sjung därför ut Guds heliga ord med underbara toner på vännernas sammankomster så att den som lyssnar måtte befrias från bekymrens och sorgens kedjor och hans själ måtte ta ett glädjeskutt och ödmjuka sig i bön till härlighetens rike.

75 Sträva med själ och hjärta att åstadkomma endräkt

Sträva med själ och hjärta att åstadkomma endräkt och harmoni mellan vita och svarta och bevisa därigenom bahá’í-världens enighet, inom vilken skillnader i hudfärg ej har någon plats utan endast hjärtan beaktas. Prisad vare Gud att vännernas hjärtan förenas och knyts samman oavsett om de är från öster eller väster, från norr eller från söder, oavsett om de är tyska, franska, japanska, amerikanska, eller om de tillhör den vita, den svarta, den röda, den gula eller bruna rasen. Variationer i färg, land och ras har ingen betydelse i bahá’í-tron; tvärtom, endräkten inom bahá’í-tron övervinner dem alla och avskaffar alla dessa fantasier och inbillningar.

76 O du som har ett upplyst hjärta! Du är som pupillen i ögat

O du som har ett upplyst hjärta! Du är som pupillen i ögat, själva ljusets källa, ty Guds kärlek har kastat sina strålar över ditt innersta väsen och du har vänt ditt ansikte mot din Herres rike.

Hatet är djupt mellan svart och vit i Amerika, men min förhoppning är att Himmelrikets kraft kommer att sammanbinda de två i vänskap och tjäna dem såsom en läkande balsam.

Må de icke se till en människas färg utan till hennes hjärta. Om hjärtat är fyllt av ljus, är den människan nära sin Herres tröskel; men om det icke är så, är den människan likgiltig för sin Herre, oavsett om hon är vit eller svart.

77 O du aktade Guds tjänarinna! Ditt brev från Los Angeles

O du aktade Guds tjänarinna! Ditt brev från Los Angeles emottogs. Tacka den gudomliga försynen för att du har fått bistånd i ditt tjänande och att genom dig förenandet av mänskligheten har kungjorts, så att söndringens mörker mellan människorna kan upplösas och tältet av nationernas enhet kan kasta sin skugga över alla trakter. Utan sådan förening, ro och välbefinnande, är fred och allomfattande försoning ouppnåelig. Detta upplysta århundrade kräver och manar till dess förverkligande. I varje århundrade blir ett särskilt ledande tema bekräftat av Gud, i enlighet med det århundradets behov. I denna upplysta tidsålder är enhet i människovärlden det som bekräftas. Varje själ som betjänar denna enhet kommer utan tvekan att erhålla bistånd och bekräftelse.

Jag hoppas att du vid mötena kan sjunga lovsånger med ljuv melodi och därmed skänka fröjd och glädje åt alla.

78 O du som är renhjärtad, helgad i anden

O du som är renhjärtad, helgad i anden, enastående till din karaktär, och har ett skönt ansikte! Ditt fotografi har mottagits och avslöjar din fysiska inramning med största behag och bästa framträdande. Du har mörkt ansikte och ljus karaktär. Du är lik pupillen i ögat, som är mörk till färgen men är ljusets källa och upptäckaren av den förgängliga världen.

Jag har icke glömt och ej heller kommer jag att glömma dig. Jag bönfaller Gud att Han nådigt må göra dig till ett tecken på Sin frikostighet bland människorna, upplysa ditt ansikte med ljuset av sådana välsignelser som förunnats av den barmhärtige Herren och välja ut dig för Sin kärlek i denna tidsålder som utmärker sig framför alla de föregående tidsåldrarna och seklerna.

79 O aktade personlighet! Jag har läst ditt verk

O aktade personlighet! Jag har läst ditt verk, Rikedomens evangelium [34], och noterade däri verkligen träffande och sunda rekommendationer för att underlätta mänsklighetens lott.

För att kortfattat lägga fram saken: Bahá’u’lláhs lära förespråkar att man delar med sig frivilligt och det är en större sak än förmögenhetsutjämning. Ty utjämning måste påtvingas utifrån, medan att dela med sig är en fråga om fritt val.

Människan når fulländning genom goda gärningar, frivilligt utförda, icke genom goda gärningar vars utförande har påtvingats henne. Och att dela med sig är en personligt vald rättfärdig handling och det vill säga: de rika bör giva bistånd till de fattiga, de bör använda sina tillgångar för de fattiga, men av egen fri vilja och ej för att de fattiga har uppnått detta med våld. Ty våldets skörd är kaos och raserande av den sociala ordningen. Å andra sidan leder frivilligt delande, det fritt valda utgivandet av ens tillgångar, till lugn och frid i samhället. Det upplyser världen, det hedrar mänskligheten.

Jag har sett den goda verkan som din egen filantropi haft i Amerika, på olika universitet, vid fredsmöten och inom folkbildningsorganisationer, medan jag reste från stad till stad. Därför beder jag å dina vägnar om att du ständigt skall omgivas av himmelens gåvor och välsignelser och skall utföra många filantropiska gärningar i öster och väster. Må du därför lysa som ett tänt ljus i Guds rike, uppnå ära och evigt liv och stråla som en ljusstark stjärna på evighetens horisont.

80 O du som vänder ditt ansikte till Gud! Ditt brev blev mottaget

O du som vänder ditt ansikte till Gud! Ditt brev blev mottaget. Av dess innehåll blev det känt att din önskan är att tjäna de fattiga. Vilken önskan är bättre än denna! De själar som är av Himmelriket önskar ivrigt stå till tjänst för de fattiga, sympatisera med dem, visa godhet mot de olyckliga och göra deras liv fruktbringande. Lycklig skall du vara som har en sådan önskan.

Framför å mina vägnar till dina två barn den yttersta vänlighet och kärlek. Deras brev har emottagits, men då jag icke har någon tid, kan särskilda brev ej skrivas för närvarande. Visa dem å mina vägnar yttersta vänlighet.

81 De själar, som under kriget har tjänat de fattiga

De själar, som under kriget har tjänat de fattiga och har varit i Röda korsets tjänst, deras tjänster välkomnas i Guds rike och är orsaken till deras eviga liv. Förmedla till dem detta glädjebudskap.

82 O du som är ståndaktig i Förbundet. Ditt brev har tagits emot

O du som är ståndaktig i Förbundet. Ditt brev har tagits emot. Du har gjort en stor insats för den fången, måhända kommer detta att visa sig vara fruktbart. Berätta emellertid för honom: ”Världens invånare är inspärrade i naturens fängelse – ett fängelse som är kontinuerligt och evigt. Om du för närvarande är inspärrad inom ett tillfälligt fängelses begränsningar, var ej bedrövad över det; min förhoppning är att du må frigöras från naturens fängelse och måtte nå fram till det eviga livets hov. Bed till Gud dag och natt och bönfall om förlåtelse och tillgift. Guds allmakt kommer att lösa varje svårighet.”

83 Framför, å ‘Abdu’l-Bahás vägnar, mina Abhá-hälsningar

Framför, å ‘Abdu’l-Bahás vägnar, mina Abhá-hälsningar till din aktade hustru, och säg: ”Vänlighet, fostran och utbildning som gives till fångar är oerhört viktiga. Då du därför, har gjort en insats för detta, och har väckt några av dem och varit orsaken till att deras ansikten har vänts mot det gudomliga Riket, är din lovvärda handling högst godtagbar. Var förvissad härom.” Visa, å mina vägnar, största vänlighet mot de två fångarna i San Quentin och säg till dem: ”Det här fängelset är, i kloka själars ögon, en skola för fostran och utveckling. Ni måste sträva med själ och hjärta så att ni må nå ryktbarhet för er karaktär och er kunskap.”

84 O du kära Guds tjänarinna! Ditt brev har blivit mottaget

O du kära Guds tjänarinna! Ditt brev har blivit mottaget och dess innehåll har noterats.

Äktenskapet är för de allra flesta människor, en fysisk bindning och en sådan förening kan bara vara tillfällig eftersom den på förhand är dömd till fysisk åtskillnad till slut.

Bland Bahás folk måste emellertid äktenskapet vara en förening av såväl kropp som ande, ty här glöder både man och hustru av samma vin, båda är förälskade i samma oförlikneliga Anlete, båda lever och rör sig genom samma ande, båda är upplysta av samma härlighet. Bandet mellan dem är andligt och därför är det ett band som kommer att vara för evigt. Likaså åtnjuter de starka och varaktiga band också i den fysiska världen, ty om äktenskapet bygger både på anden och kroppen är föreningen sann och därför kommer det att bestå. Om emellertid bandet är fysiskt och ingenting mer, är det med säkerhet bara tillfälligt och måste obevekligen sluta i separation.

När därför Bahás folk bestämmer sig för att gifta sig måste föreningen vara ett sant förhållande, ett andligt sammangående liksom ett fysiskt, så att deras förening genom varje fas i livet och i alla Guds världar kommer att bestå; ty verklig enhet är ett skimmer av Guds kärlek.

När själar på samma sätt mognar till att bli sanna troende, kommer de att uppnå ett andligt förhållande till varandra och visa en ömhet som icke är av denna världen. De kommer allesamman att upplyftas av en vindil av gudomlig kärlek och denna deras förening, denna kontakt, kommer också att bestå för evigt. Själar, som, så att säga, förpassar sina egna jag till glömskan, som avhänder sig mänskliga brister och befriar sig från mänsklig träldom, kommer, bortom allt tvivel, att upplysas av den himmelska enhetens prakt och kommer alla att uppnå verklig förening i den värld som icke dör.

85 Beträffande frågan om äktenskap enligt Guds lag

Beträffande frågan om äktenskap enligt Guds lag: Först måste du välja en som tilltalar dig och sedan är saken föremål för faderns och moderns samtycke. Innan du gör ditt val har de ingen rätt att ingripa.

86 Bahá’í-äktenskap är ett åtagande för de båda parterna

Bahá’í-äktenskap är ett åtagande för de båda parterna gentemot varandra och deras ömsesidiga sammanfogande av sinne och hjärta. Var och en måste dock visa yttersta omsorg för att bli helt bekant med den andres karaktär, så att det bindande förbundet mellan dem blir en länk som kommer att bestå för evigt. Deras syfte måste vara att bli kärleksfulla följeslagare och kamrater och ett med varandra för tid och evighet...

Det verkliga äktenskapet för bahá’íer är att man och hustru skall förenas både fysiskt och andligt, att de ständigt må förbättra varandras andliga liv och må åtnjuta evig enighet i alla Guds världar. Detta är bahá’í-äktenskap.

87 O du som minner om honom som dog för den Välsignade skönheten!

O du som minner om honom som dog för den Välsignade skönheten! De senaste dagarna har den glada nyheten om ditt äktenskap med detta lysande löv tagits emot och oändligt glatt hjärtana bland Guds folk. I djupaste ödmjukhet har böner uppsänts vid den Heliga tröskeln om att detta äktenskap skall bli ett förebud om glädje till vännerna, om att det må bli ett kärleksfullt band i all evighet, och giva eviga fördelar och frukter.

Ur separation kommer all slags smärta och skada, men förening av skapade ting skänker alltid de mest lovvärda resultat. Ur sammanlänkande även av de minsta partiklarna i tillvaron uppenbaras Guds nåd och gåvor och ju högre nivån är, desto mer betydelsefull blir föreningen. ”Ära vare Honom som har skapat alla par, av sådant som jorden frambringar och av människorna själva, och av saker bortom deras synkrets.” [35] Och över alla andra föreningar står den som råder mellan människor, särskilt när den kommer till stånd i kärlek till Gud. Sålunda kan den grundläggande enheten framträda, sålunda läggs grunden för kärlek i anden. Det är säkert att ett sådant äktenskap som ert kommer att få Guds gåvor att uppenbaras. Därför sänder vi er lyckönskningar och nedkallar välsignelser över er och bönfaller den Välsignade skönheten om att Han genom Sitt bistånd och ynnest, gör denna bröllopsfest till en glädje för alla och pryds med Himmelens harmoni.

O min Herre, o min Herre! Dessa båda ljusa himlakroppar ingår äktenskap i Din kärlek, sammanförs till att tjäna Din Heliga tröskel, förenas i omsorgerna om Din sak. Gör detta äktenskap likt framströmmande ljus från Din överflödande nåd, o min Herre, den Allbarmhärtige, och lysande strålar av Dina gåvor, o Du den Välgörande, den evigt Givande, så att det från detta stora träd må skjuta ut grenar som kommer att grönska och blomstra genom de gåvor som regnar ned från Din nåds moln .

Sannerligen Du är den Givmilde, sannerligen Du är den Allsmäktige, sannerligen Du är den Medlidsamme, den Allbarmhärtige.

88 O mina båda älskade barn! Nyheten om ert förbund

O mina båda älskade barn! Nyheten om ert förbund medförde så snart den nådde mig, oändlig glädje och tacksamhet. Prisad vare Gud, två trogna fåglar har sökt skydd i samma rede. Jag bönfaller Gud om att Han gör dem i stånd att bilda en ansedd familj, ty betydelsen av äktenskapet ligger i att fostra en rikt välsignat familj så att de med fullständig glädje, liksom ljus, måtte upplysa världen. Ty världens upplysning beror av människans existens. Om människan ej funnes i den här världen skulle den ha varit som ett träd utan frukt. Min förhoppning är att ni båda måtte bli som ett enda träd och, genom utgjutelserna från de kärleksfulla omsorgernas moln, förvärvar friskhet och behag, och blomstrar och skänker frukt så att er släkt består för evigt.

Över er vare den härligaste härlighet.

89 O du som är fast i Förbundet! Det brev du hade skrivit

O du som är fast i Förbundet! Det brev du hade skrivit den 2 maj 1919 blev emottaget. Prisa Gud för att du är uthållig och orubblig under prövningar och håller fast vid Abhá-riket. Du rubbas icke av något bekymmer och störs ej av någon olycka. Icke förrän människan prövas skiljs det rena guldet tydligt från slaggen. Plågan är prövningens eld, där rent guld lyser med glans och föroreningarna förbränns och svartnar. För närvarande är du, prisad vare Gud, fast och orubblig under prövningar och rubbas icke av dem.

Din hustru är ej överens med dig, men prisad vare Gud, den Välsignade skönheten är nöjd med dig och förlänar dig de största gåvor och välsignelser. Men försök ändå att ha tålamod med din hustru så att hon måhända måtte förvandlas och hennes hjärta upplysas. Det bidrag du har gjort till undervisningen är fullt godtagbart och det skall i evighet omnämnas i det gudomliga Riket, ty det är orsaken till spridandet av väldofter och Guds ords upphöjelse.

90 O Gud, min Gud! Denna Din tjänarinna åkallar Dig

O Gud, min Gud! Denna Din tjänarinna åkallar Dig, vänder sitt ansikte i tillit till Dig och beder Dig att strö Dina himmelska gåvor över henne och att avslöja Dina andliga mysterier för henne och låta Din Gudoms ljus lysa över henne.

O min Herre! Gör min makes ögon seende. Gläd hans hjärta med ljuset hos kunskapen om Dig, drag hans sinne till Din lysande skönhet, gläd hans ande genom att för honom avslöja Din uppenbara prakt.

O min Herre! Lyft bort slöjan från hans ögon. Låt Dina rikliga gåvor strömma ned över honom, berusa honom med vinet av kärleken till Dig, gör honom till en av Dina änglar vars fötter går på denna jord alltmedan deras själar svävar genom de höga himlarna. Gör honom till en lysande lampa som lyser med Din visdoms ljus bland Ditt folk.

Sannerligen Du är den Dyrbare, den evigt Givande, den Frikostige.

91 O du som har böjt dig ned i bön inför Guds rike!

O du som har böjt dig ned i bön inför Guds rike! Välsignad är du, ty det gudomliga Anletets skönhet har hänfört ditt hjärta och ljuset av inre visdom har uppfyllt det, och inom det lyser Himmelrikets ljus. Du skall veta att Gud är med dig under alla förhållanden och att Han skyddar dig från den här världens skiftande villkor och har gjort dig till en tjänarinna i Hans mäktiga vingård...

När det gäller din aktade man: det åligger dig att behandla honom med stor vänlighet, att bemöta hans önskemål och alltid vara försonlig mot honom tills han ser att, eftersom du har vänt dig mot Guds rike, har din ömhet mot honom och din kärlek till Gud blott ökat, liksom din hänsyn till hans önskningar under alla förhållanden.

Jag beder den Allsmäktige att låta dig vara fast förankrad i Hans kärlek och ständigt sprida helighetens ljuva andedräkt i hela den trakten.

92 O ni som båda tror på Gud! Herren, oförliknelig är Han

O ni som båda tror på Gud! Herren, oförliknelig är Han, har gjort kvinnan och mannen för att vara med varandra i det närmaste kamratskap och för att vara som en enda själ. De är två medhjälpare, två nära vänner, som bör vara angelägna om varandras välgång.

Om de lever så, kommer de att gå genom denna värld med fullständig förnöjsamhet, lycka och frid i hjärtat, och bli föremål för gudomlig nåd och ynnest i himmelriket. Men om de beter sig annorlunda kommer de att leva sina liv i stor bitterhet, i varje ögonblick längta efter döden och kommer att vara skamsna i det himmelska riket.

Sträva då efter att med hjärta och själ vara tillsammans som två duvor i sitt bo, ty det är att vara välsignad i båda världarna.

93 O Guds tjänarinna! Varje kvinna som blir Guds tjänarinna

O Guds tjänarinna! Varje kvinna som blir Guds tjänarinna överträffar världens kejsarinnor i härlighet, ty hon åtnjuter närhet till Gud och hennes överhöghet är evig, medan en handfull stoft kommer att utplåna kejsarinnornas namn och rykte. Med andra ord, så snart de nedsänks i graven förvandlas de till intet. Guds rikes tjänarinnor, å andra sidan, åtnjuter evig överhöghet, opåverkade av att tidevarv och generationer försvinner.

Betänk hur många kejsarinnor som har kommit och gått sedan Kristi tid. Var och en var härskarinna i något land men nu är alla deras spår och namn förlorade medan Maria Magdalena, som bara var en bondkvinna och en Guds tjänarinna, fortfarande lyser från den eviga härlighetens horisont. Sträva därför efter att förbli Guds tjänarinna.

Du har prisat Förbundet. Detta Förbund skall få stor betydelse i framtiden, ty det tjänar det gudomliga Riket och mänsklighetens värld. Det förkunnar allomfattande fred och lägger grundvalarna för mänsklighetens enhet, det befriar själarna från religiösa, rasmässiga och världsliga fördomar och samlar dem i skuggan av Guds enfärgade tält. Prisa därför Gud för att du har tjänat ett sådant Förbund och har lyssnat till den gudomliga läran.

94 O tjänarinnor till Abhá-skönheten! Ert brev har kommit

O tjänarinnor till Abhá-skönheten! Ert brev har kommit, och att läsa det gav stor glädje. Prisad vare Gud, de kvinnliga troende har anordnat möten där de kommer att lära sig undervisa om tron, sprida lärosatsernas ljuva dofter och göra upp planer för barnens uppfostran.

Denna sammankomst måste vara fullständigt andlig. Det vill säga, samtalen måste begränsas till att komma fram till tydliga och avgörande bevis för att Sanningens sol verkligen har uppstigit. Vidare bör de närvarande uppmärksamma varje medel till uppfostran av flickorna; med undervisning i olika kunskapsgrenar, gott uppträdande, ett tillrådligt levnadssätt, odlandet av en god karaktär, kyskhet och ståndaktighet, uthållighet, styrka, beslutsamhet, stor målmedvetenhet; med hushållsskötsel, barnuppfostran och vadhelst som är särskilt tillämpligt rörande flickornas behov – med syftet att dessa flickor, fostrade i alla goda egenskapers fäste och skyddade av en behaglig karaktär, när de själva blir mödrar, från den tidigaste barndomen, kommer att uppfostra sina barn till en god karaktär och till att föra sig väl.

Låt dem även studera vadhelst som främjar kroppens hälsa och dess fysiska sundhet och hur man skyddar sina barn från sjukdomar.

När saker och ting således är så välordnade kommer alla barn att bli en ojämförlig planta i Abhá-paradisets trädgårdar.

95 O Herrens tjänarinnor! Den andliga församling som ni grundade

O Herrens tjänarinnor! Den andliga församling som ni grundade i denna upplysta stad är i synnerlig grad gynnad. Ni har gjort stora framsteg, ni har överträffat de andra, har stått upp för att tjäna den Heliga tröskeln och har vunnit himmelska förläningar. Nu måste ni, med all andlig iver, samlas i denna upplysta församling och recitera de Heliga skrifterna och ägna er åt Herrens åminnelse. Lägg fram Hans argument och bevis. Arbeta för vägledning av kvinnorna i detta land, undervisa de unga flickorna och barnen, så att mödrarna må uppfostra sina små alltifrån deras tidigaste dagar, grundligt fostra dem, upphöja dem till att ha en behaglig karaktär och en god moral, leda dem fram till mänsklighetens alla dygder, förhindra utvecklingen av allt beteende som skulle vara klandervärt, och nära dem i bahá’í-fostrans famn. Sålunda skall dessa späda barn näras vid Guds kunskaps bröst och i Hans kärlek. Sålunda skall de växa och frodas och undervisas i rättfärdighet och mänsklig värdighet, beslutsamhet och vilja att sträva och uthärda. På så sätt kommer de att lära sig uthållighet i allt, framåtsträvande, högsinthet och stark beslutsamhet, kyskhet och renhet i livet. Sålunda skall de bli i stånd att framgångsrikt till slut kunna bedriva vadhelst de åtar sig.

Låt mödrarna betänka att vadhelst som gäller barnuppfostran är av största vikt. Låt dem göra alla ansträngningar i detta avseende, ty när grenen är grön och späd kommer den att växa på det sätt ni böjer den. Därför ankommer det på mödrarna att uppfostra sina små som en trädgårdsmästare sköter sina unga plantor. Låt dem sträva dag och natt att hos sina barn grundlägga tro och visshet, gudsfruktan, kärlek till världens Älskade, och alla goda egenskaper och karaktärsdrag. Närhelst en mor ser att hennes barn har gjort något bra, låt henne då berömma och applådera det och glädja dess hjärta och om minsta oönskade egenskap skulle visa sig, låt henne giva barnet råd och straffa det och använda medel grundade på förnuft, och även ett litet muntligt straff om det skulle vara nödvändigt. Det är dock ej tillåtet att slå ett barn, eller att smäda det, ty barnets karaktär kommer att bli helt fördärvad om det utsätts för slag eller smädelse.

96 O tjänarinnor av den Barmhärtige! Frambär tack

O tjänarinnor av den Barmhärtige! Frambär tack till den Uråldriga skönheten för att ni har kallats till liv och samlats i detta mäktigaste av århundraden, detta mest upplysta tidevarv. Stå orubbliga och starka i Förbundet som ett passande tack för en sådan gåva, och amma era barn enligt Guds föreskrifter och den heliga lagen alltifrån deras tidiga barndom med en universell fostrans mjölk, och fostra dem så att alltifrån deras tidigaste dagar, i deras innersta hjärta, deras själva natur, ett levnadssätt blir fast grundat som i alla ting överensstämmer med de gudomliga lärosatserna.

Ty mödrar är de första fostrarna, de första förebilderna. Sannerligen, det är mödrarna som avgör lyckan för de små, deras framtida storhet, goda uppträdande och kunnande, för deras omdöme, förståelse och tro.

97 Det finns vissa pelare, resta till orubbliga stöd för Guds tro

Det finns vissa pelare, resta till orubbliga stöd för Guds tro. De mäktigaste av dem är kunskap och användandet av förståndet, utvidgandet av medvetandet, och insikt i universums verklighet och den Allsmäktige Gudens dolda mysterier.

Att främja kunskap är således en ofrånkomlig plikt, ålagd var och en av Guds vänner. Det åligger det andliga rådet, denna Guds församling, att bemöda sig på alla sätt att fostra barnen, så att de alltifrån barndomen fostras i bahá’í-uppträdande och vandrar Guds vägar och redan som unga plantor trivs och frodas i de stilla flödande vatten som är den Välsignade skönhetens råd och förmaningar.

 98    Om det icke funnes någon fostrare skulle alla själar förbli vilda

Om det icke funnes någon fostrare skulle alla själar förbli vilda, och vore det ej för läraren skulle barnen bli okunniga varelser.

Det är av denna anledning som, i denna nya cykel, utbildning och fostran nedtecknas i Guds bok som obligatoriska och ej som frivilliga. Det vill säga, det har blivit ålagt fader och moder som en plikt, att sträva av alla krafter att uppfostra dottern och sonen, att nära dem vid kunskapens bröst och att fostra dem i vetenskapernas och konstarternas famn. Skulle de försumma denna sak kommer de att ställas till ansvar och klandras inför den stränge Herren.

99 Du skrev angående barnen: från första början måste barnen få

Du skrev angående barnen: från första början måste barnen få en gudomlig fostran och måste ständigt påminnas om att minnas sin Gud. Låt Guds kärlek genomsyra deras innersta väsen, tillsammans med modersmjölken.

100 Min önskan är att dessa barn skall få en bahá’í-uppfostran

Min önskan är att dessa barn skall få en bahá’í-uppfostran, så att de kan utvecklas både här och i Konungariket och glädja ditt hjärta.

I en tid som skall komma, kommer moralen att urarta i yttersta grad. Det är nödvändigt att barn fostras på bahá’í-vis, så att de må finna lycka både i den här världen och i nästa. Om så icke sker, kommer de att drabbas av sorger och bekymmer, ty mänsklig lycka är grundad på andligt uppträdande.

101 O ni som har frid i själen! En av de gudomliga texter som framlagts

O ni som har frid i själen! En av de gudomliga texter som framlagts i den Heligaste boken och även i andra skrifter är följande: det åligger fadern och modern att uppfostra sina barn, både i gott uppförande och i studiet av böcker, och det vill säga till den nivå som krävs så att inget barn, vare sig flicka eller pojke, kvarstannar i okunnighet. Skulle fadern misslyckas med sin uppgift måste han tvingas att leva upp till sitt ansvar och låta Rättvisans Hus taga över utbildningen av barnen om han skulle vara ur stånd att foga sig. Icke i något fall skall ett barn lämnas utan utbildning. Detta är ett av de ovillkorliga och ofrånkomliga buden, vars försummelse skulle neddraga allsmäktig Guds djupa harm.

102 O sanna följeslagare! Hela mänskligheten är som barn i en skola

O sanna följeslagare! Hela mänskligheten är som barn i en skola och ljusets Gryningspunkter, Källorna till gudomlig uppenbarelse, förunderliga och ojämförliga, är läromästarna. I verkligheternas skola uppfostrar de dessa söner och döttrar, enligt läror från Gud, och fostrar dem i nådens famn, så att de kan utvecklas på alla områden, kan visa fram Herrens ypperliga gåvor och välsignelser och samordna människans egenskaper så att hon kan skrida framåt och giva uttryck för all mänsklig strävan, må det vara utåt eller inåt, dolt eller synligt, materiellt eller andligt, tills hon gör denna dödliga värld till en vidsträckt spegel, som reflekterar denna andra värld som icke dör.

O Guds vänner! Eftersom Sanningens sol i den här mest betydelsefulla av tidsåldrar, har stigit upp vid vårdagjämningens högsta punkt och spridit sina strålar över alla trakter, kommer den att tända en sådan skälvande spänning, släppa fram sådana vibrationer i världen, stimulera en sådan tillväxt och utveckling, stråla med ett sådant underbart ljus, och det från nådens moln kommer att nedströmma en sådan ymnighet av vatten, och fält och slätter kommer att överflöda av en sådan lysande samling av ljuvligt doftande växter och blomster, att denna ringa jord kommer att bli till Abhá-riket och denna nedre värld till världen därovan. Då kommer detta dammkorn att bli som det väldiga himlafästet, då kommer denna mänskliga plats att danas till Guds slottsgård och denna lerfläck bli till gryningen för den ändlösa ynnesten från Herrarnas Herre.

O Guds älskade! Gör därför en mäktig ansträngning tills ni själva blir symboler för dessa framsteg och alla dessa bekräftelser och kan få stå i mitten för Guds välsignelser, bli daggryningar för Hans enhets ljus, främjare av ett civiliserat livs gåvor och nådebevis. Var förtrupperna för mänsklighetens fulländning i det landet, led kunskapens olika grenar framåt, var aktiva och framstegsvänliga inom uppfinningarnas och konstarternas område. Sträva efter att förbättra människors uppträdande och försök överträffa hela världen i moralisk karaktär. Giv barnen näring vid den himmelska nådens bröst, medan de ännu är i sina spädaste år, fostra dem i alla dygders vagga, låt dem växa upp i frikostighetens famn. Låt dem erfara fördelen med att känna till all slags nyttig kunskap. Låt dem taga del av alla nya, ovanliga och underbara hantverk och konstarter. Fostra dem till att arbeta och sträva och vänj dem vid svårigheter. Lär dem att ägna sina liv åt frågor av stor betydelse och inspirera dem till att ägna sig åt studier som gagnar mänskligheten.

103 Uppfostran och utbildning av barn hör till mänsklighetens mest

Uppfostran och utbildning av barn hör till mänsklighetens mest förtjänstfulla handlingar och attraherar den Allbarmhärtiges nåd och ynnest, ty utbildning är den oumbärliga grunden för alla mänskliga dygder och låter människan bemöda sig att nå fram till den bestående härlighetens höjder. Om ett barn fostras alltifrån barndomen, kommer det genom den Helige trädgårdsmästarens kärleksfulla omsorg att få dricka av andens och kunskapens kristallklara vatten, likt ett ungt träd bland porlande bäckar. Och förvisso kommer det att draga till sig de klara strålarna från Sanningens sol, och genom dess ljus och värme växa sig evigt friskt och vackert i livets trädgård.

Därför måste fostraren vara läkare också: det vill säga, måste han åtgärda barnets brister, när han fostrar det, giva det kunskap och samtidigt dana dess andliga natur. Låt läraren vara en läkare för barnets karaktär ty på så vis kommer han att hela de andliga bristerna hos människobarnen.

Om det görs en mäktig insats under detta betydelsefulla arbete kommer människornas tillvaro att glänsa av en annan utsmyckning och sprida det skönaste ljus. Då kommer denna mörka plats att lysas upp och denna jordiska boning att bli till himmelen. Själva demonerna kommer då att förvandlas till änglar och vargar till flockens herdar och vildhundsflocken till gaseller som betar på enhetens slätter, och glupande bestar till fredliga hjordar, och rovfåglar, med klor vassa som knivar, till sångfåglar som drillar sina ljuva, rena toner.

Ty människans inre verklighet är en skiljelinje mellan skuggan och ljuset, en plats där de två haven möts; [36] den är den lägsta punkten på nedstigandets båge [37] och därför är den i stånd att nå alla nivåer ovanför. Genom fostran kan den uppnå alla goda egenskaper men i avsaknad därav kommer den att kvarstanna vid ofullkomlighetens lägsta punkt.

Alla barn är potentiellt världens ljus – och på samma gång dess mörker och därför måste uppfostringsfrågan betraktas som en fråga av högsta vikt. Alltifrån barndomen måste barnet näras vid Guds kärleks bröst och vårdas i Hans kunskaps famn, så att det måtte utstråla ljus, växa i andlighet, fyllas med vishet och lärdom och tillägna sig änglaskarans egenskaper.

Eftersom ni har tilldelats denna heliga uppgift måste ni aktivt göra alla ansträngningar för att i hela världen göra den skolan berömd i alla avseenden  och till grunden för upphöjelsen av Herrens ord.

104 O Guds älskade och den Barmhärtiges tjänarinnor!

O Guds älskade och den Barmhärtiges tjänarinnor! En stor skara forskare har uppfattningen att variationer i förstånd och olika nivåer av varseblivning beror på skillnader i uppfostran, utbildning och kultur. Det vill säga, de tror att förståndsförmågan är lika till att börja med, men att mentala variationer och olika nivåer av intelligens följer av uppfostran och utbildning, och att sådana skillnader icke är en inneboende del av individualiteten, utan är resultatet av utbildning, att ingen har någon medfödd överlägsenhet över någon annan...

Gudsmanifestationerna är likaså överens gällande uppfattningen att utbildning utövar starkast möjliga påverkan på mänskligheten. De hävdar dock att skillnader i intelligensnivå är medfödda och att detta förhållande är uppenbart, ej värt att diskutera. Ty vi ser att barn i samma ålder, i samma land, av samma ras, faktiskt av samma familj och fostrade av samma person fortfarande är olika vad beträffar graden av förståelse och intelligens. Det ena barnet kommer att göra snabba framsteg, det andra kommer att taga till sig fostran endast gradvis, ytterligare ett barn kommer att förbli på det lägsta stadiet av alla, ty oavsett hur mycket man polerar en snäcka kommer den ej att bli en glänsande pärla, ej heller kan man förvandla en matt gråsten till en ädelsten vars rena strålar upplyser världen. Genom fostran och odling kommer aldrig kolokvinten och det bittra trädet [38] att förvandlas till det välsignade trädet. [39] Det innebär att fostran ej kan ändra den inre kärnan hos en människa, men den utövar ett väldigt stort inflytande och med denna kraft kan den ur individen frambringa vilka dygder och förmågor som än må vara nedlagda i denne. När ett vetekorn odlas av bonden, alstrar det en hel skörd och ett frö växer genom trädgårdsmästarens omsorger till ett stort träd. Tack vare en lärares kärleksfulla ansträngningar kan barn i folkskolan nå de högsta nivåer av framgång; ja sannerligen, hans välgärningar kan lyfta ett barn av ringa härkomst till en upphöjd tron. Således har det tydligt kunnat påvisas att förståndet till sin grundläggande natur varierar med avseende på sin förmåga, medan utbildning också spelar en stor roll och utövar ett kraftfullt inflytande på deras utveckling.

105 Skillnaden mellan den materiella civilisation som nu råder

Skillnaden mellan den materiella civilisation som nu råder och den gudomliga civilisation som är en av de välsignelser som kommer att utgå från Rättvisans Hus är följande: materiell civilisation avhåller genom kraften i straffande och vedergällande lagar människorna från brottsliga gärningar, och medan antalet lagar för att vedergälla och straffa människor ständigt ökar trots detta, finns det, som ni kan se, inga lagar för att belöna henne. I alla Europas och Amerikas städer har stora byggnader uppförts för att fungera som fängelser för brottslingar.

Gudomlig civilisation fostrar emellertid varje samhällsmedlem så att ingen, med undantag för ett försumbart fåtal, vill börja begå brott. Det är således stor skillnad mellan att förebygga brott genom åtgärder som är våldsamma och hämnande och att så fostra människor med upplysning och förandligande, så att de, utan rädsla för kommande bestraffning eller hämnd, skyr alla brottsliga handlingar. De kommer verkligen att se på själva brottshandlingen som en stor skam och i sig vara det hårdaste av straff. De kommer att älska mänsklig fullkomning och kommer att helga sina liv åt vadhelst som bringar ljus till världen och att gynna de egenskaper som är välkomna vid Guds heliga tröskel.

Se då hur stor skillnaden är mellan materiell civilisation och gudomlig. Med våld och straff söker den materiella civilisationen avhålla människor från onda gärningar, från att vålla samhället skada och begå brott. Men i en gudomlig civilisation är individen så beskaffad att han utan rädsla för straff avskyr att begå brott, ser brottet självt som den värsta av plågor, och med iver och glädje inriktar sig på förvärvande av mänsklig dygd, främjande av mänskliga framsteg och att sprida ljus över hela världen.

106 En av de största av alla tjänster som människan kan göra

En av de största av alla tjänster som människan kan göra allsmäktig Gud är fostran och utbildning av barn, Abhá-paradisets unga plantor, så att dessa barn, fostrade av nåden på frälsningens väg, som växer som pärlor av gudomlig frikostighet i fostrans skal, en dag kommer att smycka den oförgängliga härlighetens krona.

Det är dock mycket svårt att genomföra detta tjänande och ännu besvärligare att lyckas med det. Jag hoppas att du kommer att utföra denna den viktigaste av uppgifter väl och föra den till ett framgångsrikt slut, och bli ett standar för Guds överflödande nåd, så att dessa barn, som alla och envar uppfötts med de heliga lärosatserna kommer att utveckla karaktärer som liknar de ljuva dofter som blåser över den Allhärliges trädgårdar och sprida sin väldoft över världen.

107 Det är ‘Abdu’l-Bahás förhoppning att dessa unga själar

Det är ‘Abdu’l-Bahás förhoppning att dessa unga själar i den djupare kunskapens skolsal kommer att tagas om hand av någon som fostrar dem till kärlek. Må de alla, på alla andliga nivåer, lära sig väl om de dolda mysterierna; så väl att, var och en av dem, i den Allhärliges rike likt näktergalar utrustade med tal kommer att ropa ut det himmelska rikets hemligheter och likt en längtande älskare uttrycka sin djupa nöd och yttersta saknad efter den Älskade.

108 Ni bör betrakta frågan om god karaktär som en fråga av högsta vikt

Ni bör betrakta frågan om god karaktär som en fråga av högsta vikt. Det åligger varje fader och moder att giva sina barn råd under lång tid och att vägleda dem till de ting som leder till evig ära.

Uppmuntra skolbarnen från deras tidigaste år att hålla anföranden av hög kvalitet, så att de på sin fritid kommer att ägna sig åt att hålla övertygande och verkningsfulla tal och att uttrycka sig med klarhet och vältalighet.

109 O ni som mottager Guds ynnest! I denna nya och underbara

O ni som mottager Guds ynnest! I denna nya och underbara tidsålder är den orubbliga grunden undervisning i vetenskaper och konstarter. Enligt uttryckliga heliga texter, måste alla barn läras hantverk och konstarter till den grad som behövs. Därför måste skolor grundas i varje stad och by och alla barn i den staden eller byn skall ägna sig åt studier till den nivå som är nödvändig.

Härav följer att vilken själ som än erbjuder sin hjälp för att åstadkomma detta förvisso kommer att bli mottagen vid den himmelska tröskeln och prisad av Skaran i höjden.

Eftersom ni har strävat hårt mot detta grundläggande mål är det min förhoppning att ni kommer att skörda er belöning från de tydliga symbolernas och tecknens Herre, och att den himmelska nådens blickar kommer att riktas mot er.

 

110 Vad beträffar inrättandet av skolorna: alla barn bör om möjligt

Vad beträffar inrättandet av skolorna: alla barn bör om möjligt ha samma sorts kläder, även om tyget växlar. Det är att föredraga att tyget också är enhetligt, men om det icke är möjligt är ingen skada skedd. Ju renligare eleverna är, desto bättre; de bör vara fläckfria. Skolan måste vara belägen på en plats där luften är mild och ren. Barnen måste noga fostras till att vara ytterst artiga och väluppfostrade. De måste ständigt uppmuntras och fås att åstunda alla de mänskliga färdigheternas högsta toppar, så att de alltfrån sina tidigaste år lär sig att ha höga mål, att uppföra sig väl, att vara kyska, rena och obefläckade, och lär sig att vara mycket beslutsamma och att ha bestämda mål för allt. Låt dem icke tramsa och öda bort sin tid, utan uppriktigt närma sig sina mål så att de i alla situationer kommer att befinnas beslutsamma och bestämda.

Fostran i moral och gott uppförande är långt viktigare än boklig bildning. Ett barn som är rent och trevligt, har god karaktär, gott uppförande är – trots att det är okunnigt – att föredraga framför ett barn som är oförskämt, otvättat, elakt, men ändå skaffar sig djupa insikter i alla vetenskaper och konstarter. Anledningen till detta är att det barn som uppför sig väl, trots att det må vara okunnigt, är till nytta för andra, medan ett elakt barn med dåligt uppförande är fördärvat och skadligt för andra, trots att det har lärdom. Om emellertid barnet fostras till att vara både bildat och välartat blir resultatet ljus över ljus.

Barn är som en frisk och grön gren, de kommer att växa upp på det sätt ni tränar dem, oavsett hur ni gör det. Lägg ned yttersta omsorg på att giva dem höga ideal och mål så att de, när de blir myndiga, kommer att sprida sina strålar som lysande ljus över världen, och ej kommer att orenas av begär och lidelser på djurs vis, tanklöst och omedvetet, utan istället kommer att sträva efter att uppnå evig ära och förvärva alla mänsklighetens goda egenskaper.

111 Den egentliga orsaken till missgärningar är okunnighet

Den egentliga orsaken till missgärningar är okunnighet och vi måste därför hålla fast vid insiktens och kunskapens verktyg. En god karaktär måste läras ut. Ljus måste spridas vida, så att alla i mänsklighetens skola förvärvar andens himmelska egenskaper och själva bortom allt tvivel ser att det ej finns något våldsammare helvete, ingen mer brinnande avgrund, än att ha en karaktär som är ond och osund och ingen mörkare grop eller mer motbjudande plåga än att uppvisa egenskaper som förtjänar att fördömas.

Individen måste fostras till en sådan hög nivå att han hellre skulle ha halsen avskuren än uttala en lögn, och tycka att det vore lättare att bli huggen med ett svärd eller genomborrad av ett spjut än att uttrycka förtal eller tappa besinningen av ilska.

På så vis skall känslan för mänsklig värdighet och stolthet tändas så att den bränner bort de sinnliga begärens skördar. Då kommer var och en av Guds älskade att lysa som en klar måne med andens egenskaper och vars och ens förhållande till sin Herres heliga tröskel kommer icke att vara en synvilla utan sunt och riktigt, det kommer att vara som byggnadsverkets själva grund, ej någon sorts fasadutsmyckning.

Härav följer att barnens skola måste vara en plats för yttersta disciplin och ordning, att undervisningen måste vara grundlig och att åtgärder måste vidtagas för förbättring och förfining av karaktären så att den gudomliga grunden, i dess tidigaste år, läggs i barnets allra innersta och helighetens mönster byggs upp.

Ni skall veta att frågan om uppfostran, om förbättring och förfining av karaktären, om att uppmuntra och stärka barnets mod är av yttersta vikt ty de är Guds främsta grundsatser.

Om således Gud vill kommer upplysta barn att framträda ur dessa andliga skolor, prydda med alla mänsklighetens skönaste dygder, och kommer att sprida sitt ljus icke blott över Persien utan över hela världen.

Det är oerhört svårt att fostra individen och förbättra hans karaktär när puberteten väl är förbi. Vid det laget är det, som erfarenheten har visat, gagnlöst, även om alla ansträngningar görs för att förändra en viss tendens hos honom. Han kanske kan bättra sig något idag, men låt några dagar gå och han glömmer och återvänder till sitt vanliga tillstånd och invanda sätt. Därför är det i den tidiga barndomen som en fast grund måste läggas. Medan grenen är grön och späd kan den lätt rätas ut.

Vår mening är att andens egenskaper är den väsentliga och gudomliga grunden och smyckar människans verkliga kärna och kunskap är orsaken till mänskliga framsteg. Guds älskade måste fästa stor vikt vid denna fråga och föra den framåt med entusiasm och iver.

112 I denna heliga Sak är frågan om de föräldralösa av yttersta vikt.

I denna heliga Sak är frågan om de föräldralösa av yttersta vikt. Största hänsyn måste visas de föräldralösa ty de måste undervisas, fostras och utbildas. I synnerlig grad måste på alla sätt Bahá’u’lláhs lärosatser givas till dem så långt som möjligt.

Jag bönfaller Gud om att du måtte bli en god förälder till föräldralösa barn, och väcker dem till liv med den helige Andes vällukter, så att de uppnår myndighetsåldern som sanna tjänare av människorna och som klara ljus vid människors möten.

113 O Guds tjänarinna! Mödrarna måste delgivas de gudomliga

O Guds tjänarinna! Mödrarna måste delgivas de gudomliga lärosatserna och verkningsfulla råd och de måste uppmuntras och göras ivriga att fostra sina barn, ty modern är barnets första fostrare. Det är hon som i början måste amma den nyfödde vid Guds tros och Guds lags bröst, så att gudomlig kärlek må ingjutas i honom tillsammans med modersmjölken och vara med honom till hans sista andetag.

Så länge modern underlåter att uppfostra sina barn och leda dem in på ett riktigt levnadssätt, kommer den fostran som de senare får icke att ha full verkan. Det åligger de andliga råden att förse mödrarna med ett välplanerat program för barnuppfostran, som visar hur barnet från de spädaste åren måste ledas och undervisas. Dessa anvisningar måste givas till alla mödrar för att tjäna henne till vägledning, så att var och en kommer att fostra och vårda sina barn enligt föreskrifterna.

På så vis kommer dessa unga plantor i Guds kärleks trädgård att växa och frodas i värmen från Sanningens sol, himmelens milda vårvindar och sin moders vägledande hand. I Abhá-paradiset kommer följaktligen var och en att bli ett träd som bär frukt i stora klasar, och var och en kommer, genom vårens gåvor i denna nya och underbara årstid, att äga all skönhet och behagfullhet.

114 O kärleksfulla mödrar, ni skall veta att, i Guds ögon

O kärleksfulla mödrar, ni skall veta att, i Guds ögon, är det bästa av alla sätt att tillbedja Honom att fostra barnen och träna dem i alla mänsklighetens dygder, och ingen ädlare gärning än denna går att föreställa sig.

115 O ni båda djupt älskade Guds tjänarinnor!

O ni båda djupt älskade Guds tjänarinnor! Vad en människas tunga än utsäger må hon bevisa genom sina gärningar. Om hon påstår sig vara en troende, måtte hon då uppträda i enlighet med Abhá-rikets bud.

Prisad vare Gud, ni båda har visat sanningen i era ord genom era handlingar och har erhållit Herren Guds bekräftelser. Varje dag vid första morgonljuset samlar ni bahá’í-barnen och lär dem andakten och bönerna. Detta är en ytterst lovvärd handling och bringar glädje till barnens hjärtan; att de varje morgon bör vända sina ansikten mot Konungariket och omnämna Herren och prisa Hans namn och med den ljuvaste röst sjunga och läsa högt.

Dessa barn är som unga plantor och att lära dem bönerna är som att låta regnet strömma ner över dem, så att de kommer att bli milt sinnade och sunda, och så att Guds kärleks mjuka vindar får blåsa över dem och få dem att skälva av glädje.

Välsignelser väntar er och en skön tillflykt.

116 O du Konungarikets dotter! Dina brev har emottagits

O du Konungarikets dotter! Dina brev har emottagits. Av deras innehåll framgick att din moder har uppstigit till det osynliga riket och att du har blivit ensam. Din önskan är att tjäna din fader som är dig kär och även att tjäna Guds rike och du är i beråd om vilket av de två du skall göra. Ägna dig med beslutsamhet åt att tjäna din fader, och likaså, närhelst du finner tid, sprid då de gudomliga väldofterna.

117 O ‘Abdu’l-Bahás käre! Var din faders son

O ‘Abdu’l-Bahás käre! Var din faders son och var frukten av det trädet. Var en son som har fötts av hans själ och hjärta och icke bara av vatten och lera. En sann son är en sådan som har utgrenats från den andliga delen av människan. Jag bönfaller Gud om att du alltid ska bekräftas och stärkas.

118 O ni unga bahá’í-barn, ni sökare efter sann förståelse

O ni unga bahá’í-barn, ni sökare efter sann förståelse och kunskap! En mänsklig varelse skiljer sig från ett djur på ett antal olika sätt. Först och främst är hon gjord till Guds avbild, likt det himmelska ljuset, så som Toran säger, ” Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss.” [40] Denna gudomliga avbild står för alla fullkomningens egenskaper, vars ljus, som kommer från Sanningens sol, upplyser människors verklighet. Och bland de största av fullkomningens kännetecken är visdom och kunskap. Ni måste därför göra en mäktig insats och dag och natt sträva och ej vila ett ögonblick, för att förvärva en riklig andel av alla vetenskaper och konstarter, så att den gudomliga avbilden som lyser från Sanningens sol må upplysa människohjärtanas spegel.

Det är ‘Abdu’l-Bahás brinnande önskan att se var och en av er räknad som den mest framstående professorn i akademierna och, i de inre betydelsernas skola, att se var och en bli en ledare i visdom.

119 Det åligger bahá’í-barn att överträffa andra barn

Det åligger bahá’í-barn att överträffa andra barn i förvärvandet av vetenskaper och konstarter, ty de har vaggats av Guds nåd.

Må bahá’í-barn på en månad lära sig det som andra barn lär sig på ett år. ‘Abdu’l-Bahás hjärta längtar i sin kärlek efter att finna att bahá’í-ungdomar, var och en, är kända över hela världen för sina intellektuella insikter. Det råder ingen tvekan om att de kommer att göra alla ansträngningar, bruka all sin energi, sin känsla av stolthet för att behärska olika vetenskaper och konstarter.

120 O mina kära barn! Ert brev har emottagits

O mina kära barn! Ert brev har emottagits. Jag erfor en så stor glädje att den nådde bortom all beskrivning eller som kan uttryckas i skrift över att, prisad vare Gud, Guds rikes kraft har fostrat sådana barn vilka från sin tidiga barndom ivrigt önskar att få bahá’í-fostran, så att de, alltifrån sin barndomstid, kan ägna sig åt att tjäna mänskligheten.

Min högsta önskan och åstundan är att ni, som är mina barn må fostras i enlighet med Bahá’u’lláhs lära och får en bahá’í-fostran, så att var och en av er kan bli ett tänt ljus i människovärlden, hängivet må tjäna hela mänskligheten, kan avstå från vila och bekvämlighet, så att ni blir orsaken till frid i skapelsens värld.

Sådan är min förhoppning om er och jag litar på att ni kan bli orsaken till min fröjd och glädje i Guds rike.

121 O du, vars år är få, men vars själsförmögenheter är många!

O du, vars år är få, men vars själsförmögenheter är många! Hur månget barn, om än ungt till åren, är ej likväl moget och sunt till sitt omdöme! Hur mången äldre person är icke okunnig och förvirrad! Ty tillväxt och utveckling är beroende av ens förstånd och tankeförmåga, ej av ens ålder eller livslängd.

Även om du fortfarande befinner dig i din barndom har du ändå erkänt din Herre, medan myriader kvinnor är omedvetna om Honom och utestängda från Hans himmelska Rike och berövade Hans förläningar. Hembär tack till din Herre för denna underbara gåva.

Jag beder Gud att bota din moder, som är hedrad i det himmelska Konungariket

122 Beträffande din fråga om barnuppfostran: Det kommer an på dig

Beträffande din fråga om barnuppfostran: Det kommer an på dig att vårda dem vid Guds kärleks bröst och att sporra dem framåt till andens ting, så att de måtte vända sina ansikten till Gud, så att deras uppträdande motsvarar reglerna för gott uppförande och deras karaktär blir oöverträffad, så att de antager mänsklighetens alla behagfulla drag och berömvärda egenskaper, får god kännedom om de olika kunskapsgrenarna, så att de från livets själva början måtte bli andliga varelser, invånare i Himmelriket, förälskade i helighetens ljuva andedräkt och måtte få en fostran som är religiös, andlig och av det Himmelska riket. Sannerligen, jag kommer att bedja Gud om att tillförsäkra dem en lycklig utgång i denna sak.

123 O du som blickar mot Guds rike! Ditt brev blev emottaget

O du som blickar mot Guds rike! Ditt brev blev emottaget och vi lägger märke till att du ägnar dig åt undervisning av de troendes barn, så att dessa späda små har lärt sig Förborgade ord och bönerna och vad det innebär att vara en bahá’í.

Undervisningen av dessa barn är som en kärleksfull trädgårdsmästares arbete med att sköta om sina unga växter på den Allhärliges blommande fält. Det råder ingen tvekan om att den kommer att giva de önskade resultaten; särskilt gäller detta undervisning om bahá’íers skyldigheter och bahá’í-uppträdande, ty de små barnen behöver göras medvetna i själ och hjärta om att ”Bahá’í” ej blott är ett namn, utan en sanning. Varje barn måste utbildas i andliga ting så att det kan förkroppsliga alla goda egenskaper och bli en källa till ära för Guds sak. Själva ordet ”bahá’í, kommer att bli betydelselöst, om det icke giver någon frukt,

Sträva sedan efter bästa förmåga att låta dessa barn veta att en bahá’í är en person som står för alla fullkomliga egenskaper, att han måste stråla som ett tänt ljus – ej  vara mörker på mörker och ändå bära namnet ”Bahá’í”.

Kalla denna skola för Bahá’í-söndagsskolan. [41]

124 Den söndagsskola för barnen där Bahá’u’lláhs skrifter

Den söndagsskola för barnen där Bahá’u’lláhs skrifter och lära studeras, och Guds ord läses för barnen, är i sanning välsignad. Du måste verkligen fortsätta denna organiserade verksamhet utan avbrott och lägga tonvikten på den, så att den må växa dag för dag och väckas till liv av den helige Andes andedräkt. Om denna verksamhet är välorganiserad kan du vara säker på att den kommer att giva goda resultat.  Det är emellertid nödvändigt att vara bestämd och ståndaktig, annars kommer den att fortsätta någon tid men senare gradvis glömmas bort. Uthållighet är en viktig förutsättning. På alla arbetsfält kommer fasthet och ståndaktighet utan tvekan att leda till goda resultat; annars kommer det att finnas till under några dagar och sedan läggas ned.

125 Lärarbyten bör varken vara för täta eller alltför länge uppskjutna

Lärarbyten bör varken vara för täta eller alltför länge uppskjutna utan måttfullhet är att föredraga. Att hålla era möten när det är tid för bön i andra kyrkor är ej tillrådligt, det skulle leda till misstämning, eftersom de bahá’í-barn som har sin egen söndagsskola skulle berövas den om de försökte deltaga i andra söndagsskolor. Vidare är antagandet av barn till föräldrar som icke är bahá’íer till skolan för bahá’í-barn tillåtet. Och om en översikt över de grundläggande principerna i alla religioner kan läggas fram för barnens kännedom i denna skola, kan det ej göra någon skada.

Då barnen är få till antalet är det ej möjligt att ha olika klasser och normalt behövs endast en. När det gäller den sista frågan om skillnader mellan barn kan ni göra vad ni anser lämpligt.

126 Ditt brev har emottagits. Pris ske Gud, för det informerade

Ditt brev har emottagits. Pris ske Gud, för det informerade om de goda nyheterna om din hälsa och säkerhet och angav att du är beredd att börja på en lantbruksskola. Detta är mycket lämpligt. Sträva så mycket som möjligt efter att bli skicklig i jordbrukskunskap, ty i enlighet med de gudomliga föreskrifterna är tillägnandet av vetenskaper och fulländningen av konstarterna att betrakta som andakt. Om en människa av all sin kraft strävar efter att tillägna sig en vetenskap eller åt att fullända en konstart är det som om hon tillbad Gud i kyrkor och tempel. När du således börjar på en jordbruksskola och bemödar dig om att tillägna dig den kunskapen ägnar du dig dag och natt åt tillbedjan – handlingar som är till behag vid den Allsmäktiges tröskel. Vilken gåva kan vara större än denna, att kunskapsförvärv bör betraktas som en bönehandling och konstutövning som att tjäna Guds Konungarike.

127 O du tjänare av den ende sanne Guden! I denna allomfattande

O du tjänare av den ende sanne Guden! I denna allomfattande religionsordning räknas människans underbara hantverk som tillbedjan av den Lysande skönheten. Tänk vilken gåva och välsignelse det är att hantverksutövning betraktas som tillbedjan. Förr trodde man att sådana kunskaper var liktydiga med okunnighet, eller rent av en olycka, som hindrar människan från att närma sig Gud. Begrunda nu hur Hans oändliga utgjutelser och rikliga ynnestbevis har förvandlat helveteseld till lycksaligt paradis och en hög med mörkt stoft till en lysande trädgård.

Det tillkommer världens hantverkare att för vart ögonblick nedlägga tusen tecken på tacksamhet vid den heliga tröskeln och att bemöda sig av alla krafter och att ihärdigt utöva sina yrken så att deras insatser kan frambringa det som uppenbarar den största skönhet och fulländning inför alla människors ögon.

128 Ditt brev blev mottaget. Jag hoppas att du skall skyddas

Ditt brev blev mottaget. Jag hoppas att du skall skyddas och hjälpas under den Sannes försyn, alltid ägna dig åt att omnämna Herren och anstränga dig för att fullfölja ditt yrke. Du måste göra en stor ansträngning, så att du måtte bli enastående inom ditt yrke och berömd i de trakterna, eftersom uppnåendet av fulländning i ens yrke i denna barmhärtiga tid ses som tillbedjan av Gud. Och medan du är upptagen med din yrkesverksamhet kan du minnas den Sanne.

129 O vänner till den rene och allsmäktige Guden! Att vara ren och helig

O vänner till den rene och allsmäktige Guden! Att vara ren och helig i alla ting är ett kännetecken för den helgade själen och en nödvändig egenskap hos det obundna sinnet. Den bästa av dygder är fläckfrihet och att befria sig själv från alla brister. När individen i alla avseenden har rengjorts och renats blir han en brännpunkt som återspeglar det uppenbara Ljuset.

Främst i en människas levnadssätt måste komma renhet, sedan friskhet, renlighet och andens oberoende. Först måste bäckfåran renas, sedan kan det friska flodvattnet ledas in i den. Kyska ögon åtnjuter Herrens undersköna åsyn och vet vad ett sådant möte innebär. Ett rent sinne inandas dofterna som blåser från Hans nåds rosenträdgårdar, ett strålande hjärta speglar sanningens sköna anlete.

Det är därför som himlens råd, i heliga skrifter, liknas vid vatten såsom Koranen säger: ”så låter Vi rent vatten falla från skyn” [42] och evangeliet:” Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född av vatten och ande kan inte komma in i Guds rike.” [43] Således står det klart att de lärosatser som kommer från Gud är himmelska utgjutelser av nåd, att de är regnen av gudomlig nåd och de renar människohjärtat.

Min uppfattning är att renhet och helighet, renlighet och förfining i varje aspekt av livet, höjer det mänskliga tillståndet och främjar utvecklingen av människans inre verklighet. Också i den fysiska världen befrämjar renlighet andlighet såsom de heliga skrifterna tydligt säger. Och även om kroppslig renlighet är en fysisk sak, har den likväl ett starkt inflytande på andligt liv. Den är liksom en röst, underbart ljuv eller en melodi som spelas, och även om ljud endast är vibrationer i luften som påverkar örats hörselnerv, och dessa vibrationer blott är tillfälliga fenomen som rör sig genom luften, se dock hur de rör hjärtat. En underbar melodi är vingar för anden och får själen att skälva av glädje. Innebörden är att fysisk renlighet också påverkar människans själ.

Lägg märke till hur behaglig renlighet är i Guds ögon och hur den särskilt betonas i Profeternas heliga böcker, ty skrifterna förbjuder ätandet eller användningen av något orent. Några av dessa förbud var absoluta och bindande för alla och den som överträdde den givna lagen skyddes av Gud och fördömdes av de troende. Sådana var, till exempel, handlingar som var kategoriskt förbjudna, och att begå dem räknades som en mycket allvarlig synd, bland dem gärningar så vidriga att det är skamligt att ens uttala deras namn.

Men det finns andra förbjudna saker som icke orsakar omedelbar skada och vars skadliga verkningar endast gradvis framträder. Sådana handlingar är också motbjudande för Herren och klandervärda i Hans ögon, och frånstötande. Den absoluta lagstridigheten i dessa har dock ej uttryckligen angivits i texten, men deras undvikande är nödvändigt för renhet, renlighet, bevarandet av hälsan och frihet från beroende.

Till dessa senare hör tobaksrökning, som är smutsigt, illaluktande, stötande – en ond vana, vars skadlighet gradvis blir uppenbar för alla. Varje kompetent läkare har fastslagit – och detta har också visats genom experiment – att en av tobakens beståndsdelar är ett dödligt gift och att rökaren är utsatt för många olika sjukdomar. Detta är anledningen till att rökning klart har angivits som motbjudande ur hygienisk synpunkt.

I början av Sin mission förbjöd Báb uttryckligen tobak och vännerna, alla och envar, övergav bruket därav. Men eftersom det var en tid då förställning var tillåten och varje individ som avstod från rökning riskerade trakasserier, misshandel och till och med döden, brukade vännerna röka för att icke göra sin tro bekant. Senare uppenbarades boken Aqdas och eftersom tobaksrökning ej var uttryckligen förbjuden däri, upphörde de troende icke med det. Den Välsignade skönheten uttryckte dock alltid avsky för det, och även om det i början fanns skäl för att Han skulle röka litet tobak, avstod Han med tiden helt från det och de helgade själar som följde Honom i allt övergav också dess användning.

Det jag menar är att tobaksrökning i Guds ögon är förkastligt, motbjudande, extremt smutsigt och, om än gradvis, mycket skadligt för hälsan. Det är också ett slöseri med pengar och tid och gör användaren till ett offer för ett skadligt missbruk. För dem som är fasta i Förbundet klandras denna vana därför av både förnuft och erfarenhet, och att avstå från den kommer att giva alla människor lindring och frid i sinnet. Dessutom blir det möjligt att ha en fräsch mun och fingrar som inte är missfärgade, liksom ett hår som är fritt från en otäck och frånstötande lukt. Efter mottagandet av denna skrivelse, kommer vännerna säkert att, till vilket pris som helst att, även om det tar tid, övergiva denna skadliga vana. Det är min förhoppning.

Vad opium beträffar är det vidrigt och fördömt. Måtte Gud skydda oss från det straff med vilket Han vedergäller användaren. Enligt den uttryckliga texten i den Heligaste boken, är det förbjudet och dess användning fördöms å det strängaste. Förnuftet visar att opiumrökning är ett slags vansinne och erfarenheten intygar att användaren blir helt avskuren från människoriket. Må Gud skydda alla mot att begå en handling så otäck som denna, en handling som lägger i ruiner själva grunden för det som är att vara människa och som gör användaren utarmad i evigheters evighet. Ty opium fäster vid själen så att användarens samvete dör, hans sinne suddas ut, hans uppfattningsförmåga urholkas. Det förvandlar de levande till de döda. Det utsläcker den naturliga värmen. Ingen större skada kan tänkas än den som opium vållar. Lyckliga kan de vara som aldrig ens uttalar dess namn, betänk då hur eländig användaren är.

O ni som älskar Gud! I denna, den allsmäktige Gudens cykel, fördöms våld och tvång, hot och förtryck. Det är dock obligatoriskt att användningen av opium förhindras på vilket sätt det än månde vara, så att människosläktet kanske kan befrias från denna den mäktigaste av farsoter. Och om ej så sker, ve då den som icke lever upp till sina plikter mot sin Herre.

O Gudomliga försyn! Förläna Bahás folk renhet och renlighet i allt. Bevilja att de kan befrias från all orenhet och lösas från alla beroenden. Bevara dem från att begå någon motbjudande handling, lösgör dem från bojorna av alla dåliga vanor så att de kan leva rent och fritt, hälsosamt och renligt, värdiga att tjäna vid Din heliga tröskel och redo att vara i förbindelse med sin Herre. Skydda dem från berusande drycker och tobak, fräls dem, rädda dem från detta opium som medför galenskap, låt dem njuta av helighetens ljuva dofter, så att de får dricka djupt ur den himmelska kärlekens mystiska kalk och uppleva hänryckningen i att dragas allt närmare den Allhärliges rike. Ty det är så som Du har sagt: ”Allt som du har i din källare kommer ej att släcka min kärleks törst – giv mig, O munskänk, av andens vin en kalk lika full som havet!”

O ni som är Guds älskade! Erfarenheten har visat i hur hög grad avhållsamhet från rökning, från berusande drycker och från opium, leder till hälsa och kraft, till sinnets utvidgande och skärpa samt till kroppslig styrka. Det finns idag ett folk [44] som strängt undviker tobak, berusande drycker och opium. Detta folk är långt överlägset andra i styrka och fysiskt mod, i hälsa, skönhet och behagfullhet. En enda av deras män kan stå emot tio män av en annan stam. Detta har visat sig gälla hela folket, det vill säga att, medlem för medlem, är varje individ i denna gemenskap i alla avseenden överlägsen individerna från andra grupper.

Gör då en mäktig ansträngning så att den renhet och helighet som framför allt annat omhuldas av ‘Abdu’l-Bahá skall utmärka Bahás folk, så att Guds folk i alla sorters ädla egenskaper skall överträffa alla andra mänskliga varelser, att de både utåt och inåt skall visa sig överlägsna de övriga, så att de i renhet, fläckfrihet, förfining och i att bevara hälsan skall vara ledare i spetsen för dem som är medvetna. Och att de genom sin frihet från förslavning, sina kunskaper, sin självkontroll, skall vara främst bland de rena, de fria och de visa.

 

130 O du framstående läkare! Pris ske Gud att du har två förmågor

O du framstående läkare! Pris ske Gud att du har två förmågor: en för att åstadkomma fysisk läkning och en andra för andlig läkning. Sådant som rör människans ande har stor inverkan på hennes kroppsliga tillstånd. Exempelvis bör du skänka din patient glädje, giva honom tröst och fröjd och röra honom till hänförelse och jubel. Hur ofta har det icke inträffat att det har orsakat snabb återhämtning. Behandla därför de sjuka med båda förmågorna. Andliga känslor har en överraskande inverkan vid botandet av nervösa åkommor.

131 När du giver medicinsk behandling, vänd dig då till den Välsignade

När du giver medicinsk behandling, vänd dig då till den Välsignade skönheten, följ sedan ditt hjärtas ingivelser. Bota de sjuka genom himmelsk glädje och andlig fröjd, hela de allvarligt drabbade genom att skänka dem lycksaliga glädjebudskap och läk de sårade genom Hans underbara gåvor. När du sitter vid sängkanten hos en patient, upplyft och gläd hans hjärta och låt hans ande hänryckas genom himmelsk kraft. Sannerligen, en sådan himmelsk anda levandegör varje multnande ben och återupplivar anden hos alla som är sjuka och lidande.

132 Även om ohälsa är ett av människans oundvikliga villkor

Även om ohälsa är ett av människans oundvikliga villkor, är den verkligen svår att bära. Förmånen att ha en god hälsa är den största av alla gåvor.

133 Det finns två sätt att bota sjukdom: materiella och andliga medel

Det finns två sätt att bota sjukdom: materiella och andliga medel. Det första är genom läkarbehandling, det andra består i böner som uppsänds till Gud av dem som är andliga och i att vända sig till Honom. Båda medlen bör användas och tillämpas.

Sjukdomar som uppstår på grund av fysiska orsaker bör behandlas av läkare med medicinska botemedel och de som beror på andliga orsaker försvinner genom andliga medel. Således läks en sjukdom som orsakas av lidande, rädsla, nervös påfrestning mer effektivt genom andlig behandling snarare än genom fysisk. Således bör båda sorternas behandling brukas ty de är ej motstridiga. Därför bör du också taga emot fysiska botemedel eftersom också de kommer från Guds barmhärtighet och ynnest, Han som har uppenbarat och manifesterat medicinsk vetenskap så att Hans tjänare även måtte draga nytta av den sortens behandling. Du bör ägna lika stor uppmärksamhet åt andlig behandling ty den giver ett förunderligt resultat.

Om du nu önskar lära känna det sanna botemedlet, som kommer att bota människan från all sjukdom och kommer att skänka henne det gudomliga rikets hälsa, skall du veta att det är Guds bud och föreskrifter. Inrikta din uppmärksamhet på dem.

134 O du som attraheras av Guds väldoftande andedräkt!

O du som attraheras av Guds väldoftande andedräkt! Jag har läst ditt brev som är ställt till fru Lua Getsinger. Du har verkligen med stor omsorg undersökt orsakerna till sjukdomars angrepp på människokroppen. Det är förvisso så, att synder är en mäktig orsak till fysiska åkommor. Om människosläktet vore fritt från syndens och egensinnighetens orenhet och levde enligt en naturlig, medfödd jämvikt, utan att följa dess lidelser varthän de än leder, skulle sjukdomarna obestridligen ej längre besitta sådan kraft eller sprida sig med sådan hastighet.

Men människan har på ett förvridet sätt fortsatt att betjäna sina lystna begär och ej velat nöja sig med enkel föda. Snarare har hon lagat mat sammansatt av många ingredienser, av ämnen som skiljer sig från varandra. Hennes uppmärksamhet kom att uppslukas av detta och av utförandet av avskyvärda och skamliga handlingar, och hon övergav måttligheten och återhållsamheten i ett naturligt levnadssätt. Resultatet blev att både våldsamma och flerfaldiga sjukdomar alstrades.

Ty djuret, vad dess kropp beträffar, är uppbyggt av samma beståndsdelar som människan. Eftersom djuret emellertid nöjer sig med enkla födoämnen och icke i någon högre grad följer sina pockande drifter och ej begår några synder, är dess åkommor få jämfört med människans. Vi ser därför tydligt hur djup synd och egensinne bidrager till att alstra sjukdom. Och när de här sjukdomarna en gång har framkallats, sammanblandas de, förökas och överförs till andra. Detta är de andliga, inre orsakerna till sjukdom.

Den yttre fysiska orsaken till sjukdom är dock en störning av balansen, av en väl avvägd jämvikt mellan alla de beståndsdelar som den mänskliga kroppen består av. Klarare uttryckt är människans kropp sammansatt och uppbyggd av många ämnen, där varje beståndsdel förefinnes i en bestämd mängd som bidrager till helhetens grundläggande jämvikt. Så länge dessa beståndsdelar finns i sina rätta proportioner och bidrager till den naturliga jämvikten hos helheten – det vill säga, då den naturliga proportionella nivån och jämvikten mellan beståndsdelarna ej förändras, och ingen beståndsdel vare sig ökar eller minskar – finns det ingen fysisk orsak till sjukdomsangrepp.

Exempelvis måste stärkelse finnas i en given mängd och socker i en given mängd. Så länge som var och en av dem är tillstädes med sin naturliga andel av helheten föreligger det ej någon orsak till att sjukdom skall uppstå. Men när beståndsdelarna varierar i förhållande till sina naturliga och rätta mängder – det vill säga, när de ökar eller minskar – möjliggör det förvisso sjukdomsangrepp.

Den här frågan kräver en mycket noggrann undersökning. Báb har sagt att Bahás folk måste utveckla den medicinska vetenskapen till en så hög nivå att de kommer att bota sjukdomar med hjälp av födoämnen. Den grundläggande orsaken till det är, att om en obalans skulle uppstå hos något ämne som ingår i människokroppen och förändrar dess rätta andel i förhållande till helheten, kommer det oundvikligen att följas av sjukdomsangrepp. Om till exempel andelen stärkelse ökar för mycket eller sockret minskar, kommer en sjukdom att få övertaget. En skicklig läkares uppgift är att avgöra vilken beståndsdel i hans patients kropp som har minskat och vilken som har ökat. Så snart han har upptäckt det måste han ordinera ett födoämne som innehåller den minskade beståndsdelen i rätt mängd för att återupprätta kroppens grundläggande jämvikt. När väl patientens kroppskonstitution åter är i jämvikt kommer denne att vara kvitt sin sjukdom.

Beviset för det är att, fastän djur aldrig har studerat medicin och ej heller utfört forskning om sjukdomar eller läkemedel, behandlingar eller kurer – leder naturen det ändå, när något av dem drabbas av sjukdom, på fälten eller i ökenområden till just den växt som, så snart den ätits, befriar djuret från dess sjukdom. Förklaringen är att om, exempelvis, sockernivån i djurets kropp har minskat, längtar djuret enligt en naturlig lag, efter en ört som är rik på socker. Genom en naturlig drift, aptiten, kommer djuret sedan bland tusen olika sorters växter på fältet, att upptäcka och förtära den ört som innehåller socker i stora mängder. På så vis återupprättas den grundläggande jämvikten mellan de ämnen som dess kropp är sammansatt av och djuret är kvitt sin sjukdom.

Detta ämnesområde kräver en mycket noggrann undersökning. När kvalificerade läkare fullt ut undersöker saken noggrant och ihärdigt kommer det att framgå klart att sjukdomsangrepp beror på en störning i de relativa mängderna av ämnen som ingår i kroppen och att behandlingen består i att anpassa dessa mängder väl och att det kan ombesörjas och möjliggöras medelst födoämnen.

Läkarvetenskapens utveckling i denna underbara nya tidsålder kommer säkerligen att leda till att läkarna botar sina patienter med födoämnen. Ty synsinnet, hörselsinnet, smak-, lukt- och känselsinnena – är alla särskiljande förmågor, vars syfte är att skilja det nyttiga från vadhelst som orsakar skada. Är det nu möjligt att människans luktsinne, det sinne som skiljer lukter från varandra, skulle finna någon lukt motbjudande och att denna lukt skulle vara till nytta för människokroppen? Absurt! Omöjligt! Skulle på samma sätt den mänskliga kroppen, genom synsinnet – det som särskiljer bland synliga ting – draga nytta av att betrakta en motbjudande hög avföring? Aldrig! Och återigen, om smaksinnet, även det en förmåga som väljer och förkastar, skulle störas av något, är den saken förvisso icke god och även om den till en början i viss mån kan vara gynnsam, kommer dess skadlighet i det långa loppet att fastslås.

När likaså, kroppen är i ett jämviktstillstånd råder det ingen tvekan om att det som man njuter av kommer att vara bra för hälsan. Lägg märke till hur ett djur betar på ett fält där det finns hundratusen sorters örter och gräs och hur det med sitt luktsinne förnimmer växternas dofter och smakar på dem med sitt smaksinne och sedan förtär de örter som är behagliga för dessa sinnen och drager nytta därav.  Vore det icke för denna urvalsförmåga skulle alla djur dö på en enda dag, ty det finns många giftiga växter och djur vet ingenting om tillredning av läkemedel. Lägg likväl märke till vilken tillförlitlig uppsättning redskap för balans de har, med vars hjälp de skiljer det nyttiga från det skadliga. Oavsett vilket ämne i kroppen som har minskat kan de återställa sig genom att söka upp och förtära någon växt som innehåller en stor mängd av det ämne som har minskat, och därigenom återupprättas jämvikten mellan ämnena i kroppen och de blir kvitt sin sjukdom.

När läkare som är högt kvalificerade någon gång i framtiden kommer att ha utvecklat botandet av sjukdomar med hjälp av födoämnen och föreskriver enkla födoämnen, samt förbjuder mänskligheten att leva som slavar under sin lystna aptit, kommer helt visst förekomsten av kroniska och andra slags sjukdomar att avtaga och hela mänsklighetens allmänna hälsa att bli mycket bättre. Att så skall ske är förutbestämt. På samma sätt kommer allomfattande förändringar av människors karaktär, beteende och uppträdande att äga rum.

135 Enligt Bahá’u’lláhs uttryckliga föreskrift får man inte

Enligt Bahá’u’lláhs uttryckliga föreskrift får man inte lämna en kompetent läkares råd utan avseende Det är absolut nödvändigt att konsultera en sådan, även om patienten själv är en välkänd och framstående läkare. Kort sagt, poängen är att man bör bevara sin hälsa genom att rådfråga en kvalificerad läkare.

136 Det åligger alla att söka medicinsk behandling

Det åligger alla att söka medicinsk behandling och att följa läkarens anvisningar, ty detta är i överensstämmelse med de gudomliga buden, men i verkligheten är det Gud som skänker bot.

 

137 O du som uttrycker din Herres lov! Jag har läst ditt brev

O du som uttrycker din Herres lov! Jag har läst ditt brev, där du uttryckte förvåning över några av Guds lagar, såsom den som rör jakt på oskyldiga djur, varelser som icke gjort sig skyldiga till något felsteg.

Bli icke förvånad över detta. Begrunda universums inre verklighet, de hemliga visdomar som innesluts däri, de gåtor, de förbindelser, de regler som styr allt. Ty varje del av universum är förbunden med varje annan del med band som är mycket starka och ej medgiver någon obalans och ej heller någon som helst försvagning. I skapelsens fysiska sfär finns det överallt ätare och de som ätes: växten upptager mineralet, djuret skördar och slukar växten, människan äter djuret och mineralet förtär människans kropp. Fysiska kroppar förs förbi den ena gränsen efter den andra, från ett liv till ett annat och allt är föremål för omvandling och förändring, utom själva existensens essens – eftersom den är konstant och oföränderlig och detta är livets grund för alla arter och släkten, för varje förgänglig realitet i hela skapelsen.

Närhelst du undersöker i ett mikroskop det vatten som människan dricker, luften hon andas, kommer du att se att människan får i sig ett överflöd av djurliv med varje andetag och med varje klunk vatten sväljer hon också ner en stor mångfald av djur. Hur skulle det någonsin vara möjligt att sätta stopp för detta förlopp? Ty alla varelser äter och äts och själva livets väv bygger på detta förhållande. Vore det ej så, skulle de band som förenar alla skapade ting i universum lösas upp.

Vidare upphöjs ett ting närhelst den förstörs och sönderfaller och avskärs från livet, till en värld som är större än den värld den kände till förut. Den lämnar exempelvis mineralets liv och går framåt in i växtens liv, sedan lämnar den växtriket och uppstiger till djurets, varefter den går ut ur djurlivet och uppstiger till människolivets rike, vilket sker genom din Herres nåd, den Barmhärtige, den Medlidsamme.

Jag beder Gud att Han hjälper dig att förstå de mysterier som finns i skapelsens innersta och drager undan slöjan för dina ögon och din systers, så att den välbevarade hemligheten avslöjas för dig och det dolda mysteriet avtäckes så tydligt som solen vid middagstid, att Han hjälper din syster och din make att komma in i Guds rike och botar dig från allt lidande som anfäktar oss i detta liv antingen det är kroppsligt eller andligt.

138 O Herrens älskade! Guds rike är grundat på rättvisa

O Herrens älskade! Guds rike är grundat på rättvisa och rättfärdighet och även på barmhärtighet, medkänsla och vänlighet mot varje levande själ. Sträva då med hela ert hjärta att behandla hela mänskligheten med medkänsla – med undantag för dem som har något själviskt, privat motiv, eller någon själssjukdom. Vänlighet kan icke visas tyrannen, bedragaren eller tjuven eftersom det i stället för att göra dem medvetna om sina villfarelser, får dem att fortvara i sin förvändhet såsom tidigare. Oavsett hur mycket vänlighet ni än visar lögnaren kommer han blott att ljuga än mer, ty han tror att ni är lurade, alltmedan ni förstår honom blott alltför väl och tiger blott på grund av er djupa medkänsla.

I korthet sagt, det är icke endast sina medmänniskor Guds älskade måste behandla med nåd och barmhärtighet utan de måste visa den största kärleksfulla omsorg mot alla levande varelser. Ty i alla fysiska avseenden, samt när det gäller den djuriska anden, har djur och människa precis samma känslor. Människan har dock ej förstått denna sanning, utan hon tror att fysiska förnimmelser är begränsade till människor, varför hon är orättfärdig mot djuren, och grym.

Vad är det likväl för skillnad egentligen, vad fysiska förnimmelser beträffar? Känslor är desamma, oavsett om ni tillfogar människa eller djur smärta. Här är det ingen skillnad alls. Men ni åsamkar faktiskt ett djur mer ont när ni skadar det, för människan har ett språk, hon kan lämna in ett klagomål, hon kan skrika och klaga och om hon skadas kan hon vända sig till myndigheterna och de kommer att skydda henne mot hennes angripare. Men det olyckliga kreaturet är stumt, varken i stånd att uttrycka sin smärta eller att taga sitt fall till myndigheterna. Om en människa åsamkar ett djur tusen plågor, kan det varken värja sig mot henne genom tal eller att draga henne inför domstol. Därför är det viktigt att ni visar största möjliga hänsyn mot djur och att ni är ännu vänligare mot dem än mot era medmänniskor.

Lär era barn från deras tidigaste barndom att vara oändligt ömsinta och kärleksfulla mot djur. Om ett djur skulle vara sjukt, låt då barnen försöka bota det, om det skulle vara hungrigt, låt dem mata det, om det är törstigt, låt dem släcka dess törst, om det är trött, låt dem se till att det får vila.

De flesta mänskliga varelser är syndare men djuren är oskyldiga. Visst bör de som är utan synd få mest vänlighet och kärlek – alla utom djur som är skadliga, såsom blodtörstiga vargar, såsom giftormar och liknande fördärvliga varelser, eftersom vänlighet mot dem är en orättvisa mot mänskliga varelser liksom mot andra djur. Om ni, till exempel, är ömsinta mot en varg, är detta blott tyranni mot ett får, ty en varg förgör en hel fårflock. En rabiessmittad hund kan, om den får möjlighet, döda tusen djur och människor. Därför är medkänsla visad mot vilda och glupska djur grymhet mot de fredliga – och därför måste man rätt hantera de skadliga . Men mot välsignade djur måste yttersta vänlighet visas, ju mer desto bättre. Ömhet och kärleksfull omsorg är grundsatser i Guds himmelska rike. Den här frågan bör ni överväga ytterst noga.

139 O Guds tjänarinna! Det himmelska glädjebudskapet

O Guds tjänarinna! Det himmelska glädjebudskapet måste överlämnas med yttersta värdighet och storsinthet. Och intill dess en själ står upp med egenskaper som är nödvändiga för bäraren av detta budskap kommer dess ord icke att få någon verkan.

O Guds trälinna! Den mänskliga anden äger underbara krafter men den bör förstärkas av den helige Ande. Vad du hör utöver det är ren fantasi. Om den emellertid får hjälp av den helige Andes gåvor kommer dess styrka att bli något att förundras över. Då kommer den mänskliga anden att avslöja verkligheter och lösa mysterier. Vänd ditt hjärta helt till den helige Ande och bjud in andra att göra samma sak, ty då kommer ni att uppleva underbara resultat.

O Guds tjänarinna! Stjärnorna på himlen utövar ej något andligt inflytande på denna värld av stoft, men alla universums beståndsdelar är mycket starkt sammanlänkade i den här gränslösa rymden och denna förbindelse leder till ömsesidig materiell påverkan. Utöver den helige Andes gåvor, vad du än hör om transens inverkan, eller mediets trumpeter, som förmedlar de dödas sjungande röster, är helt enkelt fantasi. Vad beträffar den helige Andes gåvor däremot, berätta vadhelst du vill – kan de ej överskattas, tro därför vad du än hör därom. Men de personer som nämndes, trumpetmänniskorna, är helt utestängda från dessa gåvor och får ingen del därav ty deras metoder är illusionistiska.

O Guds tjänarinna! Böner besvaras genom de allomfattande Gudsmanifestationerna. När önskan icke desto mindre är att få materiella ting, även när det gäller de ohörsamma - om de bönfaller, ödmjukt bedjande om Guds hjälp – är även deras bön verksam.

O Guds tjänarinna! Även om Gudomlighetens verklighet är helgad och gränslös, är varelsernas mål och behov begränsade. Guds nåd är liksom regnet som kommer ner från himlen: vattnet är ej formmässigt bundet av  någon begränsning men likväl, på varje plats där det strömmar ner, antar det begränsningar – dimensioner, utseende, form – enligt egenskaperna hos olika platser. I en kvadratisk bassäng blir vattnet, som tidigare var obegränsat, en kvadrat, i en sexsidig bassäng blir det en sexhörning, i en åttasidig bassäng en åttahörning och så vidare. Regnet i sig har ingen geometri, inga gränser, ingen form, men det antager en eller annan form enligt sin behållares begränsningar. På samma sätt är Herren Guds heliga Väsen gränslöst, omätligt, men Hans nåd och strålglans blir begränsade i skapelserna på grund av deras begränsningar och därför kommer böner från enskilda personer att få gynnsamma svar i vissa fall.

O Guds tjänarinna! Det är med Herren Kristus liksom med Adam. Hade den första mänskliga varelse som uppstod på denna jord en fader eller en moder? Det är säkert att han ej hade någondera. Men Kristus saknade bara en fader.

O Guds tjänarinna! De böner som uppenbarades för att bönfalla om helande gäller både kroppslig och andlig bot. Läs dem då för att läka både själen och kroppen. Om läkning är rätt för patienten, kommer den säkert att beviljas, men för vissa sjuka personer skulle det blott bli orsak till andra sjukdomar och därför tillåter visheten icke ett bekräftande svar på bönen.

O Guds tjänarinna! Den helige Andes kraft botar både fysiska och andliga krämpor.

O Guds tjänarinna! Det är nedtecknat i Toran: ” jag gör Akors dal till en hoppets port.” [45]  Akors dal är staden Akká och vemhelst som har tolkat detta annorlunda hör till dem som icke äger kunskap.

140 Du ställde en fråga rörande Jesu förklaring

Du ställde en fråga rörande Jesu förklaring i sällskap med Moses och Elias och den himmelske Fadern på berget Tabor, som det berättas om i Bibeln. [46] Den här händelsen uppfattades av lärjungarna med deras inre öga och därför var den en dold hemlighet och uppdagades andligen av dem. Om betydelsen annars är att de bevittnat fysiska former, det vill säga bevittnat denna förvandling med sina yttre ögon, varför fanns det då många andra på plats på denna slätt och detta berg, som icke kunde se den? Och varför ålade Herren dem att ej berätta det för någon? Det är uppenbart att det var en andlig syn och en scen från Himmelriket. Därför bjöd Messias dem att hålla det dolt tills ”Människosonen har uppstått från de döda”, [47] det vill säga, tills Guds sak upphöjts och Guds ord skulle råda och Kristi verklighet framträda.

141 O du längtande flamma, du som är upptänd av Guds kärlek!

O du längtande flamma, du som är upptänd av Guds kärlek! Jag har läst ditt brev och dess innehåll, välformulerat och vältaligt, gladde mitt hjärta då det visade din djupa uppriktighet i Guds sak, dina uthålliga steg längs Hans rikes väg och din ståndaktighet i Hans tro – ty av alla stora ting är detta det största i Hans ögon.

Hur många själar har icke vänt sig till Herren och inträtt i Hans ords skyddande skugga och blivit berömda över hela världen – till exempel Judas Iskariot. Men sedan, när prövningarna blev hårda och deras hårdhet ökade, halkade fötterna på vägen och de vände sig bort från tron efter att ha erkänt dess sanning, förnekade den och avföll från harmoni och kärlek till illdåd och hat. Därigenom synliggjordes prövningarnas makt som får mäktiga pelare att darra och skaka.

Judas Iskariot var den störste av lärjungarna och han kallade folket till Kristus. Då tycktes det honom som om Jesus visade stigande aktning för aposteln Petrus, och när Jesus sade: ”Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling” [48] hade de ord som riktades till Petrus och detta utväljande av Petrus för särskild ära, en märkbar inverkan på Judas och upptände avund i apostelns hjärta. Av den här anledningen vände sig han bort som en gång dragits nära, och han som hade trott på tron förnekade den och hans kärlek förvandlades till hat, tills han blev orsaken till korsfästelsen av denne underbare Herre, denna uppenbara Skönhet. Sådant är resultatet av avund, den främsta orsaken till att människor avviker från den raka vägen. Så har skett och så kommer det att ske i denna stora Sak. Men det saknar betydelse, ty det skapar lojalitet hos de övriga och får själar att uppstå som ej vacklar, som är fasta och orubbliga som berget i sin kärlek till det uppenbarade Ljuset.

Framför till den Barmhärtiges tjänarinnor budskapet att när en prövning blir allt djupare, måste de stå oberörda och trogna i sin kärlek till Bahá. Om vintern kommer stormarna och våldsamma vindar blåser, men sedan följer våren i all sin skönhet och pryder kullar och slätter med doftande växter och röda anemoner, sköna att se. Då kommer fåglarna att drilla sina jubelsånger på grenarna och predika i sjungande toner från trädens predikstolar. Inom kort kommer ni att bevittna att ljusen strömmar fram, att banéren från riket därovan vajar, att den Allbarmhärtiges ljuva dofter fläktas vida omkring, att Himmelrikets skaror marscherar ner, himlens änglar rusar framåt och den helige Ande utgjutes över alla dessa nejder. Den dagen kommer du att se dem som vacklar, med svikna förhoppningar och uppenbar förlust, såväl män som kvinnor. Detta har bestämts av Herren, Uppenbararen av verser.

Vad dig beträffar, välsignad är du, ty du är orubblig i Guds sak, trofast i Hans förbund. Jag beder Honom att skänka dig en andlig själ och himmelrikets liv, och att göra dig till ett löv, som grönskar och frodas på Livets träd, så att du andligen och vid gott mod måtte tjäna den Barmhärtiges tjänarinnor.

Din givmilde Herre kommer att hjälpa dig att sträva i Hans vingård och göra dig till ett redskap för spridandet av enighetens anda bland Hans tjänarinnor. Han kommer att få ditt inre öga att se med kunskapens ljus, Han kommer att förlåta dina synder och omvandla dem till goda handlingar. Sannerligen, Han är den Förlåtande, den Barmhärtige, Herren av omätlig nåd.

142 O du kära Guds tjänarinna! Prisa Gud eftersom du är gynnad

O du kära Guds tjänarinna! Prisa Gud eftersom du är gynnad vid Hans heliga tröskel och omhuldad i Hans makts rike. Du är ordförande i ett råd som är själva uttrycket för den himmelska skaran, spegelbilden av det allhärliga riket. Sträva med hjärta och själ i andäktig ödmjukhet och självutplåning efter att upprätthålla Guds lag och sprida Hans ljuva väldofter vida omkring. Försök bli den sanna ordföranden för andliga själars råd och en ledsagare till änglarna i den Allbarmhärtiges rike.

Du frågade om den tionde till den sjuttonde versen av det tjugoförsta kapitlet i Johannes uppenbarelse. Du skall veta att, enligt matematiska principer, har fästet för denna jords strålande sol delats i tolv konstellationer som de kallar de tolv stjärntecknen. På samma sätt lyser Sanningens sol och utgjuter Sina gåvor genom tolv ställningar av helighet, och med dessa himmelska tecken menas de rena och obefläckade gestalter som är helighetens själva källådror och de gryningspunkter som förkunnar Guds enhet.

Betänk att det på Hans (Moses) tid, Han som samtalade med Gud, fanns tolv heliga personer som var ledare för de tolv stammarna och lägg likaså märke till att det i Andens (Kristi) religionsordning fanns tolv apostlar samlade i det himmelska Ljusets skyddande skugga och från dessa strålande gryningspunkter lyste Sanningens sol fram liksom solen på himlen. Lägg återigen märke till att det under Muhammeds tid fanns tolv heliga gryningspunkter uppenbararna av Guds bekräftande hjälp. Sålunda förhåller det sig.

Följaktligen berättade Johannes om tolv portar i sin vision och om tolv grundstenar. Med ” jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner ur himlen, från Gud” [49] menas Guds heliga lag och detta har lagts fram i många skrifter och kan fortfarande läsas i skrifterna av det förgångnas Profeter, till exempel att Jerusalem sågs gå ut i vildmarken.

Innebörden av textstället är att det himmelska Jerusalem har tolv portar, genom vilka de välsignade inträder i Guds stad. Portarna är själar som är som ledstjärnor, som portaler av kunskap och nåd och i dessa portar står tolv änglar. Med ”ängel” menas Guds bekräftelsers kraft – att ljuset av Guds bekräftande kraft lyser ur de här själarnas lampnisch, vilket innebär att var och en av dessa varelser kommer att beviljas det mest kraftfulla bekräftande stöd.

De tolv portarna omsluter hela världen, vilket betyder att de är ett skydd för alla varelser. Vidare är de tolv portarna grunden för Guds stad, det himmelska Jerusalem och på var och en av dessa grundstenar står namnet på en av Kristi apostlar skrivet. Det vill säga, var och en gestaltar de heliga väsendenas fullkomlighet, glädjebudskap och dygder.

I korthet, säger skriften: ” Och han som talade till mig hade en måttstock av guld för att mäta staden och dess portar och dess mur. ” [50] Betydelsen härav är att vissa personligheter ledde folket med en stav som vuxit upp ur jorden och vallade dem med en stav lik Mose stav. Andra fostrade och vallade folket med en stav av järn, som i Muhammeds religionsordning. Och i den nuvarande cykeln, eftersom den är den mäktigaste religionsordningen, kommer den stav som vuxit upp ur växtriket och järnstaven att förvandlas till en stav av renaste guld, hämtad från de oändliga skattkamrarna i Herrens rike. Med denna stav kommer människor att fostras.

Lägg noga märke till skillnaden, en gång var Guds föreskrifter som en trästav och på detta sätt spreds de heliga skrifterna, utfärdades Guds lag och grundlades Hans tro. Därefter följde en tid då den sanne Herdens stav var som järn. Och idag, i denna nya och förunderliga tidsålder, är staven som rent guld. Hur stor är ej skillnaden här! Då kan du förstå hur stor landvinningen är genom Guds lag och Hans lärosatser i denna religionsordning, hur de har nått sådana höjder att de vida överträffar de föregående religionsordningarna ty sannerligen, denna stav är renaste guld, medan den under tidigare dagar var av järn och trä.

Detta är ett kort svar som har skrivits för dig, eftersom det ej fanns tid för mer. Du kommer säkert att förlåta mig. Guds tjänarinnor måste höja sig till en sådan ställning att de, på egen hand och utan hjälp, förstår dessa inre betydelser och blir i stånd att fullständigt förklara varje ord - en ställning där en källa av visdom väller fram ur sanningen i deras innersta hjärtan och strålar ut alldeles så som en springbrunn upprinner ur sin egen källa.

143 O du som har nalkats Kristi ande i Guds rike!

O du som har nalkats Kristi ande i Guds rike! Sannerligen, kroppen består av fysiska beståndsdelar, och varje sammansättning måste nödvändigtvis brytas ned. Anden är dock en enda essens, fin och känslig, okroppslig, evig och av Gud. Av denna anledning har vemhelst som söker Kristus i Hans fysiska kropp sökt förgäves och blir utestängd från Honom som av en slöja. Men den som längtar att finna Honom i anden kommer att växa från dag till dag i glädje och lust och brinnande kärlek, i närhet till Honom och i beskådande av Honom klart och tydligt. På denna nya och underbara dag höves det dig att söka efter Kristi ande.

Sannerligen, den himmel i vilken Messias steg upp var icke den här ändlösa himlen, i stället var Hans himmel Hans välgörande Herres rike. Såsom Han själv sade: ”jag har kommit ned från himmelen” [51], och åter, ”Människosonen … var i himmelen” [52] Således står det klart att Hans himmel är bortom alla riktningar och omsluter hela existensen och uppreses för dem som tillbeder Gud. Bed enträget och bönfall din Herre om att lyfta dig upp till den himlen och att giva dig att äta av dess föda i denna tid av majestät och makt.

Du skall veta att människorna ända intill denna dag, har misslyckats med att avslöja Bokens dolda hemligheter. De föreställer sig att Kristus var utesluten från Sin himmel under den tid då Han gick på jorden, att Han föll från Sin höghets höjder och sedan uppsteg till de övre delarna av skyn, till den himmel som icke alls finns, ty den är blott rymd. Och de väntar på att Han skall komma ner därifrån igen, ridande på ett moln och de föreställer sig att det finns moln i den här oändliga rymden och att Han kommer att rida på dem och på så vis nedstiga. I själva verket är sanningen den att ett moln är blott ånga som stiger upp från jorden och det kommer ej ned från himlen. I stället är det moln som det hänvisas till i evangeliet den mänskliga kroppen, som kallas så eftersom kroppen är som en slöja för människan, som, liksom ett moln, hindrar henne från skåda Sanningens sol, som lyser från Kristi horisont.

Jag beder Gud att inför dina ögon öppna portarna till upptäckter och förnimmelser, så att du upplyses om Hans mysterier i denna mest uppenbara av dagar.

Jag är mycket angelägen om att träffa dig men tidpunkten är ej gynnsam. Om Gud vill, kan vi underrätta dig om en bättre tidpunkt, då du gladeligen kan komma.

144 O älskare av mänskligheten! Ditt brev har emottagits

O älskare av mänskligheten! Ditt brev har emottagits och det berättar, Gud ske lov, om din goda hälsa och ditt välbefinnande. Det framgår av ditt svar på ett tidigare brev, att känslor av tillgivenhet har skapats mellan dig  och vännerna.

Man måste i varje människa se endast det som är lovvärt. När det sker kan man vara vän med hela människosläktet. Men om vi ser på människor med utgångspunkt från deras fel då är det en väldig uppgift att vara vän med dem.

Det hände en dag på Kristi tid – må världens liv utgöra ett offer åt Honom – att Han gick förbi en död hundkropp, ett kadaver, stinkande, vedervärdigt, med lemmar i ruttnelse. En av de närvarande sade: ”Så motbjudande dess stank är!” Och en annan sade: ”Så vämjeligt! Så avskyvärt!” Kort sagt, var och en av dem hade något att tillägga.

Men då talade Kristus själv och Han sade till dem: ”Titta på den hundens tänder! Så skimrande vita de är!”

Messias blick, som överskylde synder, uppehöll sig icke ett ögonblick vid det vämjeliga hos detta kadaver. Den enda del av den döda hundens kadaver som icke var vedervärdig var tänderna och Jesus såg deras blänkande glans.

Därför åligger det oss, när vi riktar blicken mot andra människor, att se på hur de utmärker sig, icke hur de misslyckas.

Prisad vare Gud, ditt mål är att främja mänsklighetens välbefinnande och att hjälpa själarna att övervinna sina brister. Denna goda avsikt kommer att skänka lovvärda resultat.

145 Du har nämnt ämnet andliga upptäckter

Du har nämnt ämnet andliga upptäckter. Människoanden är en alltomslutande kraft som omfattar alltings verkligheter. Allt vad du ser omkring dig – underbara resultat av mänskligt hantverkskunnande, uppfinningar, upptäckter och dylika vittnesbörd – var och en av dem var en gång en hemlighet dold i det okändas rike. Den mänskliga anden blottlade den hemligheten och drog fram den ur osynlighet in i den synliga världen. Som exempel kan nämnas ångkraften, fotografiet och fonografen, trådlös telegrafi och framsteg inom matematik. Vart och ett av dem var en gång ett mysterium, en välbevarad hemlighet, men människoanden avslöjade dessa hemligheter och förde ut dem ur det osynliga in i dagsljuset. Därför står det klart att den mänskliga anden är en allomfattande kraft som utövar sitt herravälde över den inre kärnan hos alla skapade ting och upptäcker fenomenvärldens välbevarade mysterier.

Den gudomliga anden avslöjar emellertid gudomliga verkligheter och allomfattande mysterier som existerar i den andliga världen. Det är min förhoppning att du kommer att uppnå denna gudomliga ande, att du må avslöja den andra världens hemligheter, såväl som mysterierna i världen nedanför.

Du frågade om kapitel 14, vers 30 i Johannesevangeliet, där Herren Kristus säger, ”Härefter talar jag icke mycket med eder, ty denna världens furste kommer. I mig finnes intet som hör honom till.” [53] Denna världens furste är den Välsignade skönheten, och ”I mig finnes intet som hör honom till” betyder: efter Mig kommer alla att hämta vägledning från Mig, men Han är oberoende av Mig och kommer ej att hämta någon vägledning från Mig. Det vill säga, Han är rik och Hans rikedom överstiger varje nådegåva från Mig.

Beträffande din fråga om upptäckter som görs av själen efter att den har lagt av sin mänskliga form. Den världen är förvisso en värld av förnimmelser och upptäckter, ty den mellanliggande slöjan kommer att lyftas bort och den mänskliga anden kommer att skåda själar som är över, under och i nivå med den själv. Det liknar tillståndet hos en människa i livmodern, där hennes ögon är beslöjade och allt är dolt för henne. När hon har fötts ur livmoderns värld och kommer in i detta livet finner hon det, i förhållande till livmodern, vara en plats för uppfattningar och upptäckter och hon betraktar allt genom sitt yttre öga. På samma sätt kommer hon, när hon har lämnat detta liv, att i den världen se allt det som var dolt för henne här, men där kommer hon att se och förstå allt med sitt inre öga. Där kommer hon att se sina medmänniskor och sina jämlikar och dem som är av högre rang samt dem som är av lägre. Beträffande vad som menas med själarnas jämlikhet i det allra högsta riket, är det detta: de troendes själar, vid den tidpunkt då de först uppenbaras i kroppens värld, är likställda och var och en är helgad och ren. I denna värld kommer de emellertid att börja skilja sig åt, några uppnår den högsta nivån, några en mellannivå, andra blir kvar på tillvarons lägsta stadium. Deras jämlika tillstånd finns i början av deras tillvaro, åtskillnad följer efter deras bortgång.

Du har nämnt Seir. Seir är en ort i närheten av Nasaret i Galileen.

Beräffande uttalandet hos Job, kapitel 19, verserna 25-27: ”Jag vet att min befriare lever, och till sist skall träda fram på jorden.” [54] är innebörden: Jag skall icke förödmjukas, jag har En som stöder mig och en Beskyddare, och min Hjälpare, min Försvarare kommer till slut att uppenbaras. Och även om mitt kött nu är svagt och täckt med maskar kommer jag att botas och med dessa mina egna ögon, det vill säga min inre syn, kommer jag att se Honom. Detta sade Job efter att de hade förebrått honom och han själv hade beklagat sig över det onda som hans vedermödor hade vållat honom. Och till och med när de fruktansvärda sjukdomsangreppen hade fått hans kropp att täckas av maskar, sökte han berätta för dem som omgav honom att han ändå till fullo skulle läkas och att han, i sin egen kropp, med sina egna ögon, skulle skåda sin Förlossare.

När det gäller kvinnan i Johannes uppenbarelse, tolfte kapitlet, som flydde ut i öknen och det stora tecken som visade sig i himlen – den kvinna som hade solen till sin klädnad och månen under sina fötter, så menas med kvinnan Guds lag. Ty enligt de heliga böckernas terminologi är det en hänvisning till Lagen och kvinnan är dess symbol här. Och de två ljusen, solen och månen, är de två tronerna, den turkiska och den persiska, båda två under Guds lags styre. Solen är symbolen för det persiska riket och månen, det vill säga månskäran, för det turkiska. De tolv stjärnorna i kransen på hennes huvud är de tolv imamerna som, precis som apostlarna, stödde Guds tro. Det nyfödda Barnet är den Tillbeddes [55] skönhet, framsprungen ur Guds lag. Han säger sedan att kvinnan flydde ut i öknen och det vill säga, Guds lag fördes ut ur Palestina till Hijaz öken, där den stannade i 1260 år – det vill säga, fram till det utlovade Barnets tillkomst. Och det är välkänt att varje dag i de heliga böckerna räknas som ett år.

146 O du tjänarinna som brinner av Guds kärlek!

O du tjänarinna som brinner av Guds kärlek! Jag har tagit del av ditt utmärkta brev och tackade Gud för din säkra ankomst till den stora staden. Jag beder Honom att, genom Sitt osvikliga stöd, få denna din återkomst att utöva ett djupt inflytande. En sådan sak kan bara inträffa om du lägger bort all tillgivenhet till den här världen och ikläder dig helighetens klädnad. Om du begränsar alla dina tankar och alla dina ord till Guds åminnelse och Hans lov, till att sprida Hans ljuva dofter och utföra rättfärdiga handlingar, samt om du ägnar dig åt att väcka de tanklösa och återställa synen till de blinda, hörseln till de döva, talet till de stumma och genom andens kraft skänka liv åt de döda.

Ty, så som Kristus sade om dem i evangeliet, människorna är blinda, de är döva, de är stumma. Och Han sade: ”Jag kommer att bota dem.”

Var god och barmhärtig mot din svaga mor och tala med henne om Konungariket, så att hennes hjärta får glädjas.

Giv mina hälsningar till fröken Ford. Framför till henne glädjebudskapet att detta är Guds rikes dagar. Säg till henne: Välsignad är du på grund av dina ädla syften, välsignad är du på grund av dina goda gärningar, välsignad är du för din andliga karaktär. Sannerligen, jag älskar dig på grund av dessa dina mål och egenskaper och handlingar. Berätta vidare för henne: Kom ihåg Messias och Hans dagar på jorden och Hans förnedring och Hans vedermödor och hur folket icke fäste något avseende vid Honom. Kom ihåg hur judarna gjorde Honom till åtlöje och hånade Honom och tilltalade Honom sålunda: ”Frid vare med dig, judarnas konung! Frid vare med dig, konungarnas konung!” Hur de sade att Han var vansinnig och frågade hur den Korsfästes sak någonsin skulle kunna spridas över världen, i öster och i väster. Ingen följde Honom då, förutom några få själar som var fiskare, snickare och andra enkla människor. Ack, o ack, vilka vanföreställningar!

Och se vad som hände sedan: hur deras mäktiga banér sänktes och hur istället för dem, Hans mest upphöjda fana höjdes, hur alla de strålande stjärnorna på denna ärans och stolthetens himmel sjönk ned, hur de gick ned i den väster där allt tynar bort – medan Hans lysande Himmelssfär fortfarande lyser ned från skyar av odödlig härlighet, alltmedan seklerna och tidsåldrarna rullar hän. Låt er då förmanas, ni som har ögon att se med! Inom kort kommer ni att skåda än större ting än detta.

Du skall veta att icke ens alla makter tillsammans har kraft att upprätta världsfreden, ej heller att vid varje tidpunkt och tillfälle motstå dessa ändlösa krigs övermäktiga herravälde. Inom kort skall dock himlens makt, den helige Andes herravälde hissa kärlekens och fredens banér på de höga topparna, och där, ovanför majestätets och maktens slott, kommer dessa banér att vaja i de brusande vindar som blåser från Guds milda barmhärtighet.

Förmedla mina hälsningar till fru Florence och berätta: Flera församlingar har givit upp grunderna för sin tro och antagit läror som icke räknas i Guds ögon. De är som fariséerna som både bad och fastade och sedan dömde Jesus Kristus till döden. Vid Guds liv! Det är övermåttan egendomligt!

Vad dig beträffar, o Guds tjänarinna, läs i ro denna åkallan till din Herre och säg till Honom:

O Gud, min Gud! Fyll åt mig den bägare som är avskiljandet från alla ting och, i mångfalden av Dina härligheter och gåvor, gläd mig med det vin som är att älska Dig. Befria mig från lidelse och begär, bryt sönder mina bojor till denna lägre värld, drag mig i hänryckning till Ditt överjordiska land och vederkvick mig bland tjänarinnorna med Din helighets andedräkt.

O Herre, gör mitt ansikte ljust med Dina gåvors glans, upplys mina ögon att de må se tecknen på Din Allbetvingande makt, låt mitt hjärta glädjas över Din kunskaps härlighet som omfattar allt, gläd min själ med Ditt själsväckande budskap om stor fröjd, o Du som är Konungen över denna värld och konungariket därovan, o Du herraväldets och maktens Herre, på det att jag må sprida Dina tecken och bevis vida omkring och förkunna Din sak och främja Dina lärosatser, tjäna Din lag och upphöja Ditt ord.

Du är i sanning den Starke, den Allgivande, den Fullkomlige, den Allsmäktige.

Vad beträffar de grundläggande principerna för undervisning av tron: du skall veta att överlämnandet av Budskapet endast kan åstadkommas genom goda gärningar och andliga egenskaper, ett tal som är kristallklart och den glädje som återspeglas i ansiktet hos den som lägger fram lärosatserna. Det är väsentligt att lärarens gärningar bekräftar sanningen i hans ord. Sådan skall hållningen vara hos vemhelst som sprider Guds ljuva dofter och egenskaperna hos den som är uppriktig i sin tro.

När Herren har gjort dig i stånd att uppnå detta tillstånd, kan du vara säker på att Han kommer att inspirera dig med sanningens ord och kommer att få dig att tala genom den helige Andes andedräkt.

 

147 Begrunda förflutna händelser från Kristi tid

Begrunda förflutna händelser från Kristi tid och de nuvarande händelserna kommer att klarna och uppenbaras.


148 O ni som är Konungarikets söner och döttrar!

O ni som är Konungarikets söner och döttrar! I tacksamhet söker andens fåglar endast flyga i de höga himlarna och sjunga sina underbart konstrika sånger. Men de beklagansvärda daggmaskarna älskar endast att gräva tunnlar i marken och, vilken mäktig kamp de bedriver för att komma ner i dess djup! Likadana är jordens söner. Deras högsta mål är att förmera sina medel för att kunna fortleva i denna försvinnande värld, denna död i livet och detta trots det faktum att de är bundna till händer och fötter av tusen bekymmer och sorger och aldrig, icke ens ett ögonblick är skyddade från fara, aldrig någonsin säkra ens inför plötslig död. Efter en kort tid utplånas de därför fullständigt och intet tecken återstår för att berätta om dem och icke ett ord hörs någonsin sägas om dem igen.

Ägna er då åt att prisa Bahá’u’lláh, ty det är genom Hans nåd och hjälp som ni har blivit Konungarikets söner och döttrar, det är tack vare Honom som ni nu är sångfåglar på sanningens ängar och har svävat upp till höjderna av den härlighet som för evigt förblir. Ni har funnit er plats i den värld som icke dör och den helige Andes andedräkt har blåst över er, ni har anammat ett annat liv, ni har fått tillträde till Guds tröskel.

Grunda därför andliga råd med största glädje och ägna er åt att prisa och förhärliga Herren och att kalla Honom helig och allra störst. Höj till den Allhärliges rike era bönfallande rop på hjälp och framsäg i vart ögonblick en myriad tacksägelser för att ha erhållit denna överflödande förmån och yttersta nåd.

149 O du som har ögon att se med! Det som du bevittnade

O du som har ögon att se med! Det som du bevittnade är själva sanningen och det hör till synernas värld.

Parfymen är nära förenad och blandad med knoppen, och när knoppen har öppnats sprids dess ljuva doft. Örten är icke utan frukt även om det synes så, ty i denna Guds trädgård utövar varje växt sitt eget inflytande och har sina egna egenskaper och varje växt kan till och med mäta sig med den hyllade hundrabladsrosen i att kunna glädja sinnet med sin doft. Var viss härom. Även om sidorna i en bok ej vet något om de ord och betydelser som skrivits på dem, låter vänner dem ändå, på grund av deras samband med orden, vördnadsfullt gå från hand till hand. Detta samband är dessutom den renaste gåva.

När den mänskliga själen svävar bort från denna förgängliga stofthög och stiger till Guds värld, då kommer slöjor att falla bort och sanningar komma i dagen, och alla tidigare okända ting kommer att klargöras och dolda sanningar förstås.

Betänk hur en människa, i livmoderns värld, hade döva öron och blinda ögon och stum tunga, hur hon var berövad alla sinnesförnimmelser. Men när hon, från den mörka världen kom in i den här ljusa världen, då såg hennes öga, hennes öra hörde och hennes tunga talade. När hon på samma sätt har skyndat bort från denna dödliga plats till Guds rike, då kommer hon att födas i anden, då kommer hennes förnimmelses öga att öppnas, hennes själs öra kommer att lyssna och alla sanningar som hon tidigare var okunnig om kommer att klargöras och förtydligas.

En uppmärksam resenär som passerar längs en väg kommer säkert att minnas sina upptäckter, om ej någon olycka skulle drabba honom och utplåna minnet.

150 O tjänarinna som brinner med Guds kärleks eld!

O tjänarinna som brinner med Guds kärleks eld! Sörj icke över svårigheterna och umbärandena i denna lägre värld, gläd dig ej heller i tider av sorglöshet och bekvämlighet, ty båda skall förgå. Det nuvarande livet är som en svallvåg eller en hägring eller vandrande skuggor. Skulle någonsin en förvrängd återspegling i öknen kunna tjäna som uppfriskande vatten? Nej, vid Härskarnas Herre! Aldrig kan verkligheten och blotta skenet av verklighet vara detsamma, stor är skillnaden mellan fantasi och faktum, mellan sanning och dess skenbild.

Du skall veta att Konungariket är den verkliga världen och att den här lägre platsen bara är dess skugga som breder ut sig. En skugga finns ej till och dess existens är bara en fantasi och inget annat ty den är blott avspeglingar reflekterade i vatten som ser ut som bilder för ögat.

Förtrösta på Gud. Sätt din lit till Honom. Prisa Honom och låt Honom ständigt upptaga ditt sinne. Han förvandlar sannerligen svårigheter till lättnad och sorg till tröst och möda till fullständig frid. Han har sannerligen makt över alla ting.

Om du skulle lyssna till mina ord, frigör dig då från bojorna av vadhelst som kommer att inträffa. Ja, tacka i stället under alla förhållanden din kärleksfulle Herre och överlämna dina angelägenheter åt Hans vilja som verkar såsom det behagar Honom. Detta är sannerligen bättre för dig än allt annat, i båda världarna.

151 O du som tror på Guds enhet! Du skall veta

O du som tror på Guds enhet! Du skall veta att ingenting gagnar en själ utom den Allbarmhärtiges kärlek, ingenting lyser upp ett hjärta utom den strålglans som lyser från Herrens rike.

Övergiv alla andra angelägenheter, låt glömska vinna över minnet av allt annat. Begränsa dina tankar till vadhelst som lyfter upp människosjälen till den himmelska nådens paradis, och sök att få var och en av Himmelrikets fåglar att flyga upp till den högsta horisonten, den eviga ärans mittpunkt i den här förgängliga världen.

152 Rörande frågan om en mördares själ

Rörande frågan om en mördares själ och vilket straff han skulle få, är det svar som givits att mördaren måste sona sitt brott: det vill säga, om de dödar mördaren är hans död en försoning för hans brott och efter döden kommer Gud i Sin rättvisa icke att pålägga honom något mer straff, ty gudomlig rättvisa skulle ej tillåta det.

153 O Guds tjänarinna! På denna dag består tacksägelse till Gud

O Guds tjänarinna! På denna dag består tacksägelse till Gud för Hans frikostighet i att ha ett strålande hjärta och en själ öppen för andens maningar. Det är kärnan i tacksägelse.

Vad beträffar tacksägelse i tal eller skrift är det, även om den naturligtvis är godtagbar, jämförd med den andra tacksägelsen, blott sken och overklighet ty det viktigaste är andens ingivelser, dessa utflöden ur hjärtats djupa gömsle. Det är min förhoppning att du kommer att gynnas därmed.

Beträffande ens brist på förmåga och ens ovärdighet på Uppståndelsens dag, gör icke det att man utestängs från gåvor och skänker, ty detta är icke rättvisans dag utan nådens dag, medan rättvisa är att tilldela var och en vad honom tillkommer. Se därför ej till din grad av förmåga, se till Bahá’u’lláhs gränslösa ynnest, allomfattande är Hans frikostighet och fulländad Hans nåd.

Jag beder Gud om att du med Hans hjälp och starka stöd måtte undervisa om de inre betydelserna i Toran med vältalighet, förståelse, kraft och skicklighet. Vänd ditt ansikte mot Guds rike, bed om den helige Andes gåvor, tala och Andens bekräftelser skall komma.

Vad beträffar det mäktiga solklot som du skådade i din dröm var detta den Utlovade och dess vidsträckta strålar var Hans frikostighet och den genomskinliga ytan av vattensamlingen står för hjärtan som är obefläckade och rena, medan de svallvågorna betecknar den stora uppståndelsen i dessa hjärtan och det förhållandet att de blev omskakade och djupt rörda, det vill säga vågorna är rörelserna i anden och själens heliga ingivelser. Prisa Gud för att du i drömmens värld har fått bevittna sådana avslöjanden.

Med tanke på vad som menas med att en person helt glömmer sig själv: dess betydelse är att han står upp och offrar sig i egentlig mening, det vill säga, att han utplånar pockandet från människans nivå och befriar sig från sådana egenskaper som är klandervärda och utgör detta jordelivs dystra mörker – men icke så att han låter sin fysiska hälsa försämras och sin kropp försvagas.

Jag bönfaller uppriktigt och ödmjukt vid den heliga tröskeln om att himmelska välsignelser och gudomlig förlåtelse skall omsluta din kära mor, liksom dina kärleksfulla systrar och släktingar. Särskilt beder jag å din trolovades vägnar, som plötsligt skyndade bort från denna värld till nästa.

154 O du son av Konungariket! Dina synnerligen angenäma brev

O du son av Konungariket! Dina synnerligen angenäma brev med sin tilltalande stil gläder ständigt våra hjärtan. När sången är av Konungariket får den själen att jubla.

Prisa Gud för att du har rest till det landet [56] i syfte att upphöja Hans ord och vida omkring sprida Hans rikes heliga doft och för att du tjänar som trädgårdsmästare i himmelens trädgårdar. Inom kort kommer dina insatser att krönas av framgång.

O  son av Guds rike ! Alla ting är välgörande om de är förenade med Guds kärlek och utan Hans kärlek är alla ting skadliga och tjänar som en slöja mellan människan och Konungarikets Herre. När Hans kärlek finns med blir allt bittert sött och varje gåva skänker hälsosam njutning. Exempelvis tillför en melodi som är njutbar för örat själva livsanden till ett hjärta som älskar Gud men fläckar en själ med lystnad om den är upptagen av sinnliga begär. Och varje kunskapsgren som är förbunden med kärleken till Gud är godkänd och prisvärd, men berövad Hans kärlek är lärdom ofruktbar – sannerligen, den för med sig galenskap. Varje sorts kunskap, varje vetenskap är som ett träd: om dess frukt skulle vara kärlek till Gud, är den ett välsignat träd, men om icke, är det trädet blott torr ved som endast skall föda elden.

O du lojale Guds tjänare och du andlige helare av människan! Närhelst du sköter en patient, vänd då ditt ansikte mot det himmelska Rikets Herre, bed den helige Ande att komma till din hjälp och bota sedan sjukdomen.

155 O du låga av Guds kärlek! Det du skrev skänkte stor glädje

O du låga av Guds kärlek! Det du skrev skänkte stor glädje, ty ditt brev var som en trädgård, varifrån de inre betydelsernas rosor spred den ljuva andan av kärleken till Gud vida omkring. På samma sätt kommer mina svar att tjäna som regnskurar och dagg, för att skänka dessa andliga växter som har blomstrat i ditt hjärtas trädgård mer friskhet och skir skönhet än ord kan uttrycka.

Du skrev om plågsamma prövningar som drabbat dig. För den trogna själen är en prövning blott Guds nåd och ynnest, ty de tappra rycker glatt fram till rasande strid på ångestens fält när den fege, jämrande sig av skräck, darrar och skakar. Så visar också den skicklige studenten, som med stor duglighet behärskar sina ämnen och lagt dem på minnet, gärna upp sina färdigheter inför sina examinatorer på examensdagen. Så skimrar och glänser också massivt guld underbart i proberarens eld.

Det är sålunda klart att prövningar och svårigheter, för helgade själar, blott är Guds frikostighet och nåd, medan de för de svaga är en katastrof, oväntad och plötslig.

Dessa prövningar, precis som du skrev, renar hjärtats spegel från jagets fläckar tills Sanningens sol kan kasta Sina strålar därpå, ty det finns ingen slöja mer hindrande än jaget och hur tunn den slöjan än må vara, kommer den till sist att helt utestänga en person och beröva honom hans andel av den eviga nåden.

O du hänförda tjänarinna till Herren! När de troende, män och kvinnor, passerar i tanken inför mina ögon, känner jag mig värmd vid Guds kärleks eld och jag beder om att den Allsmäktige skall bistå de heliga själarna med Sina osynliga skaror. Prisad vare Herren för att alla Hans uppenbarelsers profetior nu är tydligt uppfyllda i denna största av alla dagar, den heliga och välsignade tidsåldern.

O du hänförda Guds tjänarinna! Närhet är sannerligen av själen, icke av kroppen och den hjälp som söks och den hjälp som kommer är ej materiell utan av anden. Ändå är det min förhoppning att du skall nå fram till närhet i alla bemärkelser. Guds frikostighet kommer sannerligen att omfatta en helgad själ liksom solens ljus omfattar månen och stjärnorna, var viss härom.

Sprid till var och en av de troende, män som kvinnor, den väldoftande andan av helighet å ‘Abdu’l-Bahás vägnar. Inspirera dem alla och uppmana dem att sprida Herrens ljuva dofter vida omkring.

156 O du tjänare vid den Heliga tröskeln!

O du tjänare vid den Heliga tröskeln! Vi har läst vad som strömmade ut från din penna i din kärlek till Gud och fann innehållet i ditt brev i högsta grad tilltalande. Min förhoppning är att den Allbarmhärtiges andedräkt genom Guds frikostighet alltid kommer att uppfriska och vederkvicka dig.

Du skrev om återfödsel. En tro på återfödsel går långt tillbaka i nästan alla folks historia och delades även av Greklands filosofer, de romerska vise, de gamla egyptierna och de stora assyrierna. Ändock är sådana vidskepelser och sägner enbart orimliga i Guds ögon.

Huvudargumentet bland dem som trodde på återfödsel var att, enligt Guds rättvisa, måste var och en få vad som tillkommer honom. När en människa råkar ut för en viss olycka, till exempel, skulle det ske på grund av att hon begått något fel. Men tag ett barn som fortfarande är i sin moders sköte, embryot som just har bildats, och barnet är blint, dövt, lamt, ofullkomligt – vilken synd har ett sådant barn begått för att förtjäna sina lidanden? De svarar att även om utifrån sett, barnet som fortfarande befinner sig i livmodern ej är skyldigt till någon synd, har det ändå gjort något fel under sin tidigare levnad och således kom det att förtjäna sitt straff.

Dessa personer har dock förbisett följande sak. Om skapandet rörde sig framåt endast enligt en enda regel, hur skulle den allomfattande Kraften kunna göra sig påmind? Hur skulle den Allsmäktige vara den som ”gör som Han behagar och förordnar som Han vill”? [57]

I korthet sagt, de heliga skrifterna hänvisar verkligen till en återkomst men därmed avses återkomsten av de särdrag, villkor, verkningar, fullkomliga egenskaper och inre verkligheter som finns hos de ljus som återkommer i varje religionsordning. Hänvisningen är icke till bestämda, enskilda själar och identiteter.

Man kunde till exempel säga att detta är återkomsten av förra nattens lampsken eller att förra årets ros har återvänt till trädgården i år. Här åsyftas icke den individuella verkligheten, den bestämda identiteten, den där andra rosens särskilda identitet, utan det betyder snarare att de egenskaper, de särdrag som utmärker det där andra ljuset, den andra blomman, nu återfinns i dem. De här fullkomliga egenskaperna, det vill säga, dessa nådebevis och gåvor från en tidigare vår är tillbaka i år igen. Vi säger till exempel att den här frukten är densamma som förra årets men vi tänker bara på dess utsökthet, doft, friskhet och söta smak, ty det är uppenbart att detta ointagliga centrum för verkligheten, den särskilda identiteten, aldrig kan återvända.

Vilken frid, vilken ro och bekvämlighet har Guds Heliga någonsin funnit under Sin vistelse i den här lägre världen, så att de ständigt skulle försöka komma tillbaka och leva detta liv igen? Räcker ej en enda resa genom denna pina, detta lidande, dessa olyckor, dessa slag, denna svåra nöd, för att de icke skulle önska sig upprepade besök till livet i den här världen? Denna kalk var ej så ljuv att man skulle bry sig om att dricka av den en andra gång.

Därför önskar Abhá-skönhetens älskare ingen annan ersättning än att nå den ställning där de får blicka på Honom i Härlighetens rike och de går ingen annan väg än över den ökensand som är längtan efter dessa höga höjder. De söker den ro och tröst som varar för evigt och de förläningar som är helgade bortom det världsliga sinnets förståelse.

När du ser dig omkring med ett uppmärksamt öga, kommer du att lägga märke till att hela mänskligheten lider på denna dammiga jord. Här har ingen människa ro som belöning för vad hon utfört i tidigare liv och ej heller finns det någon så lycklig som till synes skördar frukterna av tidigare lidande. Och om livet för en människa, med sitt andliga väsen, vore begränsat till detta jordiska spann, vad skulle då skapelsens skörd vara? Vilka skulle egentligen själva Gudomlighetens inverkan och resultat utgöras av? Vore en sådan föreställning sann, skulle alla skapade ting, alla förgängliga verkligheter och hela denna tillvaro vara meningslös. Gud förbjude att man skulle hålla fast vid en sådan fantasi och förvillelse.

Ty precis som verkningarna och frukterna av livet i livmodern ej står att finna på den mörka och trånga platsen och endast när barnet överförs till denna vida värld, och nyttan och syftet med tillväxten och utvecklingen i den förra världen avslöjas – på samma sätt kommer belöning och straff, himmel och helvete, gengäld och vedergällning för handlingar som utförts i det nuvarande livet, att avslöjas hinsides i den andra världen. Och precis som om mänskligt liv i moderlivet vore begränsat till livmoderns värld, existensen där skulle vara meningslös och ovidkommande, så skulle, om livet i denna värld, de gärningar som här utförts och dess frukter icke framträdde i världen bortom denna, hela processen vara förnuftsstridig och dåraktig.

Du skall sålunda veta att Herren Gud besitter osynliga riken som det mänskliga intellektet aldrig kan hoppas att förstå eller människosinnet föreställa sig. När du väl har renat ditt andliga sinnes kanal från detta världsliga livs föroreningar, då kommer du att inandas helighetens ljuva dofter, som blåser från de sälla lövsalarna i det himmelska landet.

Härligheten vile över dig och över vemhelst som vänder sig mot och betraktar den Allhärliges rike, som Herren har helgat bortom förståelse bland dem som är försumliga gentemot Honom och har gömt undan från deras ögon som visar Honom högmod.

157 O ni som är djupt hänförda! O ni som är medvetna!

O ni som är djupt hänförda! O ni som är medvetna! O ni som närmar er Guds rike! Sannerligen, av hela mitt hjärta och min själ och i all ringhet åkallar jag Herren Gud att Han gör er till vägledningens standar, rättfärdighetens banér, källsprång av förståelse och kunskap, så att Han genom er må leda sökarna till den raka stigen och vägleda dem till sanningens breda väg i denna mäktigaste av tidsåldrar.

O Guds älskade! Ni skall veta att världen är som en hägring som stiger upp över sanden, som de törstiga misstager för vatten. Denna världens vin är blott en solrök i öknen, dess medlidande och medkänsla blott möda och besvär, den vila den erbjuder blott trötthet och sorg. Överlåt den till dem som tillhör den och vänd era ansikten till er Herres, den Allbarmhärtiges rike, så att Hans nåd och frikostighet måtte sända Sin gryende prakt över er och ett himmelskt bord sändas ned för er, att er Herre välsignar er och låter Sina rikedomar strömma ned över er för att glädja era bröst och fylla era hjärtan med lycka, för att hänföra era sinnen och rena era själar och trösta era ögon.

O Guds älskade! Finns det någon givare utom Gud? Han utväljer för Sin nåd vemhelst Han vill. Inom kort kommer Han att öppna Sin kunskaps portar framför er och fylla era hjärtan med Sin kärlek. Han kommer att glädja era själar med Sin helighets milda vindar och upplysa era ansikten med prakten av Sina ljus och upphöja minnet av er bland alla folk. Er Herre är sannerligen den Medlidsamme, den Barmhärtige.

Han skall komma till er hjälp med osynliga skaror och stödja er med arméer av ingivelser från skarorna därovan. Han skall sända er ljuva parfymer från det högsta paradiset och fläkta över er den rena andliga bris som blåser från rosengårdarna hos den himmelska Skaran. Han kommer att inblåsa livets ande i era hjärtan, få er att inträda i frälsningens Ark och avslöja för er Sina tydliga tecken och bevis. Sannerligen, detta är den överflödande nåden. Sannerligen, detta är den seger som ingen kan förneka.

158 Sörj icke över min älskade Breakwells bortgång

Sörj icke över min älskade Breakwells bortgång, ty han har uppstigit till en praktfull rosengård inom Abhá-paradiset, i skydd av hans mäktiga Herres nåd, och han ropar med sina lungors fulla kraft: ”Ack, om mitt folk visste att min Herre har förlåtit mig och gett mig en hedersam plats! ” [58]

O Breakwell, o min käre!

Var är nu ditt sköna ansikte? Var är din vältaliga tunga? Var är din lysande panna? Var är ditt ljusa behag?

O Breakwell, o min käre!

Var är din eld, flammande av Guds kärlek? Var är din hänryckning över Hans heliga andedräkt? Var är den lovprisning du gav Honom? Var är ditt framträdande för att tjäna Hans sak?

O Breakwell, o min käre!

Var är dina sköna ögon? Dina leende läppar? Den furstliga kinden? Den behagliga gestalten?

O Breakwell, o min käre!

Du har lämnat denna jordiska värld och uppstigit till Himmelriket, du har uppnått det osynliga rikets nåd och offrat dig själv på dess Herres tröskel.

O Breakwell, o min käre!

Du har övergivit den lampa som var din kropp här, det glas som var din mänskliga gestalt, dina jordiska delar, ditt levnadssätt här nere.

O Breakwell, o min käre!

Du har tänt en låga i lampan hos den himmelska skaran, du har beträtt Abhá-paradiset, du har funnit en tillflykt i skuggan av det Välsignade trädet, du har uppnått mötet med Honom i himmelens fristad.

O Breakwell, o min käre!

Du är nu en himmelens fågel, du har lämnat ditt jordiska näste och svävat till en helig trädgård i din Herres rike. Du har stigit till en ställning fylld av ljus.

O Breakwell, o min käre!

Din sång är nu såsom fågelsång, du utsänder verser om din Herres nåd, om Honom som evigt förlåter, du var en tacksam tjänare, därför har du inträtt i yttersta sällhet.

O Breakwell, o min käre!

Din Herre har sannerligen utvalt dig för Sin kärlek, och har lett dig in i Sin helighets omgivningar, och låtit dig inträda i Sina nära följeslagares trädgård, och har välsignat dig med att låta dig skåda Hans skönhet.

O Breakwell, o min käre!

Du har uppnått evigt liv och de gåvor som aldrig förgår, och ett liv som väl behagar dig och en myckenhet av nåd.

O Breakwell, o min käre!

Du har blivit en stjärna i den himmelska skyn och en lampa bland den höga Himmelens änglar, en levande ande i det mest upphöjda Riket, som härskar i evighet.

O Breakwell, o min käre!

Jag beder Gud att ständigt draga dig närmare, hålla dig allt fastare, att glädja ditt hjärta med närhet till Hans närvaro, att fylla dig med ljus och än mer ljus, att förläna dig än mer skönhet och att skänka dig kraft och storslagen härlighet.

O Breakwell, o min käre!

Beständigt erinrar jag mig dig. Jag kommer aldrig att glömma dig. Jag beder för dig om dagen, om natten, jag ser dig klart framför mig, såsom i öppen dager.

O Breakwell, o min käre!

159 Beträffande din fråga: Uppnår varje själ utan undantag evigt liv?

Beträffande din fråga: Uppnår varje själ utan undantag evigt liv? Du skall veta att odödlighet tillkommer de själar i vilka livets ande från Gud har blivit inblåst. Alla utom dessa är livlösa – de är de döda, precis som Kristus har förklarat i evangelietexten. Den vars ögon Herren har öppnat kommer att se människosjälarna i de ställningar de kommer att intaga efter sin befrielse från kroppen. Han kommer att finna de levande blomstra i sin Herres omgivningar och de döda nedsjunkna i förtappelsens lägsta avgrund.

Du skall veta att varje själ är formad efter Guds natur och var och en är ren och helig vid sin födelse. Efteråt kommer dock individerna att skilja sig åt beroende på vad de tillägnar sig av dygder eller laster i denna värld. Även om alla existerande varelser till sin själva natur har skapats med olika tillstånd eller grader – ty förmågorna är olika – är ändå varje individ född helig och ren och först därefter kan den bli nedsmutsad.

Och vidare, även om tillvarons nivåer är olika, är alla ändå goda. Betrakta människokroppen, dess lemmar, dess delar, ögat, örat, lukt- och smakorganen, händerna, fingrarnas naglar. Trots skillnaderna mellan alla dessa delar, samverkar var och en inom ramarna för sin egen existens i en sammanhängande helhet. Om en av dem brister måste den botas och skulle inget botemedel hjälpa, måste den delen tagas bort.

160 O du som är Herrens uppriktiga och trogna tjänarinna!

O du som är Herrens uppriktiga och trogna tjänarinna! Jag har läst ditt brev. Du är sannerligen fäst vid Konungariket och hängiven den allhärliga horisonten. För varje dag som går beder jag Gud att Han i Sin frikostighet får dig att brinna allt klarare av Hans kärleks eld.

Det framkom att du var i beråd om huruvida du skulle skriva eller undervisa om tron. Undervisning om tron är nödvändig och för närvarande är undervisning att föredraga för din del. Närhelst du finner ett tillfälle, lossa din tunga och vägled människosläktet.

Du frågade om förvärvandet av kunskap: läs Guds böcker och skrifter och de artiklar som skrivits för att påvisa sanningen i denna tro. Några av dem är Íqán som har översatts till engelska, Mírzá Abu’l-Fadls och några andra troendes verk. I framtiden kommer ett stort antal heliga skrifter och andra heliga verk att översättas och du bör läsa dem också. Bed likaledes Gud om att Hans kärleks magnet drager till dig kunskapen om Honom. När en själ blir helig i allt, renad, helgad, kommer portarna till kunskapen om Gud att stå vidöppna framför dess ögon.

Du har skrivit om den kära gudstjänarinnan fru Goodall. Denna av Gud hänförda själ tjänar verkligen tron beständigt och gör allt hon kan för att sprida den himmelska utstrålningen. Om hon fortsätter på samma sätt kommer mycket goda resultat att följa i framtiden. Huvudsaken är att förbli trogen och fast rotad och att hålla ut intill slutet. Det är min förhoppning att de höjderna och den kusten [59], genom Herrens tjänarinnors ädla strävanden, kommer att upplysas så starkt av Guds kärlek att de sprider sina strålar till jordens ände.

Du frågade om alla själar frälstes vid Guds rikes tillkomst. Sanningens sol har lyst fram i prakt över hela världen, och dess lysande uppstigande är människans frälsning och hennes eviga liv – men den hör blott till de frälsta som har öppnat sin urskillnings öga och sett denna härlighet.

Likaså frågade du huruvida det andliga slutligen kommer att segra genom bahá’í-trons religionsordning. Det är säkert att andligheten kommer att besegra materialismen, att det himmelska kommer att underkuva det mänskliga och att mänsklighetens massor allmänt kommer att taga stora steg framåt på livets alla nivåer genom gudomlig fostran – utom de som är blinda och döva, stumma och döda. Hur kan sådana som de förstå ljuset? Även om solens strålar upplyser alla jordens mörkaste hörn kan de blinda fortfarande ej ha någon del i härligheten och även om den himmelska nådens regn kommer ner som skyfall över hela jorden kommer ingen buske eller blomma att blomstra på ofruktbar mark.

161 O du som söker Himmelriket! Den här världen

O du som söker Himmelriket! Den här världen är som människans kropp och Guds rike är som livsanden. Se hur mörk och trång människokroppens fysiska värld är och vilket byte den är för sjukdomar och krämpor. Å andra sidan, hur friskt och ljust är icke människoandens rike. Bedöm efter denna liknelse hur Konungarikets värld har lyst ned och hur dess lagar har förmåtts verka i detta lägre rike. Även om anden är dold för ögat lyser dess bud ändå likt ljusstrålar över människokroppens värld. Även om det Riket är dolt för detta ovetande folks syn, är det på samma sätt ändå klart som dagen för den som ser med det inre ögat.

Förbli därför ständigt i Konungariket och glöm den här nedre världen. Var så helt upptagen av andens utgjutelser att ingenting i människans värld stör dig.

162 O ni som är ‘Abdu’l-Bahás kära vänner!

O ni som är ‘Abdu’l-Bahás kära vänner! Beständigt väntar jag på era goda nyheter, eftersom jag längtar efter att höra att ni, dag för dag, gör framsteg och blir alltmer upplysta av vägledningens ljus.

Bahá’u’lláhs välsignelser är ett gränslöst hav och även det eviga livet är blott en daggdroppe därur. Vågorna från det havet slår ständigt mot vännernas hjärtan, och från dessa vågor kommer ingivelser i anden och ivriga pulseranden i själen tills hjärtat öppnar sig och, med eller mot sin vilja, ödmjukt vänder sig i bön till Herrens rike. Gör därför allt ni kan för att frigöra era inre jag, så att ni i varje ögonblick kan återspegla den nya prakten från Sanningens sol.

Ni lever alla i ‘Abdu’l-Bahás hjärta och för varje andetag vänder jag mitt anlete mot Enhetens tröskel och nedkallar välsignelser över var och en av er.

163 O ni båda sanningssökare! Ert brev emottogs

O ni båda sanningssökare! Ert brev emottogs och dess innehåll noterades. Beträffande de brev ni tidigare skickat, blev icke alla emottagna, medan några anlände hit vid en tidpunkt då förtryckarnas grymhet till den grad hade stegrats att det ej var möjligt att skicka ett svar. Nu är brevet här och vi kan besvara det och jag har därför tagit mig för att skriva, trots många andra trängande uppgifter, så att ni skall veta att ni är älskade bland oss och även mottagna i Guds rike.

Era frågor kan dock endast besvaras kortfattat, eftersom det icke finns någon tid för ett detaljerat svar. Svaret på den första frågan: själarna hos Konungarrikets barn stiger, efter att ha skilts från kroppen, till det eviga livets rike. Men om ni frågar efter platsen skall ni veta att tillvaron är en enda värld, även om dess nivåer är olika och särskilda. Exempelvis upptager minerallivet sitt eget plan, men ett mineral saknar all medvetenhet om växtriket och förnekar faktiskt, med sin inre tunga, att det finns något sådant rike. På samma sätt vet en växt ingenting om djurvärlden och är helt obekymrad och okunnig därom, ty djurets ställning är högre än växtens och djurvärlden är beslöjad för växten, som inom sig förnekar den världens existens – allt detta medan djur, växt och mineral lever tillsammans i en enda värld. På samma sätt är djuret helt omedvetet om kraften i det mänskliga sinnet, som omfattar universella idéer och blottlägger skapelsens hemligheter – så att en människa som lever i österlandet kan göra upp planer och åtgärder för västerlandet, kan avslöja mysterier, kan upptäcka Amerika trots att hon befinner sig på den europeiska kontinenten och kan begripa de inre förhållandena hos himlens stjärnor, trots att hon befinner sig på jorden. Om denna upptäckarförmåga som tillhör det mänskliga sinnet, denna kraft som kan förstå abstrakta och allomfattande idéer, är djuret fullständigt okunnigt och det förnekar faktiskt dess existens.

På samma vis är jordens invånare helt omedvetna om Konungarikets värld och förnekar dess existens. De frågar till exempel: ”Var är Guds rike? Var är Herren över riket?” Dessa människor är som mineralet och växten, som icke vet någonting alls om djurriket och människoriket, de ser det ej, de finner det ej. Ändå lever mineralet och växten, djuret och människan alla tillsammans här i denna världen.

Vad beträffar den andra frågan: Guds prövningar och påfrestningar äger rum i den här världen, icke i den himmelska världen.

Svaret på den tredje frågan är att den mänskliga verkligheten i den andra världen icke antager fysisk form, utan snarare en himmelsk form, som består av det himmelska rikets beståndsdelar.

Och svaret på den fjärde frågan: Sanningens sols centrum befinner sig i den himmelska världen – i Guds rike. De själar som är rena och obefläckade hastar till Guds värld efter upplösningen av deras jordiska kropp och den världen finns inom den här världen. Människorna i denna värld är dock omedvetna om den världen och är som mineralet och växten som ej vet någonting om djurets värld och människans värld.

Svaret på den femte frågan är detta: Bahá’u’lláh har upprest tabernaklet över mänsklighetens enhet. Vemhelst som söker skydd under detta tak kommer förvisso att komma ut från andra boningar.

Och nu till den sjätte frågan: om det på en eller annan punkt uppstår meningsskiljaktigheter mellan två motsatta grupper, skall de vända sig till Förbundets centrum för en lösning på problemet.

Och den sjunde frågan: Bahá’u’lláh har uppenbarats för hela mänskligheten och Han har inbjudit alla till Guds bord, till den gudomliga frikostighetens festmåltid. I dag är emellertid de flesta av dem som sitter vid det bordet fattiga och det är därför Kristus har sagt att de fattiga är de välsignade, ty rikedom hindrar de rika från att komma in i Himmelriket och åter säger Han, ”det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för en rik att komma in i Guds rike.” [60] Om emellertid denna världens rikedom, och världslig ära och anseende, ej hindrar hans inträde därin kommer denne rike man att gynnas vid den Heliga tröskeln och godtagas av Herren över himmelriket.

I korthet sagt, Bahá’u’lláh har uppenbarats för att uppfostra alla världens folk. Han är den universella Fostraren för såväl de rika som de fattiga, för såväl svart som vit, de må vara folk från öster eller väster, från norr eller söder.

Några av dem som besöker Akká har gjort stora framsteg. De var otända ljus som tändes, de var vissna och började blomma, de var döda och blev återuppväckta till livet och reste hem med budskap om stor glädje. Men andra har i sanning bara passerat och de gjorde bara en resa.

O ni båda som är starkt dragna till Guds rike, tacka Gud för att ni har kunnat göra ert hem till ett bahá’í-center och en mötesplats för vännerna.

164 O ni båda trogna och förvissade själar! Brevet blev emottaget

O ni båda trogna och förvissade själar! Brevet blev emottaget. Pris vare Gud, det överbringade goda nyheter. Kalifornien är redo för kungörandet av Guds lära. Min förhoppning är att ni kommer att sträva med själ och hjärta, så att den ljuva doften därav måtte nå näsborrarna...

Framför å mina vägnar högaktningsfulla hälsningar till fru Chase och säg: ”Herr Chase är en glittrande stjärna ovan sanningens horisont, för närvarande befinner den sig fortfarande bakom molnen, men snart skall de skingras och den stjärnans strålar upplysa staten Kalifornien. Sätt värde på gåvan att du har fått vara hans hustru och följeslagare i livet.”

Varje år, på årsdagen av denna välsignade själs uppstigande [61], måste vännerna, å ‘Abdu’l-Bahás vägnar, besöka hans grav och bör med djup aktning, i yttersta ringhet och ödmjukhet, lägga blomsterkransar på hans grav och tillbringa hela dagen i tyst bön, medan de vänder sina ansikten mot Tecknens rike och omnämner och prisar denna framstående persons egenskaper.

165 O min Gud! O min Gud! Sannerligen, Din tjänare, ödmjuk inför

O min Gud! O min Gud! Sannerligen, Din tjänare, ödmjuk inför Din gudomliga överhöghets majestät, i ringhet vid Din enhets dörr, har trott på Dig och Dina verser, har vittnat om Ditt ord, har tänts av Din kärleks eld, har blivit nedsänkt i djupen av Din kunskaps hav, har lockats av Dina fläktar, har förtröstat på Dig, har vänt sitt ansikte till Dig, har åkallat Dig och förvissats om Din nåd och förlåtelse. Han har övergivit detta ändliga liv och har flyktat till odödlighetens rike i längtan efter ynnesten att få möta Dig.

O Herre, förhärliga hans ställning, bevara honom under Din högsta nåds tält, låt honom inträda i Ditt härliga paradis och föreviga hans levnad i Din upphöjda rosengård, så att han må nedsänka sig i ljusets hav i mysteriernas värld.

Sannerligen, Du är den Givmilde, den Kraftfulle, Förlåtaren och Förlänaren.

O du förvissade själ, du som är Guds tjänarinna! Sörj icke över din aktade mans död. Han har förvisso uppnått mötet med sin Herre vid sanningens säte i den mäktige Konungens närvaro. Tro icke att du har förlorat honom. Slöjan skall lyftas och i den högsta härskaran kommer du att skåda hur hans ansikte upplysts, såsom Gud den Upphöjde har sagt, ”Honom skall vi förvisso vederkvicka.” till ett lyckligt liv. Den största beydelse skall därför snarare  tillmätas det fortsatta livet, icke den första skapelsen.

166 O Bahás tjänare! Var självuppoffrande på Guds stig

O Bahás tjänare! Var självuppoffrande på Guds stig och styr din flykt mot de himlar som är Abhá-skönhetens kärlek, ty varje rörelse som är besjälad av kärlek går från periferin till centrum, från rymden till universums Sol. Måhända ser du detta som svårt men jag säger dig att så ej kan vara fallet, ty när den bestämmande och vägledande kraften är den gudomliga dragningskraften är det med dess hjälp möjligt att enkelt och snabbt korsa tid och rum. Ära vare Bahás folk.

167 Du hade frågat om öde, förutbestämmelse och vilja

Du hade frågat om öde, förutbestämmelse och vilja. Öde och förutbestämmelse består av de nödvändiga och oumbärliga förbindelser som förefinnes i tingens verklighet. Dessa förbindelser har placerats i de existerande varelsernas verkligheter genom den skapande kraften och varje händelse är en följd av den nödvändiga förbindelsen. Exempelvis har Gud skapat en förbindelse mellan solen och jordklotet, så att solens strålar skall skina och jorden skall ge skörd. Förbindelserna utgör förutbestämmelsen och yttringen därav på tillvarons nivå utgör ödet. Viljan är den aktiva kraft som kontrollerar de förbindelserna och dessa händelser. Det är sammanfattningen av förklaringen till öde och förutbestämmelse. Jag har ej tid för en detaljerad förklaring. Tänk över det här och ödets, förutbestämmelsens och viljans verklighet kommer att uppenbaras.

168 O du Konungarikets dam! Prisa Gud för att du i denna tidsålder

O du Konungarikets dam! Prisa Gud för att du i denna tidsålder, tidsåldern för Bahá’u’lláhs religionsordning, har blivit väckt, har gjorts medveten om Härskarornas Herres uppenbarelse. Alla världens människor är begravda i naturens gravar eller slumrar, tanklösa och omedvetna. I enlighet med vad Kristus säger: ”Jag kan komma när du icke är medveten om det. Människosonens ankomst är som när en tjuv kommer in i ett hus vars ägare är helt omedveten om det.” [62]

Kort sagt, är det min förhoppning att du, genom Bahá’u’lláhs gåvor, dagligen gör framsteg mot Guds rike, att du kan bli en himmelsk ängel, bekräftad av den helige Andes andedräkt, och kan uppföra ett byggnadsverk som för evigt förblir fast och orubbligt...

Dessa dagar är mycket dyrbara, så grip de möjligheter som nu råder och tänd ett ljus som aldrig skall släckas och som skall sprida sitt ljus och för evig tid upplysa mänsklighetens värld!

169 O ni båda tålmodiga själar! Ert brev emottogs

O ni båda tålmodiga själar! Ert brev emottogs. Denne älskade ynglings död och hans bortgång från er har orsakat yttersta sorg och bedrövelse, ty han svävade bort till det himmelska nästet i blomman av sin ålder och i sin ungdoms blomstring. Men han har befriats från denna sorgtyngda tillflykt och har vänt sitt ansikte mot Himmelrikets eviga viste, och, efter att ha frälsts från en mörk och trång värld, har han skyndat till det helgade ljusets Rike och däri ligger trösten för våra hjärtan.

Den outgrundliga gudomliga visdomen ligger bakom sådana hjärtslitande händelser. Det är som när en god trädgårdsmästare flyttar en frisk och ömtålig buske från en instängd plats till en vidöppen yta. Denna flyttning leder ej till att busken vissnar, försvagas eller förstörs. Nej tvärtom, den får den att växa och frodas, att uppnå friskhet och sprödhet, att grönska och bära frukt. Denna dolda hemlighet är välkänd för trädgårdsmästaren men de själar som är omedvetna om denna välgörenhet tror att trädgårdsmästaren i ilska och vrede har ryckt upp busken med rötterna. För dem som besitter insikt, är dock detta dolda faktum uppenbart och det förutbestämda påbudet anses vara en gåva. Var därför ej sorgsna eller förtvivlade över att denna trofasthetens fågel har uppstigit, nej, bed under alla omständigheter för denne yngling och bönfall om förlåtelse och upphöjande av hans ställning.

Jag hoppas att ni kommer att uppnå yttersta tålamod, lugn och undergivenhet och jag bönfaller och beder vid Enhetens tröskel, och anhåller om förlåtelse och nåd. Mitt hopp om Guds oändliga frikostighet är att Han må skydda denna duva i trons trädgård och få honom att förbli på den högsta skarans gren, så att han med den ljuvligaste melodi lovsjunger och prisar namnens och egenskapernas Herre.

170 O du sökare efter Himmelriket! Ditt brev blev emottaget

O du sökare efter Himmelriket! Ditt brev blev emottaget. Du har skrivit om den svåra olycka som drabbat dig – din aktade makes död. Denne hedervärde man blev så utsatt för denna världens betryck och påfrestningar att hans högsta önskan var att befrias från den. Sådan är denna dödliga boning, ett förråd av plåga och lidande. Det är okunnighet som binder människan till den, ty inget välbefinnande kan säkras av någon själ i den här världen, alltifrån monarken ned till den ringaste undersåte. Om någon gång detta liv skulle erbjuda en människa en söt dryck, kommer hundra bittra att följa ty sådant är den här världens tillstånd. Den vise fäster sig därför icke vid detta ändliga liv och låter sig ej bero av det. Vid vissa tillfällen önskar han sig till och med otåligt döden, så att han därigenom kan befrias från dessa sorger och bekymmer. Därför kan man se att en del personer under ytterst djupgående bedrövelser har begått självmord.

Förbli fylld av förvissning är det gäller din man. Han kommer att sänkas ned i benådningens och förlåtelsens hav och bli mottagare av frikostighet och ynnest. Sträva till ditt yttersta att giva hans barn en bahá’í-fostran, så att han, när han når sin mognad, må bli barmhärtig, upplyst och himmelsk.

171 O du älskade Guds tjänarinna, även om förlusten av en son

O du älskade Guds tjänarinna, även om förlusten av en son sannerligen är hjärtskärande och bortom gränserna för mänsklig förmåga att uthärda, är ändå en som är medveten och nått förståelse, förvissad om att sonen icke har gått förlorad utan snarare har stigit över från den här världen till en annan och hon kommer att finna honom i det gudomliga riket. Den återföreningen kommer att vara i evighet, medan skilsmässa är oundviklig i den här världen och för med sig en tärande sorg.

Prisad vare Gud för att du har tro, vänder ditt ansikte mot det eviga riket och tror på existensen av en himmelsk värld. Låt dig därför ej fyllas av tröstlöshet, försmäkta icke, sucka icke, varken klaga eller gråt, ty upprördhet och sorg påverkar hans själ djupt i det gudomliga riket.

Detta älskade barn vänder sig till dig från den dolda världen: ”O du goda moder, tacka den gudomliga försynen att jag har befriats från en liten och dyster bur och, liksom ängens fåglar, har upplyfts till den gudomliga världen – en värld som är rymlig, upplyst och ständigt fylld av glädje och jubel. Klaga därför ej, o moder, och var ej bedrövad ty jag hör ej till de förlorade, ej heller har jag utplånats och förintats. Jag har skakat av mig den dödliga kroppen och har höjt mitt banér i denna andliga värld. Efter denna separation följer evig gemenskap. Du kommer att finna mig i Herrens himmel, nedsänkt i en ocean av ljus.”

172 Prisad vare Gud, ditt hjärta är sysselsatt med åminnelsen av Gud

Prisad vare Gud, ditt hjärta är sysselsatt med åminnelsen av Gud, din själ fröjdas av Guds glädjebudskap och du är försjunken i bön. Bönens tillstånd är det bästa av tillstånd, ty människan har då förbindelse med Gud. Bön förlänar sannerligen liv, särskilt när den utförs i ensamhet och vid tidpunkter som vid midnatt då man är befriad från dagliga bekymmer.

173 De själar, som på denna dag inträder i det gudomliga riket

De själar, som på denna dag inträder i det gudomliga riket och uppnår evigt liv, svävar i verkligheten i himmelens rike även om de kroppsligen är bosatta på jorden. Deras kroppar må dröja sig kvar på jorden men deras andar färdas i rymdens oändlighet. Ty när tankar vidgas och blir upplysta kan de sväva och leder människan till Guds rike.

174 O ‘Abdu’l-Bahás andliga vänner! Det brev ni hade skrivit

O ‘Abdu’l-Bahás andliga vänner! Det brev ni hade skrivit har noterats och dess innehåll var mycket gott och vittnar om er fasthet och ståndaktighet i Guds sak.

Det rådet befinner sig i den skyddande skuggan av alla gåvors Herre och det är min förhoppning att det, såsom det anstår detta organ, kommer att gynnas och stärkas av den helige Andes andedräkt och att ni, dag för dag, kommer att älska Gud i allt större mått och bli allt närmare knutna till den Skönhet som består för evigt, till Honom som är världens Ljus. Ty kärlek till Gud och andlig hänförelse rensar och renar människohjärtat, och ikläder och smyckar det med helighetens obefläckade skrud och när hjärtat väl är helt fäst vid Herren och förbundet med den Välsignade fullkomligheten, då uppenbaras Guds nåd.

Denna kärlek är icke kroppslig utan helt och hållet själens. Och de själar vars inre väsen är upplyst av kärleken till Gud är som ljusstrålar som sprider sig vida omkring och de lyser som stjärnor av helighet på en ren och kristallklar himmel. Ty sann kärlek, äkta kärlek, är kärleken till Gud och den är helgad bortom människans föreställningar och inbillningar.

Må Guds älskade, alla och envar, vara renhetens essens, helighetens själva liv, så att de i alla länder blir kända för sin helighet, oberoende ande och ödmjukhet. Må de uppmuntras av klunkar ur Guds kärleks eviga kalk och fröjda sig när de dricker från himmelens vinkällare. Må de skåda den Välsignade skönheten och känna lågan och hänryckningen från detta möte samt förstummas av vördnad och förundran. Detta är de uppriktigas ställning, detta är de trognas väg, detta är det ljus som lyser över ansiktet hos dem som är nära Gud.

Därför måste Guds vänner, med yttersta helighet och enhälligt, resa sig i anden, i enighet med varandra till en sådan grad att de blir som en enda varelse och en enda själ. På ett sådant plan som detta spelar fysiska kroppar ingen roll, i stället härskar anden och bestämmer allt, och när dess kraft omsluter alla, har andlig förening uppnåtts. Sträva dag och natt för att utveckla er enhet till högsta nivå. Låt era tankar syssla med er egen andliga utveckling och blunda för andra själars brister. Handla på detta vis, visa upp rena och behagliga gärningar och anspråkslöshet och ödmjukhet, så att ni får andra att vakna.

‘Abdu’l-Bahá har ej någonsin haft någon önskan att se någon såras, ej heller kommer han att förorsaka att någon sörjer, ty människan kan ej få någon större gåva än den, att hon gläder en annans hjärta. Jag beder till Gud om att ni skall bli överbringare av glädje, liksom änglarna i himmelen.

175 Dödligt behag skall blekna bort, rosor skall giva vika för törnen

Dödligt behag skall blekna bort, rosor skall giva vika för törnen och skönhet och ungdom skall leva en tid och ej finnas till mer. Men det som för evigt blir kvar är den Sannes skönhet, ty dess prakt förgår icke och dess härlighet fortvarar i evighet, dess tjuskraft är allsmäktig och dess dragningskraft oändlig. Allt gott tillkommer det anlete som återspeglar prakten av den Älskades ljus! Herren vare lovad, du har blivit upplyst med detta ljus, förvärvat den sanna kunskapens pärla och uttryckt sanningens ord.

176 O du som attraheras till Guds rike! Var själ söker ett syfte

O du som attraheras till Guds rike! Var själ söker ett syfte och omhuldar en önskan och strävar dag och natt för att uppnå sitt mål. Den ene begär rikedom, den andre törstar efter ära och ytterligare en längtar efter berömmelse, efter konst, efter välstånd och dylikt. Men till slut är allt dömt att förloras och bli till besvikelse. Alla och envar lämnar de bakom sig allt som är deras och tomhänta skyndar de till riket på andra sidan, och all deras strävan skall vara förgäves. Till stoft skall de alla återvända, blottställda, nedslagna, modfällda och i yttersta förtvivlan.

Men, prisad vare Herren, du är upptagen med det som för dig säkrar en vinning som skall vara för evigt och detta är ingenting annat än din dragning till Guds rike, din tro och din kunskap, ditt hjärtas upplysning och din uppriktiga strävan att främja den gudomliga läran.

Sannerligen, denna gåva är oförgänglig och denna rikedom är en skatt från ovan!

177 O levande flamma av himmelsk kärlek!

O levande flamma av himmelsk kärlek! Ditt hjärta har kommit att brinna så hett av kärlek till Gud att på tiotusen mils [63] håll kan dess värme och strålglans kännas och ses. Den eld som tänts av dödlig hand skänker bara ljus och värme åt ett litet utrymme, medan den heliga flamma som Guds hand har tänt kommer, även om den brinner i österlandet, att sätta västerlandet i brand och skänka värme åt både nord och syd, ja, den skall stiga från denna värld för att brinna med den hetaste flamma i rikena i höjden, med ett ljus som flödar ut över den eviga härlighetens rike.

Lycklig är du som har fått en så himmelsk gåva. Välsignad är du som är gynnad av Hans gudomliga gåvor.

Guds härlighet vile över dig och över dem som håller fast vid Hans testamentes och heliga förbunds säkra fäste.

178 O Guds tjänarinna! Ditt brev daterat den 9 december 1918

O Guds tjänarinna! Ditt brev daterat den 9 december 1918 emottogs. Dess innehåll noterades. Förlora aldrig din tillit till Gud. Var alltid fylld av hopp, ty Guds gåvor upphör aldrig att utgjutas över människan. Om de ser ut att avtaga ur ett visst perspektiv är de helt fullständiga ur ett annat. Människan är under alla förhållanden nedsänkt i ett hav av Guds välsignelser. Förlora därför ej hoppet under några omständigheter, utan håll i stället fast vid ditt hopp.

Närvaro vid vännernas sammankomster är till just för att hålla dem beredda, vaksamma, kärleksfulla och dragna till det gudomliga riket.

Om Du har en stark och ivrig önskan att resa till Phillsburg, Montana.  har du tillåtelse och kanhända blir du i stånd att tända ett ljus mitt ibland den gruppen av gruvarbetare och kan göra dem vakna och uppmärksamma så att de vänder sig till Gud och fåren del av gåvorna från det gudomliga riket.

179 Sträva så mycket ni kan, att vända er helt och hållet 

Sträva så mycket ni kan, att vända er helt och hållet mot Konungariket, så att ni måtte förvärva ett naturligt mod och fulländad kraft.

180 Jag hoppas att du i denna nedre värld

Jag hoppas att du i denna nedre värld kommer att uppnå det himmelska ljuset, att du kommer att befria själarna från naturens mörker, vilket är djurriket och få dem att nå en hög ställning i människoriket. Idag är alla människor nedsjunkna i naturens värld. Det är därför du ser svartsjuka, girighet, kamp för överlevnad, bedrägeri, hyckleri, tyranni, förtryck, tvister, stridigheter, blodsutgjutelse, plundring och skövling, som alltsammans härrör från naturens värld. Fåtaliga är de som har befriats från detta mörker, som har stigit upp från naturens värld till människovärlden, som har följt de gudomliga föreskrifterna, har tjänat mänskligheten, är lysande, barmhärtiga, upplysta, minnande om en rosengård. Sträva till ditt yttersta efter att bli gudfruktig, kännetecknad av Hans egenskaper, upplyst och barmhärtig, så att du blir befriad från alla bindningar och att hjärtat fästs vid den ojämförlige Herrens rike. Detta är bahá’í-ynnest och detta är himmelskt ljus.

181 Beträffande vad som sägs i Förborgade ord

Beträffande vad som sägs i Förborgade ord, att människan måste uppgiva sitt eget jag, är innebörden att hon måste avstå från sina omåttliga begär, sina själviska syften och maningarna från sitt mänskliga jag och söka andens heliga andedräkt och följa sitt högre jags trängtan och nedsänka sig i uppoffringens hav med hjärtat fäst vid den Allhärliges skönhet.

Vad beträffar hänvisningen i Förborgade ord rörande det Förbund som ingicks på berget Paran, innebär den att det förflutna, nuet och framtiden alla är ett och detsamma i Guds ögon, – medan, i förhållande till människan, det förflutna är borta och glömt, nuet är flyktigt och framtiden befinner sig i hoppets rike, Och det är en grundsats i Guds lag att Han, i varje profetisk kallelse, sluter ett förbund med alla troende – ett förbund som består till slutet av denna kallelse, intill den utlovade dag, då den Gestalt som angivits vid kallelsens början har uppenbarats. Tänk på Moses, Han som samtalade med Gud. På berget Sinai slöt Moses, i sanning, ett förbund beträffande Messias med alla de själar som skulle leva under Messias tid. Och, trots att dessa själar framträdde många århundraden efter Moses, var de ändå – beträffande Förbundet, som står utanför tiden – närvarande där med Moses. Judarna fäste emellertid ej något avseende vid detta och mindes det icke och därmed drabbades de av en väldig och uppenbar förlust.

När det gäller hänvisningen i den arabiska (delen av) Förborgade ord, att människan måste bli avskild från sitt jag, är även här innebörden att hon ej skall söka någonting för egen del i detta snabbt förbiilande liv, utan bör skära bort jaget, det vill säga att hon bör uppgiva jaget och alla dess angelägenheter på martyrskapets fält vid tidpunkten för Herrens ankomst.

182 O ni som håller fast vid Förbundet och Testamentet!

O ni som håller fast vid Förbundet och Testamentet! Denna dag riktar den himmelska skaran sin blick mot er från den Allhärliges riken, från Helighetens rike, där hosiannarop av förhärligande och lovprisning höjes. Närhelst deras blick fästs på möten med dem som är fasta i Förbundet och Testamentet, ropar de: ”Hör glädjebudskapet! Hör glädjebudskapet!” Sedan höjer de jublande sina röster och ropar, ”O andliga församling! O Guds skara! Välsignade är ni! Måtte det glada budskapet nå er! Må era ansikten lysa och må ni vara vid gott mod, ty ni håller fast vid förbundet som stiftats av alla världars Älskade, ni brinner av Hans testamentes vin. Ni har lovat tro till Dagarnas uråldrige, ni har druckit djupt ur trohetens kalk. Ni har skyddat och försvarat Guds sak, ni har ej orsakat strid rörande Hans ord, ni har ej förnedrat Hans tro utan strävat efter att ära Hans heliga namn och ni har ej låtit den välsignade Saken utsättas för folkets hån. Ni har icke låtit den Utsedda ställningen förödmjukas eller velat se Överhöghetens medelpunkt bringas i vanrykte eller utsättas för hån och förföljelse. Ni har strävat efter att behålla Ordet helt och enat. Ni har gått in genom nådens portar. Ni har icke låtit den Välsignade skönheten glida ifrån era sinnen för att blekna bort ur minnet.”

Härligheten vile över er.

183 O du Konungarikets dotter! Ditt brev emottogs

O du Konungarikets dotter! Ditt brev emottogs. Det var som den gudomliga näktergalens melodi, vars sång gläder hjärtana. Det beror på att dess innehåll uttryckte tro, förvissning och fasthet i Förbundet och Testamentet. Den dynamiska kraften i världen är idag kraften i det Förbund som likt en artär pulserar i den förgängliga världens kropp och värnar bahá’í-enheten.

Bahá’íerna är befallda att grunda mänsklighetens förening. Om de icke kan enas kring en punkt, hur skall de kunna åstadkomma mänsklighetens enighet?

Den Välsignade skönhetens syfte med att ingå detta förbund och testamente var att samla alla existerande varelser kring en enda punkt, så att de tanklösa själar som i varje cykel och generation har varit orsak till oenighet, ej skall kunna undergräva Saken. Han har därför påbjudit att vad som än utgår från Förbundets centrum är rätt och står under Hans skydd och ynnest, medan allt annat är villfarelse.

Prisad vare Gud, du är trofast mot Förbundet och Testamentet.

184 O välsignade själar! Även om ni genomgår mycket svåra prövningar

O välsignade själar! Även om ni genomgår mycket svåra prövningar med tanke på vissa personers upprepade och ihärdiga försök att rubba tron hos vännerna i Los Angeles, befinner ni er dock under Bahá’u’lláhs frikostighets vakande öga och får bistånd från legioner av änglar.

Gå därför fram med stadiga steg och ägna er med största trosvisshet och tillförsikt åt att sprida de gudomliga väldofterna, förhärligandet av Guds ord och fasthållandet vid förbundet. Var säkra på att om en själ står upp med yttersta ihärdighet och framlägger himmelrikets kallelse och med bestämdhet offentliggör förbundet, om den än må vara en obetydlig myra, kommer den att göras i stånd att driva bort en väldig elefant från arenan, och om den än är en ynklig mal kommer den att riva sönder fjäderdräkten på den rovgiriga gamen.

Sträva därför efter att skingra och upplösa tvivlets och villfarelsens armé med kraften i de heliga yttrandena. Detta är min uppmaning och detta är mitt råd. Tvista icke med någon och undvik varje form av meningsskiljaktighet. Uttala Guds ord. Om han tar emot det, har det önskade syftet uppnåtts och om han vänder sig bort, överlämna honom då åt sig själv och förlita på Gud.

Sådan är hållningen hos dem som är fasta i Förbundet.

185 O ni som är den Barmhärtiges vänner och tjänarinnor!

O ni som är den Barmhärtiges vänner och tjänarinnor! Från det Andliga rådet i Los Angeles har ett brev blivit emottaget. Det vittnar om det faktum att de välsignade själarna i Kalifornien, likt ett orubbligt berg, motstår överträdelsernas storm och, likt välsignade träd, är planterade i Förbundets mylla och är synnerligen ståndaktiga och orubbliga. Man kan därför hysa förhoppningen att deras fasthet och ståndaktighet dagligen tilltager genom välsignelserna från Sanningens sol, Varje religionsordnings prövningar står i direkt proportion till Sakens storhet och då tidigare ett sådant uppenbart Förbund, skrivet av den högsta Pennan, icke ingåtts, är prövningarna i motsvarande grad svårare. Prövningar får svaga själar att vackla medan de som är fasta icke påverkas. Förbundsbrytarnas uppvigling är ej mer än skum på havet, vilket är en av dess oskiljaktiga egenskaper. Men Förbundets hav skall svalla och skall kasta de dödas kroppar upp på land, för havet kan ej behålla dem. Således kan man se att Förbundets hav har svallat och svallat tills det har kastat ifrån sig de döda kropparna – själar som är berövade Guds Ande och är förlorade i begären och jaget och söker ledarskap. Detta havsskum kommer icke att bestå och skall snart skingras och försvinna, medan Förbundets hav för evigt skall svalla och brusa...

Från skapelsens första dagar fram till nutid har icke i någon av alla de gudomliga religionsordningarna ett så fast och entydigt Förbund ingåtts. Är det då möjligt mot bakgrund av detta förhållande, att skummet stannar kvar på ytan av Förbundets hav? Nej, vid Gud! De som bryter Förbundet trampar på sin egen värdighet, rycker upp sina egna grundvalar och är stolta över att stödjas av smickrare, som storligen bemödar sig för att rubba tron hos svaga själar. Men deras verksamhet saknar betydelse, den är en hägring och icke vatten, den är skum och icke havet, dimma och icke moln, illusion och icke verklighet. Allt detta kommer ni snart att få se.

Prisad vare Gud, för att ni är fasta och orubbliga, var tacksamma för att ni, likt välsignade träd, är fast planterade i Förbundets mylla. Helt visst är det så att var och en som är orubblig kommer att växa, kommer att alstra ny frukt och dagligen kommer att växa i friskhet och nåd. Reflektera över alla Bahá’u’lláhs skrifter, antingen det är brev eller böner och ni kommer säkert att stöta på tusen skriftställen, där Bahá’u’lláh beder: ”O Gud! Omintetgör dem som bryter mot Förbundet och besegra förtryckarna av Testamentet.” ”Den som förnekar Förbundet och Testamentet förkastas av Gud och den som förblir fast och orubblig däri gynnas vid Enhetens tröskel.” Sådana uttalanden och böner flödar över, vänd er till dem och ni skall få vetskap.

Bli aldrig modfällda. Ju mer ni berörs av brott mot Förbundet, desto mer fördjupas ni i fasthet och ståndaktighet, och var förvissade om att de gudomliga härskarorna kommer att segra, ty de är försäkrade om att Abhá-riket skall segra. I alla trakter är fasthetens och ståndaktighetens fana höjd och överträdelsens flagga förnedrad, ty endast några svaga själar har blivit förledda av överträdarnas smicker och bedrägliga argument, vilka utåt uppvisar fasthet med största omsorg men invärtes är upptagna med att oroa själar. Bara ett fåtal, som är ledare för dem som orsakar uppståndelse och agiterar, är utåt kända som överträdare medan resten med utstuderade medel lurar själarna, ty utåt hävdar de sin fasthet och ståndaktighet i Förbundet, men när de stöter på mottagliga öron sår de i hemlighet misstrons frön. Fallet med alla dessa liknar Judas Iskariots och hans anhängares överträdande av Förbundet. Tänk efter: har något resultat eller spår blivit kvar efter dem? Icke ens ett namn har blivit kvar av hans anhängare och även om ett antal judar valde hans sida var det som om han icke hade några anhängare alls. Denne Judas Iskariot, som var ledaren för apostlarna, förrådde Kristus för trettio silverpenningar. Tag er i akt, o människor med urskillningsförmåga!

I denna tid kommer de här obetydliga överträdarna säkert att förråda Förbundets centrum för den stora summa som de på alla utstuderade sätt har tiggt ihop. Det är nu trettio år sedan Bahá’u’lláh lämnade den jordiska världen och under den tiden har överträdarna uppbjudit alla sina krafter. Vad har de uppnått? Under alla förhållanden har de som förblivit fasta i Förbundet segrat, medan överträdarna har mött nederlag, besvikelse och uppgivenhet. Efter det att ‘Abdu’l-Bahá lämnat den här världen kommer icke ett spår att finnas kvar av dem. De här själarna är okunniga om vad som kommer att hända och är stolta över sina egna fantasier.

Kort sagt, o ni som är Guds vänner och den Barmhärtiges tjänarinnor! Den gudomliga frikostighetens hand har på era huvuden satt en krona prydd med ädelstenar, vars dyrbara juveler kommer att lysa för evigt över alla områden. Sätt värde på denna frikostighet, lossa era tungor till lovprisning och tacksägelse och ägna er åt förkunnandet av den gudomliga läran, ty detta är livets ande och medlet för frälsning.

186 O du som är fast i Förbundet! Tre brev i följd har emottagits

O du som är fast i Förbundet! Tre brev i följd har emottagits från dig. Av deras innehåll blev det känt att i Cleveland är hjärtana drabbade av förbundsbrytarnas obehagliga anda och harmonin har avtagit bland vännerna. Nådige Gud! Hundra gånger har det blivit förutsagt att överträdarna ligger i försåt och med alla medel önskar orsaka oenighet bland vännerna så att denna splittring kan leda till brytande av Förbundet. Hur kommer det sig att vännerna trots varningarna har försummat detta uttryckliga uttalande?

Den fråga det gäller är klar, direkt och ytterst kortfattad. Antingen var Bahá’u’lláh klok, allvetande och medveten om vad som skulle inträffa eller också var Han okunnig och hade fel. Han ingick, med Sin högsta penna, ett sådant fast Förbund och Testamente med alla bahá’íer, först med Aghsán, Afnán och Sina fränder och befallde dem att lyda och vända sig till Honom. Med Sin högsta penna har Han uttryckligen uttalat att föremålet för följande vers i Kitáb-i-Aqdas är den Största grenen:

”När Min närvaros Ocean har ebbat ut och Min Uppenbarelses bok har ändats, vänd då era ansikten till Den som Gud har utsett, som har vuxit ut från denna Uråldriga rot!” Dess betydelse är i korthet: efter Mitt uppstigande till Abhá-riket åligger det Aghṣán, Afnán och fränderna och alla Guds vänner att vända sina ansikten till Honom som har grenat ut från den Uråldriga roten.”

Han säger också tydligt i Kitáb-i-Aqdas: ”O, världens folk! När den Mystiska duvan har flugit sin väg från sin lovprisnings helgedom och sökt sig till sitt fjärran mål, fördolda boning, hänvisa då, vadhelst ni ej förstår i Boken till Honom som har vuxit ut från denna mäktiga Stam.” I det Han riktar sig till alla människor i världen säger Han: När den Mystiska duvan flyger bort från lovprisningens fruktträdgård till den allra Högsta och Osynliga ställningen – det vill säga när den Välsignade skönheten vänder sig bort från den förgängliga världen mot det osynliga riket – vänd er då, angående vadhelst ni ej förstår i Boken, till Honom som har vuxit ut från den Uråldriga roten. Det vill säga: vad Han än säger är själva sanningen.

Och i Förbundets bok säger Han uttryckligen att syftet med raden, ”som har vuxit ut från denna Uråldriga rot” betyder den Största grenen. Och Han befaller alla Aghsán, Afnán, fränder och bahá’íer att vända sig till Honom. Nu måste man antingen säga att den Välsignade skönheten har begått ett misstag eller så måste Han åtlydas. ‘Abdu’l-Bahá har ingen befallning åt folket att lyda annat än den att sprida Guds väldofter, att upphöja Hans ord, förkunna människovärldens enhet, upprätta universell fred och andra Guds bud. Detta är gudomliga bud och har ingenting att göra med ‘Abdu’l-Bahá. Vemhelst som så önskar må godtaga dem och var och en som förkastar dem må göra som han behagar.

Nu söker en del av orosstiftarna ledarskap med många knep, och för att nå denna ställning ingjuter de tvivel bland vännerna. På så vis söker de orsaka splittring, och att splittringen ska leda till att de lockar till sig någon grupp. Men Guds vänner måste vara vakna och måste veta att spridningen av tvivel har till bevekelsegrund personliga önskningar och uppnående av ledarskap.

Stör ej bahá’í-enheten och var medveten om att denna enhet ej kan upprätthållas annat än genom tro på Guds förbund.

Du önskar göra en resa så att du kan sprida Guds väldofter. Detta är tillrådligt i högsta grad och gudomliga bekräftelser kommer säkerligen att hjälpa dig och kraften i Förbundet och Testamentet att tillförsäkra att du triumferar och segrar.  

187 O du som är fast i Förbundet! Ditt brev emottogs.

O du som är fast i Förbundet! Ditt brev emottogs. Du har uttryckt tillfredsställelse med Konventet, att det mötet blev ett medel för upphöjandet av Guds sak och ådagaläggande av kraften i Hans ord. Sakens storhet kommer att rensa bort motsättningarna och kan jämföras med hälsan i människokroppen, som botar all sjukdom och svaghet när den grundlagts. Vi hoppas att inga spår av motsättningar skall kvarstå, men några av vännerna i Amerika är rastlösa i sina nya strävanden och arbetar och söker under marken och i luften för att finna vadhelst som gynnar framväxten av splittring.

Prisad vare Gud, alla sådana dörrar är stängda i Bahá’u’lláhs sak, ty en särskild central myndighetsperson har utsetts – en mittersta punkt som löser alla svårigheter och håller alla motsättningar borta. Universella Rättvisans Hus håller likaså alla motsättningar borta och vad det än föreskriver måste det accepteras och den som överträder avvisas. Men Universella Rättvisans Hus, som är det lagstiftande organet, har ännu icke inrättats.

Sålunda kan vi konstatera att inga metoder för splittring kvarstår, men världsliga begär är orsaken till motsättningar, såsom fallet är bland överträdarna. De betvivlar icke Förbundets giltighet men själviska motiv har drivit dem till detta tillstånd. Det är icke så att de ej vet vad de gör – de är fullt medvetna och ändå visar de motstånd.

Kort sagt, Förbundets hav är stormigt och vittomfattande. Det kastar iland överträdelsens skum och därom skall ni vara förvissade.  Ägna dig åt att främja Mashriqu’l-Adhkár och gör förberedelser för spridning av de gudomliga vällukterna. Ägna dig ej åt något annat än det, ty annars kommer du att skingra uppmärksamheten och arbetet kommer icke att gå framåt.

188 O ni som är ‘Abdu’l-Bahás omhuldade älskade!

O ni som är ‘Abdu’l-Bahás omhuldade älskade! Det är nu länge sedan mitt inre öra hörde de ljuva melodierna från vissa områden eller mitt hjärta gladdes och detta trots att ni ständigt är närvarande i mina tankar och framstår väl synliga för mina ögon. Fylld till överflöd är mitt hjärtas bägare med vinet av den kärlek jag hyser för er och min längtan att fästa blicken på er strömmar liksom anden genom mina artärer och vener. Av detta framgår hur stor min smärta är. I denna tid och alltigenom hela den här stormen av olyckor som nu kastar upp sina vågor till skyn, slungas grymma och oupphörliga pilar mot mig från alla väderstreck och i varje ögonblick här i det Heliga landet tages skrämmande nyheter emot och varje dag medför sin beskärda del av fasa. Uppviglingens centrum hade föreställt sig att det blott krävdes ett övermodigt uppror för att lägga Förbundet och Testamentet i ruiner. Det krävdes blott det, så tänkte han, för att vända bort de rättfärdiga från det heliga Testamentet. Därför skickade han vitt och brett ut sina flygblad med tvivel och tänkte ut många hemliga intriger. Ena gången kunde han utropa att Guds byggnadsverk hade underminerats och Hans gudomliga bud ogiltigförklarats och att följaktligen Förbundet och Testamentet avskaffats. Andra gånger kunde han börja sucka och stöna att han hölls fången och tvingades vara hungrig och törstig dag och natt. Vid ännu ett tillfälle kunde han sätta igång ett våldsamt uppträde och säga att Guds enhet hade förnekats, eftersom en annan uppenbarelse hade utropats före utgången av ett tusen år.

När han såg att hans förtal icke gav något resultat, utarbetade han efterhand ännu en plan för att skapa oroligheter. Han började ställa till med missämja och gick och knackade på alla dörrar. Han började framföra falska anklagelser till statens ämbetsmän. Han närmade sig några av utlänningarna, gjorde sig till deras förtrogne och utarbetade tillsammans med dem ett dokument och överlämnade det till sätet för sultanatet, vilket väckte myndigheternas bestörtning. En av de många ärekränkande anklagelserna var att denne olycklige skulle ha höjt en upprorsfana, en flagga med orden Yá Bahá’u’l-Abhá-, att jag hade stoltserat med den över hela landsbygden, i varje stad och by och även bland beduinerna och hade uppbådat alla invånarna till att enas under denna flagga.

O min Herre, sannerligen, jag söker skydd hos Dig från blotta tanken på en sådan handling, som strider mot alla Bahá’u’lláhs bud och som verkligen skulle vara ett väldigt felsteg som ingen annan än en svår syndare någonsin skulle begå. Ty Du har ålagt oss att lyda härskarna och konungarna.

En annan av hans lögner var att gravhelgedomen på Karmelberget var en fästning som jag hade byggt stark och ointaglig – detta för att byggnaden under uppförande omfattar sex rum – och att jag hade givit den namnet Medina den Strålande, fastän jag hade givit den heliga graven [64] namnet Mecka den Förhärligade. Ännu en av hans lögner var att jag hade grundat ett oberoende rike, och att – Gud förbjude! Gud förbjude! Gud förbjude! – jag hade kallat alla de troende att ansluta sig till mig i denna massiva missgärning. Hur hemskt, o min Herre, är icke hans förtal!

Dessutom hävdar han att, eftersom gravhelgedomen har blivit ett ställe som besöks av pilgrimer från hela världen, kommer stora skador att åsamkas detta styre och detta folk. Han, uppviglingens centrum, försäkrar att han själv icke har något med alla de här frågorna att göra, att han är en sunnit bland sunniter och en hängiven anhängare av Abú-Bakr och Umar, och betraktar Bahá’u’lláh som blott en from människa och en mystiker och alla dessa saker, säger han, sattes igång av denne förorättade.

För att vara kortfattad, så utsågs en granskningskommission av sultanen - må hans styres härlighet bestå. Kommissionen reste hit och omedelbart efter ankomsten begav den sig till en av anklagarnas hem. De kallade sedan in den grupp som, i samarbete med min bror, hade förberett anklagelseakten och frågade dem om den var sanningsenlig. Gruppen förklarade dokumentets innehåll, uppgav att allt de hade meddelat däri icke var någonting annat än sanningen och lade till ytterligare anklagelser. Sålunda fungerade de på en och samma gång som kärande, vittnen och domare.

Kommissionen har nu återvänt till kalifatets säte, och rapporter av den mest skrämmande karaktär anländer dagligen från den staden. Emellertid, prisad vare Gud, förblir ‘Abdu’l-Bahá samlad och oberörd. Jag känner ingen motvilja mot någon på grund av detta förtal. Jag låter alla mina angelägenheter bero av Hans oemotståndliga vilja och jag väntar, faktiskt i fullkomlig lycka, på att offra mitt liv, beredd på vilket förfärligt lidande som än förestår. Prisad vare Gud, också de kärleksfulla troende godtager och förblir undergivna Guds vilja, förnöjda därmed, strålande saktmodiga, hembärande sin tacksägelse.

Uppviglingens centrum har föreställt sig att när väl denne förorättades blod har spillts, när jag har kastats ut i den väldiga ökensanden eller drunknat i Medelhavet – namnlös, borta utan spår, utan någon som kan berätta om mig – då skulle han äntligen ha ett fält där han kunde driva på sin springare och med sin klubba av lögner och tvivel slå hårt mot sina ambitioners poloboll och taga hem priset.

Långt därifrån! Ty även om trofasthetens ljuva myskdoft skulle försvinna utan några spår, vem skulle lockas till svekfullhetens stank? Och även om någon himmelsk gasell skulle slitas sönder av hundar och vargar, vem skulle rusa iväg för att söka upp en rovlysten varg? Även om den mystiska Näktergalens dag skulle lida mot sitt slut, vem skulle någonsin låna sitt öra åt korpens skorrande eller kråkans kraxande? Vilket tomt antagande gör han icke! Vilket dåraktigt övermod! ”vad de åstadkommit är som en hägring i öknen, som den törstige uppfattar som vatten till dess han når fram och inte finner något” [65]

O ni som är Guds älskade! Var stadiga på foten, låt era hjärtan vara orubbliga och förbli ståndaktiga i ert syfte genom kraften i den Välsignade skönhetens stöd. Tjäna Guds sak. Bemöt alla världens nationer med fasthet och uthållighet såsom Bahás folk, så att alla människor måtte förvånas och fråga hur det kan komma sig att era hjärtan är som springbrunnar av tillförsikt och tro och rika som gruvor på Guds kärlek. Var sådana att ni varken sviker eller vacklar på grund av tragedierna i det Heliga landet och låt ej de skrämmande händelserna göra er förtvivlade. Och om alla de troende skulle falla för svärdet och bara en återstå, må denne då utropa i Herrens namn och berätta de glädjerika nyheterna och må denne då stå upp och gå emot alla jordens folk.

Fäst icke blicken vid de ödesdigra händelserna på denna upplysta plats. Det Heliga landet är hela tiden i fara och här är olyckornas tidvatten alltid vid sin högsta punkt, ty den utsända kallelsen har nu hörts över hela världen och ryktet om den har gått ut till jordens ändar. Det är på grund av det som fiender, både inifrån och utifrån, har inriktat sig på att med förslagenhet och list sprida förtal. Det står klart att en sådan plats som den här blir utsatt för fara, ty det finns ingen försvarare här, ingen som kan stå upp och taga vårt parti inför förtal, här finns bara några få själar som är hemlösa, olyckliga, fängslade i detta fäste. Ingen förkämpe har de, det finns ingen som räddar dem, ingen som avvärjer lögnernas pilar eller smädelsernas spjut som slungas mot dem, ingen utom Gud.

Det tillkommer er att tänka på alla de djupt älskade som skyndade till uppoffringens heliga fält, de dyrbara själar som offrade sina liv. Håll i minnet vilka strömmar av heligt blod som spilldes, hur månget rättfärdigt hjärta som blandades med sitt levrade blod, hur månget bröst som blev målet för tyranniets spjut, hur mången kysk kropp som slets i stycken. Hur kan det då vara rätt för oss att ens tänka på att rädda oss själva! Att ställa sig in hos främling eller frände och anpassa sig efter dem! Borde vi ej snarare taga de rättfärdigas väg och följa i fotspåren av dessa stora som gått före?

De här få korta dagarna skall ila bort, detta nuvarande liv skall försvinna ur vår åsyn, denna världens rosor skall ej längre vara friska och sköna, trädgården för jordens festligheter och nöjen skall vissna och blekna. Livets vårtid skall förvandlas till dödens höst, palatssalarnas ljusa glädje giva vika för månlöst mörker i graven. Och därför är intet av detta alls värt att älska och härvid fäster den vise icke sitt hjärta.

Den som har kunskap och kraft söker i stället efter himlens härlighet och andlig utmärkelse och det liv som icke dör. Och en sådan människa längtar efter att närma sig Guds heliga tröskel, ty i den förgängliga världens värdshus ligger ej gudsmänniskan berusad, ej heller vilar han ens ett ögonblick eller befläckar sig med någon tillgivenhet för det jordiska livet.

Nej, vännerna är snarare såsom stjärnor på vägledningens höga himlar, himlakroppar i den gudomliga nådens skyar, som med alla sina krafter jagar mörkret på flykten. De river ner grunderna för illvilja och hat. De hyser blott en önskan för världen och alla dess folk - välgång och fred. Av dem bryts krigets och fientlighetens bastioner ned. De har sannfärdighet och ett ärligt uppträdande och vänskap som mål och vänlighet också mot en ondskefull fiende, tills de till slut förvandlar detta svekets fängelse, världen, till ett herresäte av yttersta trovärdighet och omvandlar denna fängelsebyggnad av hat och illvilja och ondska till Guds paradis.

O älskande vänner! Sträva med själ och hjärta att göra världen till spegelbilden av Himmelriket, så att den lägre världen kan få flöda över av välsignelser från Guds värld, så att rösterna från skaran i höjden höjes i bifallsrop och tecken och bevis för Bahá’u’lláhs gåvor och förläningar måtte omfatta hela jorden.

Jináb-i-’Amín har uttryckt den största beundran för er, hedervärda män och upplysta kvinnor, i det att han nämnt er alla vid namn samt berömt var och en, medan han utförligt berättat om den fasthet och beständighet ni alla har visat och sagt att, Gud vare lovad, i hela Persien håller männen och kvinnorna samman och är rakryggade, starka och orubbliga – formande ett mäktigt byggnadsverk, stadigt uppfört, och att ni med kärlek och glädje är sysselsatta med att sprida Herrens väldofter.

Detta var ett budskap om stor glädje, särskilt då det nådde mig under de här ytterst farofyllda dagarna. Ty denne förorättades käraste önskan är att vännerna skall ha andliga hjärtan och upplysta sinnen och när denna nåd väl har förunnats mig är olyckan, hur plågsam den än är, blott och bart välgörenhet vilken såsom ymnigt regn öser ned över mig,.

O Gud, min Gud! Du ser mig försänkt i ett hav av smärta, fasthållen vid tyranniets bål, gråtande i nattens mörker. Sömnlös vrider och vänder jag mig i sängen, mina ögon anstränger sig för att skåda trohetens och tillitens morgonljus. Jag våndas som en fisk, som brinner invärtes medan den hoppar omkring i skräck på sanden, ändå söker jag ständigt efter att Dina nådegåvor skall träda fram från alla håll.

O Gud, min Gud! Gör så att de troende i andra länder tager del av Din överflödande nåd. Befria, genom Din osvikliga hjälp och frikostighet, vemhelst bland Dina älskade som suckar över sin fiendes hätska grymhet i de mest avlägsna trakter. O Herre, de är Din kärleks fångar, de fångar som tagits av Dina trupper. Detta är fåglarna som flyger i Din väglednings himlar, valarna som simmar i Dina förläningars hav, stjärnorna som gnistrar på Dina gåvors horisont. De är försvararna av Din lags fästning. De är Din åminnelses banér bland människorna. De är Din gudomliga medkänslas djupa brunnar, Din ynnests springbrunnar, Din nåds källsprång.

Bevara dem ständigt under Ditt alltbeskyddande öga. Hjälp dem att upphöja Ditt ord, gör deras hjärtan ståndaktiga i Din kärlek, stärk deras ryggar att de må tjäna Dig väl, stärk deras krafter att kunna tjäna.

Sprid genom dem Dina ljuva dofter vida omkring och förklara genom dem Dina heliga skrifter, tillkännagiv genom dem Dina yttranden, uppfyll genom dem Dina ord, låt genom dem Din barmhärtighet strömma ut .

Du är sannerligen den Mäktige, den Kraftfulle. Du är sannerligen den Barmhärtige, den Medlidsamme.

189 Idag väckes varje klok, vaksam och förutseende person

Idag väckes varje klok, vaksam och förutseende person och för honom avslöjas framtidens mysterier, som visar att ingenting utom Förbundets kraft kan uppväcka och röra mänsklighetens hjärta, precis som Nya och Gamla testamentet i alla länder framställde Kristi sak och var den pulserande kraften i den mänskliga världens kropp. Ett träd som har en rot skall bära frukt, medan det träd som ingen har, oavsett hur högt och härdigt det än må vara, så småningom kommer att vissna, dö och blott bli en stock som lämpar sig för elden.

Guds Förbund är som ett stort och bottenlöst hav. En våg skall stiga och svalla därifrån och kasta i land allt samlat skum.

Prisad vare Gud att den högsta önskan som hyses av uppmärksamma själar är upphöjelsen av Guds ord och spridandet av gudomliga väldofter. Detta är sannerligen den säkra och fasta grunden.

Nu har, såsom om morgonen, ljuset av Sanningens sol utgjutits. Det måste göras en ansträngning så att slumrande själar kan väckas, de likgiltiga bli uppmärksamma och så att den gudomliga lära, som utgör den här tidsålders anda, når öronen på världens folk, införs i pressen och framställes med klarhet och vältalighet vid människors sammankomster.

Ens uppträdande måste vara som Paulus och ens tro lik Peters. Denna myskdoftande vind kommer att parfymera näsborrarna hos världens invånare och denna anda kommer att återuppväcka de döda.

190 Du ser mig, O min Gud, bugande i ringhet

Du ser mig, O min Gud, bugande i ringhet, ödmjuka mig inför Dina bud, i underkastelse inför Din överhöghet, darrande inför Ditt herraväldes makt, flyende Din vrede, bedjande om Din nåd, förlitande mig på Din förlåtelse, skakande av bävan inför Din vrede. Jag bönfaller Dig med bultande hjärta, med strömmande tårar och längtande själ, och i fullständig avskildhet från allt, om att göra Dina älskare liksom strålar av ljus över Dina riken och att hjälpa Dina utvalda tjänare att upphöja Ditt ord, så att deras ansikten må bli sköna och upplysta av strålglansen, så att deras hjärtan fylles av mysterier och varje själ kan nedlägga sin syndabörda. Skydda dem sedan från angriparen, från den som har blivit en skamlös och hädisk missdådare.

Sannerligen, dina älskare törstar, o min Herre, led dem till frikostighetens och nådens källa. Sannerligen, de hungrar, sänd ned över dem Ditt himmelska bord. Sannerligen, de är nakna, ikläd, dem lärdomens och kunskapens skrud.

Hjältar är de, o min Herre, led dem till slagfältet. Vägvisare är de, förmå dem att tala ut med goda argument och bevis. Hjälpande tjänare är de, förmå dem att låta den bägare som flödar över av visshetens vin nå alla. O min Gud, gör dem till sångfåglar som sjunger i vackra trädgårdar, gör dem till lejon som vilar i snåren, valar som dyker ned i det ofantliga djupet.

Sannerligen, Du är Han som skänker den nåd som flödar över. Det finns ingen annan Gud än Du, den Mäktige, den Kraftfulle, den evigt Givande.

O mina andliga vänner! Sedan en tid tillbaka har förtrycket varit hårt, begränsningarna som bojor av järn. Denne olycklige förorättade lämnades ensam och allena, ty alla vägar hit spärrades av. Vänner förbjöds tillträde till mig, de betrodda stängdes ute, fienden omringade mig, de onda övervakarna var hätska och oförskämda. Varje ögonblick tillkom nytt lidande, för vart andetag kom ny smärta. Såväl frände som främling gick till angrepp, ja, forna älskande, trolösa och obarmhärtiga, var värre än fienderna när de reste sig för att plåga mig. Ingen fanns för att försvara ‘Abdu’l-Bahá, ingen hjälpare, ingen beskyddare, ingen förbunden, ingen förkämpe. Jag dränktes i ett gränslöst hav och ständigt hamrade de svekfullas korplika kraxande röster mot mina öron.

Med var daggryning kom flerdubbelt mörker. Om aftonen, hårdhjärtat förtryck, och aldrig ett ögonblicks frid, aldrig erhölls någon balsam för spjutets röda sår. Från det ena ögonblicket till det andra, kunde det komma besked om en förvisning av mig till Fezzans sanddyner, än i den ena stunden, än i den andra, skulle jag kastas i det ändlösa havet. Än kunde de säga att dessa hemlösa vandrare till slut hade bringats på fall, än att korset snart skulle komma till användning. Denna min utslitna lekamen skulle göras till mål för kula eller pil, en annan gång, skulle denna svaga kropp huggas till strimlor med svärdet.

Våra illvilliga bekanta kunde icke behärska sig av glädje och våra förrädiska vänner jublade. ”Prisad vare Gud”, kunde en utbrista: ”Nu har vår dröm gått i uppfyllelse.” Och en annan: ”Gud vare tack, vår spjutspets har nått hjärtat.”

Hemsökelsen drabbade denne fånge likt våldsamt vårregn och de illvilligas segrar svepte fram i en obeveklig ström, men ändå förblev ‘Abdu’l-Bahá glad och lugn och förlitade sig på den Allbarmhärtiges nåd. Den här smärtan, den här plågan, var ett paradis av all slags fröjd och dessa kedjor var halskedjan för en konung på en himmelsk tron. Nöjd med Guds vilja, helt undergiven, med hjärtat prisgivet för vad ödet än hade i beredskap, var jag lycklig. Som vore det ett välsignat sällskap kände jag djup glädje.

Slutligen kom en tid när vännerna var otröstliga och gav upp allt hopp. Det var då morgonen grydde och översvämmade allt med oändligt ljus. De moln som tornat upp sig skingrades, de dystra skuggorna flydde. I det ögonblicket föll bojorna bort, kedjorna lyftes från denne hemlöses hals och hängdes runt fiendens hals. Dessa trångmål förvandlades till sorglöshet och på Guds frikostighets horisont steg hoppets sol upp. Allt det kom från Guds nåd och Hans gåvor.

Och ändå, ur en viss synpunkt, blev denne vandrare bedrövad och missmodig. För vilken smärta kunde jag söka tröst i framtiden? Vid nyheten om vilken beviljad önskan kunde jag glädjas? Det fanns inget mer tyranni, inget mer lidande, inga tragiska händelser, inga vedermödor. Min enda glädje i den här snabbt passerande världen var att beträda Guds steniga stig och att uthärda hårda prövningar och alla materiella bedrövelser. Ty annars skulle detta jordiska liv visa sig fruktlöst och fåfängt och döden skulle vara bättre. Tillvarons träd skulle ej giva någon frukt och det här livets besådda fält skulle icke skänka någon skörd. Därför är det min förhoppning att någon omständighet än en gång kommer att få mitt lidandes bägare att svämma över och denna sköna kärlek, denna slaktare av själar, kommer att blända åskådarna igen. Då kommer detta hjärta att vara lycksaligt, denna själ att vara välsignad.

O Gudomliga försyn! Höj till Dina älskares läppar en bägare bräddad av lidande. Gör sötma till blott ett styng för de längtande på Din väg, och giftet honungssött. Sätt våra huvuden som prydnader på spjutspetsar. Gör våra hjärtan till mål för skoningslösa pilar och spjut. Väck denna vissnade själ till liv på martyrens fält, förmå dess tärda hjärta att av förtrycket dricka en munfull och därmed än en gång växa sig frisk och skön. Gör den berusad av Ditt eviga Förbunds vin, gör den till en festdeltagare som håller sin bägare högt. Hjälp den att kasta ifrån sig sitt liv, bevilja, för Din skull, att den offras.

Du är den Mäktige, den Kraftfulle. Du är den Vetande, den Seende, den Hörande.

191 O du som har blivit hårt drabbad på Förbundets väg!

O du som har blivit hårt drabbad på Förbundets väg! När plåga och pina uthärdas på Herrens väg, Herren med uppenbara tecken, är det en ynnest och nåd ty lidande är blott nåd, och sorg en gåva från Gud. Gift är socker på tungan och vrede är vänlighet som skänker näring åt själen.

Prisa då Honom, den kärleksfulle Försörjaren, för att ha förordnat denna förfärliga plåga, som blott är frikostighet.

Om jag, liksom Abraham, genom lågor måste gå,

Eller som Johannes [66], en blodbestänkt väg måste följa;

Om, likt Josef, Du skulle kasta mig i en brunn,

Eller stänga in mig i en fängelsecell –

Eller göra mig lika fattig som Marias Son –

Kommer jag ej att gå ifrån Dig,

Utan ständigt stå

Med själ och kropp böjda för Din befallning.

192 Idag är Härskarornas Herre Förbundets försvarare

Idag är Härskarornas Herre Förbundets försvarare, Himmelrikets makter skyddar det, himmelska själar lämnar sitt bistånd och himmelska änglar förkunnar och sprider det. Om detta övervägs insiktsfullt, kommer man att se att alla universums krafter i sista hand tjänar Förbundet. I framtiden skall det bli tydligt och uppenbart. Mot bakgrund av detta förhållande, vad kan då dessa svaga och ynkliga själar uppnå? Härdiga växter som saknar rötter och är berövade utgjutelserna från nådens moln kommer ej att bestå. Vad är då att vänta från svaga ogräs?...

193 Det är dagbräckning och från gryningspunkten 

Det är dagbräckning och från gryningspunkten för Guds osynliga världar gryr enhetens ljus, och strömmande och forsande ner från enhetens rikes dolda värld kommer en flodvåg av överflödande nåd. Glädjebudskap om Konungariket hörs från alla håll och från alla riktningar fläktas de första tidiga tecknen på upphöjandet av Guds ord fram och upplyftandet av Hans sak. Enighetens ord sprids, enhetens verser sjunges, Guds gåvors hav kastar sina vågor högt och i stora forsar strömmar Hans välsignelser ner.

Bekräftelserna från Honom som är den ständigt Förlåtande har insvept alla nejder i ljus, arméerna från den Himmelska skaran rusar fram för att kämpa vid sidan av Herrens vänner och vinna seger, ryktet om den Uråldriga skönheten – må mitt liv offras för Hans älskade – ljuder från pol till pol och underrättelserna om den heliga Saken har spridit sig till österland och västerland.

Alla dessa saker fyller hjärtat med glädje och ändå är ‘Abdu’l-Bahá djupt nedsjunken i en ocean av sorg, och plåga och smärta har så påverkat mina lemmar och kroppsdelar att yttersta svaghet har tagit över hela min kropp. Lägg märke till att när jag ensam och allena utan någon till stöd, höjde Guds kallelse runt om i världen, reste sig dess folk för att motsätta sig detta, för att komma med invändningar, för att förneka. Å ena sidan är det klart hur det förflutnas religionsutövare har gått till anfall på alla orter och återigen kommer det meddelanden om de lögnaktiga smädarna och till vilken ytterlig grad de kommer att draga upp det gudomliga trädet med rötterna. Vilka illvilliga och ärekränkande anklagelser riktar de icke mot den Uråldriga skönheten, och pamfletter fyllda av onda och fördärvliga anklagelser som de ivrigt skriver och sprider mot det Största namnet! Och nu, i djupaste hemlighet, spänner de alla sina nerver för att rikta ett förskräckligt slag mot denna tro.

Återigen har de högmodiga funderat ut alla sorters intriger och anslag för att fullständigt förlama Guds sak och för att utplåna namnet ‘Abdu’l-Bahá från Livets bok.

Och, utöver alla de här vedermödorna, detta elände och de fientliga angreppen, har det nu uppstått ett helt dammoln av illvilja bland de troende själva. Och det trots det förhållandet att den Uråldriga skönhetens sak är kärlekens själva essens, enhetens själva kanal, som finns till blott så att alla må bli till vågor i ett hav och ljusklara stjärnor i samma ändlösa himmel, till pärlor inom ett enda skal och till glänsande juveler brutna från enhetens gruvor, så att de kan bli tjänare till varandra, älska varandra, välsigna varandra, berömma varandra så att var och en lossar sin tungas band och prisar de andra utan undantag, var och en uttrycker sin tacksamhet mot alla de övriga, så att alla skall lyfta sina ögon mot härlighetens horisont och minnas att de är förbundna med den heliga tröskeln. Så att de skulle se intet utom gott i varandra, höra intet utom beröm för varandra och ej säga ett ord om varandra annat än för att berömma.

Det finns onekligen vissa personer som går rättfärdighetens väg och, Gud vare tack, de stärks och stöds av himmelsk kraft i alla länder. Men andra har icke rest sig som de borde till denna förhärligade och upphöjda ställning och det lägger en tung börda av sorg, av ofattbar sorg, i ‘Abdu’l-Bahás hjärta. Ty ingen storm farligare än denna skulle någonsin kunna angripa Guds sak, ej heller kunde något annat så minska Hans ords inflytande.

Det höves alla Guds älskade att bli såsom ett, att samlas i skydd av en enda fana att stå för en enhetlig samling uppfattningar, att följa en och samma väg, att hålla fast vid en enda föresats. Måtte de glömma sina skilda teorier och lägga undan sina motstridiga åsikter, eftersom, Gud ske lov, vårt syfte är ett enda, vårt mål är ett. Vi är en enda tröskels tjänare, vi får alla vår näring från en och samma källa, vi är alla samlade i skuggan av samma höga tabernakel, vi står alla i skydd under det enda himmelska trädet.

O Herrens älskade! Om någon själ skulle tala illa om en frånvarande, står det klart att det enda resultatet kommer att bli detta: Han kommer att dämpa vännernas iver och det tenderar att göra dem likgiltiga. Ty baktal söndrar, det är den främsta orsaken bland vännerna till en benägenhet att draga sig tillbaka. Om någon person skulle tala illa om en som är frånvarande, åligger det hans åhörare att, på ett andligt och vänligt sätt, stoppa honom och rent ut säga: skulle detta förringande kunna tjäna något nyttigt ändamål? Skulle det behaga den Välsignade skönheten och bidraga till att bevara vännernas heder, främja den heliga tron, stödja Förbundet eller vara till någon tänkbar nytta för någon själ? Nej, aldrig! Tvärtom skulle det få dammet att samlas så tjockt på hjärtat att öronen icke skulle höra längre och ögonen ej längre skulle skåda sanningens ljus.

Om däremot en person börjar att tala väl om en annan, och öppnar sina läppar för att prisa en annan, kommer han att röra en motsvarande sträng hos sina åhörare och de kommer att röras av Guds andedräkt. Deras hjärtan och själar kommer att glädja sig över att veta att, Gud vare tack, här är en själ inom tron som är en samlingspunkt för mänsklig dygd, ett fullkomligt förkroppsligande av Herrens gåvor, en vars tunga är vältalig och vars ansikte lyser i vilken församling den än vistas, som bär segerkransen på sin hjässa och som stöds av Guds ljuva vällukter.

Vad är då ett bättre sätt? Jag svär vid Herrens skönhet: närhelst jag hör gott om vännerna fylls mitt hjärta av glädje men närhelst jag finner ens en antydan om att de är icke är överens blir jag överväldigad av sorg. Sådant är ‘Abdu’l-Bahás tillstånd. Döm då härav vilka era plikter är.

Gud ske pris, vart vi än vänder oss, har den Uråldriga skönheten öppnat nådens portar på vid gavel och har med omisskännliga ord kungjort glädjebudskapet om seger genom Herrens stödjande hjälp. Genom kärlek har Han hänfört de troendes hjärtan och Han har anförtrott deras seger åt arméerna från Härskaran därovan.

Nu måste de älskade resa sig mitt ibland alla världens folk, med hjärtan som solen, stark inre drivkraft, lysande anleten, myskdoftande andedräkt, tungor som ständigt talar om Gud, kristallklara utläggningar, fast beslutsamhet, kraft född av himlen, andlig karaktär, bekräftelse som icke är något annat än gudomlig. Må de alla och envar bli som ett glänsande band vid himlens horisont och på världens skyar en bländande stjärna. Må de bli fruktbärande träd i de himmelska lövsalarna, väldoftande blommor i de gudomliga trädgårdarna och må de bli fulländade verser på universums ark, enhetens ord i Livets bok. Detta är den första tidsåldern och den tidiga inledningen av det Största ljusets religionsordning och därför, måste goda egenskaper, inom det här århundradet förvärvas och behagliga karaktärsdrag fullkomnas inom den här tidsrymden. I just dessa dagar måste Abhá-paradiset resa sina tält på världens slätter. Verklighetens ljus måste nu uppenbaras och Guds gåvors hemligheter måste nu göras kända och nu måste den forna nåden lysa fram och den här världen förvandlas till himlens lustgård, Guds trädgård. Och ur rena hjärtan och genom himmelska gåvor, måste nu alla det gudomligas fullkomliga drag, egenskaper och kännetecken uppenbaras.

Ständigt åkallar ‘Abdu’l-Bahá den Allsmäktige och bönfaller tårefylld vid den Heliga tröskeln och utropar:

O Du gode Herre! Vi är Din tröskels tjänare som tager skydd vid Din heliga dörr. Vi söker ingen tillflykt utom denna starka pelare, vänder oss ingenstans efter en fristad utom under Ditt beskydd. Skydda oss, välsigna oss, stöd oss, gör oss sådana att vi älskar blott Ditt gottfinnande, uttalar blott Ditt lov, följer blott sanningens väg, så att vi må bli rika nog att avstå från allt utom Dig och erhålla våra gåvor från Din välgörenhets hav, så att vi ständigt strävar efter att prisa Din sak och sprida Dina ljuva dofter vida omkring, och förmår glömma våra jag och tänka endast på Dig och förkasta allt annat och fängslas av Dig.

O Du Försörjare, o Du Förlåtare! Giv oss din nåd och kärleksfulla omsorg, Dina gåvor och Dina utgjutelser och stöd oss så att vi uppnår vårt mål. Du är den Kraftfulle, den Kunnige, den Vetande, den Seende och sannerligen Du är den Frikostige. Sannerligen, Du är den Allbarmhärtige, och sannerligen, Du är den evigt Förlåtande, Den som skall visas ånger, Den som förlåter också de värsta av synder.

194 O ni som är Abhá-skönhetens uppriktiga älskade!

O ni som är Abhá-skönhetens uppriktiga älskade! I dessa dagar växer Guds sak över hela världen snabbt i styrka och dag för dag sprider den sig allt längre bort mot jordens yttersta gränser. Dess fiender, från alla släkten och folk i världen, blir därför mer utmanande, illvilliga, avundsjuka och hätskt fientliga. Det åligger Guds älskade att visa den största omsorg och försiktighet i allt, stort som litet, att rådslå med varandra och enigt motstå uppviglarnas och orosstiftarnas angrepp. De måste sträva efter att umgås i en vänlig anda med alla, måste vara taktfulla i sitt uppträdande, måste visa varandra respekt och hänsyn och visa alla världens folk godhet och ömsint hänsyn. De måste besitta tålamod och långmodighet så att de kan bli Abhá-rikets gudomliga magneter och förvärva den dynamiska kraften hos skarorna i Himmelriket.

De flyktiga stunderna som är människans liv på jorden passerar snabbt förbi och det lilla som fortfarande återstår skall komma till ett slut, men det som blir kvar och består för evigt är den frukt som människan skördar från sitt tjänande vid den gudomliga tröskeln. Betrakta sanningen i detta uttalande, hur rika och härliga bevisen därpå är i tillvarons värld!

Härligheternas härlighet vile över Bahás folk!

195 O du upphöjda gren av det gudomliga Lotusträdet!

O du upphöjda gren av det gudomliga Lotusträdet! … När du föraktas och förkastas av dem som utför onda gärningar, låt dig då ej nedslås och bli varken förtretad eller bedrövad i hjärtat av de förmätnas makt och halsstarrighet ty så uppträder tanklösa själar sedan tidernas begynnelse. ”Arma människor! Aldrig någonsin har ett sändebud kommit till dem, utan att de har gjort narr av Honom!” [67]

Sannerligen, de okunnigas angrepp och hinder får blott Guds ord att upphöjas och sprider Hans tecken och symboler vida omkring. Vore det ej för motståndet bland de föraktfulla, för förtalarnas förhärdelse och detta ropande från predikstolarna, denna gråt och klagan från såväl stora som små, anklagelserna för otro utfärdade av de okunniga och de dåraktigas tumult – hur hade då nyheten om den Första punktens ankomst och den klara gryningen för Bahás sol någonsin kunnat nå öst och väst? Hur hade planeten annars kunnat skakas från pol till pol? Hur hade Persien annars kunnat bli medelpunkten för spridande av härligheten, och Mindre Asien det strålande hjärtat för Herrens skönhet? Hur hade annars uppenbarelsens flamma kunnat spridas söderut? På vilket sätt hade Guds rop kunnat höras i fjärran nord? Hur hade annars Hans kallelse kunnat höras i Amerikas och det mörka Afrikas världsdelar? Hur hade annars himlens hanegäll kunnat tränga in i dessa öron? Hur hade annars Indiens ljuva papegojor kunnat komma över detta socker eller näktergalar höja sina drillar i landet Irak? Vad skulle annars kunna få österland och västerland att dansa, hur kunde annars denna helgade plats bli Guds Skönhets tron? Hur kunde annars Sinai skåda detta bländande ljus, hur kunde adventslågan pryda det berget? Hur kunde det Heliga landet annars göras till Guds Skönhets fotapall, och Towas heliga dal [68] bli platsen för utmärkelse och nåd, den heliga plats där Moses tog av sig skorna? Hur skulle himlens andedräkt kunna föras över Helighetens dal, hur skulle de väldoftande, friska strömmarna som blåser från Abhá-trädgårdarna någonsin kunna uppfattas av dem som bor på den Grönskande ön? Hur skulle annars Profeternas löften, de glada budskapen från forntidens heliga siare, de upplivande löften som givits om denna heliga plats av Gudsmanifestationerna någonsin ha kunnat uppfyllas?

Hur hade Livets träd annars kunnat planteras här, Testamentets flagga ha vajat, Förbundets berusande bägare ha lyfts till dessa läppar? Alla de här välsignelserna och gåvorna, själva medlen för att förkunna tron, har kommit till genom de okunnigas förakt, de dåraktigas motstånd, de obegåvades envishet, angriparens våld. Hade det icke varit för dessa saker skulle nyheten om Bábs ankomst icke fram till denna dag, ha nått också avlägsna länder. Därför bör vi aldrig sörja över de ovetandes blindhet, de dåraktigas angrepp, de lågas och uslas fientlighet, prästernas likgiltighet, de anklagelser om vantro som framförs av dem med tomma sinnen. Sådant var deras sätt också under tidigare tidsåldrar, ej heller skulle det vara så om de hörde till dem som äger kunskap, men de är ej upplysta och kommer icke i närheten av någon förståelse av vad som berättas för dem. [69]

Därför anstår det dig, ett skott på Guds Heliga träd, utgrenad från den mäktiga Stammen – och det höves likaså oss – att så brinna genom den Uråldriga skönhetens stödjande nåd – må mitt liv offras för Hans heligaste gravhelgedom – med denna tända flamma från himlen, att vi tänder Guds kärleks eld från pol till pol. Låt oss taga som vårt exempel den upphöjde Bábs stora och Heliga träd – må mitt liv offras för Honom. Låt oss likt Honom blotta våra bröst för plågornas pilar, låt våra hjärtan likt Hans, bli mål för de spjut som bestämts av Gud. Låt oss brinna upp liksom ljus, låt oss bränna våra vingar likt mal, likt lärkorna utstöta våra vemodiga rop, som näktergalarna brista ut i klagan.

Låt oss fälla tårar liksom molnen och låt oss liksom blixtarna skratta åt våra hastiga resor genom öst och väst. Låt oss dag och natt tänka på intet annat än att sprida Guds ljuva dofter. Låt oss ej hålla fast för evigt vid våra fantasier och illusioner, med vårt analyserande och tolkande och spridande av invecklade tvetydigheter Låt oss lägga undan alla tankar på jaget, låt oss blunda för alla på jorden, låt oss varken giva uttryck för våra lidanden eller klaga över våra brister. Låt oss snarare bli omedvetna om oss själva och, medan vi dricker den himmelska nådens vin, låt oss ropa ut vår glädje och förlora oss i den Allhärliges skönhet.

O du Afnán av det gudomliga Lotusträdet! Vi måste, var och en av oss, sträva efter att bli som fruktbara grenar och efter att giva en allt sötare och mer hälsosam frukt, så att grenen kan visa sig vara en fortsättning på roten och delen vara i harmoni med helheten. Det är min förhoppning att vi, genom det Största namnets gåvor och den Första punktens godhet – må min själ offras för dem båda – skall bli medel för upphöjandet av Guds ord världen över, att vi ständigt må utföra tjänster åt Källan till vår Sak och över alla utveckla tronhimlen av Herrens sanna och heliga nit. Att vi från nådens fält kan få sefyrer att blåsa, som till människorna medför de ljuva dofter som kommer från Guds trädgårdar och att vi kan göra denna värld till Abhá-paradiset och förvandla denna låga plats till Himmelriket.

Det är sant att var och en av Guds tjänare, särskilt de som brinner för tron, har tilldelats uppgiften att tjäna av allsmäktig Gud, ändå är den plikt som är ålagd oss större än den som har lagts på de övriga. Till Honom vänder vi oss för nåd och ynnest och styrka.

Allt pris och all tacksägelse tillkommer den Välsignade skönheten, för att Han kallat sitt Abhá-rikes arméer till handling och sänt ut sitt ständiga stöd till oss, pålitligt som de uppgående stjärnorna. I varje område på jorden har Han stött denne ende, ensamme tjänare, i varje ögonblick har Han visat mig tecken på och kännemärken för sin kärlek. Han har försatt alla dem som klamrar sig fast vid sina fåfänga illusioner i dvala och vanärat dem framför ögonen på såväl hög som låg. Han har fått dem som följer sina nycker och infall att bli föremål för allmänt klander och har utsatt de högmodiga för offentlighetens ljus. Han har fått dem av vännerna som visade sig svaga i tron att tjäna som en varning för alla betraktare och har fått ledarna för dem som vacklar att älska blott sig själva och sjunka ner i egenkärlek. Samtidigt har Han genom styrkan i Sin makt, fått denna vingbrutna fågel att träda fram inför alla som bor på jorden. Han har skingrat de upproriskas slutna led och givit segern till frälsningens härskaror och inblåst det eviga livets andedräkt i hjärtat hos dem som står fasta i Förbundet och Testamentet.

Framför hälsningar från Abhá till var och en av Afnán, förgrenade från det Heliga trädet. Härligheten vile över dig och alla de Afnán som förblir trogna och sanna mot Förbundet.

196 O du som är ståndaktig i Förbundet! Ditt brev av den 9 september

O du som är ståndaktig i Förbundet! Ditt brev av den 9 september 1909 har blivit emottaget. Var ej sorgsen eller förtvivlad över vad som har inträffat. Detta problem drabbade dig när du gick på Guds stig, och därför bör det bringa dig glädje. Vi vände oss skriftligen till vännerna tidigare och gjorde också ett muntligt uttalande, som var att vännerna i västerlandet utan tvekan kommer att få sin andel av de olyckor som kommer över vännerna i österlandet. Det är oundvikligt att de också, medan de går på Bahá’u’lláhs stig, kommer att bli föremål för förtryckarnas förföljelse.

Tänk på hur apostlarna, i början av den kristna eran, drabbades och vilka plågor de uthärdade på Kristi stig. Varje dag i sina liv var de föremål för fariséernas pilar, av hån, förtal och smädelser. De utsattes för stora umbäranden, de hamnade i fängelse och de flesta av dem förde martyrskapets ljuva bägare till sina läppar.

Nu måste förvisso också ni till någon liten grad bli mina kamrater och godtaga er andel av prövningar och sorger. Men de här episoderna skall draga förbi, medan den varaktiga äran och det eviga livet skall förbli oförändrade för evigt. Dessutom skall de plågorna bli orsaken till stora framsteg.

Jag beder Gud att du, Hans lantman, skall plöja den hårda och steniga marken och vattna den och så frön däri – ty det kommer att visa hur skicklig bonden är, medan vem som helst kan så och odla där marken är mjuk och fri från törnen och taggar.

197 O Guds tjänare! Sörj icke över de lidanden och olyckor

O Guds tjänare! Sörj icke över de lidanden och olyckor som har drabbat dig. Alla olyckor och lidanden har skapats för människan så att hon må avvisa denna dödliga värld – en värld som hon är mycket fäst vid. När hon erfar svåra prövningar och svårigheter, då ryggar hennes väsen tillbaka och hon kommer att åtrå det eviga riket – ett rike som är helgat från alla lidanden och olyckor. Så är fallet med den människa som är vis. Hon kommer aldrig att dricka ur en bägare som i slutet är osmaklig, utan tvärtom kommer hon att söka bägaren med rent och klart vatten. Han kommer icke att smaka av den honung som är blandad med gift.

Prisa Gud för att du har rannsakats och har upplevt en sådan prövning. Var tålmodig och tacksam. Vänd ditt ansikte till det gudomliga Konungariket och sträva efter att få barmhärtiga egenskaper, få bli upplyst och förvärva det rikets och Herrens egenskaper. Eftersträva att bli likgiltig för den här världens nöjen och dess bekvämlighet, att förbli fast och orubblig i Förbundet och att sprida Guds sak.

Detta är orsaken till människans upphöjelse, orsaken till hennes härlighet och till hennes frälsning.

198 O du som är förälskad i Guds andedräkt!

O du som är förälskad i Guds andedräkt! Jag har läst ditt brev som ropade ut din kärlek till Gud och din oemotståndliga dragning till Hans Skönhet, och dess underbara tema gladde mitt hjärta.

Avsikten med det jag skrev till dig i mitt tidigare brev var, att när man upphöjer Guds ord finns det prövningar att möta, och olyckor, och att det alltid finns plågor, bedrövelser och svårigheter när man älskar Honom.

Det kommer an på individen att först uppskatta dessa hemsökelser, villigt taga emot dem och ivrigt välkomna dem, först då bör han fortsätta med undervisning av tron och upphöjandet av Guds ord.

I ett sådant tillstånd, oavsett vad som må hända honom i hans kärlek till Gud – förföljelse, förebråelser, förtal, förbannelser, misshandel, fängsling, död – kommer han aldrig att bli nedslagen och hans hängivenhet för den Gudomliga skönheten kommer blott att öka i styrka. Det var vad jag menade.

Måtte ve och elände eljest drabba den själ som söker efter bekvämlighet, rikedom och jordiska nöjen medan den försummar att ha Gud i åtanke! Ty olyckor som mötes på Guds stig är för ‘Abdu’l-Bahá, blott ynnest och nåd och i en av Sina skrifter har den Allhärliga skönheten förklarat: “Jag har aldrig gått förbi ett träd utan att Mitt hjärta sade till det: ‘Ack, om Du blott bleve nedhuggen i Mitt namn och Min kropp korsfästes på dig!’” Detta var det Största namnets ord. Detta är Hans väg. Detta är vägen till Hans makts rike.

199 O ni uppriktiga, ni som längtar, ni som är dragna som av en magnet

O ni uppriktiga, ni som längtar, ni som är dragna som av en magnet, ni som har rest er för att tjäna Guds sak, för att upphöja Hans ord och sprida Hans ljuva väldofter vitt och brett! Jag har läst ert utmärkta brev, vackert till stilen, vältaligt till orden, djupt till betydelsen och jag prisade Gud och tackade Honom för att ha kommit till er hjälp och gjort er i stånd att tjäna Honom i Hans vidsträckta vingård.

Inom kort kommer era ansikten att lysas upp av era böners utstrålning och er tillbedjan av Gud, era böner till Honom och er ödmjukhet och osjälviskhet i vännernas närvaro. Han kommer att göra ert sällskap till en magnet som drager till er de klara strålar av gudomliga bekräftelser som lyser ned från Hans härlighets rike.

Det åligger er att i era hjärtan överväga och begrunda Hans ord, att ödmjukt åkalla Honom och att i Hans himmelska sak lägga undan jaget. Detta är de saker som kommer att göra er till vägledningens tecken för hela mänskligheten och lysande stjärnor som strålar från den allra högsta horisonten och höga träd i Abhá-paradiset.

Ni skall veta att ‘Abdu’l-Bahá vistas i ständig glädje. Att ha inhysts i det här avlägsna fängelset skänker mig en översvallande glädje. Vid Bahás liv! Detta fängelse är mitt himmelska paradis, det är mitt omhuldade mål, trösten för mitt bröst, mitt hjärtas sällhet, det är min tillflykt, mitt skydd, min asyl, min fristad och inom det jublar jag bland himlens härskaror och den himmelska församlingen.

Gläd er åt min träldom, o Guds vänner, ty den sår frihetens frön gläd er åt min inspärrning, ty den är frälsningens källa och var glada på grund av mitt lidande, ty det leder till evig lindring. Vid Herren Gud! Jag skulle icke byta ut detta fängelse mot hela världens tron eller giva upp den här fångenskapen för nöjen och tidsfördriv i alla de sköna trädgårdarna på jorden. Min förhoppning är att jag – genom Herrens överflödande nåd, Hans frikostighet och godhet – på Hans stig måtte hängas mot skyn, att mitt hjärta måtte bli målet för tusen kulor eller att jag måtte kastas i havets djup eller lämnas att förgås i ökensanden. Detta är vad jag längtar efter mest, det är min högsta önskan, det uppfriskar min själ, det är balsam för mitt bröst, det är mina ögons tröst.

Vad er beträffar, o Guds älskare, gör era steg fasta i Hans sak med sådan beslutsamhet att ni icke skakas om så den värsta av olyckor skulle drabba världen. Låt er ej störas av någonting, icke under några förhållanden. Var fast förankrade likt de höga bergen, var likasom stjärnor som gryr över livets horisont, var de klara lamporna vid enighetens sammankomster, var ödmjuka och ringa själar i vännernas närvaro, låt era hjärtan vara oskuldsfulla. Var symboler för vägledning, var fromhetens ljus, avskilda från världen och håll fast vid det grepp som är säkert och starkt, som sprider livets ande vida omkring, som är ombord på frälsningens ark. Var givmildhetens dagbräckningar, gryningspunkter för tillvarons mysterier, platser där inspirationen tänds, praktens uppgångspunkter, själar som närs av den helige Ande, förälskade i Herren, avskilda från allt utom Honom, helgade över mänsklighetens egenskaper, iklädda kännetecknen för himlens änglar så att ni åt er själva kan vinna den högsta gåvan av alla i denna nya tid, denna underbara tidsålder.

Vid Bahás liv! Endast den som är avskild från världen kommer att uppnå denna yttersta nåd, den som är fången i gudomlig kärlek, tom på begär och det egna jaget, i varje avseende sann mot sin Gud, ödmjuk, ringa, bedjande, i tårar, saktmodig i Herrens närvaro.

200 O mina andliga älskade! Vid en tid då en ocean av prövningar

O mina andliga älskade! Vid en tid då en ocean av prövningar och vedermödor svallade och kastade sina vågor mot himlarna, då folkskaror angrep oss och förtryckarna tillfogade oss förkrossande orättvisor – vid en sådan tidpunkt gick en skara individer, inställda på att förtala oss, samman med vår elake bror och framställde en skrift som var fylld med ärekränkande anklagelser och framförde beskyllningar och fördömanden mot oss.

På detta sätt oroade och förvirrade de myndigheterna, och det är uppenbart vilken belägenheten för denne fånge sedan blev i denna förfallna fästning, och vilken fruktansvärd skada och åverkan som vållades, långt värre än ord kan säga. Trots allt förblev denne hemlöse fånge invärtes lugn och trygg, och förlitade sig på den oförliknelige Herren, i längtan efter vilka lidanden som än måste mötas på Guds kärleks väg. Ty pilar av hat är, i våra ögon, blott en gåva av pärlor från Honom och dödligt gift blott en läkande dryck.

Sådan var vår belägenhet när ett brev kom till oss från de amerikanska vännerna. [70] De hade träffat ett avtal sinsemellan, så skrev de, om att vara eniga i allt, och undertecknarna hade var och en åtagit sig att göra uppoffringar på Guds kärleks stig för att därigenom uppnå evigt liv. I samma ögonblick som detta brev lästes tillsammans med underskrifterna vid dess slut, upplevde ‘Abdu’l-Bahá en glädje så djup att ingen penna kan beskriva den och tackade Gud för att, sådana vänner i det landet förmåtts framträda och som kommer att leva tillsammans i fullkomlig endräkt, i bästa gemenskap, i fullt samförstånd, nära förbundna och förenade i sina ansträngningar.

Ju mer denna överenskommelse förstärks, desto djupare lycka, och bättre kommer allt att bli, ty den kommer att draga till sig Guds bekräftelser. Om Herrens älskare hoppas på nåden att få den Himmelska skaran till sina vänner måste de göra allt de kan för att stärka den överenskommelsen, ty ett sådant förbund av broderskap och enighet är som att vattna Livets träd, det är evigt liv.

O Guds älskare! Gör era steg fasta, uppfyll ert löfte till varandra, gå framåt i samstämmighet för att sprida de ljuva väldofterna av Guds kärlek och för att framlägga Hans lärosatser, tills ni blåser in en själ i denna världens döda kropp och bringar verklig läkedom till alla som plågas i de fysiska och andliga rikena.

O Guds älskare! Världen är som en sjuk och kraftlös människa vars ögon ej längre kan se, vars öron har blivit döva, vars krafter har utarmats och tagit slut. Därför måste Guds vänner vara kunniga läkare som, i enlighet med de heliga lärosatserna, återställer patientens hälsa. Om Gud vill, kommer världen måhända att botas och för alltid bli hel och dess uttömda förmågor att återställas, och uppnå sådan hälsa, friskhet och livskraft att den kommer att lysa av skönhet och behagfullhet.

Det första botemedlet av alla är att leda folket rätt, så att de själva vänder sig till Gud och lyssnar till Hans råd och går vidare med hörande öron och seende ögon. När denna snabbverkande munfull delgives dem måste de sedan, enligt läran, ledas till att förvärva egenskaperna och uppträdandet hos Sällskapet i höjden, och uppmuntras till att söka upp alla Abhá-rikets gåvor. De måste rena sina hjärtan från minsta spår av hat och illvilja och de måste bemöda sig om att vara sanningsenliga och ärliga, försonliga och kärleksfulla mot hela mänskligheten – så att österland och västerland kommer att hålla om varandra såsom två älskande, så att hat och fientlighet kommer att utrotas på jorden och att istället världsfreden blir fast rotad.

O Guds älskare! Var vänliga mot alla folk, bry er om varje person, gör allt ni kan för att rena människors hjärtan och sinnen, sträva efter att glädja var själ. Var en skur av nåd för varje äng, livets vatten för varje träd, var som ljuv mysk för mänsklighetens sinne och var en frisk, återupplivande vind för den sjuklige. Var ett behagligt vatten för alla dem som törstar, en noggrann vägvisare för alla som har gått vilse, var fader och moder för den föräldralöse, var kärleksfulla söner och döttrar för de gamla, var en rik skatt för de fattiga. Tänk på kärlek och nära samhörighet såsom himlens nöjen, tänk på fientlighet och hat som helvetets kval.

Skäm icke bort era kroppar med vila, utan arbeta med hela er själ och ropa ut av hela ert hjärta för att bedja Gud att bevilja er Sin undsättning och nåd. På så vis kan ni göra den här världen till Abhá-paradiset och denna jord till en paradplats för riket i höjden. Om ni bara anstränger er kommer denna prakt förvisso att stråla, kommer dessa nådens moln att utgjuta sitt regn, och livgivande vindar att tilltaga och blåsa, och ljuvt doftande mysk att spridas vida omkring.

O Guds älskare! Fundera ej på vad som kommer att inträffa på denna heliga plats och var på intet sätt oroliga. Vad som än må hända är det till det bästa eftersom plåga blott är givmildhetens kärna, och sorg och möda är oblandad nåd. Vånda är sinnesfrid och att göra ett offer är att få en gåva, och vad som än må inträffa strömmar det ut från Guds nåd.

Sköt därför era egna uppgifter: vägled människorna och upplys dem om ‘Abdu’l-Bahás sätt. Framför till mänskligheten detta glada budskap från Abhá-riket. Vila icke varken om dagen eller natten, sök ej ett ögonblicks ro. Sträva med all er kraft att till människornas öron framföra detta glada budskap. Tag så emot varje prövning, varje sorg i er kärlek till Gud och er tillgivenhet för ‘Abdu’l-Bahá, uthärda angriparens glåpord, stå ut med fiendens klander. Gå i ‘Abdu’l-Bahás fotspår på Abhá-skönhetens stig, längta i varje stund efter att offra era liv. Lys fram såsom solen, var rastlösa såsom havet, skänk liksom himlens moln liv åt fält och kullar och blås såsom aprilvindarna friskhet genom dessa människoträd och få dem att blomma.

201 O du som är hänförd av Guds kärlek! Sanningens sol har stigit

O du som är hänförd av Guds kärlek! Sanningens sol har stigit över denna världens horisont och sänt ned sina strålar för vägledning. Evig nåd avbryts aldrig och en frukt av den eviga nåden är världsomfattande fred. Du kan vara förvissad om att fredsriket i denna andens tidsålder kommer att resa sitt tält på världens högsta toppar och Fridsfurstens budord kommer att så behärska alla folks artärer och nerver att de drager in alla folk på jorden i Hans skyddande skugga. Ur källor av kärlek och sanning och enhet kommer den sanne Herden att giva sina får att dricka.

O Guds tjänarinna, fred måste först upprättas mellan individer tills den till slut leder till fred mellan nationer. O bahá’íer, sträva därför av all er kraft att, genom kraften i Guds ord, skapa äkta kärlek, andlig gemenskap och varaktiga band mellan individer. Detta är er uppgift.

202 O ni som älskar sanningen, ni som är mänsklighetens tjänare!

O ni som älskar sanningen, ni som är mänsklighetens tjänare! Ur era tankars och förhoppningars blomning har doftande utflöden kommit i min väg, varför en inre känsla av tacksamhetsskuld driver mig att nedskriva dessa ord.

Ni kan iakttaga hur världen söndrats, hur månget land är rött av blod och själva dess jord blandats med levrat blod. Konfliktens bränder har flammat mycket högre än någonsin tidigare, Icke under medeltiden, icke under senare århundraden har det någonsin varit ett sådant ohyggligt krig, ett krig som är liksom kvarnstenar som till säd tager människoskallar. Nej än värre, ty blomstrande länder har slagits i spillror, städer har jämnats med marken och mången tidigare välmående by har förvandlats till ruiner. Fäder har förlorat sina söner och söner sina fäder. Mödrar har med brustna hjärtan gråtit över döda barn. Barn har blivit föräldralösa, kvinnor lämnats att vandra likt lösdrivare utan hem. På alla sätt har mänskligheten sjunkit djupt. Högt ljuder de genomträngande skriken från faderlösa barn, högt lyfts mödrarnas ångestfyllda röster upp mot skyarna.

Och grogrunden för alla dessa tragedier är fördomar: fördomar rörande ras och nation, religion, politisk åskådning och grundorsaken till fördomar är blind efterhärmning av det förflutna – efterhärmning inom religionen, av rasmässiga attityder, av nationell partiskhet inom politiken. Så länge detta efterapande av det förflutna fortsätter, just så länge kommer grunderna för den sociala ordningen att skingras för alla vindar, just så länge kommer mänskligheten ständigt att vara utsatt för den allvarligaste fara.

I en sådan upplyst tidsålder som vår, när verkligheter som tidigare var okända för människan har blottlags, och skapade tings hemligheter har avslöjats, och sanningens morgon har brutit fram och upplyst världen – kan det då tillåtas att människor skulle föra ett fruktansvärt krig som drager mänskligheten ned i fördärvet? Nej, vid Herren Gud!

Jesus Kristus kallade hela mänskligheten till vänskap och fred. Till Petrus sade Han: ”Stick svärdet i skidan.” [71] Sålunda löd Herren Kristus bud och råd, och ändå har idag de kristna alla och envar dragit sina svärd ur skidan. Hur vid är icke skillnaden mellan sådana handlingar och den klara evangelietexten!

Liksom solen uppstiger över Persien trädde Bahá’u’lláh fram för sextio år sedan,. Han förklarade att världens skyar var mörka, att mörkret var illavarslande och att fruktansvärda krig skulle komma. Från fängelset i Akká vände Han sig till den tyske kejsaren i klaraste ordalag, berättade för honom att ett stort krig var på väg och att hans stad Berlin skulle brista ut i jämmer och klagan. Likaså tillskrev Han den turkiske härskaren, trots att Han var ett sultanens offer och en fånge i hans fängelse – det vill säga, att Han hölls fången i Akkás fästning – och angav tydligt att Konstantinopel skulle drabbas av en plötslig och radikal förändring, så stor att kvinnorna och barnen i staden skulle sörja och gråta högt. I korthet, Han riktade sådana ord till alla monarker och presidenter och allt inträffade precis så som Han hade förutsagt.

Av Hans mäktiga Penna har det utfärdats olika grundsatser för att förhindra krig och de har spridits vitt och brett.

Den första är oberoende sökande efter sanning, ty blint efterhärmande av det förflutna hindrar förståndet från att utvecklas. Men när varje själ efterforskar sanningen kommer samhället att befrias från det mörker som är det ständiga upprepandet av det förflutna.

Hans andra grundsats är mänsklighetens enhet: att alla människor är Guds får och att Gud är deras kärleksfulle Herde som tager hand om alla utan att gynna den ene eller den andre. ”Du kan icke upptäcka någon brist eller ofullkomlighet i den Nåderikes skapelse”, [72] alla är Hans tjänare, alla bönfaller om Hans nåd.

Hans tredje lärosats är att religionen är en mäktig fästning men att den måste framkalla kärlek, icke illvilja och hat. Skulle den leda till ondska, elakhet och hat har den inget värde alls. Ty religion är ett botemedel och om botemedlet skulle orsaka sjukdom, lägg det då åt sidan. Återigen, vad beträffar förutfattade meningar rörande religion, ras, nation och politik: alla dessa fördomar slår mot själva grunden för mänskligt liv, samtliga orsakar blodsutgjutelse och ödeläggelse av världen. Så länge de här fördomarna överlever kommer det att finnas ständiga och skräckinjagande krig.

För att råda bot på detta tillstånd måste det bli universell fred. För att åstadkomma det måste det inrättas en högsta domstol som representerar alla regeringar och folk, både nationella och internationella frågor måste hänskjutas till den och alla måste följa denna domstols beslut. Om någon regering eller något folk skulle visa ohörsamhet, måste hela världen stå upp mot den regeringen eller det folket.

Ännu en av Bahá’u’lláhs lärosatser är att jämlikhet skall råda mellan män och kvinnor och deras lika andel i alla rättigheter. Och det finns många liknande principer. Det har nu blivit uppenbart att dessa lärosatser är världens själva liv och själ.

Ni som är människosläktets tjänare, sträva av hela ert hjärta efter att befria mänskligheten från detta mörker och dessa fördomar som hör till människans villkor och naturens värld, så att mänskligheten måtte finna sin väg in i ljuset i Guds värld.

Prisad vare Han, ni är underrättade om världens olika lagar, institutioner och principer. Idag kan inget annat än dessa gudomliga föreskrifter tillförsäkra mänskligheten lugn och ro. Vore det icke för dem skulle det här mörkret aldrig försvinna, dessa kroniska sjukdomar skulle aldrig bli läkta, nej, de skulle dag för dag växa sig allt våldsammare. Balkan kommer att förbli missnöjt. Dess rastlöshet kommer att öka. De besegrade makterna kommer att fortsätta agitera. De kommer att taga till alla medel som kan återuppväcka krigets låga. Rörelser, nyfödda och världsomfattande i sin omfattning, kommer att göra sitt yttersta för att främja sina planer. Vänsterrörelsen kommer att få stor betydelse. Dess inflytande kommer att spridas.

Sträva därför, med Guds hjälp, med upplysta sinnen och hjärtan och en styrka född av himlen, att bli en utgjutelse från Gud till människan och att frambringa vederkvickelse och fred åt hela mänskligheten.

203 O du som är förälskad i Förbundet! Den Välsignade skönheten

O du som är förälskad i Förbundet! Den Välsignade skönheten har lovat denne tjänare att själar skulle förmås framträda, som skulle vara vägledningens själva förkroppsliganden och banér för härskaran i höjden, facklor för Guds enhet och Hans rena sannings stjärnor, som lyser i de himlar där Gud allena härskar. De skulle skänka de blinda syn och få de döva att höra, de skulle väcka de döda till liv. De skulle möta alla folk på jorden och framlägga sin Sak med bevis från de sju sfärernas Herre.

Det är min förhoppning att Han i Sin givmildhet snart kommer att få dessa själar att framträda, så att Hans Sak måtte upphöjas. Den naturliga magnet som drar denna nåd till sig är fasthet i Förbundet. Frambär tack till Gud för att du är den mest ståndaktige av de ståndaktiga.

O min Gud, bistå Din tjänare att upphöja Ordet och att vederlägga det som är fåfängt och falskt, att upprätta sanningen, att sprida de heliga verserna vida omkring, att uppenbara strålglansen och låta morgonljuset gry i de rättfärdigas hjärtan.

Du är i sanning den Givmilde, den Förlåtande.

204 O Fenix av den odödliga lågan, som har tänts i det heliga trädet!

O Fenix av den odödliga lågan, som har tänts i det heliga trädet! Bahá’u’lláh – må mitt liv, min själ, min ande offras för Hans ringa tjänare – gav under Sina sista dagar på jorden det mest uttryckliga löfte att själar – genom Guds nåds utgjutelser och det stöd och den hjälp som garanterats från Hans rike i höjden – kommer att uppstå och heliga varelser framträda som, liksom stjärnor, kommer att pryda den gudomliga vägledningens himlavalv och upplysa godhetens och givmildhetens gryning, vara de uppenbara tecknen på Guds enhet och lysa med ljuset av helighet och renhet, få sitt fulla mått av gudomlig ingivelse, höja trons heliga fackla, stå fast som klippan och vara orubbliga som berget, och växa till att bli ljuskällor i Hans uppenbarelses himlar, till mäktiga kanaler för Hans nåd och medel för förlänandet av Guds frikostiga omsorger, härolder som ropar ut den ende sanne Gudens namn, och vara upprättare av världens allra viktigaste grundval.

De kommer att arbeta oupphörligt, såväl om dagen som om natten, kommer varken att taga hänsyn till vedermödor eller bedrövelser, kommer icke att tillåta något avbrott i sina an­strängningar, icke söka vila, kommer att åsidosätta all maklighet och bekvämlighet, och, avskilda och obefläckade, kommer att ägna varje flyktigt ögonblick av sina liv åt spridandet av den gudomliga väldoften och upphöjandet av Guds heliga ord. Deras ansikten kommer att utstråla himmelsk glädje och deras hjärtan vara fyllda med fröjd. Deras själar kommer att vara inspirerade och deras grund säker. De kommer att spridas över världen och resa genom alla trakter. De kommer att höja sina röster vid varje sammankomst och smycka och skänka nytt liv åt alla möten. De kommer att tala alla språk och kunna tolka varje fördold innebörd. De kommer att uppenbara Konungarikets mysterier och uppenbara Guds tecken för alla. De kommer att brinna klart, som ett ljus i varje sammankomsts hjärta och stråla som en stjärna över alla horisonter. De milda brisar som fläktar från deras hjärtans trädgård kommer att parfymera och återuppliva människors själar och deras sinnens uppenbarelser kommer, såsom regnet, att giva nytt liv åt världens folk och nationer.

Jag väntar, väntar ivrigt på att dessa heliga skall framträda, men ändå, hur länge skall de uppskjuta sin ankomst? Min bön och brinnande åkallan, om aftonen och vid gryningen, är att dessa lysande stjärnor snart måtte sprida sin strålglans över världen, att deras heliga anleten måtte avslöjas för dödliga ögon, att det gudomliga biståndets skaror måtte vinna sin seger, och att nådens böljor som stiger ur Hans hav därovan måtte flöda över hela mänskligheten. Bed också ni och bönfall Honom om att dessa själar genom den Uråldriga skönhetens frikostiga hjälp, måtte avtäckas för världens ögon.

Guds härlighet vile över dig och över honom vars ansikte är upplyst med det eviga ljus som lyser från Hans härlighets rike.

205 O aktade själar! Genom det ständiga efterhärmandet

O aktade själar! Genom det ständiga efterhärmandet av gamla och utslitna bruk hade världen mörknat till den mörkaste natt. De gudomliga lärornas grunder hade gått ur minnet, deras kärna och hjärta hade helt glömts bort och folket höll fast vid blotta skalet. Nationerna hade liksom trasiga, sedan länge utslitna klädnader, fallit ned i ett beklagansvärt tillstånd.

Ur den djupa nattens mörker grydde Bahá’u’lláhs läras morgonglans. Han har klätt världen i en ny och skön klädnad och detta nya plagg är de grundsatser som har nedkommit från Gud.

Nu är den nya tidsåldern här och skapelsen är pånyttfödd. Mänskligheten har fått nytt liv. Hösten har passerat och den vederkvickande våren är här. Allt är nu förnyat. Konster och näringar har återfötts, det finns nya upptäckter inom vetenskapen och det finns nya uppfinningar och till och med de mänskliga livsbetingelsernas detaljer, såsom klädsel och personliga tillhörigheter – också vapen – allt det har likaledes förnyats. Alla staters lagar och förordningar har ändrats. Förnyelse är ordningen för dagen.

Och all denna nydaning har sin källa i de nya utgjutelserna av underbar nåd och ynnest från Konungarikets Herre, som har förnyat världen. Människorna måste därför helt frigöras från sina gamla tankemönster, så att all deras uppmärksamhet kan fokuseras på de nya principerna, ty de är den här tidens ljus och tidsålderns själva anda.

Om icke de här lärosatserna sprids med krafttag bland människor tills de gamla sätten, de gamla begreppen har försvunnit och glömts bort, kommer denna världen icke att få någon frid, ej heller kommer den att återspegla det himmelska rikets fullkomliga egenskaper. Sträva med hela ert hjärta efter att göra de tanklösa medvetna, att väcka dem som sover, att bringa kunskap till de okunniga, att göra de blinda seende, de döva hörande och att väcka de döda till liv.

Det tillkommer er att uppvisa sådan kraft, sådan uthållighet, att alla betraktare förvånas. Himmelrikets bekräftelser är med er. Över er vare den Allhärliges härlighet.

206 Prisad vare Han som har sönderslitit mörkret

Prisad vare Han som har sönderslitit mörkret, har utplånat natten, har dragit undan täckelset och ryckt undan slöjorna och vars ljus därpå lyste fram, vars tecken och symboler spreds och Hans mysterier blottlades. Då skingrades Hans moln och fyllde jorden med Hans gåvor och förläningar och förljuvade allt med regn, och fick kunskapens friska grönska och visshetens hyacinter att skjuta upp och skaka och darra av glädje, tills hela världen var parfymerad med Hans helighet vällukt.

Hälsningar och lovprisning, välsignelser och ära vare över dessa gudomliga verkligheter, dessa heliga anemoner som har kommit fram genom denna högsta utgjutelse, denna överflödande nåd som har rutit som ett upprört hav av gåvor och förläningar, som kastat sina vågor till de höga himlarna.

O Gud, min Gud! Prisad vare Du för att Du tänt den gudomliga kärlekens eld i det heliga Trädet på toppen av det högsta berget - det Träd som ” varken tillhör öst eller väst,” [73] - den brand som flammade tills dess låga sköt upp till härskaran i höjden och varifrån dessa verkligheter upplystes av vägledningens ljus och ropade: ”Sannerligen, vi har urskiljt en eld på sluttningen av berget Sinai” [74]

O Gud, min Gud! Låt denna eld växa, dag för dag, tills dess flammor sätter hela jorden i rörelse. O Du, min Herre! Tänd Din kärleks ljus i varje hjärta, blås in Din kunskaps ande i människornas själar, gläd deras bröst med Din enhets verser. Kalla till liv dem som bor i sina gravar, varna de högmodiga, gör lyckan världsomfattande, sänd ned Ditt kristallklara vatten och i samlingen av uppenbar prakt, förse alla med den bägare som är ”spetsad med kamfer.” [75]

Sannerligen, Du är den Givande, den Förlåtande, den evigt Förlänande. Sannerligen, Du är den Barmhärtige, den Medlidsamme.

O Guds älskade! Himlens vinbägare flödar över, Guds Förbunds festmåltid är upplyst av festlyktor, alla gåvors dagbräckning gryr, nådens milda vindar fläktar och från den osynliga världen kommer goda nyheter om utgjutelser och skänker. På blomsterströdda ängar har den gudomliga våren slagit upp sina tält och de andliga inandas ljuva dofter från andens Saba, som förts till dem av östanvinden. Nu sjunger den mystiska näktergalen sina oden och knoppar av inre betydelse spricker ut i känsliga och sköna blomster. Lärkorna har blivit festivalens musiker och när de höjer underbara röster ropar de och sjunger till melodierna från skaran i höjden, ”Saliga är ni! Hör de glada nyheterna! Hör de glada nyheterna!” Och de uppmanar Abhá-paradisets festdeltagare att dricka sitt lystmäte, och de framför det vältaligt i det himmelska trädet och utbrister i sina heliga rop. Allt detta för att vissna själar som traskar kring i de tanklösas öken, och de förtärda som förlorats i likgiltighetens sand, måtte komma till pulserande liv igen och visa sig vid Herren Guds högtider och fester.

Prisad vare Han! Hans saks rykte har nått österland och västerland och underrättelserna om Abhá-skönhetens kraft har upplivat nord och syd. Detta rop från den amerikanska kontinenten är en kör av helighet, detta rop från när och fjärran som även uppstiger till den himmelska skaran är ”Yá Bahá’u’l-Abhá-!” Nu är östern upplyst med härlighet och västern rosenljuv och hela jorden doftar av ambra, och vindarna som blåser över gravhelgedomen är fyllda av mysk. Inom kort kommer ni att få se att även de mörkaste länderna är fyllda av ljus och att Europas och Afrikas världsdelar har förvandlats till blomstergårdar och skogar av blommande träd.

Men eftersom denna Sol grydde i Persien och eftersom solen från orienten spred sitt sken över västerlandet, är det vår käraste förhoppning att lågorna i kärlekens eld skall flamma än häftigare i det landet och att prakten i denna heliga tro där skall växa sig allt starkare. Må Guds saks frambrytande så skaka detta land i dess grundvalar, må den andliga kraften i Hans ord så klart visa sig, att Iran blir till kärnan och medelpunkten för välbefinnande och frid. Må rättrådighet och försoning och kärlek och tillit, utströmmande från Iran, bringa odödlighet till alla på jorden. Må Iran [76] på de högsta topparna uppresa den allmänna ordningens, den renaste andlighetens, den världsomfattande fredens banér.

O Guds älskade! I bahá’í-trons religionsordning, är Guds sak ren ande. Hans sak tillhör icke den materiella världen. Den kommer varken för strid eller krig, icke heller för onda eller skamliga gärningar, den är varken till för gräl med andra religioner eller för konflikter med nationerna. Dess enda armé är kärlek till Gud, dess enda glädje Hans kunskaps klara vin, dess enda fältslag utläggningen av sanningen, dess enda korståg riktas mot det pockande jaget, mot de onda maningarna från människohjärtat. Dess seger är underkastelse och saktmod och att vara osjälvisk är dess eviga härlighet. I korthet, den är ande, blott ande:

Om ni icke är i nöd,

Bli ej ormens snara död,

Än mindre skada en man.

Och om ni kan,

Skräm ej myran, den lilla,

Gör än mindre brodern illa.

Låt all er strävan gälla detta, att bli källan till liv och odödlighet, och till frid och tröst och glädje för varje människosjäl, antingen den är välbekant för er eller en främling, i motsättning till er eller på er sida. Se icke till renheten eller orenheten i dennes natur, se till Herrens allomfattande barmhärtighet , vars nåds ljus har omslutit hela jorden och alla som bor därpå och i vars frikostighets överflöd både kloka och okunniga är nedsänkta. Såväl främling som vän sitter vid Hans ynnests bord. Liksom den troende, kupar också förnekaren, som vänder sig bort från Gud, händerna och dricker ur Hans håvors hav.

Det tillkommer Herrens älskade att vara tecken och symboler för Hans allomfattande nåd och att förkroppsliga Hans överflödande ynnest. Må de liksom solen stråla över såväl trädgård som avskrädeshög, och såsom moln om våren utgjuta sitt regn över blomma och törne. Må de söka blott kärlek och trofasthet, må de icke följa ovänlighetens vägar, må deras tal begränsas till vänskapens och fredens hemligheter. Detta är de rättfärdigas egenskaper, detta är kännetecknet för dem som tjänar Hans tröskel.

Abhá-skönheten uthärdade de mest plågsamma olyckor. Han utstod otaliga kval och lidanden. Han kunde icke åtnjuta ett ögonblick av frid och tog ej ett rofyllt andetag. Han vandrade hemlös över ökensand och bergssluttningar. Han var inspärrad i en fästning och en fängelsecell. Men för Honom var Hans fattigdoms halmmatta en evig tron av ära och Hans tunga kedjor en härskares halssmycke. Såväl dag som natt levde Han under ett vinande svärd och Han var i varje ögonblick redo för döden på korset. Han uthärdade allt detta så att Han måtte rena världen och täcka den med Herren Guds godhet, så att Han måtte giva den lugn, så att konflikter och stridslystnad måtte drivas på flykten, att lansen och den skarpa klingan måtte bytas mot kärleksfull gemenskap, illvilja och krig förvandlas till trygghet, mildhet och kärlek, så att hatets och vredens slagfält skulle bli till lustgårdar, och platser där en gång bloddränkta arméer drabbade samman bli till doftande parker, så att krigföring skulle ses som en skam och att gripa till vapen som en vedervärdig sjukdom, skydd av alla folk, så att världsfreden måtte resa sina tält på de högsta bergen och krig förmås försvinna för evigt från jorden.

Därför måste Guds älskade kämpa och med sin mödas vatten sköta, nära och främja detta hoppets träd. Må de helhjärtat i vilket land de än bor bli vänner och följeslagare till både dem som står dem nära och dem som är mycket avlägsna. Må de med egenskaper lika dem i himlen, främja Guds institutioner och religion. Må de aldrig tappa modet, aldrig förtvivla och aldrig känna sig drabbade. Ju större motstånd de möter, desto mer bör de visa sina egna goda avsikter, ju mer plågor och olyckor de har att möta, desto mer frikostigt må de skicka runt den bräddfulla bägaren. Sådan är den anda som kommer att bli världens liv, sådant är det strålande ljuset innerst inne och den som är och gör annat än detta, är ej värdig att tjäna vid Herrens heliga tröskel.

O Guds älskade! Sanningens sol lyser från osynliga himlar, så var medvetna om de här dagarnas värde. Lyft era huvuden och väx er höga som cypresser i dessa snabbflytande strömmar. Gläd er åt skönheten hos narcissen i Najd, ty nattens inbrott kommer och den kommer ej längre att finnas till ...

O Guds älskade! Prisad vare Han, Förbundets ljusa fana vajar högre för varje dag, medan svekets flagga har vänts upp och ned och hänger på halv stång. De oupplysta angriparna har skakats i grunden och ter sig nu som raserade gravar, och som blinda varelser som bor under jorden kryper och kravlar de runt ett hörn av graven, och från tid till annan, tjattrar och ylar de som vilda djur ur detta hål. Ära vare Gud! Hur kan mörkret hoppas att övervinna ljuset, hur kan en trollkarls rep hålla fast ”en orm synlig för alla”? ”Se där! Den slukade deras lögnaktiga underverk.” [77] Ve dem! De har lurat sig själva med en saga och för att tillfredsställa sina begär har de förgjort sig själva. De gav upp evig härlighet i utbyte mot mänsklig stolthet och de offrade storheten i båda världarna för det pockande jagets krav. Detta är vad Vi har förvarnat er om. Inom kort skall ni skåda de dåraktigas omisskännliga förlust.

O min Herre och mitt hopp! Hjälp Dina älskade att vara fasta i Ditt mäktiga förbund, att förbli trofasta mot Din uppenbara Sak och att åtlyda de påbud som Du nedskrivit för dem i Din härlighets bok, så att de måtte bli vägledningens banér och lampor från härskaran i höjden, källor av Din oändliga visdom och stjärnor som visar den rätta vägen, strålande med ljuset från den högsta himlen.

Sannerligen, Du är den Oövervinnelige, den Allsmäktige, den Allstarke.

 

207 O ni som har vänt era ansikten mot den Upphöjda skönheten!

O ni som har vänt era ansikten mot den Upphöjda skönheten! Dag och natt, på morgonen och vid solnedgången, när mörkret sänker sig, och i morgonljuset minns jag, och har alltid kommit ihåg Herrens älskade i mitt sinnes och hjärtas riken. Jag beder Honom att skänka dessa älskade Sina bekräftelser som bor i det här rena och heliga landet och att giva dem framgångsrika resultat i allt: att Han, i deras karaktär, deras uppträdande, deras ord, deras levnadssätt, i allt de är och gör, skall få dem att uppnå utmärkelse bland människor, att Han kommer att samla dem i världssamfundet, med sina hjärtan fyllda av hänryckning och glöd och längtande kärlek, med kunskap och visshet, med ståndaktighet och enighet, med ansikten sköna och ljusa.

O Herrens älskade! Denna dag är enandets dag, dagen för skördandet av hela mänskligheten. [78] ”Sannerligen, Gud älskar dem som strider för Hans sak i slutna led som vore de en fast vägg.” [79] Lägg märke till att Han säger ”i slutna led” – vilket betyder sammanträngda, var och en sammanförd intill nästa person, var och en stödjande sina kamrater. Att kämpa, såsom angives i den heliga versen, betyder icke i denna största av alla religionsordningar, att gå ut med svärd och spjut, med lans och genomborrande pil – utan i stället att vara beväpnad med rena avsikter, med rättfärdiga motiv, med stödjande och goda råd, med gudomliga egenskaper, med gärningar som behagar den Allsmäktige, med himlens kännetecken. Det innebär bildning för hela mänskligheten, vägledning för alla människor, vid spridning av andens ljuva dofter, kungörandet av Guds bevis, framläggandet av övertygande och gudomliga argument, utförandet av välgörande gärningar.

Närhelst heliga själar, med stöd av himlens krafter, står upp med sådana andliga egenskaper och marscherar i takt, i led på led, kommer var och en av dessa själar att bli som tusen och de böljande vågorna i detta mäktiga hav kommer att bli som bataljonerna från härskaran i höjden. Vilken välsignelse det kommer att bli – när alla kommer tillsammans, liksom tidigare åtskilda forsar, floder och strömmar, rinnande bäckar och enstaka droppar, som, när de samlats på en plats, bildar ett mäktigt hav. Och till en sådan grad kommer allas inneboende enhet att råda att traditionerna, reglerna, sederna och kännetecknen i dessa befolkningars inbillningsrika liv suddas ut och dunstar bort som enstaka droppar, när väl det stora enhetens hav stiger och svallar och böljar.

Jag svär vid den Uråldriga skönheten att i en sådan tid kommer en överväldigande nåd att så omsluta alla, och storslagenhetens hav kommer att så översvämma sina stränder, att det smalaste vattendrag kommer att växa sig stort som ett oändligt hav och de allra minsta droppar kommer att bli som det gränslösa djupet.

O Guds älskade! Kämpa och sträva efter att nå denna höga ställning och efter att få en sådan glans att den kan skimra över dessa riken på jorden, att dess strålar återkastas från en gryningspunkt på evighetens horisont. Detta är själva grunden för Guds sak. Detta är själva kärnan i Guds lag. Detta är det mäktiga byggnadsverk som rests av Guds Uppenbarare. Det är därför som Guds värld gryr. Det är därför som Herren intager Sin människokropps tron.

O Guds älskade! Se hur den Upphöjde [80] – må själarna hos alla på jorden bli en lösen för Honom – i detta höga syfte gjorde Sitt välsignade hjärta till mål för lidandets spjut. Och eftersom den Uråldriga skönhetens verkliga avsikt – må själarna hos härskaran i höjden offras för Honom – var att uppnå just detta himmelska mål, blottade den Upphöjde Sitt heliga bröst för att bli målet för en myriad kulor, avfyrade av illviljans och hatets folk, och dog martyrdöden i yttersta ödmjukhet. På denna vägs stoft strömmade det heliga blodet från tusentals och åter tusentals heliga själar, och mången gång hängdes en trofast gudsälskares välsignade kropp i galgträdet.

Abhá-skönheten själv – må anden hos allt som är till offras för Hans älskade – utstod alla sorters prövningar, och tog för egen del villigt emot djupt lidande. Ingen plåga återstod som Hans heliga gestalt icke utsattes för, inget lidande fanns som icke drabbade Honom. Hur mången natt, när Han var kedjad var Han ej sömnlös på grund av Sin järnkrages tyngd, hur mången dag gav den brännande smärtan från stocken och bojorna Honom icke en lugn stund. Från Níyávarán till Teheran tvingade de Honom att springa – Han, denna förkroppsligade Ande, Han som hade varit van att vila på kuddar av broderat siden – kedjad, utan skor, med blottat huvud och stängde in Honom i underjorden, i den trånga fängelsehålans tjocka mörker tillsammans med mördare, upprorsmän och tjuvar. Om och om igen ansatte de Honom med en ny plåga och alla var säkra på att Han, vilket ögonblick som helst, skulle lida martyrdöden. Efter en tid förvisade de Honom från Hans hemland och skickade Honom till främmande och avlägsna länder. Under många år i Irak gick det ej ett ögonblick utan att en ny pil av smärta träffade Hans heliga hjärta, för varje andetag slog ett svärd mot denna heliga kropp och Han kunde icke hoppas på ett ögonblick av trygghet och vila. Från alla håll gick Hans fiender till anfall med obevekligt hat, och ensam och allena motstod Han dem alla. Efter alla dessa vedermödor, dessa kroppsliga slag, kastade de ut Honom från Irak på den asiatiska kontinenten till den europeiska kontinenten, och på denna plats av bitter exil, av eländiga svårigheter, lades nu till utöver de orättvisor som hopats över Honom av Koranens folk, de häftiga förföljelserna, de våldsamma angreppen, sammansvärjningarna, förtalet, de ständiga fientligheterna, hatet och illviljan, från Bayánens folk. Min penna saknar kraft att berätta allt, men ni har säkerligen blivit underrättade om det. Sedan, efter tjugofyra år i detta, det Största fängelset, i svåra plågor och djupt lidande, avslutades Hans dagar.

Sammanfattningsvis var den Uråldriga skönheten ständigt, under Sin vistelse i den här förgängliga världen, antingen en kedjebunden fånge eller befann sig under ett svärd eller utsatt för det yttersta lidande och plåga eller inspärrad i det Största fängelset. På grund av Sin fysiska svaghet, orsakad av Hans lidanden, var Hans välsignade kropp avtärd till blott en vindpust, den var lätt som spindelväv av långvarig sorg. Och Hans skäl för att axla denna tunga börda och utstå allt lidande, som var liksom en ocean som kastade sina vågor högt mot skyn – Hans skäl för att sätta på sig de tunga järnkedjorna och för att bli själva förkroppsligandet av yttersta underkastelse och ödmjukhet, var att leda varje själ på jorden till endräkt, till medkänsla, till enhet, att bland alla folk göra tecknet för Guds enastående väsen känt, så att till sist den ursprungliga enhet som nedlagts i hjärtat hos allt skapat, skulle bära sin avsedda frukt, och prakten av, ”Du kan inte upptäcka någon brist eller ofullkomlighet i den Nåderikes skapelse” [81] skulle sprida sina strålar.

O Herrens älskade, nu är tiden kommen för ihärdig strävan. Kämpa och sträva. Och eftersom den Uråldriga skönheten dag och natt var utsatt på martyrskapets fält, låt oss i vår tur sträva idogt, och höra och begrunda Guds råd. Låt oss slunga iväg våra liv och avstå från våra korta och lätt räknade dagar.  Låt oss vända bort våra ögon från tomma fantasier om den här världens olikartade gestaltningar och i stället tjäna denna mest framstående sak, denna storslagna plan. Låt oss icke, på grund av våra egna föreställningar, hugga ner detta träd som den himmelska nådens hand har planterat, låt oss icke med våra illusioners mörka moln, våra själviska intressen, fördunkla strålglansen som strömmar från Abhá-riket. Låt oss icke vara barriärer som blockerar allsmäktig Guds böljande ocean. Låt oss icke förhindra att de rena väldofterna från den Allhärliga skönhetens trädgård får blåsa vitt och brett. Låt oss icke på denna återföreningens dag utestänga välsignelsernas vårliga störtregn från ovan. Låt oss icke samtycka till att Sanningens sols härlighet någonsin avtager och försvinner. Detta är Guds förmaningar som förkunnas i Hans heliga böcker, Hans  epistlar, Hans skrifter vilka förkunnar Hans råd till de uppriktiga.

Härligheten vile över er och Guds nåd och Guds välsignelser.     

208 O tjänare vid den Heliga tröskeln! Den Himmelska skarans

O tjänare vid den Heliga tröskeln! Den Himmelska skarans triumferande sällskap, mönstrade och uppställda i rikena därovan, står redo och förväntansfulla för att bistå och säkra segern åt den tappre ryttare som med förtröstan sporrar sin springare in på tjänandets arena. Välgång skall följa den orädde krigare som beväpnad med kraften av sann kunskap, skyndar ut på fältet, skingrar okunnighetens arméer och tillintetgör villfarelsens härskaror, som håller den gudomliga vägledningens standar högt och blåser i segertrumpeten. Vid Herrens rättfärdighet! Han har uppnått en strålande triumf och vunnit den sanna segern.

209 O ni som är den Välsignade skönhetens tjänare!

O ni som är den Välsignade skönhetens tjänare! Det står klart att på denna dag omfattar bekräftelser från den osynliga världen alla dem som överlämnar det gudomliga budskapet. Om undervisningsarbetet skulle upphöra, skulle dessa bekräftelser helt avskäras, eftersom det är omöjligt för Guds älskade att få stöd om de icke undervisar.

Under alla förhållanden måste undervisningen föras framåt, men med visdom. Om arbetet icke kan fortsätta öppet, får de undervisa enskilt och därigenom låta andlighet och gemenskap växa bland människobarnen. Om till exempel var och en av de troende skulle bli en sann vän till en av de tanklösa – och, i det han uppträder med absolut rättrådighet, umgås med denna själ, behandlar denne med största vänlighet och själv är ett exempel på de gudomliga föreskrifter han har tagit emot, på de goda egenskaperna och beteendemönstren och alltid uppträder i enlighet med Guds förmaningar – är det säkert att han så småningom kommer att lyckas väcka denna tidigare tanklösa individ och förvandla hans okunnighet till kunskap om sanningen.

Själar är benägna till främlingskap. Först bör mått och steg tagas för att avlägsna detta främlingskap, ty endast då kommer Ordet att verka. Om en troende visar vänlighet mot en av de försumliga och med stor kärlek så småningom leder honom till att förstå giltigheten i den heliga Saken, så att han kan lära känna grunderna i Guds tro och dess följder – en sådan person kommer med säkerhet att förändras, med undantag endast för de sällan påträffade individer som är såsom aska och vars hjärtan är ”som stenar – hårdare än stenar.” [82]

Om var och en av vännerna skulle eftersträva att på det här sättet leda en själ rätt, kommer antalet troende att fördubblas varje år, och detta kan genomföras med försiktighet och visdom, och ingen som helst skada skulle komma därav.

Dessutom måste undervisarna resa omkring, och om öppet spridande av budskapet skulle orsaka oro, bör de istället stimulera och utbilda de troende, besjäla dem, glädja dem, få deras hjärtan att jubla, återuppliva och friska upp dem med helighetens ljuva dofter.

O ni rosor i Guds kärleks trädgård! O ni klara lampor i Hans kunskaps skara! Må Guds mjuka andedräkt fläkta över er, må Guds härlighet upplysa era hjärtans horisont. Ni är vågorna på kunskapens djupa hav, ni är de samlade arméerna på visshetens slätt, ni är stjärnorna på Guds barmhärtighets skyar, ni är de stenar som jagar fördärvets människor på flykten, ni är molnen av gudomligt medlidande över livets trädgårdar, ni är Guds enhets rikliga nåd som är utgjuten över alla skapade tings innersta väsen.

På denna världs utbredda skrift, är ni Hans enhets verser och högst upp, på höga slottstorn, är ni Herrens fanor. I hans lövsalar är ni blomstren och de väldoftande örterna, i andens rosenträdgård är ni de näktergalar som höjer sina vemodiga rop. Ni är fåglarna som svävar upp till kunskapens fäste, de kungliga falkarna på Guds handled.

Varför har ni då slocknat, varför är ni tysta, varför tunga som bly och fyllda av matthet? Ni måste lysa upp som blixten och höja ett larm likt det stora havet. Som ett ljus måste ni kasta ert sken och liksom Guds milda vindar måste ni blåsa över världen. Såsom ljuva fläktar från himmelska lövsalar, som myskfyllda vindar från Herrens trädgårdar, måste ni parfymera luften för kunskapens folk och såsom den prakt som sprids av den sanna Solen, måste ni upplysa mänsklighetens hjärtan. Ty ni är de livgivande vindarna, ni är jasmindofterna från de frälstas trädgård. Skänk då liv till de döda och väck dem som slumrar. Var såsom strålande lågor i världens mörker, var såsom källor av livets vatten i förtappelsens sand, var vägledningen från Herren Gud. Nu är tiden inne för att tjäna, nu är det tiden inne att vara brinnande. Ni skall veta värdet av denna stund, detta gynnsamma läge av gränslös nåd, innan det glider er ur händerna.

Snart kommer vår handfull av dagar, vårt försvinnande liv, att vara förbi och vi skall gå tomhänta in i den håla som grävs för dem som icke mer talar. Därför måste vi knyta våra hjärtan till den Uppenbara skönheten och klamra oss fast vid den livlina som aldrig förgår. Vi måste omgjorda oss för att tjäna, tända kärlekens eld och brinna i dess hetta. Vi måste lossa våra tungors band tills vi sätter hela vida världens hjärta i brand och med vägledningens klara strålar utplåna nattens arméer och för Hans skull, på uppoffringens fält, sedan lägga ned våra liv.

Låt oss därför över varje folk strö de dyrbara ädelstenar som är erkännandet av Gud och låt oss, med tungans skarpa klinga och kunskapens säkra pilar besegra jagets och lidelsens härskaror och skynda vidare till martyrskapets mark, till den plats där vi dör för Herren. Och sedan, med flygande fanor och till trummornas dån, låt oss gå över till den Allhärliges sfär, och ansluta oss till den Himmelska Skaran. Väl går det för dem som utför stora gärningar.

210 O ni rosor i Guds kärleks trädgård! O ni klara lampor

O ni rosor i Guds kärleks trädgård! O ni klara lampor i Hans kunskaps skara! Må Guds mjuka andedräkt fläkta över er, må Guds härlighet upplysa era hjärtans horisont. Ni är vågorna på kunskapens djupa hav, ni är de samlade arméerna på visshetens slätt, ni är stjärnorna på Guds barmhärtighets skyar, ni är de stenar som jagar fördärvets människor på flykten, ni är molnen av gudomligt medlidande över livets trädgårdar, ni är Guds enhets rikliga nåd som är utgjuten över alla skapade tings innersta väsen.

På denna världs utbredda skrift, är ni Hans enhets verser och högst upp, på höga slottstorn, är ni Herrens fanor. I hans lövsalar är ni blomstren och de väldoftande örterna, i andens rosenträdgård är ni de näktergalar som höjer sina vemodiga rop. Ni är fåglarna som svävar upp till kunskapens fäste, de kungliga falkarna på Guds handled.

Varför har ni då slocknat, varför är ni tysta, varför tunga som bly och fyllda av matthet? Ni måste lysa upp som blixten och höja ett larm likt det stora havet. Som ett ljus måste ni kasta ert sken och liksom Guds milda vindar måste ni blåsa över världen. Såsom ljuva fläktar från himmelska lövsalar, som myskfyllda vindar från Herrens trädgårdar, måste ni parfymera luften för kunskapens folk och såsom den prakt som sprids av den sanna Solen, måste ni upplysa mänsklighetens hjärtan. Ty ni är de livgivande vindarna, ni är jasmindofterna från de frälstas trädgård. Skänk då liv till de döda och väck dem som slumrar. Var såsom strålande lågor i världens mörker, var såsom källor av livets vatten i förtappelsens sand, var vägledningen från Herren Gud. Nu är tiden inne för att tjäna, nu är det tiden inne att vara brinnande. Ni skall veta värdet av denna stund, detta gynnsamma läge av gränslös nåd, innan det glider er ur händerna.

Snart kommer vår handfull av dagar, vårt försvinnande liv, att vara förbi och vi skall gå tomhänta in i den håla som grävs för dem som icke mer talar. Därför måste vi knyta våra hjärtan till den Uppenbara skönheten och klamra oss fast vid den livlina som aldrig förgår. Vi måste omgjorda oss för att tjäna, tända kärlekens eld och brinna i dess hetta. Vi måste lossa våra tungors band tills vi sätter hela vida världens hjärta i brand och med vägledningens klara strålar utplåna nattens arméer och för Hans skull, på uppoffringens fält, sedan lägga ned våra liv.

Låt oss därför över varje folk strö de dyrbara ädelstenar som är erkännandet av Gud och låt oss, med tungans skarpa klinga och kunskapens säkra pilar besegra jagets och lidelsens härskaror och skynda vidare till martyrskapets mark, till den plats där vi dör för Herren. Och sedan, med flygande fanor och till trummornas dån, låt oss gå över till den Allhärliges sfär, och ansluta oss till den Himmelska skaran.

Väl går det för de som utför stora gärningar.

211 När vännerna icke strävar efter att sprida budskapet

När vännerna icke strävar efter att sprida budskapet, försummar de att minnas Gud på ett passande sätt och kommer ej att bevittna tecknen på stöd och bekräftelse från Abhá-riket eller förstå de gudomliga mysterierna. Men när lärarens tunga sysselsätts med undervisning blir han naturligtvis själv stimulerad, blir en magnet som lockar till sig Guds rikes gudomliga hjälp och frikostighet och kommer att vara såsom fågeln i gryningstimmen, som själv blir upprymd av sin egen sång, sina drillar och melodi.

212 Det är då Guds vänner utnyttjar situationen, griper tillfället

Det är då Guds vänner utnyttjar situationen, griper tillfället, rusar fram och vinner priset. Om deras uppgift skall vara begränsad till gott uppförande och rådgivning kommer ingenting att uppnås. De måste tala ut, framlägga bevisen, förklara genom tydliga argument, draga obestridliga slutsatser som klargör sanningen om uppenbarelsen av Verklighetens sol.

213 Undervisningsarbetet bör under alla förhållanden bedrivas aktivt

Undervisningsarbetet bör under alla förhållanden bedrivas aktivt av de troende eftersom gudomliga bekräftelser är beroende av det. Skulle en bahá’í avstå från att fullt ut, med kraft och helhjärtat deltaga i undervisningsarbetet kommer han utan tvivel att vara berövad välsignelserna från Abhá-riket. Men denna verksamhet bör genomsyras av klokhet – icke den klokhet som kräver att man är tyst och glömsk av en sådan skyldighet, utan i stället den som kräver att man visar gudomlig tolerans, kärlek, vänlighet, tålamod, en behaglig karaktär och heliga gärningar. Kort sagt, uppmuntra vännerna att personligen undervisa om Guds sak och rikta deras uppmärksamhet mot vad klokhet innebär, vilket omnämns i skrifterna och vilket i sig är kärnan i undervisningen om tron – men allt detta skall göras med största tolerans, så att himmelskt bistånd och gudomlig bekräftelse kan hjälpa vännerna.

214 Följ din Herres väg och säg icke det som öronen icke tål att höra

Följ din Herres väg och säg icke det som öronen icke tål att höra, ty sådant tal är som läcker mat som gives till små barn. Hur välsmakande, sällsynt och rik maten än må vara, kan den ej tagas upp av matsmältningsorganen hos ett spädbarn. Låt därför var och en som har rätt därtill få sin lämpliga andel.

”Icke allt som en människa känner till kan avslöjas, icke heller kan allt hon kan avslöja ses som lägligt och ej heller kan varje lägligt uttalande anses lämpat för förmågan hos dem som hör det.” Detta är den fulländade visdom du skall följa i dina ansträngningar. Glöm ej det, om du önskar vara en handlingens människa under alla förhållanden. Diagnostisera först sjukdomen och identifiera åkomman, ordinera sedan botemedlet, ty sådan är den skicklige läkarens fulländade metod.

215 Min förhoppning om den ende sanne Herrens nåd

Min förhoppning om den ende sanne Herrens nåd är att du skall bli i stånd att sprida Guds väldofter bland stammarna. Detta är ytterst viktigt...

Om du når framgång med att utföra denna tjänst kommer du att utmärka dig och vara ledande på det området.

216 Var förvissad om att den helige Andes andedräkt

Var förvissad om att den helige Andes andedräkt kommer att lossa din tunga. Tala därför, tala ut med stort mod vid varje möte. När du är i färd med att börja ditt anförande, vänd dig då först till Bahá’u’lláh och bed om den helige Andes bekräftelser, öppna sedan din mun och säg vadhelst som inspirerar ditt hjärta och det med yttersta mod, värdighet och övertygelse. Det är min förhoppning att era möten dag för dag kommer att växa och blomstra och att de som söker sanning där, kommer att lyssna till välgenomtänkta argument och avgörande bevis. Jag är med själ och hjärta med er vid varje möte, var säkra på detta.

217 När läraren undervisar måste han själv vara djupt inspirerad

När läraren undervisar måste han själv vara djupt inspirerad så att hans tal, likt en eldslåga, kan utöva inflytande och förtära jagets och lidelsens slöja. Han måste också vara ytterst ödmjuk och anspråkslös, så att andra må uppbyggas, vara helt självutplånande och ej stå i förgrunden, så att han må undervisa med melodin från härskaran i höjden – annars kommer hans undervisning icke att ha någon effekt.

218 O nära och kära vänner till ‘Abdu’l-Bahá!

O nära och kära vänner till ‘Abdu’l-Bahá!

Bestänk Orienten med parfym,

Över västerlandet strålglans giv.

Bringa ljuset till bulgaren,

Och förläna slaven liv.

Ett år efter Bahá’u’lláhs uppstigande till Abhá-riket, kom den här versen från läpparna på Förbundets Centrum. Förbundsbrytarna fann den verkligen underlig och de behandlade den med förakt. Men, prisad vare Gud, dess verkan är nu uppenbar, dess kraft avslöjad, dess innebörd klar ty genom Guds nåd röres idag både österland och västerland av glädje, och nu, genom ljuva fläktar av helighet är hela jorden parfymerad med mysk.

Den Välsignade skönheten har, på ett omisskännligt språk, givit detta löfte i Sin bok: ”Vi ser er från Vår härlighets rike och skall bistå vemhelst som framträder för Vår saks seger med härskarorna i höjden och en samling av Våra gynnade änglar.” [83]

Gud vare tack att denna utlovade hjälp har förunnats oss, vilket tydligt kan ses av alla och den lyser fram lika klart som solen på himlen.

O Guds vänner, fördubbla därför era ansträngningar, spänn varje nerv, tills ni vinner seger i ert tjänande av den Uråldriga skönheten, av det uppenbarade Ljuset, och blir orsaken till att strålarna från Sanningens morgonstjärna sprids vitt och brett. Blås in den friska andedräkten av liv i världens slitna och förhärjade kropp och så heligt utsäde i fårorna på fälten i alla områden. Res er för att kämpa för denna Sak, öppna era munnar och undervisa. Var de vägledande ljusen på livets mötesplats, var bländande stjärnor på världens skyar, var andens fåglar i enhetens trädgård som sjunger om inre sanningar och mysterier.

Ägna varje andetag i livet åt denna stora Sak och använd alla era dagar till att tjäna Bahá så att ni till slut, skyddade från förlust och utblottning, kommer att ärva de samlade skatterna i rikena därovan. Ty människans dagar är fulla av faror och hon kan ej förlita sig på så mycket som ett ögonblick mer av liv. Och ändå säger människorna, vilka är som en osäker hägring av illusioner till sig själva, att de till slut skall nå höjderna. Ve dem! Människor i svunna tider tryckte samma fantasier till sina bröst till dess en våg slog över dem och de återvände till stoftet och fann sig utestängda och utblottade – alla utom de själar som hade befriat sig från jaget och hade kastat ifrån sig sina liv på Guds väg. Deras lysande stjärna lyste fram på den forntida härlighetens skyar och de nedärvda minnena från alla tidsåldrar är beviset på mina ords sanning.

Vila därför varken dag eller natt och sök ingen bekvämlighet. Berätta om tjänandets hemligheter, följ tjänandets stig, tills ni når den utlovade hjälpen som kommer från Guds riken.

O vänner! Svarta moln har överskuggat hela denna jord och hatets och illviljans, grymhetens och stridslystnadens och orenhetens mörker sprider sig vitt och brett. Människorna, alla och envar, lever sitt liv i tanklös dvala och människans viktigaste egenskaper anses vara hennes rovgirighet och hennes blodtörst. Ur mänsklighetens stora massa har Gud valt vännerna och Han har gynnat dem med Sin vägledning och gränslösa nåd. Hans syfte är att vi, vi alla, bör sträva av hela vårt hjärta att offra oss, vägleda andra till Hans stig och fostra människornas själar – tills dessa rasande bestar förvandas till gaseller på enhetens ängar och dessa vargar till Guds lamm och dessa råa varelser till änglaskaror, tills hatets eldar släcks och den låga som kommer från helgedomens skyddade dal sprider sin prakt, tills stanken från tyrannens dynghög är bortblåst och har givit vika för de rena, ljuva dofter som strömmar från trons och tillitens rosenängar. Den dagen kommer de svaga till förståndet att draga nytta av den gudomliga allomfattande Andens gåvor, och de vars liv är idel misär kommer att söka upp dessa renande, heliga fläktar.

Men det måste med nödvändighet finnas själar som uppenbarar sådana gåvor, det måste med nödvändighet finnas jordbrukare som odlar dessa fält, trädgårdsmästare för dessa trädgårdar, det måste med nödvändighet finnas fiskar som simmar i detta hav, stjärnor som glimmar i dessa himlar. De sjuka måste skötas om av andliga läkare, de som är förlorade behöver vänliga vägvisare – så att de utblottade genom sådana själar måtte få sin del. och de berövade erhålla sin andel, och de fattiga få upptäcka den omätliga rikedomen inom sig, och sökarna få höra om ovedersägliga bevis genom dem.

O min Herre, min Försvarare, min hjälp i farans stund! I ringhet bönfaller jag Dig, sjuk kommer jag till Dig för att botas, ödmjukt ropar jag till Dig med min tunga, min själ, min ande:

O Gud, min Gud! Alla trakter har inhöljts i nattens mörker och hela jorden är instängd bakom tjocka moln. Världens folk har sjunkit ned i fåfänga föreställningars svarta djup medan deras tyranner vältrar sig i grymhet och hat. Jag ser icke något utom skenet av förtärande eldar som flammar upp från den nedersta avgrunden, jag hör intet utom det dånande larmet som ryter från tusentals och åter tusentals flammande anfallsvapen, medan varje land gråter högt på sitt hemliga språk: ”Mina rikedomar länder till intet och min överhöghet har gått förlorad! ”

O min Herre, vägledningens lampor har slocknat. Lidelsens lågor flammar högt och illviljan vinner ständigt inflytande i världen. Hätskhet och hat har brett ut sig över hela jordens yta och jag finner inga själar utom Din egen förtryckta lilla skara som höjer detta rop:

Skynda er att älska! Skynda er att vinna tillit! Skynda er att göra väl! Kom för att få vägledning!

Kom för endräkts skull! För att skåda Solen! Kom hit för vänlighets skull, för ro! Kom hit för vänskap och fred!

Kom och lägg ned er vredes vapen, tills enhet har nåtts! Kom, och må alla på Herrens sanna stig hjälpa var och en.

Sannerligen, med översvallande glädje, med själ och hjärta, offrar sig dessa Dina förtryckta för hela mänskligheten i varje land. Du ser dem, o min Herre, gråtande över de tårar Ditt folk fäller, sörjande Dina barns sorg, i medlidande med mänskligheten, plågade av de olyckor som drabbar alla jordens invånare.

O min Herre, giv dem segerns vingar så att de må sväva uppåt till frälsning, stärk deras länder till att tjäna Ditt folk och deras ryggar i tjänandet av Din helighets tröskel.

Sannerligen, Du är den Givmilde, sannerligen, Du är den Barmhärtige! Det finns ingen annan Gud än Du, den Nådefulle, den Medlidsamme, Dagarnas uråldrige!

219 O söner och döttrar av Konungariket! Ert brev

O söner och döttrar av Konungariket! Ert brev, som säkert inspirerats av himlen, har blivit emottaget. Dess innehåll var synnerligen tilltalande, och visade känslor som stiger ur strålande hjärtan.

De troende i London är verkligen ståndaktiga och trogna, de är beslutsamma, de är trofasta i sitt tjänande. När de sätts på prov vacklar de icke, ej heller minskar deras glöd med tiden, de är bahá’íer. De är av himlen, de är fyllda med ljus, de är av Gud. Utan tvekan kommer de att bli orsaken till upphöjelsen av Guds ord och påskyndandet av enhet i människornas värld, till främjandet av Guds läror och spridandet i när och fjärran av jämlikhet för alla medlemmar av människosläktet.

Det är lätt att närma sig Guds rike men svårt att stå fast och vara ståndaktig i det, ty prövningarna är hårda och tunga att bära. Men engelsmännen förblir orubbliga under alla förhållanden, ej heller snubblar de vid första tecken på problem. De är icke ombytliga som de som handskas lättsinnigt med något arbete och snart lämnar det. De brister icke i entusiasm och nit och förlorar intresset på grund av någon obetydlig anledning. Nej, i allt de gör är de stabila, bergfasta och pålitliga.

Trots att ni bor i västliga länder hörde ni ändå, prisad vare Gud, Hans kallelse från öster och liksom Moses värmde ni era händer vid den eld som tändes i det asiatiska Trädet. Ni fann den sanna vägen, tändes likt lampor och har kommit in i Guds rike. Och nu har ni stått upp i tacksamhet för dessa välsignelser och ni beder om Guds hjälp för alla folk på jorden, så att också deras ögon får skåda prakten från Abhá-riket, och deras hjärtan, liksom speglar, återkasta de klara strålarna från Sanningens sol.

Det är min förhoppning att den helige Andes andedräkt så kommer att fläktas in era hjärtan att era tungor kommer att avslöja mysterierna och lägga fram och förklara de inre betydelserna av de heliga böckerna, att vännerna kommer att bli läkare och, genom de himmelska grundsatsernas kraftfulla medicin, bota de långvariga sjukdomar som anfäktar denna världens kropp, att de kommer att få de blinda att se, de döva att höra, de döda att vakna till liv, att de kommer att väcka dem som sover djupt.

Ni kan vara säkra på att den helige Andes bekräftelser kommer att nedstiga över er och att Abhá-rikets arméer kommer att tillförsäkra er segern.

220 Hela mänsklighetens Herre har utformat den mänskliga världen

Hela mänsklighetens Herre har utformat den mänskliga världen till att vara en Edens lustgård, ett jordiskt paradis. Om den finner vägen till harmoni och fred, till kärlek och ömsesidigt förtroende, såsom den måste, kommer den att bli en sant salig boning, en plats för mångahanda välsignelser och oändliga fröjder. Där skall mänsklighetens framstående egenskaper uppenbaras, där skall strålarna från Sanningens sol lysa över alla.

Kom ihåg hur Adam och de andra en gång dvaldes tillsammans i Eden. Knappt hann emellertid ett gräl bryta ut mellan Adam och Satan förrän de, alla och envar, blev förvisade från lustgården. Detta var avsett som en varning till människosläktet, ett sätt att tala om för mänskligheten att split – även med djävulen – är vägen till djup förlust. Det är därför, i vår upplysta tidsålder, som Gud lär att konflikter och tvister icke är tillåtna, icke ens med Satan själv.

Nådige Gud! Hur tanklös är ej människan också med en sådan läxa framför sig! Fortfarande ser vi hennes värld i krig från pol till pol. Det är krig mellan religionerna, krig mellan nationerna, krig mellan folken, krig mellan de styrande. Vilken välkommen förändring skulle det icke bli om dessa svarta moln lyfte från världens skyar så att verklighetens ljus kunde spridas! Om blott det mörka dammet från det ständiga stridandet och dödandet kunde lägga sig för alltid och de ljuva vindarna av Guds godhet kunde blåsa från fredens källa. Då skulle den här världen bli en annan värld och jorden skulle lysa med dess Herres ljus.

Om det finns något hopp, är det enbart i Guds gåvor: att Hans stärkande nåd kommer och kampen och stridandet upphör och att det frätande bettet av bloddrypande stål förvandlas till vänskapens, rättskaffenhetens och tillitens honungsdagg. Hur sötmefylld skulle icke den dagen vara, hur myskdoftande vore icke dess doft.

Gud give att det nya året för med sig ett löfte om den nya freden. Må Han göra den här framstående församlingen i stånd att ingå ett rättfärdigt avtal och upprätta ett rättvist förbund, så att ni kan bli välsignade för evigt, bortom ännu ofödda tidsåldrar.

[Riktat till läsarna av The Christian Commonwealth, 1 januari 1913]

221 O ni som är ståndaktiga i Förbundet! Pilgrimen har omnämnt

O ni som är ståndaktiga i Förbundet! Pilgrimen har omnämnt var och en av er och har bett om ett särskilt brev, riktat till var och en, men denne vandrare i Guds kärleks vildmark hindras från brevväxling på grund av tusen bekymmer och problem och, eftersom det från jordens östra och västra delar rinner en växande flod av brev över honom skulle det vara omöjligt att skicka ett särskilt brev till var och en, varför det här enda brevet är riktat till var och en av er så att det likt förseglat vin, måtte glädja era själar och värma era hjärtan.

O ni ståndaktiga älskade! Guds nåd strömmar ned över mänskligheten, likt regnet om våren och strålarna av det uppenbara Ljuset har gjort denna jord till föremål för himlens avund. Men ack, de blinda är berövade denna frikostighet, de tanklösa är avstängda från den, de vissnade har förlorat hoppet om den, de förtärda tynar bort – så att denna ändlösa ström av nåd liksom översvämmande vatten går tillbaka till sin ursprungliga källa i ett fördolt hav. Endast ett fåtal undfår denna nåd och tager emot sin andel därav. Låt oss därför sätta vårt hopp till vadhelst den Älskades starka arm kan åstadkomma.

Vi förlitar oss på att de slumrande framöver kommer att vakna och att de likgiltiga kommer att göras medvetna, att de uteslutna kommer att bli insatta i mysterierna. Nu måste vännerna arbeta vidare med själ och hjärta och göra en mäktig insats tills tvedräktens vallar har störtats omkull och härligheterna i mänsklighetens förening leder alla till enighet.

Det allt överskuggande behovet idag är enhet och harmoni mellan Herrens älskade, ty de bör äga blott ett hjärta och en själ och bör, så långt de förmår, enigt motstå fientligheten hos alla världens folk, de måste göra slut på alla nationers och religioners dunkla fördomar och måste till varje medlem av människosläktet tillkännagiva att alla är löven på en kvist, frukterna på en gren.

Hur kan vännerna kalla andra till harmoni och fred innan de skapar fullkomlig enhet sinsemellan?

Den själ som själv icke kommit till liv,

Hur kan den hoppas att återuppliva en annan?

Begrunda andra livsformer än de mänskliga och låt er förmanas genom dem: de moln som glider isär kan icke åstadkomma regnets gåva och går snart förlorade, en fårskock som skingrats faller offer för vargen och fåglar som flyger ensamma kommer snart att fångas av hökens klor. Vilken bättre bevisning kan finnas för att enighet leder till blomstrande liv, medan split och undandragande från andra bara leder till elände, ty de är säkra vägar till bitter besvikelse och undergång.

Guds heliga Manifestationer sändes ned för att synliggöra mänsklighetens enhet. För detta fick de utstå oräkneliga plågor och vedermödor, så att ett samfund från mänsklighetens olika folk kunde samlas i skuggan av Guds ord och leva i enhet, och med glädje och nåd kunde visa enhet bland människorna på jorden. Därför måste vännernas önskan vara att samla och ena alla folk så att alla frikostigt kan få dricka av det rena vinet från denna bägare som är ”spetsad med kamfer.” [84] Må de få de olika befolkningarna att bli som en enda och förmå fientliga och mordiska släkten på jorden att älska varandra i stället. Må de lossa de sinnliga begärens fångar från deras bojor och få de uteslutna att bli förtrogna med mysterierna. Må de giva de utarmade en del av dessa dagars välsignelser, må de leda de lottlösa till outtömliga skatter. Denna nåd kan komma till stånd genom ord och uppträdande och handlingar som är av det osynliga riket, men saknas sådant kan den aldrig komma till stånd.

Guds bekräftelser är säkerheten för dessa välsignelser, det är Guds heliga frikostighet som förlänar dessa stora gåvor. Guds vänner stöds av det Himmelska riket och vinner sina segrar genom den främsta vägledningens samlade härskaror. Sålunda kommer alla svårigheter att utjämnas för dem, och alla problem att lösas på enklaste sätt.

Lägg märke till hur lätt en given familjs angelägenheter sköts när enighet finns inom den, vilka framsteg den familjens medlemmar gör, hur de lyckas i världen. Deras angelägenheter är i ordning, de har bekvämlighet och lugn, de är trygga, deras ställning är säkrad, de blir avundade av alla. En sådan familj ökar blott för varje dag sin resning och sin varaktiga ära. Och om vi utvidgar enighetens sfär lite till, så att den innefattar invånarna i en by som inriktar sig på att vara kärleksfulla och eniga, som umgås med och är vänliga mot varandra, vilka stora framsteg kommer de icke att göra, hur trygga och skyddade kommer de icke att vara. Låt oss sedan vidga sfären lite mer, låt oss se på invånarna i en stad, allesamman: om de upprättar de starkaste band av enhet sinsemellan, hur stora framsteg kommer de icke då att göra, även under en kort period och vilken makt kommer de icke att utöva. Och om enhetens sfär utökas ytterligare, det vill säga om invånarna i ett helt land utvecklar fredliga hjärtan och om de med alla sina själar och hjärtan längtar efter att samarbeta med varandra och att leva i enighet, och om de blir vänliga och kärleksfulla mot varandra, kommer det landet att uppnå odödlig glädje och bestående härlighet. Fred kommer det att få och överflöd och stor rikedom.

Lägg då märke till att, om varje klan, stam, gemenskap, varje nation, land, territorium på jorden skulle komma samman under en enad mänsklighets enfärgade paviljong, och vid Sanningens sols bländande strålar förkunna människans allomfattande enhet, om de skulle få alla nationer och alla trosbekännelser att öppna sina armar för varandra, skapa ett världsråd, och fortsätta med att binda samhällets medlemmar till varandra med starka ömsesidiga band, vad skulle hända då? Det råder ingen tvekan om att den Gudomlige älskade i all sin tjusande skönhet, och jämte Honom en väldig mängd himmelska bekräftelser och mänskliga välsignelser och förläningar skulle framträda i sin fulla prakt inför den församlade världen.

Skynda er därför, o Herrens älskade, och gör allt som står i er makt för att vara eniga, för att var och en ska få leva i fred med de övriga, ty ni är alla dropparna från blott ett hav, lövverket på ett enda träd, pärlorna från en enda mussla, blommorna och de ljuva örterna från en och samma trädgård. Och när ni uppnår detta, sträva sedan efter att förena hjärtana hos dem som följer andra trosläror.

Ni måste till och med giva själva livet för varandra. Mot varje människa måste ni vara oändligt vänliga. Kalla ingen främling, tänk ej på någon som er fiende. Var som om alla människor vore era nära anhöriga och aktade vänner. Gå framåt på ett sådant sätt att denna flyktiga värld förvandlas till ett skimmer av ljus och att denna dystra stofthög blir till ett palats fyllt av behag. Detta är ‘Abdu’l-Bahás, denne olycklige tjänares råd.

222 O ni hemlösa och vandrare på Guds stig! Välstånd, välbefinnande

O ni hemlösa och vandrare på Guds stig! Välstånd, välbefinnande och frihet, om än mycket önskvärt och bidrager till glädje för människohjärtat, kan på intet vis jämföras med hemlöshetens och motgångarnas prövningar på Guds stig, ty sådan exil och förvisning är välsignad av den gudomliga ynnesten och åtföljs förvisso av Försynens barmhärtighet. Glädjen över det egna hemmets lugn och ljuvheten i friheten från alla bekymmer skall försvinna, medan hemlöshetens välsignelser skall bestå för evigt och dess djupgående verkan skall göras uppenbara.

Abrahams utflyttning från Sitt hemland fick den Allhärliges frikostiga gåvor att uppenbaras, och när Kanaans mest lysande stjärna gick ned, avslöjades Josefs strålglans för människornas ögon. Moses, Sinais profets flykt, avslöjade flamman i Herrens brinnande eld, och Jesu uppstigande inblåste den helige Andes andedräkt i världen. Muhammeds, Guds älskades avresa från Sin födelsestad var orsaken till upphöjelsen av Guds heliga ord, och den Heliga skönhetens landsförvisning ledde till spridningen av Hans gudomliga uppenbarelses ljus i alla trakter.

Tag er nogsamt i akt, o insiktsfulla människor!

223 O ni som är Konungarikets söner och döttrar! Ert brev blev

O ni som är Konungarikets söner och döttrar! Ert brev blev emottaget. Dess innehåll tillkännagav att, prisad vare Gud, era hjärtan är ytterst rena och era själar fröjdas över Guds glädjebudskap. Massan av folket är upptagen med jaget och med världsliga begär, är nedsänkt i den lägre världens hav och är fångar i naturens värld, utom de själar som har befriats från den materiella världens bojor och band och liksom snabbflygande fåglar svävar i denna gränslösa värld De är vakna och vaksamma, de skyr dunklet i naturens värld, deras högsta önskan är inriktad på att utrota kampen för tillvaron bland människorna, framvisandet av andligheten och kärleken från riket i höjden, att visa den yttersta vänlighet mot människorna förverkligande av ett djupt och nära samband mellan religioner och utövande av självuppoffringens ideal. Då kommer mänsklighetens värld att omvandlas till Guds rike

O vänner, bemöda er! Varje utgift är i behov av en inkomst. Denna dag i mänsklighetens värld har människor hela tiden utgifter, ty krig är ingenting annat än förbrukande av människor och av tillgångar. Ägna er åtminstone åt en gärning som skänker någon vinning åt mänskligheten, så att ni delvis måtte ersätta denna förlust. Måhända kan ni genom de gudomliga bekräftelserna, få hjälp med att förkunna vänskap och endräkt mellan människor, med att ersätta fientlighet med kärlek, med att få världsfred att följa världsomfattande krig och att omvandla förlust och hätskhet till vinning och kärlek. Denna önskan kommer att förverkligas genom Konungarikets kraft.

224 O Guds tjänare! Ditt brev emottogs. Dess innehåll var upphöjt

O Guds tjänare! Ditt brev emottogs. Dess innehåll var upphöjt och upplyftande och dess syfte högtstående och långtgående. Mänsklighetens värld är i behov av stora förbättringar, ty den är en materiell djungel där träd utan frukt frodas och värdelöst ogräs härjar. Om det alls finns ett träd som bär frukt överskuggas det av de icke fruktbärande och om en blomma växer i denna djungel är den dold och undangömd. Mänskligheten är i behov av kunniga trädgårdsmästare som kan förvandla dessa skogar till fagra rosenträdgårdar, som kan ersätta de ofruktbara träden med sådana som alstrar frukt, och kan ersätta det värdelösa ogräset med rosor och doftande örter. Således vilar aktiva själar och vaksamma människor varken om dagen eller om natten, de strävar efter att vara nära förbundna med det gudomliga riket och att därigenom bli uttryck för oändlig frikostighet och fulländade trädgårdsmästare för dessa skogar. På så vis kommer människornas värld att bli helt förvandlad och de barmhärtiga gåvorna att uppenbaras.

225 O Abhá-rikets skara! Två kallelser till framgång och välstånd höjes

O Abhá-rikets skara! Två kallelser till framgång och välstånd höjes från den mänskliga lyckans höjder, och väcker de slumrande, skänker syn till de blinda, gör de tanklösa medvetna, förlänar de döva hörsel, lossar tungan hos de stumma och återupplivar de döda.

Den ena är civilisationens kallelse och rör utvecklingen av den materiella världen. Den tillhör fenomenens värld, främjar principerna för materiella framsteg och är den som fostrar mänsklighetens materiella prestationer. Den omfattar de lagar, förordningar, konstarter och vetenskaper genom vilka mänsklighetens värld har utvecklats, lagar och förordningar som är uttryck för höga ideal och resultaten av sunda sinnen, och som har stigit in på tillvarons arena genom insatser av de visa och förnäma i förflutna och efterföljande tidsåldrar. Spridaren och den verkställande makten för denna kallelse är det rättvisa styret.

Den andra är den själsväckande kallelsen från Gud, vars andliga lära är garantin för den eviga härligheten, den eviga lyckan och upplysningen för mänskligheten, och som får nådens egenskaper att uppenbaras i människans värld och livet därbortom.

Denna andra kallelse är grundad på Herrens anvisningar och uppmaningar och på de förmaningar och oegennyttiga känslor som tillhör moralens sfär, som likt ett strålande ljus, strålar inom och lyser upp den lampa som utgör människornas verklighet. Dess genomträngande kraft är Guds ord. Men innan materiella landvinningar, fysiska prestationer och mänskliga dygder förstärks av andlig fullkomning, lysande egenskaper och barmhärtiga drag, kommer icke någon frukt eller något resultat att framgå därav, ej heller kommer lyckan i mänsklighetens värld, som är det yttersta målet, att uppnås. Ty även om, å ena sidan, materiella framsteg och den fysiska världens utveckling skänker välstånd som på ett utsökt sätt uppenbarar dess avsedda mål, är å andra sidan faror, stora katastrofer och djupt lidande nära förestående.

När du följaktligen ser på den mönstergilla ordningen inom riken, städer och byar, med sina tilltalande utsmyckningar, sina naturtillgångars friskhet, sina anordningars förfining, sina transportmedels bekvämlighet, omfattningen av den tillgängliga kunskapen om naturens värld, de stora uppfinningarna, de kolossala företagen, de ädla upptäckterna och de vetenskapliga undersökningarna, kunde du draga slutsatsen att civilisationen leder till lycka och framsteg för människorna. Men skulle du vända ditt öga mot upptäckten av förstörande och helvetiska maskiner, mot utvecklingen av nedrivande krafter och uppfinningen av eldsprutande mekanismer, som upprycker livets träd, skulle det bli klart och uppenbart för dig att civilisationen är förenad med barbari. Framsteg och barbari går hand i hand, om icke materiell civilisation bekräftas av gudomlig vägledning, av den Allbarmhärtiges uppenbarelser samt av gudomliga dygder och förstärks genom andligt uppträdande, av Konungarikets fulländning och av utgjutelserna från maktens rike.

Betänk nu att de mest avancerade och civiliserade länderna i världen har blivit till arsenaler för sprängämnen, att jordklotets världsdelar har förvandlats till stora läger och slagfält, att världens folk har bildat väpnade nationer och att världens regeringar tävlar med varandra om vem som först kommer att stiga ut på blodbadets och blodsutgjutelsens fält, och därigenom utsätta mänskligheten för den yttersta graden av lidande.

Därför bör denna civilisation och dessa materiella framsteg kombineras med den allra mäktigaste vägledningen, så att den här lägre världen må bli scenen för framträdandet av Konungarikets skänker, och fysiska framsteg förenas med den Barmhärtiges utstrålning. Detta för att skönheten och fulländningen i människans värld måtte avtäckas och uppenbaras för alla i yttersta nåd och prakt. På så vis skall evig härlighet och lycka uppenbaras.

Prisad vare Gud, genom århundraden och tidsåldrar som följt på varandra har civilisationens kallelse höjts, människovärlden utvecklats och gjort framsteg dag för dag, olika länder har utvecklats med stormsteg och materiella förbättringar har åstadkommits, till dess världen nådde universell förmåga att taga emot de andliga lärosatserna och lyssna till den gudomliga kallelsen. Spädbarnet går igenom olika fysiska stadier, växer och utvecklas på varje stadium, tills dess kropp når mogenhetens ålder. Efter att ha kommit fram till detta stadium uppnår det förmågan att manifestera andlig och förståndsmässig fullkomlighet. Förståelsens, begåvningens och kunskapens ljus blir märkbara i det och dess själskrafter utvecklas. På samma sätt har människosläktet i den förgängliga världen genomgått fortskridande fysiska förändringar och, genom en långsam process, har det klättrat uppför civilisationens stege och i sig förverkligat mänsklighetens under, fullkomning och gåvor i deras mest ypperliga form, tills det fick förmågan att uttrycka den andliga fullkomlighetens prakt och gudomliga ideal och blev i stånd att lyssna till Guds kallelse. Då höjdes till slut Konungarikets kallelse, de andliga dygderna och fullkomliga egenskaperna uppenbarades, Verklighetens sol grydde, och den allra Största fredens Lära om människovärldens enhet och människornas universalitet främjades. Vi hoppas att glansen av dessa strålar skall bli allt starkare och de fullkomliga dygderna lysa alltmer, så att målet för denna världsomspännande mänskliga process kommer att uppnås och kärleken till Gud kommer att framträda i den yttersta fägring och skönhet och blända alla hjärtan.

O Guds älskade! Ni skall i sanning veta att mänsklighetens lycka ligger i människosläktets förening och harmoni och att andlig och materiell utveckling äger rum genom kärlek och vänskap mellan alla människor. Tänk på de levande varelserna, nämligen de som rör sig på marken och de som flyger, de som betar och de som är rovdjur. Bland rovdjuren lever varje art avskild från andra arter av sitt släkte och upprätthåller fullständig antagonism och fientlighet, och närhelst de möts börjar de genast slåss och orsaka blodspillan, medan de skär tänder och blottar sina klor. Detta är det sätt på vilket vildsinta djur och blodtörstiga vargar beter sig, köttätande djur som lever för sig själva och slåss för sina liv. Men de fogliga, godmodiga och milda djuren, oavsett om de tillhör de flygande eller betande arterna, umgås med varandra i fullständig samhörighet, enade i sina hjordar och lever sina liv i sorglöshet, glädje och förnöjsamhet. Sådana är de fåglar som är nöjda med och tacksamma för några korn, de lever i fullständig glädje och bryter ut i rik och melodisk sång medan de svävar över ängar, slätter, kullar och berg. Likaså umgås de djur som betar, såsom fåret, antilopen och gasellen, i största vänskap, närhet och enhet samtidigt som de lever på sina slätter och fält i ett tillstånd av fullständig belåtenhet. Men hundar, vargar, tigrar, hyenor och de andra rovdjuren är främlingar för varandra, då de jagar och strövar omkring ensamma. Fältens djur och luftens fåglar skyr eller angriper icke varandra ens när de kommer till sina gemensamma betes- och viloplatser utan tager emot varandra med vänlighet, till skillnad från de glupska djur som omedelbart sliter varandra i stycken när ett tränger in i det andra djurets  håla eller lya, ja, även om det bara går förbi den andres boning, rusar det ut för att angripa och om möjligt döda det förstnämnda.

Således har det klargjorts och uppenbarats att kärlek och samhörighet också i djurriket, är frukterna av en mild läggning, en ren natur och berömvärd karaktär, medan missämja och isolering kännetecknar de våldsamma djuren i vildmarken.

Den Allsmäktige har icke hos människan skapat vildsinta djurs klor och tänder, nej i stället har den mänskliga gestalten formats och försetts med de mest behagliga kännetecken och prytts med de mest fulländade dygder. Denna skapelses förnämitet och denna klädnads värdighet kräver därför av människan att hon hyser kärlek och tillgivenhet för sitt eget släkte, ja snarare att hon uppträder mot alla levande varelser med rättvisa och oväld.

Betänk hur, på samma sätt, orsaken till mänsklighetens välgång, lycka, glädje och välbefinnande är vänskap och förening, medan splittring och osämja leder till svårigheter, förnedring, upprördhet och misslyckande.

Men tusen gånger ack och ve, att människan är vårdslös och omedveten om dessa fakta och dagligen strövar omkring med ett vilddjurs egenskaper. Se! Ena stunden blir hon till en vildsint tiger, nästa stund blir hon en krypande giftig huggorm! Men människans ädla gärningar bygger på de egenskaper och kännetecken som uteslutande utmärker änglarna i den högsta skaran. När därför lovvärda egenskaper och hög moral strålar ut från människan blir hon en himmelsk varelse, en Konungarikets ängel, en gudomlig verklighet och ett himmelskt strålande skimmer. Å andra sidan, när hon ägnar sig åt krigföring, stridigheter och blodsutgjutelse, blir hon uslare än den mest våldsamma av de vilda varelserna, ty om en blodtörstig varg förtär ett lamm på en enda natt slaktar människan hundra tusen på slagfältet, beströr marken med deras lik och knådar jorden med deras blod.

Kort sagt, människan är begåvad med två naturer: en drages mot moralisk upphöjdhet och förståndsmässig fulländning, medan den andra vänds till bestialisk förnedring och köttsliga laster. Om ni reser genom världens länder kommer ni, å ena sidan, att kunna iakttaga resterna av fördärv och undergång, medan ni, å den andra, kommer att se tecken på civilisation och utveckling. Sådan förödelse och sådant fördärv är resultatet av krig, stridigheter och tvister, medan all utveckling och alla framsteg är frukter av dygdens, samarbetets och endräktens ljus.

Om någon skulle resa genom öknarna i centralasien skulle denne se hur många städer, en gång stora och välmående som Paris och London, nu är förstörda och jämnade med marken. Från Kaspiska havet till floden Oxus breder vilda och ödsliga slätter, öknar, vildmark och dalar ut sig. Under två dagar och två nätter genomkorsar den ryska järnvägen de förstörda städerna och obebodda byarna i den ödemarken. Tidigare bar den slätten frukterna av det förgångnas främsta civilisationer. Tecken på utveckling och förfining syntes överallt, konst och vetenskap skyddades och främjades, yrken och industrier blomstrade, handel och jordbruk hade nått en hög utvecklingsnivånivå och styrelseskicket och statsmannaskapet stod på en stark och solid grund. Idag har detta stora landområde framför allt blivit en tillflykt och fristad för turkmenska stammar och en arena för vilddjurs härjningar. De gamla städerna på den slätten, såsom Gurgán, Nissa, Ábívard och Shahristán, kända över hela världen för sin konst och vetenskap, sin kultur och sina näringar, samt välkända för sin rikedom, sin storhet, sitt välstånd och sin betydelse, har fått giva vika för en vildmark där ingen röst hörs utom vilddjurs rytande och där blodtörstiga vargar vandrar efter behag. Denna förstörelse och förödelse vållades av krig och stridigheter, splittring och osämja mellan perserna och turkarna, som skilde sig i religion och seder. Så oböjlig var de religiösa fördomarnas anda att de trolösa ledarna understödde utgjutandet av oskyldigt blod, förstörelsen av egendom och skändandet av familjehedern. Detta för att nämna blott ett exempel.

När du följaktligen genomkorsar världens områden, kommer du att draga slutsatsen att alla framsteg är resultat av förening och samarbete, samtidigt som förödelse är resultatet av fientlighet och hat. Trots det låter sig mänskligheten icke varnas, ej heller vaknar den från tanklöshetens slummer. Människan orsakar fortfarande konflikter, osämja och stridigheter för att uppbåda krigets skaror och, med sina härar rusa in på blodsutgjutelsens och slaktandets fält.

226 O Guds tjänare! Ditt brev emottogs och skänkte glädje

O Guds tjänare! Ditt brev emottogs och skänkte glädje. Du har uttryckt din brinnande önskan om att jag skulle delta i Fredskongressen. Jag framträder ej på sådana politiska konferenser ty upprättandet av fred är ouppnåeligt utom genom kraften i Guds ord. När en konferens sammankallas, som är representativ för alla nationer och arbetar under inflytande av Guds ord, då kommer världsfreden att grundas, men annars är det omöjligt.

För närvarande är det säkert att tillfällig fred skapas, men den är ej bestående. Alla regeringar och nationer har blivit trötta på krig, på svårigheterna med att resa, på stora utgifter, på förlust av liv, på kvinnors lidande, på det stora antalet föräldralösa barn och de drivs av tvång att skapa fred. Men denna fred är icke beständig, den är tillfällig.

Vi hoppas att kraften i Guds ord kommer att upprätta en fred som tryggt skall råda för evigt.

227 O högaktade pionjärer bland dem som önskar välgång

[85]O högaktade pionjärer bland dem som önskar välgång för mänskligheten!

De brev som ni skickade under kriget blev ej emottagna men ett brev, daterat den 11 februari 1916, har just anlänt och ett svar skrivs omedelbart. Er avsikt förtjänar tusen lovord eftersom ni tjänar mänskligheten och detta leder till lycka och välgång för alla. Det nyligen uppkomna kriget har visat för världen och människorna att krig är förstörelse medan världsfred är uppbyggnad, krig är död medan fred är liv, krig är rovgirighet och blodtörst medan fred är välvilja och mänsklighet, krig hör samman med naturvärlden medan fred är en grundsten i Guds religion, krig är mörker på mörker medan fred är himmelskt ljus, krig är förstöraren av mänsklighetens byggnadsverk medan fred är evigt liv för människosläktet, krig är som en glupsk varg medan fred är som himlens änglar, krig är kamp för tillvaron medan fred är ömsesidig hjälp och samarbete mellan världens folk och orsaken till den Sannes välbehag i det Himmelska riket.

Det finns icke en själ vars samvete icke vittnar om att det idag icke finns någon viktigare fråga i världen än den om världsfred. Varje rättvis person betygar det och beundrar denna aktade församling eftersom dess syfte är att mörkret måtte förvandlas till ljus, och denna blodtörst till vänlighet, denna plåga till salighet, detta lidande till lättnad och denna fiendskap och detta hat till gemenskap och kärlek. Därför förtjänar dessa aktade själars ansträngningar beröm och lovord.

Men de kloka själar som är medvetna om de grundläggande samband som härrör från tingens verklighet anser, att en enda fråga i sig ej kan påverka den mänskliga verkligheten som den skall och bör, ty icke förrän människornas sinnen förenas kan viktiga ting slutföras. För närvarande är världsfreden en fråga av stor betydelse men samvetets enhet är nödvändig, så att grunden för denna sak må tryggas, dess upprättande bli fast och dess byggnadsverk starkt.

Därför utvecklade Bahá’u’lláh för femtio år sedan frågan om världsfred vid en tid då Han var inspärrad i Akkás fästning och var kränkt och fängslad. Han skrev om den viktiga frågan om världsfred till alla de stora härskarna i världen och grundade fred bland sina vänner i orienten. Österns horisont befann sig i djupt mörker, nationer visade det största hat och fiendskap mot varandra, religioner törstade efter varandras blod och det var mörker på mörker. I en sådan tid lyste Bahá’u’lláh fram som solen från österns horisont och upplyste Persien med denna läras ljus.

En av Hans grundsatser består av deklarationen om universell fred. Människor av olika nationer, religioner och sekter som följde Honom samlades i sådan utsträckning att betydande samfund bildades, bestående av österns olika folkslag och religioner. Varje själ som kom till dessa församlingar såg blott en nation, en lära, en väg, en ordning, ty Bahá’u’lláhs lära var ej begränsad till upprättandet av världsomfattande fred. Den omfattade många lärosatser som kompletterade och stödde principen om universell fred.

En av dessa lärosatser var oberoende undersökande av verkligheten, så att mänskligheten måtte räddas från efterhärmningens mörker och nå fram till sanningen, måtte slita av sig och kasta bort detta trasiga och urvuxna tusenåriga plagg och sätta på sig den mantel som är vävd av yttersta renhet och helighet i verklighetens vävstol. Eftersom verkligheten är en och ej mångfaldig, måste därför olika åsikter slutligen sammansmältas till en.

Och en av Bahá’u’lláhs lärosatser är människovärldens enhet, att alla mänskliga varelser är Guds får och Han den gode Herden. Denne Herde är god mot alla får eftersom Han skapade dem alla, fostrade dem, försörjde dem och skyddade dem. Det råder ingen tvekan om att Herden är god mot alla får, och skulle det bland dessa får finnas okunniga måste de fostras, om det finns barn måste de uppfostras tills de når mogen ålder, om det finns sjuka, måste de botas. Det får ej finnas hat och fiendskap ty, såsom av en god läkare, bör dessa okunniga och sjuka behandlas.

Och en av Bahá’u’lláhs lärosatser är att religion måste vara upphov till gemenskap och kärlek. Om den blir orsaken till främlingskap då behövs den icke, ty religion är som ett botemedel, om det förvärrar sjukdomen är det onödigt.

Och en av Bahá’u’lláhs lärosatser är att religion måste vara i överensstämmelse med vetenskap och förnuft så att den kan påverka människors hjärtan. Grunden måste vara fast och får ej bestå av efterhärmning.

Och en av Bahá’u’lláhs lärosatser är att religiösa, rasmässiga, politiska, ekonomiska och nationalistiska fördomar förstör mänsklighetens byggnadsverk. Så länge dessa fördomar består kommer mänskligheten ej att få ro. Under en period av 6000 år upplyser historien oss om mänsklighetens värld. Under dessa 6000 år har mänskligheten icke varit fri från krig, stridigheter, mord och blodtörst. Under varje tidsperiod har krig utkämpats i något land och det kriget berodde antingen på religiösa fördomar, rasfördomar, politiska fördomar eller nationalistiska fördomar. Det har därför konstaterats och visats att alla fördomar är fördärvliga för det mänskliga byggnadsverket. Så länge fördomarna råder måste kampen för tillvaron fortsätta att dominera, och blodtörst och rovgirighet fortsätta. Liksom fallet var i det förgångna, kan därför människornas värld ej räddas undan naturens mörker och kan icke nå upplysning annat än genom övergivandet av fördomar och förvärvandet av Konungarikets moral.

Om dessa fördomar och denna fientlighet är orsakade av religion, tänk då på att religion bör vara upphovet till gemenskap, annars är den fruktlös. Och om fördomarna skulle vara nationalistiska, betänk då att hela mänskligheten utgör en enda nation, alla har sprungit ur Adams träd, och Adam är trädets rot. Detta träd är ett enda och alla dessa nationer är som grenar, medan människorna som individer är som löv, blommor och frukter på dem. Upprättandet av olika nationer och den därav följande blodsutgjutelsen och förstörelsen av mänsklighetens byggnadsverk är alltså resultat av mänsklig okunnighet och själviska motiv.

Vad beträffar nationalistiska fördomar, beror de också på fullständig okunnighet, ty jordens yta är ett enda fädernesland. Var och en kan leva på vilken plats som helst på jordklotet. Därför är hela världen människans födelseplats. Dessa gränser har uttänkts av människan. I skapelsen har sådana gränser ej bestämts. Europa är en världsdel, Asien är en världsdel, Afrika är en världsdel, Australien är en världsdel, men några av själarna har, av personliga motiv och själviska intressen, delat upp var och en av dessa världsdelar och betraktat en viss del som sitt eget land. Gud har icke satt upp någon gräns mellan Frankrike och Tyskland, de går in i varandra. Ja, under tidigare århundraden har själviska själar, för att främja sina egna intressen, bestämt gränser och har, dag för dag, fäst allt större vikt vid dem, tills det ledde till djup fiendskap, blodspillan och rovgirighet under efterföljande århundraden. På samma sätt kommer det att fortsätta utan ände och om den här uppfattningen av patriotism förblir begränsad till en viss krets kommer den att bli den främsta orsaken till världens ödeläggelse. Ingen vis och rättvis person kommer att erkänna de här påhittade avgränsningarna. Varje avgränsat område som vi kallar vårt hemland betraktar vi som vårt fosterland medan jordklotet är fosterlandet för alla och ej vilket avgränsat område som helst. I korthet, under några få dagar lever vi på denna jord och så småningom begravs vi i den, den är vår eviga grav. Är det mödan värt att vi ägnar oss åt blodsutgjutelse och sliter varandra i stycken för denna eviga grav? Nej, långt därifrån, sådant uppträdande behagar icke Gud, ej heller skulle någon sund människa godkänna det.

Betänk detta! De välsignade djuren ägnar sig icke åt några patriotiska stridigheter. De hyser den yttersta samhörighet med varandra och lever tillsammans i samstämmighet. Om exempelvis en duva från öst och en duva från väst, en duva från norr och en duva från söder råkar anlända samtidigt till ett ställe, umgås de omedelbart i harmoni. Så är det med alla de välsignade djuren och fåglarna. Men de vildsinta djuren angriper och slåss med varandra, river varandra i stycken så snart de möts och det är omöjligt för dem att leva i fred tillsammans på ett och samma ställe. De är alla osällskapliga och häftiga, vilda och stridslystna kämpar.

När det gäller ekonomiska fördomar, är det uppenbart att närhelst banden mellan nationerna stärks och varuutbytet ökar och någon ekonomisk princip är stadfäst i ett land, kommer det slutligen att påverka de andra länderna och världsomfattande fördelar blir resultatet. Varför finns då dessa fördomar?

Vad de politiska fördomarna beträffar måste Guds politik följas och det är obestridligt att Guds politik är mer betydelsefull än mänsklig politik. Vi måste följa den gudomliga politiken och det gäller lika för alla individer. Han behandlar alla individer lika, ingen skillnad görs, och det är grunden för de gudomliga religionerna.

Och en av Bahá’u’lláhs lärosatser är den som rör skapandet av ett språk som skall spridas överallt bland människorna. Denna lärosats uppenbarades av Bahá’u’lláhs penna för att ett universellt språk skall göra slut på missförstånd mellan människor.

Och en av Bahá’u’lláhs lärosatser är att det skall råda jämlikhet mellan kvinnor och män. Mänskligheten har två vingar: den ena är kvinnorna och den andra männen. Ej förrän båda vingarna är lika utvecklade kan fågeln flyga. Skulle en vinge förbli svag är flygning omöjlig. Icke förrän kvinnovärlden blir jämlik med männens värld i förvärvandet av dygder och goda ting kan framgång och välstånd uppnås så som sig bör.

Och en av Bahá’u’lláhs lärosatser är att man frivilligt skall dela med sig av sin egendom med andra människor . Detta frivilliga delande är större än jämlikhet och består i att människan ej bör föredraga sig själv framför andra, utan snarare bör offra sitt liv och sin egendom för andra. Men detta bör ej införas genom tvång så att det blir en lag och att människan är tvungen att följa den. Nej, snarare bör människan frivilligt och efter eget val offra sin egendom och sitt liv för andra och frivilligt giva till de fattiga, just så som man gör i Persien bland bahá’íerna.

Och en av Bahá’u’lláhs lärosatser är att människan skall äga frihet, att hon genom den fullkomliga Makten, skall bli fri och lösgjord från fångenskapen i naturens värld, ty så länge människan är naturens fånge är hon ett grymt djur, eftersom kampen för tillvaron är ett av villkoren i naturens värld. Kampen för tillvaron är urkällan till alla olyckor och är det största lidandet.

Och en av Bahá’u’lláhs lärosatser är att religion är ett mäktigt bålverk. Om religionens byggnad skakar och vacklar, kommer tumult och kaos att uppstå och tingens ordning kommer att bli helt kullkastad, ty i människovärlden finns det två garantier som skyddar människan från att göra orätt. Den ena är den lag som straffar brottslingen, men lagen hindrar bara det uppenbara brottet och ej den dolda synden, medan den fullkomliga garantin, nämligen Guds religion, förhindrar både det uppenbara och det dolda brottet, fostrar människan, utvecklar moralen, driver fram utvecklandet av dygd och är den allomfattande kraft som garanterar mänsklighetens lycka. Men med religion menas det som man kommit fram till genom undersökning och ej det som är grundat på enbart efterhärmning, på grunderna för gudomliga religioner och ej på mänsklig efterhärmning.

Och en av Bahá’u’lláhs lärosatser är att, även om materiell civilisation är ett av medlen för utvecklingen av mänskligheten, kommer ändå icke det önskade resultatet, vilket är mänsklighetens lycka, att uppnås förrän den förbindes med gudomlig civilisation. Betänk detta! De slagskepp, som förvandlar en stad till ruiner inom loppet av en timme, är resultatet av materiell civilisation, likaså Kruppkanoner, mausergevär, dynamit, undervattensbåtar, torpedbåtar, beväpnade flygplan och bombplan – alla dessa vapen är de fördärvliga frukterna av materiell civilisation. Hade materiell civilisation förenats med gudomlig civilisation, skulle dessa eldsprutande vapen aldrig ha uppfunnits. Nej, i stället skulle mänsklig energi helt ha ägnats åt nyttiga uppfinningar och skulle ha koncentrerats till lovvärda upptäckter. Materiell civilisation är som ett lampglas. Gudomlig civilisation är själva lampan och glaset utan ljuset är mörkt. Materiell civilisation är som kroppen. Oavsett hur oändligt intagande, elegant och vacker den må vara, är den död. Gudomlig civilisation är som anden, och kroppen får sitt liv från anden, annars är den ett lik. Det har således gjorts uppenbart att mänsklighetens värld är i behov av den helige Andes andedräkt. Utan anden är människovärlden livlös och utan detta ljus befinner den sig i fullständigt mörker. Ty naturens värld är en djurvärld. Fram till dess människan föds på nytt från naturens värld, det vill säga avskiljs från naturens värld, är hon i huvudsak ett djur och det är Guds lärosatser som omvandlar detta djur till en mänsklig själ.

Och en av Bahá’u’lláhs lärosatser är att utbildning måste främjas. Varje barn måste undervisas i vetenskaper till den grad som är nödvändig. Om föräldrarna kan täcka kostnaderna för denna utbildning, är det gott och väl, annars måste samhället tillhandahålla medlen för undervisning av barnet.

Och en av Bahá’u’lláhs lärosatser är instiftande av rättvisa och rättigheter. Tills det förverkligas på tillvarons plan kommer allt att vara i oordning och förbli ofullkomligt. Människovärlden är en värld av förtryck och grymhet och ett rike där aggression och villfarelse är förhärskande.

Sammanfattningsvis finns det många sådana lärosatser. De mångfaldiga grundsatser, som utgör den viktigaste grunden för mänsklighetens lycka och härrör ur den Barmhärtiges frikostighet, måste anknyta till frågan om världsfred och förenas med den så att goda resultat kan erhållas. Enbart världsfred är annars svårt att förverkliga ibland människorna. Eftersom Bahá’u’lláhs lärosatser är förbundna med världsfred är de likt ett bord dukat med all slags färsk och läcker mat. Varje själ kan vid detta bord av oändlig frikostighet finna vad den önskar. Om frågan är begränsad endast till världsfreden kommer de anmärkningsvärda resultat som förväntas och önskas ej att uppnås. Världsfredens omfattning måste vara sådan att alla samfund och religioner kan finna sin högsta önskan förverkligad i den. Bahá’u’lláhs lära är sådan att alla sammanslutningar i världen, oavsett om de är religiösa, politiska eller etiska, gamla eller moderna, i dem finner uttryck för sin högsta önskan.

Exempelvis finner religionernas människor i Bahá’u’lláhs lära instiftandet av universell religion – en religion som står helt i samklang med nuvarande förhållanden, som åstadkommer den omedelbara och verkliga boten för den obotliga sjukdomen, och som lindrar allt lidande och skänker det ofelbara motgiftet för varje dödligt gift. Ty om vi önskar ordna och organisera mänskligheten i enlighet med den nuvarande religiösa efterlikningen och därigenom skapa lycka i världen, blir det omöjligt och ogenomförbart – exempelvis tillämpningen av Torans och även andra religioners lagar i enlighet med nuvarande efterhärmning. Men den väsentliga grunden för alla de gudomliga religionerna som gäller goda egenskaper bland människorna och är grunden för välfärd för dem, återfinns i Bahá’u’lláhs lära framställd på det mest fulländade sätt.

På samma vis förhåller det sig med de folk som kräver sin frihet ty den måttfulla frihet som garanterar välfärden för mänskligheten och upprätthåller och bevarar de världsomfattande sambanden återfinns i sin fulla kraft och utsträckning i Bahá’u’lláhs lära.

Beträffande politiska partier: det som är den främsta politiken som styr mänskligheten eller snarare den gudomliga politiken, återfinns i Bahá’u’lláhs lära.

Vad beträffar ”jämlikhetens” parti, som söker lösningen på de ekonomiska problemen, så har likaledes alla föreslagna lösningar visat sig ogenomförbara hittills, utom de ekonomiska förslagen bland Bahá’u’lláhs lärosatser, vilka är praktiskt möjliga och ej orsakar några smärtsamma problem för samhället.

Så förhåller det sig det med de övriga partierna och när ni undersöker frågan på djupet kommer ni att upptäcka att de högsta målen för de här partierna återfinns i Bahá’u’lláhs lära. Dess lärosatser utgör den allomfattande kraften för alla människor och är praktiskt genomförbara. Men det finns några lärdomar från det förflutna, sådana som Torans, som ej kan genomföras i dag. Det är samma sak med de andra religionerna och de olika sekternas och de olika partiernas grundsatser.

Exempelvis, säger Bahá’u’lláh i frågan om världsfreden, jämte vilken en Högsta domstol måste inrättas att, även om Nationernas förbund har skapats, är det oförmöget att skapa världsomfattande fred. Men en Högsta domstol, såsom Bahá’u’lláh har beskrivit den, kommer att utföra denna heliga uppgift med största kraft och makt. Och Hans plan är denna: att de nationella församlingarna i varje land och nation – det vill säga parlamenten – skall välja två eller tre personer som är de främsta personerna från den nationen, och har goda kunskaper om internationella lagar och förbindelserna mellan regeringar samt är medvetna om de grundläggande behoven för mänskligheten i dag. Dessa företrädares antal bör stå i proportion till antalet invånare i landet. Valet av dessa själar, som utses av nationalförsamlingen, det vill säga parlamentet, måste bekräftas av den övre kammaren, kongressen och regeringen och även av presidenten eller monarken, så att de här personerna kan bli utsedda av hela nationen och de styrande. Bland dessa personer kommer medlemmarna av Högsta domstolen att väljas och hela mänskligheten kommer således att ha en andel däri, ty var och en av dessa delegater är helt representativ för sin nation. När Högsta domstolen avkunnar en dom i någon internationell fråga, antingen enhälligt eller genom majoritetsbeslut, kommer det ej längre att finnas något skäl för käranden eller någon grund för invändningar från svaranden. Ifall någon av regeringarna eller nationerna, vid genomförandet av Högsta domstolens ovedersägliga beslut, skulle vara försumlig eller senfärdig kommer resten av nationerna att stå upp mot den, eftersom alla världens regeringar och nationer är understödjare av denna Högsta domstol. Betänk vilken fast grund detta är! Men genom ett begränsat och inskränkt Förbund kommer syftet ej att förverkligas som det borde eller skulle. Detta är sanningen om den faktiska situationen.

228 O tjänare vid Bahá’u’lláhs tröskel! Ditt brev daterat 14 juni 1920

O tjänare vid Bahá’u’lláhs tröskel! Ditt brev daterat 14 juni 1920 har blivit emottaget. Ett brev från några av medlemmarna i Fredskommittén har också emottagits och ett svar har skrivits till dem. Överlämna det till dem.

Det är uppenbart att detta möte icke är vad det anses vara och är oförmöget att ordna och styra angelägenheter på det sätt som är tillrådligt och nödvändigt. Hur det än står till med detta, är den fråga som de är upptagna med ändå av största vikt. Mötet i Haag bör ha sådan makt och sådant inflytande att dess ord kommer att inverka på regeringarna och nationerna. Framhåll för ärade ledamöter som är församlade där att Haagkonferensen, som hölls före kriget, till ordförande hade kejsaren av Ryssland, och dess medlemmar var män av största betydelse. Ändå förhindrade det icke ett sådant fruktansvärt krig. Hur kommer det att bli nu? Ty i framtiden kommer ett krig, häftigare än det förra, med säkerhet att bryta ut, sannerligen, härom råder det ingen som helst tvekan. Vad kan Haagmötet göra?

Men de grundläggande principer som fastställts av Bahá’u’lláh sprids dag för dag. Överlämna svaret på deras brev och uttryck största kärlek och vänlighet och lämna dem åt sina egna angelägenheter. I varje fall borde de vara nöjda med er, och under förutsättning att de godkänner det kan ni trycka och sprida det detaljerade brev från mig som redan har översatts till engelska.

Vad beträffar esperantisterna, bör ni umgås med dem. När ni hittar någon mottaglig person, förmedla då till denne livets väldofter. Samtala i alla möten om Bahá’u’lláhs lära, eftersom detta kommer att röna inflytande i de västliga länderna idag. Och om de frågar om er tro på Bahá’u’lláh, bör ni svara att vi anser Honom som den främste Läraren och Fostraren för världen i denna tidsålder och klargöra, genom att förklara i detalj, att principerna rörande världsfred och andra ämnen uppenbarades av Bahá’u’lláhs penna för femtio år sedan och redan har offentliggjorts i Persien och Indien och spridits vida omkring över hela världen. I början var alla skeptiska till idén om världsfred och såg den som en omöjlighet. Tala dessutom om Bahá’u’lláhs storhet, om de händelser som ägde rum i Persien och Turkiet, om det häpnadsväckande inflytande som Han utövade, om innehållet i de brev som Han riktade till alla härskarna och om deras uppfyllelse. Tala också om spridningen av bahá’í-saken. Umgås så mycket som möjligt med Kommittén för världsfred i Haag och visa dem den djupaste aktning.

Det är uppenbart att esperantisterna är mottagliga och du är bekant med och kunnig i deras språk. Håll också kontakt med esperantisterna i Tyskland och andra platser. Den litteratur som du sprider bör endast behandla läran. Spridning av annan litteratur är för närvarande ej tillrådlig. Min förhoppning är att de gudomliga bekräftelserna ständigt hjälper dig...

Sörj ej över Haagmötets håglöshet och kyla. Sätt din lit till Gud. Vår förhoppning är att esperantospråket hädanefter kan få ett stort inflytande bland människor. Du har nu sått fröet. Helt visst kommer det att växa. Dess tillväxt är beroende av Gud.

229 O uppriktige tjänare av den Sanne! Jag hör att du är sorgsen

O uppriktige tjänare av den Sanne! Jag hör att du är sorgsen och bedrövad över världshändelserna och lyckans växlingar. Vadan denna rädsla och sorg? Abhá-skönhetens verkliga älskare och de som har druckit ur Förbundets kalk fruktar ingen katastrof eller känner sig nedslagna i prövningens stund. De betraktar motgångens eld som sin lustgård och havets djup som den vidsträckta himlen.

Du som står under Guds beskydd, och i skuggan av Hans förbunds träd, varför sörja och gräma sig? Var förvissad och känn dig trygg. Följ din Herres skriftliga bud med glädje och frid, med allvar och uppriktighet, och var ditt lands och dina styrandes välgångsönskare. Hans nåd skall alltid hjälpa dig, Hans välsignelser skall skänkas dig och ditt hjärtas önskan skall förverkligas.

Vid den Uråldriga skönheten! – må mitt liv vara ett offer för Hans älskade. Skulle vännerna inse vilken härlig överhöghet Herren har ämnat giva dem i Sitt rike, skulle de med säkerhet fyllas av hänryckning, se sig krönta med odödlig härlighet och hänföras av välbehag. Inom kort skall det uppenbaras hur klart Hans frikostiga omsorgers och barmhärtighets ljus har lyst över Hans älskade och vilket stormigt hav som har rörts upp i deras hjärtan! Då kommer de att ropa och utbrista: Lyckliga kan vi vara, låt hela världen glädjas!

230 O högaktade! Ditt andra brev, av den 19 december 1918, emottogs

O högaktade! Ditt andra brev, av den 19 december 1918, emottogs. Det bringade stor lycka och glädje, ty det visade din fasthet och ståndaktighet i Förbundet och Testamentet och din längtan att utgiva Guds rikes kallelse. Idag är Hans rikes kallelse den magnetiska kraft som drager till sig mänskligheten, ty människornas förmåga är stor. Gudomliga lärosatser utgör denna tidsålders anda, nej snarare denna tidsålders sol. Varje själ måste sträva efter att de slöjor som täcker människornas ögon måtte sönderrivas och att solen omedelbart må synas och att hjärta och syn upplysas därmed.

Genom Guds hjälp och frikostighet, återfinns nu denna väglednings kraft och denna barmhärtiga gåva hos dig. Res dig därför med den yttersta kraft så att du måtte skänka ande till multnande ben, giva syn till de blinda, balsam och friskhet till de nedtryckta och livaktighet och nåd till de modlösa. Varje lampa kommer så småningom att släckas utom Konungarikets lampa, som dag för dag ökar i lyskraft. Varje kallelse skall slutligen försvagas utom kallelsen till Guds rike, som dag efter dag höjes. Varje stig skall slutligen böja av, utom Konungarikets väg, som dag för dag blir allt rakare. Otvivelaktigt skall en himmelsk melodi ej mätas med en jordisk och konstgjort ljus kan ej jämföras med den Himmelska solen. Därför måste man sträva med vadhelst som är bestående och beständigt så att man blir alltmer upplyst, stärkt och återupplivad...

Jag beder och bönfaller det Gudomliga riket om att din fader, moder och broder genom vägledningens ljus kan inträda i Guds rike.

231 O du blomster på Livets träd! Du kan skatta dig lycklig

O du blomster på Livets träd! Du kan skatta dig lycklig som har omgjordat dina länder för att tjäna, som har rest dig med all din kraft och förkunnar den gudomliga läran, som har sammankallat till möten och har strävat efter upphöjelse av Guds ord.

I denna dödliga värld har varje viktig sak ett slut och varje anmärkningsvärd prestation en ände, ingenting har beständig existens. Betänk till exempel hur den forntida världens viktiga prestationer helt har utplånats och icke ett spår återstår därav utom Guds rikes stora sak, som icke har någon början och ej kommer att ha något slut. På sin höjd blir den förnyad. I början av varje förnyelse väcker den ingen uppmärksamhet i folkets ögon, men när den en gång slutgiltigt har upprättats, kommer den att för var dag gå framåt och i sin dagliga upphöjelse nå de högsta himlarna.

Betänk exempelvis Kristi dag, som var dagen för förnyelsen av Guds rike. Världens folk fäste icke någon vikt vid den och såg dess betydelse som så ringa, att Kristi grav var försvunnen och förblev okänd under tre hundra år, fram till dess Guds tjänarinna Helena, Konstantins moder, anlände och upptäckte den helgade platsen.

Mitt syfte med allt detta är att visa hur föga uppmärksamma och okunniga världens människor är och hur de på dagen för Konungarikets upprättande förblir tanklösa och försumliga.

Inom kort kommer dess kraft att omsluta hela världen och då kommer de att väckas och gråta och klaga över dem som blev förtryckta och utstod martyrskap, och kommer att sucka och stöna. Sådan är människors karaktär.

232 Beträffande president Wilson, kan de fjorton principer

Beträffande president Wilson, kan de fjorton principer som han har uttalat till största delen återfinnas i Bahá’u’lláhs läror och jag hoppas därför att han kommer att bemötas väl och stödjas. Nu är gryningen kommen för världsfreden och min förhoppning är att dess morgon kommer att ljusna i sin fullhet och förvandla krigets, stridigheternas och trätornas mörker bland människorna till föreningens, harmonins och tillgivenhetens ljus.

233  O trogna vänner, o ni som är uppriktiga tjänare till Bahá’u’lláh!

O trogna vänner, o ni som är uppriktiga tjänare till Bahá’u’lláh! Nu, i midnattsväkten, när ögonen är slutna i slummer och alla har lagt sina huvuden på vilans och den djupa sömnens bädd, vakar ‘Abdu’l-Bahá i den välsignade helgedomen och uttalar, med sin åkallans glöd, denna sin bön:

O Du goda och kärleksfulla Försyn! Österlandet är i rörelse och västerlandet svallar som havets eviga böljor. Helighetens milda fläktar sprids och från det osynliga riket lyser strålarna från Sanningens himlakropp praktfullt. Den gudomliga enhetens hymner sjunges och den himmelska maktens fanor vajar. Ängelns röst höjes och, liksom Leviatans rytande, ljuder kallelsen till osjälviskhet och saktmod. Segerropet Yá Bahá’u’l-Abhá- genljuder från alla håll och kallelsen Yá ‘Alíyyu’l-A’lá klingar över alla trakter. I världen finns ingen rörelse utom från den ende Hänförarens härlighet och ingen upprördhet finns utom kärlekens svall mot Honom, den Oförliknelige, den högt Älskade.

Herrens älskade, med sin myskdoftande andedräkt, brinner som klara ljus i varje nejd och den Allbarmhärtiges vänner kan, liksom utsprickande blommor, ses i alla trakter. Icke ett ögonblick vilar de och andas ej utom till Din åminnelse och begär intet utom att få tjäna Din sak. På sanningens ängar är de lika ljuvt sjungande näktergalar och i vägledningens blomstergård är de som färgglada blommor. Med mystiska blommor pryder de gångarna i verklighetens trädgård, som vajande cypresser kantar de den gudomliga viljans flodstränder. Över tillvarons horisont lyser de som strålande stjärnor, på världens himlavalv glimmar de som lysande himlakroppar. De är Manifestationer av himmelsk nåd och gryningar för det gudomliga biståndets ljus.

Förunna, o Du kärleksfulle Gud, att alla kan stå fasta och orubbliga, skimrande med evig glans, så att, för varje andetag, milda fläktar må blåsa från Din godhets lövsalar, så att från Din nåds hav en dimma stiger, så att de vänliga skurarna av Din kärlek måtte skänka friskhet och sefiren fläkta sin väldoft från den gudomliga enhetens rosengård.

Förunna oss, o världens mest Älskade, en stråle från Din strålglans. O mänsklighetens högt Älskade, utgjut över oss Ditt anletes ljus.

O Gud allsmäktig, skydda oss och var vår tillflykt, o tillvarons Herre, visa Din makt och Ditt herravälde.

O Du kärleksfulle Gud, uppviglarna är, i vissa trakter, i rörelse och verksamma och dag och natt begår de djup orätt.

Liksom vargar ligger tyranner på lur och den förorättade, oskyldiga flocken får varken hjälp eller bistånd. Hundar förföljer gasellerna från den gudomliga enhetens fält och fasanen på den himmelska vägledningens berg förföljs av avundens korpar.

O Du Gudomliga försyn, bevara och skydda oss! O Du som är vår sköld, rädda oss och försvara oss! Bevara oss under Ditt beskydd, och genom Din hjälp fräls oss från allt ont. Du är sannerligen den sanne Bevararen, den osynlige Beskyddaren, den himmelske Räddaren, och den överjordiske älskande Herren.

O Herrens älskade! I ena riktningen vecklas den ende sanne Gudens standar ut och Konungarikets röst ljuder. Guds sak sprids och undren från ovan är uppenbara i sin härlighet. Österlandet är upplyst och västerlandet parfymerat, norden doftar av ambra och myskdoftande är södern.

I andra riktningen växer de trolösas hat och förbittring, och ställer ständigt till med uppror och skada. Icke en dag går utan att någon reser upprorsfanan och sporrar sin springare till missämjans arena. Icke en timma går utan att den hemska huggormen blottar sina gifttänder och sprider sitt dödliga gift.

Herrens älskade är uppfyllda av total uppriktighet och hängivenhet och lägger ej märke till detta agg och denna illvilja. Smidiga och smygande är dessa ormar, dessa ondskans viskningar, och konstfärdiga i sina ränker och svek. Var på er vakt och var alltid vakna! Snabbtänkta med skarpt förstånd är de trogna utrustade och fasta och orubbliga är de förvissade. Handla med all försiktighet!

”Frukta den trofastes skarpsinne ty han ser med det gudomliga ljuset!”

Tag er i akt så att icke någon själ hemligen orsakar störningar eller stridigheter. Ni är de modiga krigarna i det ointagliga fästet och för det mäktiga herresätet en tapper skara. Iakttag största försiktighet och var dag och natt på er vakt, så att därigenom tyrannen ej måtte åstadkomma någon skada.

Studera Skriften om den Helige sjöfararen, så att ni får lära känna sanningen och betänk att den Välsignade skönheten till fullo har förutsagt framtida händelser. Må de som förstår detta låta sig varnas. Sannerligen, häri finns en gåva till den uppriktige!

Likt stoftet på den heliga tröskeln är Abdu’l-Bahá, i fullständig ödmjukhet och ringhet, dag och natt, upptagen med kungörandet av Hans tecken. Närhelst han finner tid beder han innerligt och bönfaller Honom tårögt och ivrigt och säger: O Guds Försyn, beklagansvärda är vi, förunna oss Din undsättning, hemlösa vandrare är vi, skänk oss tillflykt hos Dig, utspridda, förena oss, vilsegångna, samla oss i Ditt hägn, utblottade, skänk oss vår lott och andel, törstiga, led oss till livets källa, bräckliga, stärk oss så att vi kan stå upp för att bistå Din sak och erbjuda oss som ett levande offer på vägledningens stig.

De trolösa gör emellertid, dag och natt, öppet och i hemlighet, sitt yttersta för att skaka Sakens grundvalar, för att utrota det heliga trädet, för att beröva denne tjänare hans tjänst, för att antända en hemlig uppvigling och stridigheter och för att utplåna ‘Abdu’l-Bahá. Utåt framstår de som får, men invärtes är de ingenting annat än glupska vargar. Ljuva till orden är de men i hjärtat enbart ett dödligt gift.

O ni älskade, skydda Guds sak! Låt ingen sötmefylld tunga förföra er – nej, överväg i stället varje själs motiv och begrunda den tanke som han omhuldar. Var snara till att hålla uppsikt och att vara på er vakt. Undvik honom, men var ej vreda! Avstå från kritik och förtal och lämna den i Guds hand. Över er vile Härligheternas härlighet.

234 O du som är hänförd av Herrens ljuva andedräkt!

O du som är hänförd av Herrens ljuva andedräkt! Jag har noterat innehållet i ditt välskrivna brev och har fått veta att du gjuter tårar och att ditt hjärta står i brand av sorg över ‘Abdu’l-Bahás fångenskap.

O Guds tjänarinna! Det här fängelset är ljuvare för mig och mer önskvärt än en blomstergård, för mig är detta slaveri bättre än friheten att få gå min väg och jag finner denna trånga plats rymligare än vida och öppna slätter. Sörj icke över mig. Och skulle min Herre bestämma att jag skulle bli välsignad med det ljuva martyrskapets kalk, skulle det blott innebära att få vad jag mest längtar efter.

Frukta ej om denna Gren skulle skiljas från den materiella världen och kasta bort sina löv, nej, dess löv skall blomstra, ty denna Gren kommer att växa efter att den har blivit avskuren från denna nedre värld, den skall nå härlighetens högsta tinnar och den skall bära sådana frukter att de kommer att parfymera världen med sin doft.

235 O Gud, min Gud! Lys upp Dina sanna älskares anleten

O Gud, min Gud! Lys upp Dina sanna älskares anleten och stöd dem med de segerrika änglaskarorna. Gör deras fötter stadiga på Din raka stig och öppna genom Din uråldriga frikostighet Dina välsignelsers portar för dem, ty de skänker bort på Din stig vad Du förlänat dem, skyddar Din tro, sätter sin lit till hågkomsten av Dig, offrar sina hjärtan av kärlek till Dig och håller ej inne med vad de besitter i tillbedjan av Din skönhet och i sökandet efter sätt att behaga Dig.

O min Herre! Förordna för dem en riklig andel, en bestämd gottgörelse och säker belöning.

Sannerligen, Du är Upprätthållaren, Hjälparen, den Givmilde, den Frikostige, den evigt Givande.

236 O Du, min Gud, som leder sökaren till den rätta vägen

O Du, min Gud, som leder sökaren till den rätta vägen, som räddar den förlorade och förblindade själen ur undergångens ödemark, Du som förlänar den uppriktige stora gåvor och ynnestbevis, som i Din ointagliga fristad skyddar den som fruktar, som från Din allra högsta horisont besvarar ropet från dem som ropar till Dig. Lovad vare Du, o min Herre! Du har väglett de vilsegångna från otrons död och har fört dem som nalkas Dig till resans mål och har glatt de förvissade bland Dina tjänare genom att uppfylla deras mest omhuldade önskningar och, från Ditt Konungarikes skönhet har öppnat återföreningens portar inför ansiktena på dem som längtar efter dig och räddat dem från utarmningens och förlustens bränder – så att de hastade till Dig och uppnådde Din närvaro och anlände till Din välkomnande dörr och av gåvorna erhöll en riklig andel.

O min Herre, de törstade, och Du lyfte till deras torra läppar återföreningens vatten. O Du Ömsinte, o Du som är den Förlänande, Du mildrade deras smärta med Din givmildhets och nåds balsam och läkte deras åkommor med Din medkänslas överlägsna botemedel. Herre, gör deras fötter säkra på Din raka stig, vidga för dem nålsögat och förmå dem, iklädda konungslig skrud, att träda fram i härlighet i all evighet.

Sannerligen, Du är den Givmilde, den evigt Givande, den Dyrbare, den Nådigaste. Det finns ingen annan Gud än Du, den Mäktige, den Kraftfulle, den Upphöjde, den Segerrike.

O mina andliga älskade! Prisad vare Gud, ni har dragit undan slöjorna och känt igen den medlidsamme Älskade och har skyndat bort från denna boning till det rike som icke ryms inom någon plats. Ni har slagit upp era tält i Guds värld, och för att förhärliga Honom, Den i sig själv varande, har ni höjt era ljuva röster och sjungit sånger som trängt in i hjärtat. Bra gjort! Tusen gånger bra gjort! Ty ni har skådat Ljuset som uppenbarats och i era återfödda väsen har ni höjt ropet, ”Lovad vare Herren, den bäste av alla skapare!” Ni var blott spädbarn i moderlivet, sedan var ni dibarn och från ett dyrbart bröst sög ni kunskapens mjölk, sedan nådde ni er fulla växt och vann frälsning. Nu är tiden för att tjäna och för tjänst hos Herren. Befria er från alla avledande tankar, överlämna budskapet med en vältalig tunga, pryd era sammankomster med lovprisandet av den Älskade, tills frikostigheten samlas i överväldigande flöden och kläder världen i frisk grönska och blomster. Denna strömmande frikostighet är även råden, förmaningarna, föreskrifterna och befallningarna från allsmäktig Gud.

O mina älskade! Världen är insvept i det täta mörkret av öppet uppror och omsvepes av en virvelvind av hat. Det är illviljans bränder som har kastat upp sina lågor till himlens skyar, en blodmättad flodvåg som rullar över slätterna och nedför bergen och ingen på jordytan kan finna någon ro. Därför måste Guds vänner frambringa den mildhet som kommer från himlen och skänka andlig kärlek till hela mänskligheten. Varje själ måste de behandla enligt de gudomliga råden och förmaningarna, mot alla måste de visa vänlighet och god vilja, de måste vilja alla väl. De måste offra sig för sina vänner och önska sina fiender välgång. De måste trösta de illasinnade och behandla sina förtryckare med godhet. De måste vara såsom uppfriskande vatten för de törstande och för de sjuka en snabb bot, en läkande balsam för dem som plågas av smärtor och vara en tröst för varje betryckt hjärta. De måste vara en ledstjärna för dem som gått vilse, en säker ledare för de vilsegångna. De måste vara seende ögon för de blinda, hörande öron för de döva och för de döda evigt liv, för de förtvivlade, evig glädje.

Må de villigt underkasta sig varje rättvis konung och inför varje givmild härskare vara goda medborgare. Må de lyda de styrande och icke lägga sig i politiska angelägenheter utan ägna sig åt förbättrandet av karaktär och uppförande och fästa blicken på världens Ljus.

237 Vemhelst som uppläser denna bön med ödmjukhet och innerlighet

Vemhelst som uppläser denna bön med ödmjukhet och innerlighet skänker glädje och fröjd till denne tjänares hjärta; det kommer att vara som om han mötte honom ansikte mot ansikte.

Han är den Allhärlige!

O Gud, min Gud! Ödmjukt och i tårar lyfter jag mina bedjande händer till Dig och döljer ansiktet i stoftet vid Din tröskel, som är höjd över de lärdes kunskap och lovorden från alla som förhärligar Dig. Betrakta i Din nåd Din tjänare, i ödmjukhet och ringhet vid Din dörr, med blickar från Din barmhärtighets öga, och nedsänk honom i Din eviga nåds ocean.

Herre! Han är en ringa och anspråkslös tjänare bland de Dina, trälbunden och åkallande Dig, fången i Din hand, innerligt bedjande till Dig, förlitande sig på Dig, i tårar inför Ditt anlete; han ropar på Dig och bönfaller Dig med orden:

O Herre min Gud! Skänk mig Din nåd att få tjäna Dina älskade, styrk mig i mitt tjänande av Dig, upplys min panna med ljuset av tillbedjan i Din helighets förgård och från bönerna till Din storhets rike. Hjälp mig att vara osjälvisk vid den himmelska ingången till Din port och bistå mig i avskiljandet från allt, när jag befinner mig på Din heliga mark. Herre, giv mig att dricka av osjälviskhetens kalk, med dess klädnad kläd mig och i dess ocean sänk mig ned. Gör mig lik stoft på Dina älskades väg och giv att jag må offra min själ för den jord, som förädlats av Dina utvaldas fotsteg på Din stig, o härlighetens Herre i det högsta.

Med denna bön åkallar Dig Din tjänare vid dagningen och nattetid. Uppfyll hans hjärtas åstundan. O Herre! Lys upp hans hjärta, gläd hans själ, tänd hans inre ljus, på det att han må tjäna Din sak och Dina tjänare.

Du är Förlänaren, Förbarmaren, den Givmildaste, den Nåderike, den Barmhärtige, den Medlidsamme.

Förteckning över böner

(Numren visar avsnitt och stycke. Den först listade bönen t.ex. finns alltså i det första till det femte stycket i avsnitt 2).

O min Herre! Jag har nalkats Dig, i djupet av denna mörka natt … (Lovprisning) 2.1-5

Gud, min Gud! Jag ber Dig vid gryningen av Din Skönhets ljus... (Andliga egenskaper) 2.6-9

O helige Herre! O den kärleksfulla omsorgens Herre! Vi stryker… (Bistånd) ... 2.10-11

O Gud, min Gud! Hjälp Dina betrodda tjänare att ha kärleksfulla … (Undervisning) ... 7.6

O Gud, min Gud! Dessa är Dina svaga tjänare …(Andliga egenskaper) ... 8.9-11

O Du kärleksfulle Försörjare! Dessa själar har lyssnat till Rikets kungörelse … (Avskiljande)  17.9

”O Min älskade Herre, hur länge skall du överge Mig åt dem?(Kristi bön på korset) 19.5

O Gud, min Gud! Detta är Din strålande tjänare, Din andliga träl … (Upplysning) ... 19.15-18

O Du Försörjare! Du har över vännerna i Västerlandet utandats… (Västliga troende) 35.15-18

O Du Rikets Herre! Fastän våra kroppar är församlade här… (Möten) ... 37.5-6

O Gud, min Gud! Vi är Dina tjänare som hängivet vänt oss mot Ditt Heliga anlete… (Möten)        42.5

O Herre, O Du som välsignar alla dem som… (Bön för bidragsgivare till tempel) ... 61.1-2

O Gudomliga försyn! Denna samling består av Dina vänner…(Möten).. 68.10-11

O min Herre, o min Herre! Dessa båda ljusa himlakroppar äktas i Din kärlek…(Äktenskap) 87.3-4

O Gud, min Gud! Denna Din tjänarinna kallar på Dig… (För en make) ... 90.1-4

O Gudomliga försyn! Förläna Bahás folk renhet…(Befrielse från beroende) ... 129.12

O Gud, min Gud! Fyll för mig den bägare som är avskiljandet från alla ting… (Avskiljande) 146.9-11

O min Gud! O min Gud! Sannerligen, Din tjänare, ödmjuk…(För en bortgången) ... 165.1-3

O Gud, min Gud! Du ser mig försänkt i ett hav av smärta… (Prövningar och svårigheter)  188.19-23

Du ser mig, O min Gud, bugande i ringhet, ödmjuka mig inför Dina bud… (Bistånd). 190.1-4

O Gudomliga försyn! Höj till Dina älskares läppar … (Prövningar och svårigheter) ... 190.11-12

O Du gode Herre! Vi är Din Tröskels tjänare… (Bistånd).. 193.14-15

O min Gud, bistå Din tjänare att upphöja Ordet… (Undervisning) ... 203.3-4

O Gud, min Gud! Prisad vare Du … (Lovprisning).. 206.3-5

O min Herre och mitt Hopp! Hjälp Dina älskade att vara fasta…(Fasthet) ... 206.16-17

O min Herre, min Försvarare, min Hjälp i fara! (Bistånd). 218.10-18

O Du goda och kärleksfulla Försyn! Österlandet är i rörelse… (Beskydd) ... 233.2-9

O Guds Försyn, beklagansvärda är vi, förunna oss Din undsättning… (Bistånd) ... 233.17

O Gud, min Gud! Lys upp Dina sanna älskares anleten… (Bistånd) ... 235.1-3

O Du, min Gud, som leder sökaren till den rätta vägen (Fasthet) ... 236.1-3

Han är den Allhärlige! O Gud, min Gud! Ödmjukt… (Besöksskrift för ’Abdu’l-Bahá) 237.2-7


 

Sakregister

(Numren visar avsnitt och stycke. Den först listade hänvisningen t.ex. finns alltså i det fjärde stycket i avsnitt 26).

A

’Abdu’l-Bahá, 26.4, 37.8-9, 38.5, 46.1, 53.1, 66.2, 68.9, 69.2, 163.8, 188.1-9, 189.7, 190.5-10, 195.8, 198.5, 199.4-5, 206.9, 207.1, 218.1-2, 221.5, 225.31-32, 226.1, 233.18, 234.2,

Amerika, önskar besöka, 68.9, 69.2

anföranden, 189.7

Bahá’u’lláhh stöder, 195.8

dikter, 158.1-15, 191.3, 206.9, 218.1-2, 221.5

Förbundets Centrum. Se Förbundet

förföljelser och lidanden, 233.18

orsakade av Mírzá Muhammad’Alí, ’Abdu’l-Bahás halvbror, 188.1-9, 190.5-9

är glädje, 37.8-9, 190.5-10, 198.5, 199.4-5, 234.2

hänvisa problem till, för lösningar, 163.8

välgångsönskare för alla regeringar, 225.30

sista önskan, 225.31-32

skyddar, förbunden med, Andliga Råd, 38.5, 46.1, 66.2

ställning, 26.4, 225.31

troende ihågkomna, älskade av 207.1

Abhá-paradiset, 8.1, 8.6, 17.6, 28.2, 42.1, 193.12, 195.6, 199.3, 200.9

Abhá-riket, 8.2, 8.4, 12.2, 17.1, 17.4, 19.1, 19.3, 19.13, 195.8, 200.11, 207.9, 219.4, 219.6

Abhá-rikets arméer, 195.8, 219.6

Abhá-skönheten. Se Bahá’u’lláhh

Abhá-trädgårdar, 195.2

Abraham, 25.3, 191.3, 222.2

Abu’l-Fadl, Mírzá, 160.3

Adam, 23.2, 139.6, 220.2, 227.12

Adoption. Se Föräldralösa

Afnán (Bábs släktingar), 186.2-3, 186.5, 195.6, 195.9

Afrika, 195.2, 206.7

Aghsán, 186.2, 186.5

Akká (Allra Största fängelset), 5.2, 139.9, 163.11, 202.6, 227.5 

Akors dal är, 139.9

besökare, 163.11

Akors dal, 139.9

Alfa och Omega, 3.3

Alkohol, användning av, 129.12-13

Amerika, 68.9, 69.2, 160.4, 187.1, 200.3, 206.7

’Abdu’l-Bahá hoppas besöka, 68.9, 69.2

skrivelse från 422 troende, 200.3

Stillahavskusten, 160.4

Andliga Råd (Rättvisans Hus), 37.1-46.2, 174.2

bistånd till, 38.5, 40.2, 42.3

från ’Abdu’l-Bahá, 38.5, 46.1-2, 66.2

ska be om, 45.1

beslutsmetoder, 44.1, 45.1

böner för, 37.5-6, 42.5, 68.10-11

egenskaper, 38.5, 42.3

enighet

bland medlemmarna, 42.3-45.1

mellan Andliga Råd, 41.1-2

utan enighet upplöses Rådet, 45.1

fostran av barn, 97.2

kan påverka jorden, 39.2

källa till framsteg för människan, 38.5

medlemmars uppträdande, 42.4-45.1

skiljer sig från liknande organ i tidigare cykler, 40.2

tjänarinnor bör grunda, 38.5

utbildning av barn, 101.1

utbildning av mödrar, ansvar för, 113.2

Andliga världar. Se Guds världar

Andlighet, 70.1, 70.5, 149.1-5, 151.2, 172.1-177.3

brist på. Se Materialism

böner för andliga egenskaper, 2.6-9, 2.10-11, 19.15-18, 190.11-12, 237.1-7

extas, 29.2

kommer att segra, 160.6

materiella världen kan uppta strålar från andens värld, 68.10

utbildning och. Se Utbildning

Andreas, aposteln, 6.2

Anisá (Livets Träd), 195.3

Arbete

hantverkare, ställning, 127.1-2

som tillbedjan, 126.1-128.1

Ark, frälsningens, 2.7, 29.11, 157.4, 199.6

Astrologi, 139.3

Atomer, 19.8-9, 29.2-3

Avskiljande (Se även Materialism; Jaget),

böner för, 2.6-9, 17.9, 146.9-11, 237.2-7

ger hög ställning, 64.2

icke-existens är gränslös nåd, 36.4-5

låt intet i världen störa, 2.20, 161.2,

änglar har brutit banden med världen, 39.3

Avund, 141.3

B

Báb (Härolden, den Första Punkten), 4.11, 29.8-9, 35.10, 129.8, 134.6, 145.7, 195.2-4, 207.6

förföljelser och lidanden, 35.10, 195.2-4, 207.6

nämnd i Johannes uppenbarelse, 145.7

Bahá’í-tron (Guds sak), Se även Bahá’u’lláhh, läror, Nittondedagsfesten, Guds rike,

Bahá’íer (troende, älskade, etc.) (Se även Prövningar och svårigheter), 6.1-3, 28.1-2, 35.3-4, 148.1-3, 218.8-9

 ljus, rosor, stjärnor, etc. Guds, 8.10, 17.3, 59.3, 68.1, 199.6, 206.11, 210.1-3, 219.4, 233.3

andliga läkare. Se Hälsa och läkning

andliga trädgårdsmästare för världen, 224.1

arméer och krigare, andliga, 207.2-3, 208.1

bistånd till och skydd av, 5.3, 8.4-5, 19.13, 19.16, 35.7, 68.5-6, 157.4, 195.8, 207.1, 218.3-4

bön för, 17.9

bör grunda Andliga Råd, 38.5

enhet. Se Enhet

erkännande av Bahá’u’lláhh. Se Bahá’u’lláhh

evigt liv. Se Odödlighet

får inte finnas hinder, 207.9

förföljelser och lidanden, 2.14-15, 19.4, 196.1-3

karaktär och uppträdande. Se Karaktär och uppträdande

lyda läror, 2.19, 17.3, 64.3

måste offra sig, 218.16

möten för, Se Fest

osämja bland, 187.1, 193.5-10. Se även Förbundet

persiska, är pålitliga, 225.28-29

själar kommer att stå upp, 203.1-2, 204.1-3

skall stå upp, sträva undervisa, 7.3, 17.4-5, 35.9, 67.3, 68.4, 193.12, 195.4-7, 200.9-11, 207.9, 210.3-5, 230.1-2, 236.4

ståndaktighet. Se Ståndaktighet

ställning, 3.3-4, 64.2, 156.8, 207.5

tjänande. Se Tjänande

tjänarinnor, 38.1-3 Se även Kvinnor

ställning, 142.9

är löv, 28.1

överglänser drottningar och kejsarinnor, 8.6, 93.1-2

undervisning av Tron. Se Undervisning

utvalda av Gud, 17.1-2

välgångsönskare för mänskligheten, 13.2

Bahá’í-eran. Se Bahá’u’lláhh, religionsordning

Bahá’í-tempel, 55.1, 59.1-62.1, 63.4-11, 64.1

Bahá-riket 29.1

Bahá’u’lláhh(s), 19.1-3, 29.4, 42.3, 156.8, 200.11, 206.7, 206.12, 207.7

Allomfattande Manifestation, 33.3- 4, 225.31

ankomst (gryning), 1.1, 2.12, 3.1-4.22, 15.6, 16.1-4, 19.1-3, 73.4, 205.2, 225.9, 227.5

som en tjuv om natten, 168.1

avvisande av (Se även Icke-troende), 2.12, 16.1-2

alla får ta emot Guds nåd, 221.2

som förkastande av Kristus, 19.4-6

brev till Napoleon III, 4.18

dröm om, 153.5

enighet, enhet, Se Enhet

erkännande av, 2.12-13, 8.1-2, 14.2, 16.1-4, 221.10

Fredsfurste, 201.1

frikostighet. Se Frikostighet och nåd

förbund. Se Förbundet

förföljelser och lidanden, 4.17, 35.10, 198.5, 206.12, 222.2,

förtalad av pressens skribenter, 19.4

Kristi återkomst i, 29.8, 143.1-4, 168.1

Kristus profeterar om, 145.3

Livets Träd, 28.1

läror, (Se även Bahá’u’lláhhs Uppenbarelse, Undervisning), 8.3, 70.4, 71.1, 202.7-14, 225.27, 227.6-13

makt, 195.8, 206.7

nästa manifestation 33.1-8

omfattar tidigare manifestationer, 31.3-7

profetior

uppfyllda av, 4.1-9, 145.7

uttalade av, 202.6, 233.15

religionsordning Se Bahá’u’lláhhs religionsordning

Sanningens sol, 1.1, 14.2, 17.1, 201.1

skönhet, varar i evighet, 175.1

Spegel, 19.10

ställning, 3.3, 27.1, 145.3

syfte med, 5.2, 207.8

syfte, 1.1, 2.16, 15.4, 163.10, 206.9, 206.12

tecken, 4.10-21

underverk, 4.20

uppenbarelse. Se Bahá’u’lláhs Uppenbarelse

uppstigning (död), 5.1-4

Utlovade för alla religioner, den 65.2

verkan starkare efter döden, 31.9

världens Ljus, 16.4

Världsomfattande Uppfostrare, 163.10

är botemedel, 29.4, 29.11

är stav av guld, 142.7-8

Bahá’u’lláhhs religionsordning (era, tidsålder, cykel) i, 4.2, 4.21, 12.1, 16.5, 32.2, 33.1-8, 35.6, 73.6, 160.6, 193.12, 230.1

allting gjort nytt, 3.2, 205.3

denna tidsålder har företräde framför alla andra, 35.6

kommer att omfatta hela jorden, 40.3

kärlek är hemligheten med. Tron, 12.1

ny manifestation om tusen år, 33.1-8, 225.31

svårare prövningar i, 185.1

Bahá’u’lláhs Skrifter

Bishárát (Glädjebudskap), 17.3, 29.11, 37.10

Förborgade Ord, 17.3, 29.11, 123.1, 181.1-3

helige sjöfararens Skrift, Den, 233.15

Ishráqát (Strålglans), 17.3, 29.11, 37.10

Kalimát-i-Firdawsíyyih (Paradisets ord), 17.3, 29.11, 37.10

Kitáb-i-Aqdas (Den Heligaste Boken), 5.3-4, 29.11 , 129.8, 186.2-4

Kitáb-i-Iqán (Visshetens bok), 160.3

Skrifter till kungar, 4.18, 202.6

Tajallíyyát (Skimmer), 17.3, 29.11, 37.10

Tarázát (Prydnader), 17.3, 29.11, 37.10

uppenbarade med snabbhet, 4.14

översättning, 31.13, 37.10, 160.3

Bahá’u’lláhhs Uppenbarelse, Undervisning, 1.6, 31.10-11, 227.26, 233.18-19

administration (organisation) i, 69.1. Se även Andliga Råd, Universella Rättvisans Hus

angrepp mot, 193.3-5, 194.1, 233.7-19

civilisation och, 225.1-32, 227.22. Se även Civilisation

fasta, 35.2

förnyar den materiella världen, 23.5

gryning (morgon), 2.12, 8.1, 16.1-4, 19.3, 193.1

Guds sekel. Se Århundrade

hjälp sprida Saken, 195.2-3

Huqúqu’lláh, Guds Rättighet 9.4

kommer att omfatta jorden, 19.13, 40.3, 231.5

kärnan är kärlek, 31.15

seger, 193.11, 195.8, 208.1, 219.6, 230.2

själar kommer att stå upp, 203.1-2, 204.1-2

skydd, 2.15, 194.1

som våren, 2.12, 8.1, 29.3, 205.3, 206.6

sprids, 186.5, 195.2-3, 233.10

stöd från Bahá’u’lláhh, 195.8

syfte, 1.1, 2.16, 15.4, 163.10, 206.9, 206.12.

Barn, 94.1-125.2

andlig utbildning, 95.2, 99.1, 103.1-2, 106.1-2, 107.1, 115.2-3, 122.1, 123.1-124.1

Bahá’í-barn bör utmärka sig, 119.1-2

blir träd, 113.3

bör lära sig att arbeta

flickor, utbildning av, 94.2, 95.1

förbättring av karaktären svår efter puberteten, 111.7

föräldrar måste ge råd till, 108.1

kan ha sunt omdöme, 121.1

karaktär och uppträdande, 94.2, 108.1, 110.1-2, 122.1

människor är som, 7.5

mödrar. Se Kvinnor

potentiellt världens ljus eller mörker, 103.5

son, riktig, 117.1

straff, 95.2

söndagsskola, 123.1-125.2

är som gröna grenar, 110.3, 111.7

Beecher, Moder, 36.1

Berömmelse. Se Materiaism

Beskydd, skydd

av Guds sak, 2.15, 194.1, 195.8, 233.18-19

behaglig karaktär är, 94.2

bön för, 233.2-9

från Gud, 2.10, 2.15, 91.1

Förbundet skyddas av Rikets makter, 192.1

Guds Ord är, 7.1, 7.3

Guds Sak skyddar allt, 31.2, 31.3, 31.11, 40.3

Lagen och Tron skydd mot orätt, 227.21

Nya Jerusalems portar är skydd för alla, 142.6

Beständighet. Se Ståndaktighet

Betydelser. Se Mysterier

Bibeln och bibeltexter

Fadern är i Sonen, 19.11-12

Johannes uppenbarelse, 3.2, 142.2-8, 145.7

kamelen genom nålsögat, 163.9

Kristi återkomst i skyn, 143.3

kvinnan i vildmarken, 145.7

levande bröd, 28.3

Livets Träd är Bahá’u’lláh, 28.1

många äro kallade, 2.13

profetior och citat

pulserande kraften i mänsklighetens kropp, den, 189.1

som en tjuv om natten, 168.1

Blad, löv

på en gren, 1.2, 13.1, 221.4

Rikets döttrar är 28.1

Blindhet. Se Syn

Blommor Se även Doft; Trädgårdar

andens rosenrabatter, 8.2

heliga anemoner, 206.2

narcissen i Najd, 206.14

trons rosenrabatter, 218.8

visshetens hyacinter, 206.1

Bokstäver, apostlarna som, 29.8-9

Breakwell, Thomas, 158.1-15

Brott

fångar, 82.1-83.1

förebyggande av opiumanvändning, 129.11

förhindrande av, 227.21, 105.2-3 111.1-2

mord, 152.1

vänlighet mot brottslingar 138.1

Båge, nedstigandets, 103.4

Bön, 91.1, 162.2,

besvaras, 139.4, 139.7

det bästa av tillstånd, 172.1

i ensamhet och vid midnatt, 172.1

resultatet av, 58.1

viktigt för barn, 115.2-3

Böner för

andliga egenskaper, 2.6-9, 2.10-11, 8.9-11, 19.15-18, 190.11-12, 237.1-7

Andligt Råd, 37.5-6, 42.5

avskiljande, 17.9-10, 146.9-11

beskydd, 233.2-9

bistånd, 2.10-11, 190.1-4, 193.14-15, 218.10-18, 233.17, 235.1-3, 236.1-3

enhet, 68.10-11

fasthet, 206.16-17, 233.2-9, 236.1-3

för en bortgången, 165.1-3

för en make, 90.1-4

lovprisning, 2.1-5, 206.3-5

möten, 68.10-11

prövningar och svårigheter, 188.19-23, 190.11-12

undervisning, 2.6-9, 7.6, 146.9-11 , 203.3-4

västerländska troende, 35.15-18

äktenskap, 87.3-4

C

Carnegie, Andrew, 79.1

Chase, Thornton (den första amerikanske troende), 164.2-3

Chicago (Se även Bahá’í Tempel), 41.1-2.

Christian Commonwealth, nyårshälsning, 220.1-5

Civilisation, materiell, kontra gudomlig. Se även Jorden, Materialism, 105.3, 225.2-32

sann, inrättad genom kärlek, 12.1

vapen är fördärvliga frukter av materiell, 227.22

Cleveland, 186.1

D

Dag

Bahá’u’lláhs dag, 4.21

dagen för skördandet av hela mänskligheten, 207.2

Domens Dag är Nådens Dag, 153.3

Domens Dag, 4.2

Nådens Dag, 153.3

räknas som ett år i heliga skrifter, 33.4, 145.7

Rättvisans Dag, 153.3

Återuppståndelsens, 19.3, 153.3

Daggmaskar, 148.1

Delande (fördelning av tillgångar), 79.2-3, 227.19

Djur, 134.3, 134.10, 225.10-12 225.14,

förmåga att välja föda, 134.10

jakt, 137.1-5

människan skiljer sig från, 118.1

vänlighet mot 138.2 -5

Djurriket, Se Riken, djurets…

Djävulen. Se Onde, Den

Doft(er), 149.2

ambra, 206.7, 233.10

av Abhá-paradisets vindar, 8.1-2, 207.9

av allomfattande kärlek, 7.3

av Guds kärlek, 206.1

av Guds Läror, 8.3

av kärleken till Gud, 53.1

doftande andetag av helighet, 155.7

från andens Saba, 206.6

från det högsta Paradiset, 157.4

från Guds rike, 2.1

gudomliga, 116.1, 204.2

jasmin, 210.3

jorden doftar, 41.4, 218.2

motbjudande lukt av överträdelse, 189.6

mysk, 2.13, 35.8, 36.4, 189.5, 200.9, 206.7, 218.2, 220.4

Domens Dag, 4.2

Domstolen, Högsta, 227.31

Droger. Se Alkohol; Opium; Tobak

Droppe/ar. Se Mänskligheten

Drottningar, tjänarinnor överglänser, 8.6, 93.1-2

Drömmar, 70.5, 153.5

Duva, 2.14, 92.3, 169.3, 227.14

Döden och sömn, andlig (Se även Icke-troende, Odödlighet), 2.12, 3.2, 160.6, 168.1, 236.5

de sinnliga begärens gravar, 17.7

kropparnas gravar, 4.3

okunskapens slummer, 17.1

uppväckande, 1.6, 2.10, 2.16, 4.6, 8.4, 73.7, 146.1, 203.1, 206.6, 210.3, 219.5

Döden, fysisk

bön för en bortgången, 165.1-3

kontakt med döda, 139.3

liv efter. Se Odödlighet

Dödsstraff. Se Brott och brottslingar

Dövhet. Se Hörsel

E

Edens lustgård, 34.4, 220.1-2

Ekonomiska principer, 71.1, 227.15

delande/fördelning av tillgångar, 79.2-3, 227.19

Embryo. Se Livmoder

Emmanuel 29.8-9

England, 31.2 , 219.2-3

Enhet/en(s), 1.1-4, 2.7, 2.12, 2.18, 7.1-4, 8.7-8, 15.4-7, 17.4-5, 29.6, 47.2-3, 65.2, 68.2, 70.4, 71.1, 75.1-77.1, 163.7, 183.2, 193.5, 202.9, 207.2-5, 221.3-12, 225. 10-26, 227.8

bland bahá’íerna, 31.12, 35.3, 36.2-3, 41.2, 68.2, 174.5, 183.1-3, 186.7, 193.5, 201.2, 207.3, 221.4-5

bud om enhet inte begränsat till någon grupp, 7.4

bön för, 68.10-11

enfärgade tabernakel/paviljong, 47.3, 93.3, 221.10

frukter, blad, på en gren, träd, 1.2-3, 13.1, 35.8, 221.4, 221.11

får andra problem att försvinna, 15.2

Gudomlig, 7.1

Guds. Se Gud

hymner, 2.12, 233.2

i mångfald, 225.19-26

mellan öst och väst, 200.7

mänsklighetens enhet är denna tidsålders tema, 77.1

mänsklighetens lycka ligger i, 225.10

mänsklighetens, 7.1

nedlagd i hjärtat hos allt skapat, 207.8

Nittondedagsfesten är källan till, 47.2

olika färger till en färg, 68.10

politisk (nationernas) enhet, 15.7, 41.4

profeternas syfte är, 15.4

rasernas, 15.7, 75.1

religioner måste ge upphov till, 13.1

samfärdsmedlen möjliggör, 15.6

samvetets, 227.4

som en enda själ, 7.1, 36.3, 92.1, 174.5

utökande av enhetens sfär, 221.9

Varje själ som tjänar enheten bekräftas, 77.1

äktenskaplig enhet, 84.4, 221.9

äntligen möjlig att uppnå, 15.6

örter i en trädgård, 221.11

Esperanto, 228.4-6

Essensernas essens, 24.3-4

Esslemont, J.E., 62.1, 20.1 n.

Europa, 105.1, 206.7

Evangeliet. Se Bibeln

Evigt liv, Se Odödlighet

Existens. Se Skapelsen

Extra-sensorisk perception (Se även Drömmar, Medier)

umgänge mellan själar, 66.2, 70.5

F

Falkar, 8.4, 210.2

Familj. Se Äktenskap

Fariséer, 6.2, 19.4-6, 146.7, 196.2

Fattiga, de, 1.7, 11.1

delande av rikedom med, 79.2-3, 227.19

flertalet troende hör till de, 163.9

tjänande av, 80.1

Felfinnande, 144.2-6, 193.8

blunda för bristerna, 144.2-6, 174.5, 206.10

Fiender till Tron. Se Icke-troende

Fientlighet. Se Hat

Filosofer

grekiska, 156.2,

och kunskap om Gud, 24.4

Firesides. Se Möten

Fisk, 2.10

Flickor. Se Barn

Florence, Mrs, 146.7

Fonden. Se Huqúqu’lláh

Ford, fröken, 146.4

Foster. Se Livmoder

Fostran

Bahá’u’lláhh är världens fostrare, 163.10

brott förhindras genom, 105.2-3, 111.2

föräldrar måste länge ge barn råd, 108.1

målet är tjänandet av mänskligheten, 120.1-2

måste ges barnen 97.1-101.1, 110.2, 111.4-5, 115.2-3, 122.1, 123.2-3

mödrar viktiga som fostrare, 94.2, 95.1-2, 96.2, 113.1-2, 114.1

Framtiden. Se Civilisation, Profetior, Tid

Frankrike. Se också Paris, 227.13

Fred (-ens) (Se även Krig), 2.16, 17.4, 40.3, 70.4, 201.1-2

allomfattande, 29.10, 146.6, 206.12, 226.1-227.31

ark, 9.3

beror på Helige Andes makt, 23.8

Fredsriket, 35.10

Guds Ord nödvändigt för, 226.1

Haagkonferensen, 226.1, 227.1 n., 228.1-6

Högsta Domstolen, 202.11, 227.31

principerna för etablerande av, 202.7-15, 227.6-31

världsfredens gryning, 232.1

Fri vilja, 167.1

Frihet, 15.7, 227.20, 227.27

Frikostighet och nåd (även utgjutelser, utgivningar), 2.10, 2.20, 36.5-6

Bahá’u’lláhhs, 7.5, 153.3

formas av kärlet, 139.5

få andel i, 221.2

Guds, 2.6, 2.20, 9.2, 129.3, 178.1

Guds rike grundas på, 138.1

himlens utgivningar, 8.1

icke-troende har andel i, 206.10

juvel, skänkt ens fiender 1.4

kan visa sig ofruktsamma, 2.17

moln av, 2.6, 2.10, 19.2

Frukt (er))

av en gren (träd), 1.2, 13.1, 221.4

enhetens, 207.8

handling. Se Gärningar

livets, 8.6, 190.10

Frälsning, 3.3, 29.11, 160.5, 185.6, 197.2-3, 199.5, 236.4

Frälsningens ark, 2.7, 29.11, 157.4, 199.6

Fågel/fåglar

andens, 148.1, 218.5

duva, 2.14, 92.3, 169.3, 227.14

falk, 8.4, 210.2

fasan, 233.8

gam, 184.2

himmelens, 158.8

korp, 2.14, 188.9, 233.8

kråka, 188.9

lerfågel, 21.5

lärare är som, 211.1

lärkor, 195.4, 206.6

nattfåglar, 2.14

näktergal, 2.12, 2.14, 6.3, 54.2, 107.1, 183.1, 188.9, 195.2, 195.4, 206.6, 210.2, 233.3

papegojor, 195.2

rapphöna, 20.1

sinnets, 2.2

sparv, 8.4;

vingbruten, 195.8

örn, 8.4, 20.1, 67.3.

Fångar, ’Abdu’l-Bahás budskap till, 82.1-83.1

Fängelse

Akka. Se Akká

naturens värld är, 82.1

San Quentin-fängelset, 83.1

Färgade. Se Svarta

Föda, 134.4-11

Förborgade ord, 17.3, 29.11,, 123.1, 181.1-3

Förbundet (s), 67.1-3, 181.2, 182.1-192.1, 195.3, 206.6, 206.15, 229.1-2

alla kommer att stå under Förbundets banér, 7.1

angripare skakade i grunden, 206.15

brytare av, 185.1-5, 186.1, 186.6, 187.3  

Centrum (’Abdu’l-Bahá), 183.3, 185.5, 186.2-5, 187.2-3

fasthet i, 9.3, 10.2, 35.5, 42.3, 185.1-5, 188.1-10, 195.8 -9, 203.1-2

lägger grunden för mänsklighetens enhet, 93.3

makt, 67.2, 183.1, 189.1-2

prövningarna större i detta, 185.1

universums krafter tjänar, 192.1

är evigt, 2.12

Fördomar, 71.1, 76.2, 93.3, 202.3, 202.10, 221.4, 227.11-16

Förföljelse. Se Martyrskap, Prövningar och svårigheter

Världen, den materiella, dess förgänglighet och potential

Förlåtelse. 141.6, 193.15

Församlingar. Se Andliga Råd

Förtal, 193.8. Se även Karaktär och uppträdande; Felfinnande

Visshet, i barns uppfostran, 95.2

Föräldralösa, 1.7, 64.1, 112.1-2, 200.8, 202.2, 226.2,

G

Gaseller, 2.14, 20.1, 103.3, 188.9, 218.8, 225.10, 233.8

Gemenskap, Se Enhet

Getsinger, Mrs Lua, 134.1

Glädje, 7.1, 16.1

Goodall, Helen, 160.4

Green Acre, 13.1

Gryning. Se Uppenbarelse, Bahá’u’lláhhs

Gud(s), 21.2-11, 24.2-6, 157.3-4

andetag, 156.1

barmhärtighet, 2.6, 2.20

beröm och lovprisning av, 2.13, 54.2, 56.1-57.1.59.3, 68.6, 148.3, 150.3, 153.1-2, 206.1-2

beskydd, 2.10, 2.15

bevis och tecken, 3.4, 17.5, 19.6, 19.8, 21.12-15, 24.3, 29.2

bud är inte begränsade till en grupp, 7.4

dåtid, nutid och framtid alla desamma för, 181.2

enhet, förkunnad av Abraham och Sokrates, 25.1-3

existens, 30.1

festmåltid, 2.13, 28.2, 37.4, 157.2, 163.9, 206.6

frikostighet. Se Frikostighet och nåd

Förbund. Se Förbundet

gåvor. Se Frikostighet och nåd

Helige Ande, Se Helige Ande

kärlek. Se Kärlek

lag, symboliserad av kvinnan i öknen, 145.7

lovsång till Gud uppeggar världen, 54.2

människan är avbild, 118.1

nåd. Se Frikostighet och nåd

närhet till, 2.1, 155.6

obegriplig, ofattbar, 2.2 -3, 21.4, 24.2-5, 30.1

ord. Se Ord, Guds

prövningar. Se Prövningar och svårigheter

Rike. Se Riken, Världar

solen som metafor för, 19.9-10, 21.12, 35.11

styrka, 35.18

sätt liten till, 22.1

trädgårdar. Se Trädgård.

vilja

förnöjsamhet med, 9.3

underkastelse under, 22.1, 38.2

vilja, 9.3, 22.1, 38.2, 156.4

vägledning. Se Vägledning

välsignelser, 1.7, 17.5, 178.1

världar, Se Världar, Guds

ändamål. Se Bahá’u’lláhh, syftet med

änglar. Se Änglar

Gudsmanifestation(er), 23.3, 26.2-3, 29.4, 31.3-9

apostlar som ord och bokstäver, 29.8-9

avslöjar gudomliga verkligheter, 145.2

besvarar böner, 139.4

gudomliga läkare, 29.4

läror. Se Religion

nästa (efter Bahá’u’lláhh), 33.1-6

progressiv uppenbarelse, 23.2-6, 29.3-5, 231.2

sluter förbund, 181.2

ställningar

fysiska och andliga, 26.2

mänsklighetens lärare, 102.1

representerar steg i människans utveckling, 27.1

syfte, 15.4, 31.8

är speglar, 19.10, 21.12, 30.3

Gärningar, 146.1, 146.4, 174.5, 210.6

evigt liv genom tjänande i Röda korset, 81.1

ger frukt i nästa liv, 156.10

H

Hantverk, 127.2

Hat/ets

är helvetet, 200.8

mörka natt, 1.5

korpar, 2.14

Helena (kejsar Konstantins mor), 231.3

Heliga landet, det, 188.11

löften om, uppfylls, 195.2-3

Helige Ande(s), 2.15, 23.8, 29.2, 55.1, 56.1, 68.3, 68.5, 139.8, 153.4

hjälper människan avslöja mysterier, 139.2, 145.2, 219.5

Helvetet, är en dålig karaktär (Se även Hat), 111.1

Hemlöshet, 1.5, 222.1

Herden, den gode, sanne, kärleksfulle, 17.4, 142.8, 201.1, 202.9, 227.8,

Himmel/himlen(s)

Allomfattande Ljusets, det, 10.2

har förts nära, 4.7

jungfru, 3.1

nya, 3.1

rosenträd, 2.12

trädgårdar, 17.5, 154.2

utdelningar, 8.1

vatten, 2.10

vin, 2.12

vårvindar av, 2.12

Hippokrates, 25.5

Historia

judisk historia, 25.4

varje århundrade har centralt tema, 77.1

Hjärta (n), 162.2

fasta/hårda som berg, 2.7

glädja/ avlasta andras, 52.3, 174.6

liknar en spegel, 70.5, 118.1, 219.4

onda maningar från människans, 206.9

rent, 8.1, 174.2

seende, 18.1

Hopp, 8.3, 8.5

Huqúqu’lláh, 9.4

Hymner. Se Musik

Hälsa och läkedom. Se även Läkare, sjukdom

andlig läkedom, 8.3-4, 17.7, 27.1, 35.8, 133.1, 218.9, 219.5

böner om läkedom, 139.7

medicinska botemedel, 133.2

obalans orsakar 134.4-10

svår att bära, 132.1

synd kan orsaka, 134.1

Härlighetens) Paviljong, 5.3

Härskaran i höjden, den Högsta Skaran, det himmelska Sällskapet, 2.7, 3.1, 5.3, 8.1, 17.1193.11, 203.1

Högsta Domstolen, 227.31, 202.11

Hörsel, andlig

döva, 2.12, 73.7, 160.6

fås att höra, 2.10, 146.1, 203.1, 219.5

örat(on), 8.1, 14.1, 15.2, 236.5

I

Icke-existens. Se Avskiljande

Icke-troende

’Abdu’l-Bahá hoppas de obetänksamma kan uppfatta ljuva dofter, 8.2

blinda och likgiltiga, 2.12, 16.2-3, 160.6, 221.2-3

dricker också från Guds utgivningars hav, 206.10

drucken dvala, 4.1

fariséer, 6.2, 19.4-6, 146.7, 196.2

jordens söner, 148.1

lämna förnekarna åt sina fördömanden, 19.12

måste få hjälp, 13.1

Riket dolt för de högmodiga, 156.12

trolösa, 233.11-12, 233.18-19

Trons motståndare

angriper Saken, 195.2-3

skakade i grunden, 206.15

tyranner ligger på lur, 233.8

ödet för dem som vänder sig bort från Guds kärlek, 12.2

Imamerna, de tolv, 145.7

Indien, 195.2, 225.26, 228.4

Iran. Se Persien

Islam, Se Koranen, Muhammed

Israel. Se Heliga landet, det

Isráfil, 8.4

J

Jaget (Se även Avskiljande), 206.9

Glömmande av (avstående från), 84.5, 153.6, 162.2, 181.1, 181.3, 195.5

bön för, 193.14-15

icke-troende offrade storhet i båda världar för, 206.15

slöja, 155.4

Jakt på djur, 137.1-3

Japan, 65.3

Jerusalem, det nya, 3.1, 29.7, 29.10, 142.4-6

Jesus. Se Kristus

Job, 145.6

Johannes, Aposteln, 3.2, 6.2, 142.2-6, 145.3, 145.7, 191.3

Johannes uppenbarelse, 3.2, 142.2-9

Johannesevangeliet, 145.3, 145.7

Johannes Döparen, 191.3

Jordbruk, 126.1

Jorden. Se Världen (Se även Civilisation)

Josephus, 25.4

Journalister (pressens skribenter), 19.4

Judar

förkastade Kristus 20.1-3, 146.4

glömde Förbundet, 181.2

Toran. Se Toran

Judisk historia inte allomfattande, 25.4

Judas Iskariot, 141.2-3, 185.4

Jämställdhet. Se Kvinnor, jämlikhet…

K

Kalifornien (Se även San Francisco, Los Angeles), 164.1-2, 185.1

Kampen för tillvaron, 223.1, 227.2, 227.11, 227.20,

Karaktär och uppträdande (Se också Bahá’íer, handlingar; Avskildhet; Kärlek; Materalism; Andlighet; Ståndaktighet; Tankar; Enhet), 1.3-7, 2.15-20, 10.2, 13.1, 35.5, 47.4, 53.2, 54.2, 146.1, 174.4-5, 206.9-13, 225.30, 229.1-2, 236.4-6

barnen måste lära sig dygder, 94.2, 101.1, 108.1, 110.2, 111.4-7, 122.1, 123.2

felfinnande, 144.2-6, 193.8

förbättring av, 2.16, 70.4

god/gott, i skolundervisningen, 111.1-8

lycka beroende av, 100.2

moral och civilisation, 225.1-8

renlighet och renhet, 129.1-14,

sluta ögonen för brister, 144.2-6, 174.5, 206.10

som Paulus, 189.5

uppnående av fullkomlighet (vara gudalik), 102.3, 123.3, 180.1, 193.12

urartning av, 100.2

vänlighet, 1.7, 200.8

kan inte visas lögnare, tjuvar, 138.1

mot djur, 138.2-5

vänskap och kärlek till alla, 1.3-4, 7.4-5, 8.7-8, 9.3, 10.2, 16.5, 35.8, 41.3, 206.10-13, 221.11-12

Kina, 35.8 n., 65.3

Kitáb-i-Aqdas (Den Heligaste Boken), 5.3-4, 29.11, 129.8, 186.2-4

Kommunismen. Se Vänsterrörelsen

Konflikter. Se Strid; Krig

Konster (d v s kunskapsgrenar), 4.21, 73.5

studera, 72.2, 109.1

Konvent, nationellt, 187.1

Koranen och korantexter

Aldrig har en budbärare kommit utan att de gjort narr av Honom, 195.1

Anropa Gud eller den Nåderike!, 19.10

Bahá’u’lláhh utlägger, 4.14

bägare spetsad med kamfer, 206.4, 221.7

de har åstadkommit en hägring, 188.9

eld på Sinai berg 206.3

Gud älskar dem som strider i slutna led, 207.2

korpar, 2.14, 188.9, 233.8

lämna dem med sina fördömanden, 19.12

orm slukade underverk, 206.15

profetior, 4.1-9, 4.17

Träd som varken tillhör öst eller väst, 206.3

Krig (Se även Fred), 1.5, 146.6, 202.2-6, 218.11, 220.2-4, 223.2, 225.6-7, 225.14-17

andligt, 207.2, 208.1

de som älskar, 2.16

förhindrande av, 202.7-14

Haagkonferensen kan inte hindra, 228.2

kan försvinna, 16.5, 17.4, 23.7-8, 206.12, 220.3-4

orsak, 202.3, 227.11

vapen, 227.22

Kristendomen

i England, 31.2

sanna kristna, 15.2

spridning av, 31.10

var kraften i mänsklighetens kropp, 189.1

Kristus, 19.4-6, 25.4, 29.8, 31.4-5, 31.10, 143.1-3, 145.3, 146.2, 146.4-5, 146.7, 147.1, 168.1, 231.3

apostlar, 29.8, 142.3-6, 145.7, 185.4, 196.2

Bahá’u’lláhh oberoende av, 145.3

erkännande av, 6.2

essensen av Ordet, 19.11

Fadern är i Sonen”, 29.8

avvisande av, 6.2 , 19.5-6, 20.1-3, 146.4, 146.7

fariséernas, 6.2, 19.5-6, 146.7

Förklaring, 140.1

grav, 231.3

levande bröd, 28.3

martyrskap, effekt, 31.9, 222.2

som en tjuv, 168.1

syfte, 15.4

syndöverskylande blick (ser en död hunds tänder), 144.3-5

Torans tecken allegoriska, 20.2

återkomst, 20.2, 29.8, 143.1-3

Kropp (ens)

delar förbundna som universum, 21.6

mänsklig, 134.4, 225.24

sammansättning, 134.4, 143.1

värld, 48.2, 161.1

Kungar och härskare, Bahá’u’lláhhs Skrifter till, 4.18, 202.6

Kunskap och visdom, 29.2, 70.4, 118.1-2

förvärv av. Se Utbildning

inre visdom, 91.1, 118.2, 142.9

är bra om kärlek till Gud finns, 72.2, 154.3

Kvinnor

jämlikhet mellan män och kvinnor, 38.3, 70.4, 71.1, 202.12, 227.18

mödrar, betydelse som fostrare, 94.2, 95.1-2, 96.2, 113.1-2, 114.1

symbol för Guds Lag (Upp. 12), 145.7

tjänarinnor. Se Bahá’íer

Kärlek/en(s) Se även Enhet, 12.1-3,

allomfattande kärlek är kärnan i Tron, 31.15

armé, 206.9

binder samman världen, 12.1

bland bahá’íer, 31.12, 201.2

Guds kärlek, 7.5, 12.3, 16.1, 35.7, 151.1, 155.1

ska visas i handling, 34.5

till Gud, 7.1, 174.2-4, 177.1

till mänskligheten, 7.4

varje rörelse av kärlek går till himlen, 166.1

vin, 90.3

vänskap, kärlek till alla, 1.3-4, 7.4-5, 8.7-8, 9.3, 10.2, 16.5, 35.8, 35.11, 41.3, 206.10-11, 206.13, 221.12

är hemligheten med Tron, 12.1

är himlens nöjen, 200.8

L

Lidande. Se ’Abdu’l-Bahá, Báb, Bahá’íerna, Bahá’u’lláhh, martyrskap, Prövningar och svårigheter

Likgiltiga. Se Icke-troende

Liv, evigt. Se Odödlighet

Livmodern, metafor för världen, 145.4, 149.4, 156.10

Ljusets århundrade. Se Århundrade

Los Angeles, 77.1, 184.1, 185.1

Lotusträdet, det Gudomliga, Sadratu’l-Muntahá 32.2, 225.31

Lycka

glädje, 7.1, 16.1

grundad på andligt uppträdande, 100.2

Läkare

bör använda föda som botemedel, 134.6-11

kan också läka andligt, 130.1-131.1

lärare kan vara som läkare, 103.2

manifestationer är läkare för varje själ, 29.4-5

måste själva konsultera läkare, 135.1

råd av, måste följas, 135.1-136.1

troende är läkare för världen, 8.3-4, 27.1, 35.8, 200.6, 214.2, 218.9, 219.5, 227.8,

Lärare

andliga läkare, 103.2

Manifestationer är, 102.1

svårt att lyckas som, 106.2

Lärdom. Se Utbildning, Kunskap och Visdom

Löv. Se Blad, löv

M

Magnetism, korsar tid och rum, 166.1

Make/makar. Se Äktenskap

Maria Magdalena, 68.8, 93.2

Martyrskap (Se även ’Abdu’l-Bahá, förföljelser och lidanden; Bahá’u’lláhh, förföljelser och lidanden; Prövningar och svårigheter), 16.1, 35.10, 181.3, 188.12

andlig betydelse, 35.10

avskildhet från jaget, 36.5, 181.3, 210.3

Bahá’u’lláhh längtar efter, 198.5

bön för, 190.11

Mashriqu’l-Adhkar (tempel), 55.1, 59.1-62.1, 63.4-11, 64.1

amerikanskt (Wilmette, Illinois), 63.4, 187.4

andlig effekt av, 60.1

hår offras för, 62.1, 63.4-10

institutioner omkring, 64.1

plats för, i varje by, 59.2

Mat. Se Föda

Materialism, Se Världen, den materiella, dess förgänglighet och potential

Maxwell, May (född May Ellis Bolles), 70.3

Medicin. Se Hälsa och läkedom

Medier, 139.3

Melodier. Se Musik

Mineralriket. Se Riken, djurets…

Montana, Phillsburg, 178.3

Moral. Se Karaktär och uppträdande

Mord. Se Brott och brottslingar

Morgon. Se Uppenbarelse, Bahá’u’lláhhs

Moses, 23.3, 140.1, 142.3, 142.7, 181.2, 195.2, 206.15 och n., 219.4, 222.2

förbund, 181.2

stav, 142.7, 206.15 och n.

Motgångar. Se prövningar och svårigheter

Motstånd mot Tron. Se Icke-troende

Muhammad-Ali, Mírzá (Uppviglingens Centrum, ’Abdu’l-Bahás halvbror), 188.1-9

Muhammed, 63.8, 142.3, 142.7, 222.2

Musik, 74.1-2.

andens hymner, 2.18

enhetens hymner, verser, sjungs 2.12, 193.1, 233.2

från härskaran i höjden, 17.1

Guds sång, 54.2

melodier (musik, sånger, etc.), 2.18, 169.3

musik är föda för själen, vingar för anden, 74.1, 129.4

Rikets sång, 1.6, 154.1

sång vid sammankomster, 74.2

till prisandet av den Älskade, 6.3

Mygga blir till en örn, 8.4, 67.3

Mysk. Se Doft

Mysterier (dolda betydelser)

avslöjas av kärlek, 1.7, 12.1

blottlagda, 4.17, 16.1, 206.1

egna samvetet upptäcker, 14.1

framtidens: blott Förbundet kan väcka mänsklighetens hjärta, 189.1

Helige Ande hjälper människan avslöja, 139.2, 145.2, 219.5

inre mysteriet, Hemligheternas Hemlighet, kan inte bäras av mänskligheten, 24.4

kan läras av barn, 107.1

människoanden avslöjar materiella, 145.2

skapelsens, 29.2, 137.2-5

Månen

Bahá’u’lláhs konster och färdigheter, 4.15

stiger för Bahá’u’lláhs tid, 4.21

symbol för turkiska riket, 145.7

Mångfald, enhet i, 225.19-26. Se även Enhet

Människan(s)

djur – likheter och skillnader, 118.1, 227.22

droppe blir hav (Se även Mänskligheten, droppar) 67.3, 68.5, 207.4

Guds avbild, 118.1

hjärtan, kan återspegla Solen, 219.4

inre verklighet, 16.1, 103.4

lerfågel, 21.5

mest perfekta varelsen, 30. 3

motsvarar det allomfattande, 19.10

mänsklig förening står över alla andra, 87.2

sinne vidgas, 34.2

som djärva barn, 7.5

världens frukt, 88.1

Mänskligheten(s)

civilisation. Se Civilisation

droppar av ett hav (Se även Människan, droppe), 35.17, 36.4, 37.5,45.1, 207.3-4, 221.11

enhet äntligen möjlig att uppnå, 15.6

enhet. Se Enhet

fostrans mål är tjänande av, 120.1-2

framtid. Se Civilisation

förandligande av, 1.1, 227.22

Guds får, 17.4

inre stillhet, 29.10

inre verklighet där haven möts, 103.4

jämlikhet mellan män och kvinnor, 38.3, 70.4, 71.1, 202.12, 227.18

kallad av Bahá’u’lláh, 1.6

naturens fångar, 68.3, 82.1, 180.1, 223.1

skall ledas till Gud, 200.7

skrifter är nödvändiga för, 29.11

som djärva barn, 16.5

tillstånd. Se Civilisation

tjänande av, 34.1, 120.2, 180.1

vuxenlivet (mognad), 16.5, 27.1, 225.9

världen behöver trädgårdsmästare, 218.9, 224.1

är som ett träd, 1.2 -3

Mödrar. Se Kvinnor

böner för, 37.5-6, 42.5, 68.10-11

Möten (Se även Andliga Råd; Nittondedagsfesten), 18.2, 54.1, 59.2

närvaro vid, 178.2

sång på, 74.2

N

Najd, narcissen i, 206.14

Napoleon III, 4.18

Nationalism, 227.12-13

Nationernas enhet, 15.7

Nationernas förbund, 227.31

Naturen. Se Skapelsen

Nedstigandets båge, 103.4

New York, 41.1-2

Nittondedagsfesten, 47.1-57.1

andliga och materiella sidor, 48.2

bön för, 68.10-11

möten fyllda med frid och glädje, 54.1

närvaro vid, 178.2

Ridván-brev från ’Abdu’l-Bahá 73.4-7

syfte, 48.2

Nåd. Se Frikostighet och nåd

Näktergal. Se Fåglar

O

Oberoende undersökning av sanningen, 14.1, 71.1, 202.8, 227.7

Odödlighet, 1.3, 1.6, 3.2, 25.1, 31.9, 156.8-10, 169.1-171.3

ansenligt hem väntar, 14.3

Bahá’u’lláhhs, 5.1-4

Breakwells, 158.1-5

bön för en bortgången, 165.1-3

döden som flytt av instängd buske, 169.2

endast den Sannes skönhet blir kvar, 175.1

ett barns död, 171.1-3

evig mat, 36.6

evigt liv, 195.8

försmak av evig salighet, 39.2

förstörelse främjar utvecklingen, 137.4

genom tjänande i Röda korset, 81.1

genom tron, 68.7-8, 159.1

gärningar, belöning, 156.10

himlens eviga trädgårdar, 17.5

inträde i Riket, 6.1

nästa värld, 145.2-4, 163.2-6, 165.4, 171.1

osynliga riket, det, 116.1

reinkarnation, 156.2-10

sanningar kommer i dagen efter döden, 149.3

själens. Se Själ

trolovad skyndade till, 153.7

uppnås på jorden, 173.1

världen är som livmodern, 145.4, 149.4, 156.10

Oenighet.(Se även Strid)

upplöser det Andliga Rådet, 45.1

Ond(a)

karaktär är helvetet, 111.1

maningar från hjärtat, 206.9

Onde, Den, 45.1

Satan, 220.2

satanisk ondska, 15.4

Opium, 129.10-13

Ord,

Enhetens, skyddar, 7.3

Guds, 195.2,

makt, 7.2, 17.7, 23.8, 225.4, 225.24-27

skyddande skugga, 7.1, 42.1

och bokstäver som symboler for Gudsmanifestationen och apostlarna, 29.8-9

rör hjärtan, 2.7

Osynligas Osynlige, de, 24.3

Oändlighet

gåvor, nåd, 2.12, 17.2, 36.3, 127.1, 169.3

universum, skapelse, 21.8, 173.1

P

Paradis(et), 4.7

Abhá-, 8.1, 8.6, 17.6, 28.2, 42.1, 193.12, 195.6, 199.3, 200.9 

jordiska, det, 220.1

Parfym. Se Doft

Paris, 67.1-3

Paulus, 189.5

Pengar. Se Rikedom

Persien, 65.3, 188.17, 206.8, 225.16, 225.28-29,

Bahá’íerna enda gruppen som är lydig och lojal mot regeringen, 225.28-29

hopp för framtiden, 206.8

i Uppenbarelseboken, 145.7

Petrus, aposteln, 6.2, 68.8, 141.3, 189.5, 202.5

Planeter. Se Skapelsen, Astrologi

Politik (Se även Regeringar), 53.2, 202.3, 227.16, 236.6

Guds, 227.16, 227.28

politisk (nationernas) enhet, 15.7

skys av bahá’íer, 53.2

vänsterrörelsen, 202.14

Praktens Rike (Se även Sällskap, Himlen, Paradiset), 24.1

Predestination 167.1

Profeter. Se Gudsmanifestationer

Profetior

Bahá’u’lláhhs, 4.18, 33.1, 202.6, 233.15

Bibelns. Se Bibeln

Koranens. Se Koranen

om Kristus var allegoriska, 20.1-3

Uppenbarelsebokens, 3.2, 142.2-9

uppfylls, 4.1-9, 155.5, 195.2

Progresssiv uppenbarelse. Se Religion

Prövningar och svårigheter (Se även Förbundet, ’Abdu’l-Bahá, Báb, Bahá’u’lláhh), 2.15, 26.3, 141.2-4, 155.2-4, 196.1-200.11, 229.1

’Abdu’l-Bahás, 37.9, 190.5-10, 198.5, 199.4-5, 234.1-2

andligt värde, 190.8-191.3, 197.1, 198.2-5, 200.10, 222.1, 234.2

böner för, 188.19-23, 190.11-12

hjälper Sakens spridning, 195.2-3

lidande är världens villkor, 170.1

manifestationernas, 26.2-3

oundvikliga för bahá’íer, 19.4, 196.1-3

sker endast i denna värld, 163.4

skiljer guld från slagg, 89.1

sorger skall inte påverka de rena och heliga, 3.2

ståndaktighet under, 35.12, 37.8, 141.4, 199.6, 219.2-3

väcker folket, 39.5

Psykisk/andlig sjukdom, 133.2

R

Rahmatu’lláh, 63.1

Raka Stigen, den, 4.5

Rasfrågor. Se Svarta, fördomar, Enhet

Regeringar, 53.2,, 225.7

lojalitet och lydnad mot, 225.28-30, 236.6

Reinkarnation, 156.2-9

Religion(er)

en Utlovad i alla, 65.2

enhet, 15.7, 23.3-4

förnyas, 231.2-3

kärlekens kanal, 17.4

läror

renar människans hjärta, 129.3

som stavar, 142.7-8

makt bortom naturen, 23.8

progressiv uppenbarelse, 23.2-6, 29.3-5, 231.2

syfte, 13.1, 23.6, 71.1, 202.10, 207.5, 227.21

vetenskap och, 71.1, 227.10

världsomfattande, 227.26

Religionsordning(ar) (Se även Bahá’u’lláh, religionsordning)

Kristi, 142.3

Mose, 142.7

Muhammeds, 142.3, 142. 7

tidigare, 7.4, 29.5,

är alla desamma, 29.3, 29.10, 156.5

Renhet och renlighet, 129.1-14

Ridván-brev från ’Abdu’l-Bahá 73.4-7

Rikedom

delning/fördelning av, 79.2-3, 227.19

och inträde i Riket (kamelen och nålsögat), 163.9

Riken, världar, människans, djurets, mineralets, växtens, naturens, 137.2, 163.2-3, 163.6, 180.1,

djurvärlden/-riket, 20.1, 163.2, 227.2

naturens värld är en djurvärld, 227.22

hierarki mellan världarna, 21.2, 30.2, 163.2

mineralvärlden/-riket, 30.2, 137.2-4

naturens värld, 227.22

människor fångar i, 82.1, 180.1, 223.1

är en djurvärld, 227.22

växtvärlden/-riket, 21.3, 30.2, 137.4, 163.2,

Rike, Guds, Se även Värld(ar), Guds

dolt för försumliga, 156.12

extas vid erkännande av, 29.2

inträde i, misslyckas 6.1

Jorden är en skugga av, 150.2

portarna öppna, 28.2

är den verkliga världen, 150.2

Rättvisa, 138.1, 225.12, 227.24

Rättvisans Dag, 153.3

Röda korset, 81.1

Rökning, 129.6-9, 129.12-13

S

Sadratu’l-Muntahá (det Gudomliga lotusträdet), 32.2, 225.31

Samråd. Se Andliga Råd

San Francisco, jordbävning, 39.5

Sanningsenlighet, 188.15, 225.30

Satan. Se Ondska

Seger (Se även Bahái-tron, seger), 193.9, 195.8, 206.9, 208.1, 219.6.

Seir (Palestina), 145.5

Sekel. Se Århundrade

Signalhornet, 4.3

Sinai 4.6, 181.2, 195.2, 206.3, 222.2

Sjukdom. Se Hälsa och läkning

Själ(ar), ande(ar)

andens hymner 2.18

andens rike, 29.2

avslöjar världen, 145.1

behöver hjälp av Helige Ande, 139.2

bli som en enda, 7.1, 36.3, 92.1, 174.5

frälsning, 160.5

gudomliga. Se Helige Ande

jämlika (alla födda rena), 145.4, 159.2

själens inflytande, på kroppen 225.24

själens odödlighet. Se Odödlighet

troendes uppgift är själens liv, 53.2

uppfostran av, 2.16

världens, 16.5

Självmord, 170.1

Självuppoffring. Se Uppoffring

Skapelsen (Se även Världen), 225.18

allomfattande kraft styr, 21.8

djurvärlden. (Se Riken, människans...)

enhet är nödvändig för, 15.5

gjorts ny, 3.1, 4.9, 205.3

kärlek binder samman världen, 12.1

skapelsen är blandning av ämnen, 15.5

synliga världen, den, 2.12

tillvarons/existensens

nivåer, 21.2-14, 30.1-3, 159.3

skriftrulle, 19.8, 29.2

uppenbarar Gud, 19.8-9, 21.4, 29.2

ömsesidigt beroende, 21.9, 137.2-4

Skolor i andlig utveckling, 29.2

Skvaller. Se Förtal

Skydd. Se Beskydd

Slöja/or, 2.12, 4.8, 154.3, 206.1, 230.1, 236.4

fåfänga fantasier, 24.1

jaget är, 155.4

människokroppen är, 143.3

skall lyftas efter döden, 145.4, 149.3

Sokrates, 25.1-3

Solen, 19.9, 27.1

Bahá’u’lláhhs kunskaps, 4.15

Bahá’u’lláhhs tidsålders, 4.21

frikostighetens, 2.10

metafor för Gud, 19.10, 21.12-14, 35.11

Sanningens, 1.1, 142.3, 163.6, 201.1, 206.14

strålen återvänder till, utplånas, 36.4

symbol för Persien, 145.7

vid middagstid, 16.3

Språk, allomfattande, 15.7, 227.17

Stigen, 4.5

Stjärnor, 18.2, 19.1, 19.3, 68.5, 158.12, 218.5-6

inflytande från, 139.3

Strid (Se även Krig)

oenighet, 220.2

slut på, 16.5

Ståndaktighet, 2.15, 6.3, 37.8, 89.1, 141.5, 225.31

böner för, 206.16-17, 233.2-9, 236.1-3

efter Bahá’u’lláhhs död, 5.3-4

trofasthet, 1.4 , 2.13

Svarta, 75.1, 76.2-3

Swedenborg, Emanuel, 29.8 n.

Syn, andlig, 18.1, 24.5

blinda, 2.12, 16.1, 73.7, 160.6

fås att se, 2.10, 73.7, 146.1-2, 203.1, 219.5

öga(on), 8.1, 14.1, 15.2, 16.1-2, 149.1, 160.3, 160.5, 236.5

Synd

förlåtelse, 141.6, 193.15

orsak till sjukdom, 134.1

Syrien, 25.1, 25.5

Sång. Se Musik

Sökare, 9.2

Sömn. Se Döden och sömn, andlig

T

Tabernakel

enfärgade, det, 47.3

helighetens, 7.3

människornas enhets, 17.6, 163.7

Trons, 1.6, 193.7

Talekonst, viktig för barn, 108.2

Tanke(ar)

andliga, 151.2

får flygförmåga, 173.1

måste koncentrera sig på enda punkt, 73.1

måste uttryckas med frihet i Rådet, 45.1

Tempel, 55.1, 59.1-62.1, 63.4-11, 64.1

Testamentets bägare, 2.12

Tid, finns inte för Gud 181.2 Se även Magnetism

Tidningar, 19.4

Tidsåldern, den nya. Se Bahá’u’lláhh, religionsordning

Tillbedjan (Se även Bön), 10.2, 24.2, 114.1

arbete är, 126.1-128.1

Tillvarons skriftrulle, 29.2

Tjänande, 36.5, 54.2, 116.1

av bahá’íerna, 11.1

av de fattiga, 80.1

av Gud (Riket), 2.15, 19.4, 28.2, 42.1, 64.3, 116.1, 195.7, 210.3-5, 218.5 -7, 236.4

av mänskligheten, 34.1, 120.2, 180.1

bön för, 237.1-7

frukt av, 194.2

Tjänarinnor. Se Bahá’íer

Tobak, användning av, 129.6-9, 129.12-13

Toran, 20.1-2, 118.1, 139.9, 153.4, 227.26, 227.30

Troende. Se Bahá’íer

Trofasthet. Se Ståndaktighet

Trumpeten, 4.3

Träd

barnen blir, 113.3

Livets Träd är Bahá’u’lláh, 28.1

mänskligheten är, 227.12

religioner är, 23.2, 40.3, 42.5, 195.4

Sadratu’l-Muntahá (det Gudomliga lotusträdet), 32.2, 225.31

som varken tillhör öst eller väst, 206.3

troende är, 42.5, 45.1, 193.12, 199. 3

världen är ett, 1.2-3, 13.2, 35.8,

Trädgård (ar), 8.10, 206.7

Abhá-, 195.2

blommor och örter från en, 221.11

de frälstas, 210.3

Edens, 34.4, 220.1-2

Guds, 2.18, 4.6, 6.3, 193.12

helighetens, 19.1

himlens, 17.5

hjärtanas, 204.2

vägledningens blomsterträdgård, 233.3

Turkiet/Osmanska riket

anklagelser mot bahá’íer, 35.13-14

i Uppenbarelseboken, 145.7

Tyrus, 25.5

Tyskland, 154.2 n., 227.13, 228.5

U

Undervisning (av Guds sak), 1.6, 2.15, 5.3, 15.3, 37.2, 42.1, 65.1-3, 139.1, 146.1, 146.12-13, 160.2, 184.3, 186.8, 189.3-4, 195.6-7, 200.11, 208.1- 218.9, 225.31

av flickor och barn, 95.1

bistånd i, 5.3, 184.2

böner för, 2.6-9, 7.6, 146.9-11, 190.1-4, 203.3-4, 218.10-18

esperantister, 228.4

i Paris, 67.1-3

i slutna led, 207.2

klokhet i, 213.1-214.2

metoder för, 209.2

sjunga melodier och höja banér, 2.18

sprida dofter av allomfattande kärlek, 7.3

söndagsskola, 124.1, 125.1

tänd ett ljus, 168.3

undervisare

egenskaper nödvändiga för, 15.3, 35.7, 139.1, 217.1

av alla på jorden, 6.3

himlens trädgårdsmästare, 154.2

hög ställning för undervisare, 64.2

möten för utbildning av, 94.1-2

själar kommer att uppstå, 203.1-2, 204.1-3

stöds av Guds rike, 35.7, 71.1

Universella Rättvisans Hus, 33.6, 38.4, 105.1, 187.2

medlemskap, begränsat till män, 38.4

Universitet. Se Skolor

Universum

alla delar förbundna, 137.2

Uppenbarelse, progressiv. Se Religion

Uppenbarelseboken, 3.2, 142.2-9

Uppfostran. Se Fostran

Uppträdande. Se Karaktär och uppträdande

Uppoffring, 8.5, 31.8, 34.1, 35.8, 36.5, 62.1, 63.6, 63.12, 166.1, 181.1, 200.3, 200.10-11, 210.4, 223.1,

av dadlar för Muhammed, 63.8

av hår för Mashriqu’l-Adhkar, 62.1, 63.4-10

Uppviglingens Centrum (Mírzá Muhammad-Alí), 188.1-9

USA. Se Amerika

Utbildning (Se även Lärare), 94.2-126.1

andliga aspekter, 95.1, 99.1-100.1, 102.1, 103.1-2, 106.1-107.1,

Andliga Råd ansvariga för, 97.2, 113.2

av föräldralösa, 112.1

av mödrar, 113.1

Bahá’í barn bör utmärka sig, 119.1-2

far måste utbilda barnen, 101.1

hålla tal, 108.2

obligatorisk, 71.1, 97.2, 98.2, 109.1, 227.23

skillnader i intelligensnivå medfödda, 104.2

skolor, 110.1, 111.4-6

är tillbedjan, 126.1

Utgivningar. Se Karaktär och uppträdande

Utgjutelser. Se Karaktär och uppträdande

V, W

Washington, 41.2

Verklighet(en), 18.2, 21.2, 29.6, 150.1, 193.12

förexisterande, 21.11-12

Guds, 24.3

inre, 16.1, 103.4

människan är allomfattande, 19.10

människans, 2.16, 163.5

Vetenskap

enhet med religion, 70.4, 71.1, 227.10

måste förenas med andlighet, 72.2-3, 225.1-8, 227.22

som tillbedjan, 126.1

Vilja, fri (Se även Gud, vilja), 167.1

Wilson, Woodrow, 71.2, 232.1

Vin

alkohol, användning av, 129.12-13

gudomligt, himmelskt, 2.12-13, 129.12, 174.4

kunskapens, 206.9

kärlekens, 90.3

Visdom. Se Kunskap

Vår. Se Uppenbarelse, Bahá’u’lláhhs

Vägledning(ens), 2.13, 19.15, 66.1

blomsterträdgård, 233.3

gudomlig, 1.7, 12.3, 208.1

lampor, har slocknat, 218.12

stjärnor av, 18.2, 19.1

Välgörenhet. Se Fattiga

Vänlighet, 1.7, 200.8

kan inte visas tyrannen, brottslingen, lögnaren, 138.1

mot djur, 138.2-5

Vänskap. Se Enhet

Vänsterrörelsen, 202.14

Värld, djurets, mineralets, växtens, människans. Se Riken, djurets…

Värld(ar), Guds (Se även Rike, Guds, Abhá-riket; Skapelsen; Odödlighet), 16.1, 161.1-2, 176.1-2, 179.1, 230.1-3, 231.2-5

det gränslösas, 5.4

finns i denna värld, 163.6

gjort nytt, 23.5

himlen. Se Himmel

material, 68.10, 150.1-2

osynligt, 2.7, 17.1, 156.11

världar dolda för synen, 2.12

Världen, den materiella, dess förgänglighet och potential

alla delar är ömsesidigt beroende, 15.6

andlighet kommer att besegra materialismen, 160.6

avundas av himlen, 2.12

berömmelse är flyktig, 68.7

blir till Abhá-paradiset, 17.6, 200.9

bön för upplysning av den materiella världen 68.10

denna världens triumfer skall vissna 188.13,

detta liv som en hägring 150.1-2

Edens lustgård, 34.4, 220.1

faror utan andlighet, 225.1-8, 227.22

folket upptaget med jaget och världsliga begär 223.1,

fängelsebyggnad av hat, 188.15

förgänglighet, 175.1, 194.2, 231.2

förnyad, 23.5

har mörknat, 205.1

jordens söner vill fortsätta denna död i livet 148.1

lerhydda, 35.9

lidanden till för att man skall avvisa 197.1,

livmodern, metafor för, 145.4, 149.4, 156.10

lägre värld (rike), 2.19, 15.4, 39.3

länder är arsenaler, 225.7

magasin för plåga och lidande 170.1,

materiell djungel 224.1

materiella intressen, egenintressen 68.3,

människan är världens frukt, 88.1

människans dagar fulla av fara 218.6

nedsänkta i naturens värld 180.1,

omvandling av, 1.6, 3.1, 35.4, 68.10, 188.15, 193.12, 221.12

Rikets skugga, 150.2

sjuk människa, 200.6

som en hägring, 157.2

som människans kropp, 161.1

sophög, 1.7

sorgligt tillstånd, 68.3, 180.1, 218.8, 218.11- 12, 236.5

spegel, 2.19, 35.4, 102.1, 188.16

svarar Bahá’u’lláhh, 2.12

svekets fängelse, 188.15

trångt ställe för skuggor, 17.5

värld av icke-existens, 35.8

är i krig, 1.5

Väst, Västerlandet, 16.1, 17.6, 29.6, 206.7, 218.1-2

blir österlandet, 35.3

bön för troende i, 35.15-18

enighet med öst, 200.7

upplyst, 17.1, 35.15

Växtriket. Se Riken, djurets…

Yrken. Se Arbete

Z

Zaynu’l-Muqarrabín, 63.13

Å

Århundrade(n)

alla har centralt tema, 77.1

detta mäktigaste, 96.1

upplyst (av Gud, ljus), 15.6, 32.1-2, 77.1, 193.12

Återfödsel, reinkarnation, 156.2-9

Återuppståndelse (ns) (förnyelse), 4.5

allting har gjorts nytt, 23.5, 205.3

av Guds sak, 231.2

dag, 19.3, 153.3

ny skapelse, 4.2

Ä

Äktenskap, 64.3, 84.2-92.3

bön för, 87.3-4

enhet inom, 84.4, 221.9

förening av kropp och själ, 84.3-4, 86.2

hustru kan förvandlas, 89.2

make kan få hjälp av hustrun, 39.4, 91.2

val av make/maka, 85.1

Ängeln Isráfil, 8.4

Änglar 2.8, 3.1, 5.3, 8.4, 39.3, 68.10, 90.3, 142.5, 168.2, 174.6, 184.1, 199.6, 218.3, 225.14, 225.27, 227.2

Ö

Ödet, 167.1

Ögon. Se Syn

Öron. Se Hörsel

Östern, Österlandet, 16.1, 17.6, 29.6, 218.1-2

enighet med väst, 200.7

upplyst, 17.1, 206.7

[1]  Koranens budskap 60:13

[2]  Matt. 22:14

[3]  Koranens budskap 57:21

[4]  Jfr Koranens budskap 17:79

[5]  Jfr Koranens budskap 15:72

[6]  Jfr Koranens budskap 39:68, Epistle to the Son of the Wolf, s 133 i eng. uppl.

[7]  Jfr Koranens budskap 74:8

[8]  Jfr Koranens budskap 39:68

[9]  Jfr Koranens budskap 79:7

[10]  Jfr Koranens budskap 22:2

[11]  Jfr Koranens budskap 34:40

[12]  Jfr Koranens budskap 29:19

[13]  Jfr Koranens budskap 79:34

[14]  Napoleon III

[15]  Isráfíl anses vara den ängel som är utsedd att blåsa i basunen på Återuppståndelsens Dag för att på Guds befallning väcka de döda. 

[16]     Huqúqu’lláh

[17]  Koranens budskap 6:103

[18]  Koranens budskap 17:110

[19]  Jfr Joh. 14:11

[20]  Jfr Joh. 14:10 ” Tror du inte att jag är i Fadern och Fadern i mig? De ord jag säger er, dem talar jag inte av mig själv; Fadern är i mig och utför sina gärningar.”

[21]  Koranen 6:91; Enligt Koranens budskap: ”låt dem sedan fortsätta att förströ sig med sina hårklyverier”.

[22]  Detta avsnitt skrevs särskilt för Esslemonts odödliga verk, Bahá’u’lláh och den nya tidsåldern.

[23]  Joh. 6:51; Se även Joh. 6:58

[24]  Joh. 16:12-13 Se även. Joh. 15:26

[25]  Beträffande denna Skrift, skrev Shoghi Effendis sekreterare, å hans vägnar, den 9 maj 1938, ”…det är uppenbarligen en hänvisning till Báb, som texten klart visar, och är på intet sätt en hänvisning till Swedenborg.”

[26]  Jesus

[27]  Städer i Kina, som var kända för sin handel med mysk, som utvinns från hjortar, antingen i en process där hjortarna får lida svårt, eller genom att hjortarna dödas och myskkörteln tas bort.

[28]  Jordbävningen 1906

[29]  Av ett Lokalt andligt råd.

[30]  Bahá’íerna i Najaf-Ábád

[31]  Bahá’íerna i Najaf-Ábád

[32]  Profeten Muhammed

[33]  Shahnáz, det namn som givits mottagaren av denna Skrift, är också namnet på ett musikaliskt modus.

[34]  En artikel ur Andrew Carnegies bok The Gospel of Wealth [Rikedomens evangelium] publicerades i England i The Pall Mall Budget och kallades The Gospel of Wealth.

[35]  Koranen 36:36; Enligt Koranens budskap: ”Stor i Sin härlighet är Han, som har skapat allt vad jorden alstrar, människorna själva och det som de saknar kunskap om, i motsatspar.”  Jämför också Koranens budskap 51:49.

[36]  Se Koranens budskap 25:53, 35:12, 55:19-20. Se också ”Äktenskapsbön” uppenbarad av ’Abdu’l-Bahá, som börjar ”Han är Gud. O makalöse Herre! I Din allsmäktiga visdom har Du påbjudit folken äktenskap…”

[37]  Se Some Answered Questions, pp 328-329, för ’Abdu’l-Bahás kommentarer om uppstigandets och nedstigandets båge.

[38]  Jfr Koranens budskap 37:62

[39]  Jfr Koranens budskap 24:35

[40]  Första Moseboken 1:26

[41]  En bahá’í-barnklass i Kenosha, Wisconsin.

[42]  Koranens budskap 25:48

[43]  Joh. 3:5

[44]  Det är möjligt att ’Abdu’l-Bahá menar sikherna.

[45]  Hosea 2:15

[46]  Matt. 17:1-3, Markus 9:4, Lukas 9:30

[47]  Matteus 17:9

[48]  Matteus 16:18, 1917 års bibelöversättning. Jfr. Översättningen år 2000: ”Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka”

[49]  Upp. 21:2 

[50]  Upp. 21:15 (Övers. anm.)

[51]  Joh. 6:38, 1917 års bibelöversättning. Jfr översättningen av år 2000: ”Ty jag har inte kommit ner från himlen för att göra vad jag själv vill utan för att göra hans vilja som har sänt mig”

[52]  Joh. 3:13, 1917 års bibelöversättning. Jfr. översättningen av år 2000 ”Ingen har stigit upp till himlen utom den som stigit ner från himlen: Människosonen.”

[53]  Joh., 14:30 1917 års bibelöversättning.

[54]  Job 19:25

[55]  Báb, se Några besvarade frågor, kap. XIII.

[56]  Tyskland

[57]  Koranen  3:35; 2:254 Jfr. Koranens budskap 2:255:”Hans allmakts tron omsluter himlarna och jorden.”

[58]  Koranens budskap 36:26-27

[59]  Stilla havet

[60]  Matt 19:24; Mark 10:25

[61]  30 september 1912

[62]  Jfr. Matt. 24:42-44

[63]  En persisk mil, farsang, som det gäller brukar anges som 5-7 km. Här ska sträckan ses bildligt, som ett mycket stort avstånd (Övers. anm.)

[64]  Bahjí

[65]  Koranens budskap 24:39

[66]  Johannes döparen

[67]  Koranens budskap 36:30

[68]  Jfr, Koranens budskap 20:12

[69]  Jfr. Koranens budskap 4:78

[70]  Detta brev var undertecknat av fyrahundratjugotvå troende i Amerika och avsänt den 4 juli 1905.

[71]  Joh. 18:11

[72]  Koranens budskap 67:3

[73]  Koranens budskap 24:35

[74]  Jfr. Koranens budskap 28:29

[75]  Koranens budskap 76:5

[76]  D. v. s. Persien (Övers. anm.)

[77]  Koranens budskap 26:32, 26:45. Hänvisningen handlar om Mose stav och mötet med trollkarlarna.

[78]  Jfr Upp. 14:15-16

[79]  Jfr, Koranens budskap 61:4

[80]  Báb

[81]  Koranens budskap 67:3

[82]  Koranens budskap 2:74

[83]  Axplock från Bahá’u’lláhs Skrifter, nr. 72

[84]  Koranens budskap 76:5

[85] Detta är den första delen av ‘Abdu’l-Bahás svar på ett brev riktat till honom av den verkställande kommittén för ”the Central Organization for a Durable Peace.” (Centralorganisationen för en varaktig fred) Denna skrift, som Shoghi Effendi beskrivit som av ”långtgående betydelse” i God Passes By, daterad 17 December 1919, skickades till kommittén i Haag för hand av en särskild delegation.

Print Friendly Version of this pageSkriv ut Get a PDF version of this webpagePDF
Opening: The Hidden Words
Please stand by… X